9789113050942

Svenska stolar O C H D E R A S F O R M G I V A R E 18 9 9 – 2 0 13

|

DAN GORDAN

Denna bok är framställd med bidrag från Ragnar Söderbergs Stiftelse Kungl. Patriotiska Sällskapet Estrid Ericsons Stiftelse

Omslagets stol heter Superstructure (2003) och är formgiven av Björn Dahlström. Modellen – en välkomnande lövformad solitär – speglar i sin avancerade konstruktion 00-talets nytänkande samtidigt som den knyter an till skandinavisk design under efterkrigstidens framgångsrika era.

Läs mer om Superstructure på sidan 368.

Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2014 Dan Gordan och Norstedts, Stockholm Tidigare upplagor av denna bok har utkommit på Byggförlaget 2002 och 2005.

Formgivning: Mikael Engblom Omslag: Mikael Engblom, Omslagsfoto: de Nord/Jonas Linell Tryckt inom EU Prepress: Elanders Fälth & Hässler, Värnamo ISBN 978-91-1-305094-2

Svenska stolar O C H D E R A S F O R M G I V A R E 18 9 9 – 2 0 13

|

DAN GORDAN

Innehåll

Inledning 6 1900 Sekelskiftet 10 Skönhet för alla Jugend Art nouveau Konsthantverk Ärlighet i form och dekor 1910-talet 26 Vackrare vardagsvara Konstnärerna till industrin Hemutställningen 1917 Nationalromantik Svenska rötter 1920-talet 38 Art déco Nyklassicism Lyx och skönhet Modernism Swedish Grace 1930-talet 66 Funktionalism Standardisering Maskinestetik Serieproduktion Stålrörsmöbler 1940-talet 120 Swedish Modern Mjuka former Nationell förankring Bostadsundersökningar Folkhemmet 1950-talet 150 Den goda vardagsvaran Scandinavian Design Ekonomiskt uppsving Tonårskultur Framtidstro

1960-talet 208 Plast Popkultur Köp-slit-släng Barn i fokus Hantverkstradition 1970-talet 246 Socialt engagemang Möbelfakta Miljömedvetenhet Basmöbler Politiska budskap 1980-talet 270 Postmodernism Möbler som konstobjekt Materialkontraster Respektlöshet Exklusivitet 1990-talet 302 Materialsnålhet Minimalism Naturromantik Design Mångfald 2000-talet 344 Retro Lekfullhet Nya material Hantverk Formfrihet 2010-talet 412 Folkkonst Nya konstruktioner 3d-printing Klassikerns återkomst Bekvämlighet Personregister 440 Producenter | tillverkare 444 Källor 446

1960-talet Plast Popkultur KÜp-slit-släng Barn i fokus Hantverkstradition

Samsas 1960 Carl Malmsten (1888–1972) O.H. Sjögren, Tranås Spiralkärna på nosagbotten. Stoppning med polyeter, kallskum och fiberfill.

Ben i bonad bok. Klädsel i tyg eller läder.

På 1950-talet tog Carl Malmsten fram en rad alternativ till de hantverksmässigt utförda möbler han gjort under de tidigare årtiondena. Alternativen skulle kunna möta industrins tillverkningskrav och säljas till ett lägre pris. Samsas blev den förenklade varianten av fåtöljen Konsert (se denna, 1924), vänligt omslutande och med de rundade former som var ett av möbelskaparens kännetecken. När Konsert togs ur produktion på 1970-talet kunde också Samsas beställas med traditionellt hantverksutförande. »De nätta måtten gör den användbar överallt. Något trång invändigt men eljest god sittkomfort« var den tidstypiska, lite torra kommentaren från Möbelinstitutet i dess översikt Möbelsyn 76.

1960-TALET

O.H. Sjögren, Tranås

210

Blå Station, Åhus

211 1960-TALET

Börge Lindau utbildade sig i skiftet mellan 1950- och 60-tal vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, nuvarande hdk. Det var under studietiden som Ludwig kom till, ritad som en hyllning till Ludwig Mies van der Rohes armstödslösa fåtölj Barcelona. Den fällbara fåtöljen – av två, lätt svängda och hopkopplade ramar och med tre sammanhållande band som gör att fåtöljen inte lägger sig platt mot golvet – sattes senare i produktion av det norska företaget Westnofa. Stolens namn var då Plus. Efter ett par år togs dock rättigheterna tillbaka.

Mer än 30 år senare fattade Börge Lindau på sin dödsbädd beslutet att ta upp sin första stol i produktion igen. Han hade arbetat med den av och till under åren men aldrig varit riktigt nöjd. Det vackraste på stolen var karmen och genom en ny flätning blev ramverket synligt.

Den ömtåliga prototypen, signerad och flätad med läder, skickades med specialfrakt på flyget till Stockholm för att ställas ut på möbelmässan. Men när den lastades av från flygplanet hamnade den på det vanliga bagagebandet och krossades av alla resväskor. De trasiga stolresterna låg sedan »utställda« på montergolvet, medan Börge Lindau som hade tänkt följa efter sin stol till Stockholm, blev kvar i sjukbädden hemma i Åhus. Fåtöljen som var en hyllning till en av seklets betydande klassiker blev både hans första och sista alster.

Ludwig 1960 Börge Lindau (1932–1999) Blå Station, Åhus, från 1999 Skiktlimmad björk och flätad sadelgjord.

Åke Axelsson (f. 1932) Peter Celsing (1920–1974) Erik Karlström (1917–2005) Gemla, Diö Betsad, helböjd bok med skinn i sits och ryggplatta.

212 1960-TALET

Böjträstolen med de framåtsträvande, lätt uppböjda karmstöden kom till under åren, 1955– 61, då Peter Celsing och Nils Tesch arbetade med en stor ombyggnad och renovering av Operakällaren, Operabaren och Bakfickan, samtliga matställen i Operahuset i Stockholm. De första skisserna utfördes av Peter Celsing och modellen arbetades sedan fram av Åke Axelsson. Erik Karlström deltog också med synpunkter, han var ansvarig inredningsarkitekt vid projektet och stolens kinesiska anslag kom från en möbel han sett under sin studietid i Köpenhamn.

Efter renoveringen ville Gemla införliva stolen i sitt sortiment. Beställaren, Operakällarens krögare Tore Wretman, krävde då att stolen skulle få ett modifierat utseende; originalet skulle bara finnas på Operakällaren. Den modifierade karmstolen saknar bland annat underring mellan benen och infästningen av frambenen är en annan. Stolen har också gått under namnet Operakällaren.

Gemla, Diö Foto: Patrik Johansson

Opera 1960

Balzar Beskow, Stockholm

Bodafors Möbelhistoriska Arkiv Foto: Anna Thor

I samband med att Axel Larsson fick uppdraget att rita inredning och möbler till det nya Folksamhuset i Stockholm – arbetet tog cirka tre år och huset invigdes 1959 – slutade han sin anställning på Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors där han varit verksam sedan 1925. Han blev nu sin egen och ritade flera möbler även för andra företag.

Den stapel- och kopplingsbara stolen har med sin perfekta lutning på ryggbrickan och sin stora hållbarhet blivit företagets storsäljare genom åren. Den första modellen (bilden) har utvecklats till en rad varianter och totalt har cirka 1,4 miljoner exemplar sålts världen över. Framförallt till kyrkor; på 1980-talet såldes 1 200 stolar till Westminster Cathedral i London och inför millennieskiftet samlades pengar in för att kunna köpa ytterligare 400. Insamlingskampanjen hade som motto: »Stolen för det nya århundradet.«

Stol 1960

Den stapel- och kopplingsbara stålrörsstolen bär ett av funktionalisten Axel Larssons kännetecken: en snedställd, alldeles rätt placerad ryggbricka med omslutande form. De bakåtställda benen ger stabilitet och förhindrar att stolsryggen nöter mot väggen; man kan inte heller sitta och väga.

I en broschyr skrev Axel Larsson att »Formen måste underordnas funktion. I detta fall har kraven från bioteknologer och kontorsorganisatörer varit många, vilket gjort uppgiften att formge sits och rygg krävande, men samtidigt inspirerande, eftersom det gällt att förse en stor marknad med en arbetsstol som uppfyller dessa krav.«

Bankett 1961

Axel Larsson (1898–1975) Balzar Beskow, Stockholm Bok, björk eller ek, klarlackad eller betsad. Sits av syntetsadelgjord, helt i trä eller stoppad och klädd.

Axel Larsson (1898–1975) Verkstads AB Lindqvist, Motala Stativ av förkromat eller lackerat stålrör. Sits och ryggbricka klädd med tyg, vävplast eller skinn. Även med sits av bok eller teak.

Privat ägo/Anna Höglund Foto: Författaren

214 1960-TALET

Barnpall 1961 Erik Höglund (1932–1998) Boda Bruks Träverkstad Furu med flätad sits av sadelgjord.

Glasformgivaren Erik Höglund arbetade även i andra material under sitt yrkesliv, bland andra smide och trä. När de egna barnen var små såg han deras behov av slitstarka möbler. Resultatet blev en serie stadiga pallar med svarvade ben och detaljer, vänligt knubbiga i uttrycken och med sadelgjordsflätade sitsar. De fantasifulla småmöblerna skulle inspirera till lek. Här fanns en gris med tryne, ett får och en tron som barnen kunde bära runt varandra på.

Barnpallarna visades på Bromanders möbelfirma i Stockholm och 1962 på Nordiska Kompaniet där de såldes av Lena Larsson på nk-Bo-Nu. I den allmogeinspirerade kollektionen ingick även skåp, hyllor och sängar. De senare fick med sina dekorativt svarvade detaljer mest uppmärksamhet.

Att valet föll på fur var att betrakta som en protest, skriver Carolina Söderholm i Svenska formrebeller. »Vi kan väl i all sin dar skapa minst lika vackra ting av våra svenska träslag«, förklarade Erik Höglund i Barometern, 1961, irriterad över 1950-talets modefluga, den importerade teaken.

Erik Höglund kom tjugoett år gammal till Boda glasbruk där han starkt bidrog till att förnya det svenska glaset. Hans okonventionella och brutala sätt att arbeta med materialet, där bubblor och skiftningar i glaset förvandlades till medvetet konstnärligt uttryck, inspirerade en hel generation formgivare.

Privat ägo/Hans Johansson Foto: Patrik Johansson

Taburett HI-21 1961 Hans Johansson (f. 1921) Tillverkad av Per Målare/Nordåkers specialsnickeri, Gagnef Päronträ, sits av naturfärgat linne.

215 Idén var att skapa en möbel som var monteringsbar utan beslag, skruvar eller verktyg. Lösningen blev en konstruktion av parvis identiskt lika, mot varandra kopplade ramar, med sitsen inspänd mellan sargarna för slutlig låsning.

1960-TALET

Inredningsarkitekten och möbelformgivaren Hans Johansson ingick i hi-gruppen som bildades 1957 efter danskt mönster med hantverkare och formgivare i nära samarbete. Hans Johanssons långvariga samarbetspartner var snickarmästaren Anders Berglund. Syftet var att värna om hantverkskunnandet och föremålens kvalitet. Gruppen – H stod för hantverksmästare och I för inredningsarkitekter – ville också föra in sina ofta sinnrika lösningar i den industriella tillverkningsprocessen, en avsikt som dock sällan realiserades. hi-gruppen var livaktig och hade ett flertal omtalade utställningar fram till 1966. Den eleganta taburetten utfördes för den andra utställningen, 1961.

En av Hans Johanssons idéer var att möbeln skulle kunna serieproduceras och levereras i platt paket. För Ikea ritade han också på 1970-talet en fåtölj på samma tema. På 1980talet tog Karl Andersson & Söner upp den hantverksmässigt framtagna pallen i serieproduktion, något förenklad i konstruktion och tapetserararbete. Dagens pall kallas Tema och tillverkas på fabriken i Huskvarna i flera träslag och med skinnklädd sits. Den hantverksmässigt framtagna pallen på bilden är gjord 2001 av Per Målare.

Börge Mogensen (1914–1972) Karl Andersson & Söner, Huskvarna Massiv ljus furu, handflätad sits av sjögräs eller stoppad. med eller utan karm.

216 1960-TALET

Danske formgivaren Börge Mogensen hade ritat sin första möbel för Karl Andersson & Söner 1955 (Öresund, se denna) och blivit en allt viktigare formgivare för det svenska företaget. Nu ville han pröva på att göra furumöbler, vilket resulterade i Asserbo, uppkallad efter Mogensens sommarviste på Jylland där han prövat prototyperna.

Furun krävde kraftigare dimensioner än den solidare eken men konstruktionen med rundade hörn är typisk för formgivaren. Sjögrässitsen är flätad på en lös ram för att underlätta tillverkningen. I tidskriften Form skrev man 1962 att »möbelmässan är full av kantiga plankmöbler som är grova och okänsliga varianter på Mogensens tema [Asserbo], möbler bekväma för industrin men inte för människan.« Mogensens karmstol blev en av 1960-talets omhuldade karaktärsmöbler, en stugmöbel som fann sin plats inte bara i fritidshuset och gillestugan utan också i vardagsrummet.

Stolen sålde stort på den tyska och schweiziska marknaden och tillverkades in på 1970-talet.

Karl Andersson & Söner, Huskvarna Foto: Patrik Johansson

Asserbo 1961

Berga form

217 1960-TALET

Som »den enkla solstolen apterad för innebruk i ett relativt exklusivt utförande«, beskrevs Jack Ränges vilstol i reklamen när den lanserades. Efter möbelmässan 1962 omnämndes den i pressen som »lätt, rörlig och rolig«, stolen hette då Känguru. Hela sommaren stod den utställd i Svenska Slöjdföreningens glasmonter i Kungsträdgården, Stockholm och Jack Ränge mindes alltid hur stolt han var.

En första modell visade han redan 1952 då fällstolen fanns med på utställningen 52 möbler 52 på Röhsska Museet i Göteborg.

Fällstolen byggde på idén att översätta något av båtlivet i en möbel; Jack Ränge var en stor segelentusiast. En fällpall hörde till, att lägga upp fötterna på eller använda som underlag för en kaffebricka. Hopfälld och lutad mot en vägg bildade väven en ficka som kunde härbärgera pallen – ungefär som en känguru med sin unge, därav namnet.

Nässjö Stolfabrik tillverkade stolen under några år, då i svarvad bok och med brun linneväv. Den variant som togs fram av Berga Form är inte svarvad och delvis annorlunda i konstruktion.

Jack Ränge utbildades på 1940-talet på Högre konstindustriella skolan, nuvarande Konstfack, och kompletterade sedan med arkitektutbildning på Tekniska högskolan. Han har främst arbetat som inredningsarkitekt med flera stora uppdrag till offentliga miljöer, kontor och restauranger. Han har även ritat möbler för främst Klaessons och Gemla. För de senare ritade han 1962 böjträstolen Kaiser som den förre japanske kejsaren Hirohito blev så förtjust i att han lät möblera sin frukostmatsal med den.

Kangaroo 1961 Jack Ränge (1917–2011) Nässjö Stolfabrik, från 1991 Berga Form Teak, linneväv och läderremmar.

Var så god och sitt ! Taburett, pall, stol eller fåtölj – alla finns de med i denna odyssé genom svensk designhistoria. Lustfyllt, initierat och med en och annan anekdot lotsar Dan Gordan oss framåt, från att den första arkitektritade stolen för »mindre bemedlade« såg dagens ljus 1899, till 2013 års intressantaste designnyheter. Här ryms allt från masstillverkade Ikeastolar till möbler som bara tillverkats i en handfull exemplar.

Stolen är möbelkonstnärens mästarprov. Det är en väl definierad produkt som kan varieras i det oändliga, och som kan bli formgivarens avtryck i tiden.

Varje stol och varje formgivare bär en historia som i Dan Gordans Svenska stolar blir en berättelse om modern svensk designhistoria.

Svenska stolar är ett måste för såväl den designintresserade allmänheten som för antikhandlaren. Den rymmer 475 stolar – varav 145 är nya för denna upplaga. De flesta från de senaste årtiondena. Det gör att tyngdpunkten ligger på möbeldesign i vår tid. Men genom att presentera historien förstår läsaren hur gammalt och nytt flätas samman i utvecklingen av nya möbler.

Dan Gordan är till vardags redaktör på tidskriften Sköna hem.

w w w.norsted ts.se