Vad menas med ett kritiskt tänkande och hur gör man egentligen för att tänka kritiskt?
Författare är civilekonomen Pernilla Hultén, Handelshögskolan i Stockholm, och ekonomie doktor Jens Hultman, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, samt professor Lars Torsten Eriksson, Högskolan i Gävle.
Best.nr 47-07743-4 Tryck.nr 47-07743-4-02
H U LT É N • H U LT M A N • E R I K S S O N
En kungstanke i all utbildning är att den ska öka förmågan till ett självständigt och kritiskt tänkande. Tack vare vår förmåga att öppet pröva och ompröva aktuella lösningar har de efter hand kunnat ersättas av bättre. Vare sig man studerar biokemi, teknisk fysik, statsvetenskap, sociologi eller arbetar som polis, lärare, ekonom, ingenjör eller journalist behöver man veta vad kritiskt tänkande innebär och hur man får ut något positivt genom reflektion. Den här boken bidrar till att göra det kritiska tänkandet konkret och konstruktivt. Boken visar hur plagiat, piratkopior, produktplacering, phishing och falska profeter – ja, hur allt fler och mer frekventa företeelser – utmanar vår förmåga till kritiskt tänkande. Den gör det tydligt, att utan tvivel är man inte riktigt klok (som Tage Danielsson en gång sammanfattade sina erfarenheter). Boken passar utmärkt som diskussionsunderlag i den inledande högskoleutbildningen.
KRITISKT TÄNKANDE
KRITISKT TÄNKANDE
Mjukband A5 Format 148 x 210 mm
KRITISKT TÄNKANDE ”Utan tvivel är man inte riktigt klok” TAG E DA N I E L S S O N
P E R N I L L A H U LT É N
J E N S H U LT M A N
LARS TORSTEN ERIKSSON LIBER
omslag.indd 1
10-12-20 17.00.55
inlaga.indd 1
07-11-06 13.42.37
Kritiskt tänkande ISBN 978-91-47-07743-4 © 2007 Författarna och Liber AB Redaktör: Ola Håkansson och Mia Ljunggren Omslag: Fredrik Elvander Grafisk formgivning: Catharina Grahn, ProduGrafia Upplaga 1:3 Tryckt på miljövänligt papper Teckensnitt: Brödtext, Concorde BE. Rubriker: Helvetica Neue Tryck: Kina 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
inlaga.indd 2
10-12-23 10.04.45
Innehåll Förord 5 1 Introduktion 7 2 Kritiskt tänkande – vad är det? 12 Varför behövs ett kritiskt tänkande? 13 Kritiskt tänkande som förhållningssätt 15 Kritiskt tänkande som metod 17 Att skapa alternativ och säkra slutsatser 21 Att tydliggöra konsekvenser och spegla mångfald 23 3 Fakta och värderingar 25 Klara fakta 27 Oklara fakta 28 Värderingar och värderingsförändringar 31 Gränsen mellan fakta och värdering 33 Värderingar och beslut 37 Om etiska överväganden och ansvar 39 Bokens fortsatta kritiska diskussion 40 4 Perspektiv, problem och problematisering 44 De övergripande perspektiven 45 Problem och problematisering 49 Aktörsperspektiv 50 Rums- och tidsavgränsning 52 5 Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller 54 Vad menas med teori? 55 Teori på olika nivåer 58 Antaganden och värdegrund 59 Teorins relevans 62 Bristande teoritillämpning 65
inlaga.indd 3
07-11-06 13.42.39
6 Kritiska förhållningssätt till undersökningsmetoder 67 Olika typer av forsknings- och undersökningsmetoder 68 Experimentkritik 70 Enkätkritik 74 Intervjukritik 76 Att kritiskt granska undersökningsmetoder 77 7 Kritiska förhållningssätt till informationskällor 81 Vad är källkritik? 81 Vanliga problem i datakällor 84 Partsintressen 87 Förändrar nya medier vår syn på källkritik? 90 8 Kritisk analys av resultat och slutsatser 95 Sambandet mellan olika faktorer 96 Problemet och lösningen 98 Känsla och förnuft i analysen 102 9 Kritiskt tänkande mot bättre vetande 105 De första kritiska frågorna 110 Medeltiden – det religiösa tänkandet dominerar 111 De religiösa förklaringarna ifrågasätts 112 Nya perspektiv på naturen och en stark metodutveckling 113 Kritiska frågor till materialismen 117 En ny syn på människan och samhällets utveckling 118 Den absoluta kunskapen 122 Den relativa kunskapen 126 Kritiska frågor som återkommer 129 10 Epilog 133 Vinner man alltid något om man ifrågasätter? 135 Tillämpning av kritiskt tänkande 137 Register 140 Boktips för vidare läsning 149
inlaga.indd 4
07-11-06 13.42.39
Förord Vi har de senaste åren haft ett intressant internationellt samarbete kring utbildning av ekonomstudenter från Sverige och andra länder, bland annat från USA. Det slog oss ganska snart att de amerikanska studenternas förväntningar var annorlunda än vi var vana vid: de var på jakt efter egna affärsmöjligheter och förväntade sig att studierna skulle ge direkta råd om hur man ska gå tillväga för att bli framgångsrik i affärer = tjäna pengar. De sökte kunskaper för att fatta beslut om ”den bästa” (och gärna snabbaste) vägen till ekonomisk framgång. I svensk utbildning har klimatet varit annorlunda: istället för att söka råd om hur man bör gå tillväga, har vi vanligen varit inriktade på att beskriva och analysera olika situationer och också reflektera mer över tänkbara konsekvenser för olika grupper. De amerikanska studenternas jakt efter möjligheter utsätts för kritisk granskning. Här finns en viss skeptisk distans: stämmer verkligen det som sägs? Och är det här det bästa alternativet – i så fall för vem? Istället för att söka efter möjligheter lyfter vi ofta fram svagheter och hot. Vi strävar efter distans till andras uppgifter och värderingar. Skillnaderna i förväntningar beror förmodligen på många faktorer inom kultur och samhällsuppbyggnad. Båda förhållningssätten existerar – naturligtvis – på gott och ont. Behovet av nya entreprenörer är minst lika stort här som i USA, om inte större. Fokuseringen på ”problem” och hinder riskerar också att bli ensidig i svensk utbildning och egentligen komma att betyda ”negativa problem”. Detta trots att det kritiska tänkandet bygger på en kunskapsoptimistisk tanke: att vi ständigt kan utvinna nya och bättre kunskaper om världen och oss själva. Utbildning har i Sverige mer varit en fråga om bildning, mindre en fråga om direkt yrkesträning. För bildning krävs både frågor om och ifrågasättanden av befintlig kunskap. Svensk utbildning har hållit avstånd till den starkt kommersiella attityd som genomsyrar den amerikanska marknadseko
inlaga.indd 5
07-11-06 13.42.39
FÖRORD
nomin. Samtidigt har de senaste decennierna inneburit en tydlig samhällsförändring även här: livet är ”här och nu” och inte sedan; långsiktigt ansvar byts mot stundens upplevelser. Kommersiella värderingar får en allt starkare ställning. Begreppet ”kritiskt tänkande” har liksom begreppet yttrandefrihet länge varit en självklar ambition och utgör grundbultar i synen på samhället – från grund- till högskola. Samtidigt är det ett tidens tecken att man debatterat begreppen intensivt de senaste åren. Det visar sig att inte bara de studerande utan också lärarna har svårt att förklara och levandegöra vad som menas med ”kritiskt tänkande”. Därför har vi skrivit den här boken. Vi vill särskilt tacka dem som inte bara kom med uppmuntrande ord utan även tog sig tid att komma med synpunkter: Lars Ekstrand, Nils Björkelo, Johan Larsson, Nina Shamirany, Aihie Osarenkhoe, Jonas Molin, Lars Johan Åge, Anna Boström, Lars Johan Hultén, Lars Hjärne, Björn Leonardz, Tomas Müllern och Elisabeth Björklund. För ofullkomligheter, misstag och fel som kvarstår ansvarar författarna. Pernilla Hultén
Jens Hultman
pernillahulten@gmail.com jens.hultman@ihh.hj.se
Lars Torsten Eriksson len@hig.se
inlaga.indd 6
07-11-06 13.42.39
1 Introduktion Utan tvivel är man inte riktigt klok. (Tage Danielsson)
Håller den granskande attityden i svensk utbildning på att bytas mot en mer okritisk hållning? I en omfattande studie från 2005 rapporterar Högskoleverket att svenska studenter ser den intellektuella utvecklingen som det främsta målet med högskolestudier, dvs. förmågan att självständigt söka kunskap, förmågan att analysera problem och att tänka kritiskt. Samtidigt anser dock såväl lärare som studenter att studierna ger allt mindre utrymme för kritisk reflektion.1 Håller det kritiska tänkandet successivt på att förvandlas till att i praktiken bli en kulturell fasad? Mellan 2001 och 2004 ökade antalet rapporterade fuskfall vid svenska högskolor från 130 till 368. Av dessa fälldes 215 för plagiat av andras texter, medan andra fälldes för fusklappar och otillåtet samarbete.2 I en av högskolornas egna undersökningar om utbredning av och orsaker till det växande problemet med plagiat angav de studerande och lärarna samma orsaker, men i olika ordning3:
1
2 3
Lärare
Studerande
1 Ökad tillgång till material via nätet
1 Lathet
2 Lathet
2 Ej medvetna om att detta är fel
3 Vet ej hur man refererar
3 Tidsbrist
4 Ej medvetna om att detta är fel
4 Vet ej hur man refererar
5 Tidsbrist
5 Ökad tillgänglighet via nätet
Barrling-Hermansson, Katarina, Akademisk frihet i praktiken, en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Högskoleverket, Rapport 2005:43 R, se s. 7 samt 84–85. Vår kursivering. Högskoleverket, www.hsv.se 2006-03-20. Babic, Sanja, Intern studie vid Högskolan i Gävle, 2005.
7
inlaga.indd 7
07-11-06 13.42.40
Kapitel 1
Borde man inte som student veta vad som är plagiat? Eller håller Internet på att förändra vår syn på plagiat – copyright blir ”right to copy”? Är studenter för lata för att arbeta med ett kritiskt perspektiv som man samtidigt säger sig önska, och som ingår i det man ser som studiernas främsta mål? Har lärarna tillräcklig pedagogisk förmåga att stimulera till den kritiska tanken? Svenska dagstidningar och TV-kanaler betraktades länge som ”den tredje statsmakten” – som fristående granskare av olika samhällsfenomen. Även utbildningssektorn har under lång tid varit en frizon för öppen debatt. Den virvlande tekniska informationsutvecklingen och den allt starkare kommersialiseringen av mediers och utbildningars innehåll har dock gjort individens förmåga till kritisk granskning allt viktigare. Under 2004 gavs nya företag möjlighet att konkurrera med etablerade banker. Custodia var ett av de företag som lovade spararna bättre räntor. Företaget visade sig efter hand vara en av flera nya entreprenörer som tycktes se detta som ett bättre sätt att begå brott än att arbeta med kofot och bindel för ögonen. Det kritiska tänkandet är nödvändigt i vårt vardagsliv i lika hög utsträckning som inom forskning och utbildning. I ett tjugotal amerikanska skolor ville man år 2005 undervisa om Intelligent Design, en religiöst grundad utvecklingslära som alternativ till Darwins utvecklingslära. Är det kritiska tänkandet på väg att bli något man utgår ifrån som självklart närvarande men som man har svårt att fånga i ord? Till slut kan det vara en tradition man bekänner sig till, men som förlorat sitt faktiska innehåll. Utbildningens samverkan med det omgivande samhället ska stärkas ytterligare. Landets forskning finansieras i högre grad än tidigare genom marknaden. Av de ca 100 miljarder kr som årligen avsätts till Forskning och utveckling (FoU) i Sverige svarar industrin för hela 70 %. Många har redan uttryckt oro för den påverkan som ökad extern finansiering och inriktning på tillämpad forskning får. Hur påverkar det vårt utbildningssystem? Står utvecklingen i samklang med eller i motsats till att fler utbildningar blir yrkesexamina? Som första mål för all utbildning
Näringslivets utgifter för forskning och utveckling i Sverige uppskattades till cirka 100 miljarder kronor år 2003. Näringslivet står för drygt 70 procent av svensk FoU, www. forskning.se 2006-09-11.
inlaga.indd 8
07-11-06 13.42.41
INTRODUKTION
står dock fortfarande att den ska utveckla de studerandes förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. För att nå det målet krävs både utrymme för och förmåga till kritisk granskning. Traditionellt har det akademiska seminariet haft rollen som forum för kvalitetsgranskning. Seminariet är öppet för alla att framföra sina synpunkter kring det gemensamma diskussionsunderlaget. En rad tvivelaktiga forskningsprojekt har emellertid gjort att man måste ställa sig frågan hur långt det akademiska seminariet räcker som kvalitetskontroll av forskning. Kanske har forskningsvolymen blivit så stor och forskningsmetoderna så många att nya former och starkare insatser behövs? Såväl lärare som studenter tycks sålunda eniga om att utbildningen ska omfatta och utveckla förmågan till kritiskt tänkande. Men vad menas egentligen med kritiskt tänkande? Och hur kan man på ett medvetet sätt träna upp sin kritiska förmåga? Vi har skrivit den här boken för att ge studerande ett underlag att uttryckligt tillämpa kritiskt tänkande som metod och förhållningssätt. Vi har dock inte haft som målsättning att ta fram en encyklopedi över det kritiska tänkandet, vilket framgår redan av bokens omfång. Syftet är att i första hand underlätta och stimulera till kritiskt tänkande under utbildningen och ge ett levande kritiskt perspektiv på det som händer i samhället. Ambitionen är att göra det kritiska tänkandet mer gripbart, vilket inte alltid är så enkelt, det ska medges. På ett mer utvecklat plan förutsätter det kritiska tänkandet förmågan att både se hur saker och ting hänger samman i mönster, och hur dessa sammanhang förändras över tiden. Vi beskriver några centrala perspektiv och nyckelbegrepp som kan användas för kritisk granskning och reflektion över det som presenteras i massmedia, utredningar och forskning. Boken ger korta exempel som konkretiserar det kritiska tänkandet inom olika områden och ger referenser till klassiska fall som är värda fördjupade studier. Sådana fördjupningar kan också stärka kopplingen till olika ämnesområden. Oavsett vilken situation den som läser befinner sig i hoppas vi att efterforskning och diskussion fortsätter där boken tar slut. Figur 1 ger en översikt av bokens struktur. Den utgår ifrån två grundprocesser för kritiskt tänkande: dels frågor och ifrågasättanden, dels analyser av fakta och värderingar. Detta behandlas närmare i kapitel
inlaga.indd 9
07-11-06 13.42.41
KapItel 1
2 respektive 3. Där läggs grunden till vad vi anser att kritiskt tänkande handlar om. Vi kommer också där att beskriva vad man vinner genom kritiskt tänkande, det vill säga syftet med kritisk reflektion. Bokens kapitel följer sedan huvudmoment i besluts-, utrednings- och forskningsprocesser: problemformuleringen, användning av teorier och modeller, undersökningsmetoder, användning av datakällor samt problemlösning. Tyngdpunkten i boken ligger i den problematisering vi gör av dessa huvudmoment i kapitel 4–8.
Behandlas i kap 2–3
I bokens näst sista kapitel ger vi en kort idé- och kunskapshistorisk översikt över det kritiska tänkandets utveckling. I bokens allra sista kapitel reflekterar vi kring användning av kritiskt tänkande i olika sammanhang.
Skapa alternativ Säkerställa slutsatser
Frågor Ifrågasättanden
Grund
Fakta Värderingar
Syften
Tydliggöra konsekvenser Meningsskapande i komplexa frågor Spegla mångfald
Behandlas i kap 4–10
KRITISKT TÄNKANDE Perspektiv och Problemkritik Teorikritik Metodkritik
Problemet Teorin och modellerna Problematisering
Källkritik Resultatkritik
Fokus
Forskningsmetoden Datakällorna Problemlösningen
Figur 1. Bokens struktur.
Det löpande nyhetsflödet ger många nya fall att diskutera och samhällsförändringarna ger många viktiga framtidsfrågor att ta ställning till: inom EU kämpar miljöintressena mot mäktiga ekonomiska intressen, t.ex. inom kemikalieindustrin. Politiker utsätts för stark kritik för hantering av olika situationer, t.ex. tsunamikatastrofen i Asien. Inte minst de fö10
inlaga.indd 10
07-11-06 13.42.41
INTRODUKTION
retagsetiska problemen (olika företagsledningars självbelöningssystem, utnyttjande av barnarbetare som billig arbetskraft, olika missbruk av Internet etc.) kommer också sannolikt att fortsätta att presentera nya fall för diskussion. Globalisering av politik, idrott, ekonomi, teknik m.m. ställer oss inför helt nya situationer att ta ställning till. Vi hoppas att denna bok kan vara en hjälp och inspiration i detta arbete – ty ”utan tvivel är man inte riktigt klok”, som Tage Danielsson så väl formulerade det i sina Samlade tankar från roten .
Danielsson, Tage (1986), Samlade tankar från roten, Stockholm, Wahlström & Widstrand.
11
inlaga.indd 11
07-11-06 13.42.41
2 Kritiskt tänkande – vad är det? Vi vet alla att du är oskyldig, frågan är bara till vad?
(Okänd)
Skulle du kunna sälja Eiffeltornet till någon som vill göra skrot av det? År 1925 lyckades Victor Lustig med den bedriften – inte bara en utan två gånger. I tidningsuppgifter snappade denna bedragare upp information om att de franska myndigheterna var bekymrade över underhållskostnaderna för Eiffeltornet. Regeringen påstods därför överväga att riva tornet. Victor Lustig skaffade då brevpapper från det ansvariga ministeriet. Han skickade brev till fem stora skrothandlare i Paris, som han inbjöd till förhandlingar. På kort tid lyckades han få betalt inte bara av ett utan två av dessa skrotföretag för de 7 000 ton järn som ännu står uppbyggda mitt i Paris. Världen vill bedras, alltså må den bedras, påstod Sebastian Brant redan på medeltiden i ett uttryck som sedan blivit bevingat. Genom att öva upp vårt kritiska tänkande försöker vi självklart motverka detta, men det är egentligen inte vad vi ser som det kritiska förhållningssättets främsta uppgift. Genom ett kritiskt tänkande kan man också finna nya och bättre lösningar på olika problem. Av de ca 100 miljarder kr som årligen används för forskning och utveckling i Sverige, är den största delen avsedd att finna bättre lösningar på alltifrån behandling av sjukdomar (läkemedelsindustrin) och transporter (bilindustrin) till informationsbehandling (telekomindustrin). Det kritiska förhållningssättet är en drivkraft till förbättring i denna forskning och utveckling liksom i dagliga diskussioner och beslut. Wall, Gunnar (2005) Tidernas största bedrägerier, Sundbyberg, Semic.
12
inlaga.indd 12
07-11-06 13.42.41
kritiskt tänkande – vad är det?
Det här kapitlet preciserar vad vi menar med kritiskt tänkande och vad man kan uppnå med ett kritiskt förhållningssätt. Vi kommer sedan att fördjupa och exemplifiera innebörden av detta i följande kapitel.
Varför behövs ett kritiskt tänkande? Kritiskt tänkande och kritisk reflektion är begrepp som många talar om men få egentligen preciserar. De används till vardags och intar en central plats i all utbildning. Antingen man arbetar med eller studerar biokemi, pedagogik, teknisk fysik, statsvetenskap, sociologi eller utbildar sig till polis, lärare, ekonom, arkitekt eller journalist behöver man veta mer om vad kritiskt tänkande innebär och hur man får ut något positivt genom reflektion. Under utbildningens gång ska man söka efter, ta ställning till och lära sig en betydande mängd ny kunskap. Man förväntas också bearbeta information i olika former och dokumentera den i uppsatser, inlämningsuppgifter och prov. Efter fullbordad utbildning bör man ha med sig både kunskaper och ett medvetet förhållningssätt till kunskap. Det är i regel lättare att skaffa sig faktakunskap än att etablera ett nytt sätt att förhålla sig till kunskap. Det kan – som någon har sagt – vara lättare att spränga en atom än att ändra en attityd. Även om grunden för ett kritiskt tänkande är förhållandevis enkel, som vi ser det, kommer den här boken att visa på många abstrakta processer i samband med beslutsfattande, utredning och forskning. Det blir då uppenbart att kritiskt tänkande behöver tillämpas under lång tid för att utvecklas till en mogen och självklar färdighet. Den kritiska reflektionen är en kvalificerad kompetens i sig. Svårigheten att hålla det kritiska perspektivet vid liv framgår kanske tydligast inom mediesektorn. Trots den uttalade ambitionen att ha ett kritiskt perspektiv som granskare av olika samhällsfrågor blir innehållet allt mer beroende av reklamfinansiering. Gränsen mellan självständig journalistik och reklambudskap blir därmed diffus. Det som för bara 25 år sedan var ett ganska regelstyrt mediesamhälle med få dagstidningar och ett statligt radio/TV-monopol genomgår nu en formlig medieexplosion. Det gäller inte bara digitala medier. Enbart år 2005 introducerades
13
inlaga.indd 13
07-11-06 13.42.42
Kapitel 2
över 150 nya tidskrifter i Sverige. Behovet av kritiskt tänkande tycks allt större som motvikt i denna utveckling. Det intensiva medietrycket bidrar till eller kanske även skapar alltfler ”bubblor” i samhället. Börs-, fastighets- och IT-sektorernas upprepade överhettning är de tydligaste exemplen på hur utvecklingen kan skena iväg. Utvecklingen går också mot en ökad möjlighet att samla, lagra, återkalla, värdera, använda och utveckla kunskap. Samhället fungerar i bokstavlig mening på ett annat sätt och på en annan nivå sedan Internet började få en snabb spridning. Spridningen av och samverkan mellan olika medier för informationshantering (datorer, mobiltelefoner, Internet, GPS-positionering, RFID-chips etc.) har utvidgat våra mänskliga domäner på ett tidigare oanat sätt. Fortlöpande skapas nya verktyg som ger oss kraft utöver vår egen individuella förmåga, på gott och ont. En dator korrigerar bilen i en sladd. Tack vare TV är vi alla årligen inbjudna till Nobelfesten. I amerikansk TV följer man nu inte bara polisens rånarjakter i realtid. Den uppmärksammade sidan för att spana på kända människors förehavanden (www.gawker.com/stalker/) förmedlar GPS-position och gatuadress där olika kända personer befinner sig. Övervakningskamerorna blir allt fler. IT-relaterad brottslighet har blivit ett nytt och växande fenomen. Möjligheterna till både kreativ och destruktiv informationshantering är därmed större än någonsin. De som växer upp kring millennieskiftet kan sägas vara den första multimediagenerationen, med en ofantlig informationstillgång till både nytta och nöje. Vi skapar information och vi tar del av ett mäktigt informationsflöde via tidningar, TV och Internet. Bredden av information är oerhört stor. En dokusåpa på TV strävar efter att skapa individuell underhållning för stunden, medan forskning systematiskt söker skapa ny och hållbar kunskap för samhällsutvecklingen. Både underhållning och forskning har en central roll i samhället. Såväl nöjeskunskap som vetenskaplig kunskap har blivit en del av det dagliga flödet. Den tempofyllda informationsexpansionen ställer sig till vårt förfogande, men ställer också nya krav. Informationen finns visser-
Radio- och TV-verket har sedan 1998 i uppdrag av regeringen att följa medieutvecklingen. Uppdraget redovisas årligen i rapporten Medieutvecklingen. Se Bengtsson, Eva (red.), (2006), Medieutveckling 2006, Radio- och TV-verket, www.rtvv.se.
14
inlaga.indd 14
07-11-06 13.42.42
kritiskt tänkande – vad är det?
ligen tillgänglig, men är samtidigt splittrad på allt fler medier och kräver mer aktiva sök- och värderingsinsatser. Information är inte heller den enda drivkraften som ökar betydelsen av ett kritiskt tänkande. Globalisering och en allmän tempohöjning i ekonomi och samhälle är andra påverkansfaktorer, liksom förändringar inom medicin och teknik. Samtliga svenska storföretag förutsätter tillgången till en global marknad, där de politiska och ekonomiska förändringarna i framför allt Östeuropa och Asien har fått stor betydelse. Inom Europa pågår en rad strävanden för ökad rörlighet av information, tjänster, kapital och människor. Denna geografiska rörlighet ställer krav på lyhördhet för olika kulturer – religioner, sedvänjor, umgängesformer etc. På motsvarande sätt sker en påverkan genom det snabbare samhälls tempot, inte minst inom ekonomin. I slutet av 1900-talet introducerade företag nya bilmodeller, böcker och filmer vid vissa tillfällen under året. Nu sker utveckling och introduktion av nya produkter och modeller fortlöpande. För företag innebär det att en allt större del av dagens intäkter och arbetsinsatser kommer från produkter och tjänster som inte fanns för några år sedan. Som medborgare måste vi ta ställning till nya erbjudanden om tjänster och betalningssätt betydligt oftare än tidigare generationer.
Kritiskt tänkande som förhållningssätt Vad innebär det att ha ett kritiskt förhållningssätt till all denna information? The word ’critical’ derives etymologically from two Greek roots: ”kriticos” (meaning discerning judgment) and ”kriterion” (meaning standards). Etymologically, then, the word implies the development of ”discerning” judgment based on standards. (Webster’s New World Dictionary)
Man kan tala om PEST-förändringar på makronivån, dvs. förändringar i politiska, ekonomiska, sociala och tekniska frågor.
15
inlaga.indd 15
07-11-06 13.42.42
Kapitel 2
Critical thinking is characterized by careful analysis and judgment – critical, in its strictest sense, implies an attempt at objective judgment so as to determine both merits and faults. (Webster’s New World Dictionary)
Det kritiska förhållningssättet till kunskaper och värderingar söker i grunden efter nya och bättre lösningar. Det har alltså ett positivt syfte. Det är förmodligen det första tankeproblem man måste lösa för att bli en bättre kritisk tänkare, eftersom ordet ”kritik” i vardagliga sammanhang numera fått en negativ snarare än positiv klang. Att kritisera någon kan innebära detsamma som att inleda en konflikt. I många länder ingår det samtidigt i kulturen att undvika konflikter, att istället söka samverkan och samförstånd. Sverige brukar räknas till de länder som är konfliktundvikande. Begreppet ”kritisk” har fått något vasst över sig. Ordet ”kritik” sätter vi i denna bok in i ett mer historiskt sammanhang och ser som ett neutralt begrepp, som den inledande etymologiska härledningen antyder. Det handlar om att granska. Utfallet av en granskning kan vara både positivt och negativt – vilket ju dessutom beror på vilken synvinkel man granskar utifrån. Ett alternativ till ”kritisk” som vuxit i popularitet under de senaste åren, kanske för att det inte förknippas med samma värdeladdning, är reflekterande. Detta språkproblem är inte nytt. I en bok på 1960-talet valde Johan Asplund att diskutera kritiska tankar under titeln Om undran inför samhället och på 1980-talet ville Sören Halldén lyfta fram Nyfikenhetens redskap10. I sak ser vi inte någon skillnad i avsikt. Vi behandlar begreppen reflektion och kritiskt tänkande som synonymer i denna bok. De står båda för processer som är nyfikna och kräver eftertanke från olika håll. Det kritiska tänkandet som metod eller förhållningssätt utgår ifrån att våra kunskaper och levnadsvillkor är hypotetiska (dvs. möjliga att både förändra och förbättra). Vi lever inte i en förutbestämd värld utan i en föränderlig värld som vi i princip skapar själva och tillsammans med andra. Kunskaper och värderingar behöver därför prövas, vilket kan ske på en mängd sätt: exempelvis genom att reflektera i diskussioner, i skriftlig Asplund, Johan (1970), Om undran inför samhället, Uppsala, Argos. 10 Halldén, Sören (1980), Nyfikenhetens redskap: en bok om kritiskt tänkande inom vetenskapen och utanför, Lund, Studentlitteratur.
16
inlaga.indd 16
07-11-06 13.42.42
Vad menas med ett kritiskt tänkande och hur gör man egentligen för att tänka kritiskt?
Författare är civilekonomen Pernilla Hultén, Handelshögskolan i Stockholm, och ekonomie doktor Jens Hultman, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, samt professor Lars Torsten Eriksson, Högskolan i Gävle.
Best.nr 47-07743-4 Tryck.nr 47-07743-4-02
H U LT É N • H U LT M A N • E R I K S S O N
En kungstanke i all utbildning är att den ska öka förmågan till ett självständigt och kritiskt tänkande. Tack vare vår förmåga att öppet pröva och ompröva aktuella lösningar har de efter hand kunnat ersättas av bättre. Vare sig man studerar biokemi, teknisk fysik, statsvetenskap, sociologi eller arbetar som polis, lärare, ekonom, ingenjör eller journalist behöver man veta vad kritiskt tänkande innebär och hur man får ut något positivt genom reflektion. Den här boken bidrar till att göra det kritiska tänkandet konkret och konstruktivt. Boken visar hur plagiat, piratkopior, produktplacering, phishing och falska profeter – ja, hur allt fler och mer frekventa företeelser – utmanar vår förmåga till kritiskt tänkande. Den gör det tydligt, att utan tvivel är man inte riktigt klok (som Tage Danielsson en gång sammanfattade sina erfarenheter). Boken passar utmärkt som diskussionsunderlag i den inledande högskoleutbildningen.
KRITISKT TÄNKANDE
KRITISKT TÄNKANDE
Mjukband A5 Format 148 x 210 mm
KRITISKT TÄNKANDE ”Utan tvivel är man inte riktigt klok” TAG E DA N I E L S S O N
P E R N I L L A H U LT É N
J E N S H U LT M A N
LARS TORSTEN ERIKSSON LIBER
omslag.indd 1
10-12-20 17.00.55