Page 1

Sprint avancerad

Sprint avancerad Josefin Lindholm Angela Reiser Sprint avancerad är ett läromedel som vänder sig till elever som

SPRINT AVA NCER A D

studerar på Språkintroduktion i gymnasieskolan. Alla texter finns

Läroboken är indelad i nio tematiska kapitel. Kapitlen innehåller texter med allmängiltiga ämnen, som alla läsare kan ha åsikter om. De teman som finns i boken är Fika, Natur och Miljö, Böcker och berättelser, Symboler, Minoriteter, Kärlek, Förebilder, Livsfrågor och Språk. Flera texttyper är representerade, till exempel artiklar, romanutdrag, noveller, faktatexter, blogginlägg och flera andra. Förhoppningen är att texterna väcker intresse och diskussionslust, för att därigenom utveckla språkförmågan både muntligt och skriftligt.

Josefin Lindholm Angela Reiser

inlästa på www.gleerups.se.

Josefin Lindholm är lärare i svenska som andraspråk, svenska och sfi. Hon har arbetat inom Språkintroduktionen i många år och har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk och retorik. Just nu arbetar hon på Alströmergymnasiet i Alingsås.

Angela Reiser är lärare i svenska som andraspråk, svenska och sfi. Hon har arbetat inom vuxenutbildning i många år, samt har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk och retorik samt fri skrivning. Just nu arbetar hon på Campus Alingsås.

ISBN 978-91-40-69683-0

JOSEFIN LINDHOLM 9

789140 696830

ANGELA REISER


4

Innehåll 1. Fika

6

3. Böcker och berättelser

36

8

Några röster från elever om bokläsning38

11

Lässtrategier40

Kaffeodling13

Augustpriset41

Vilken sort vill du ha?

14

Litterära begrepp

42

Hakim jobbar på café

15

Svenska moderna författare

43

Teodling16

En klassisk svensk författare

54

Vilken sort vill du ha?

Informationssökning56

Fikahistoria7 Kanelbullens dag Avslöjat: Det skvallrar vi om vid fikat

Fika stärker bandet mellan unga och äldre 

16

Källhantering56 17

Ordbildning20

Källkritik57 Bokprat och kladdkaka

58

Folksagor61

2. Natur och miljö

21

Grekisk mytologi

62

Svenskarna och naturen

22

Teaterpjäser64

Allemansrätten23 Synonymer24

4. Symboler

Sommar, sol och bad

25

Hjärta67

Simning26

Fredssymboler68

Vattenkunskap är viktigt

De olympiska ringarna

69

Musik30

Kläder som symboler

72

Att skriva vykort

Symboler i samhället

73

Sopsortering33

Blommor som symboler

74

Tänk miljösmart

Tvätt76

28 32 34

Miljövänliga symboler

66

77

Tatueringar78 Flaggor82 Nordiska flaggor

83


5

5. Minoriteter

84

Samer85

8. Livsfrågor

134

Vad hundar lär oss om meningen med livet

135

”Man blir trött av bra dagar, men man ångrar dem inte”

86

Musik138

Gay – att leva utanför normen

88

Livet har vänt

139

Romer91

I kroppen min

141

Synonymer97

Brev från Lisa i Colombia

143

6. Kärlek

100

Människor i olika åldrar har svarat på frågan ”Vad är kärlek?”:

101

I folkviseton

102

De träffades på en dejtingsajt

103

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter145 Musik147 Tänka – tycka – tro

149

9. Språk

152

Netikett – hur man umgås på nätet 105

Svenskan i världen

153

Dikter och texter om kärlek:

106

Världens mest talade språk

155

Kärleken är ingen jävla saga

111

Vi pratar inte samma språk men förstår varann ändå

157

Svenska ordspråk och talesätt

159

7. Förebilder

112

Käre bror!

113

Rosa Parks

115

Martin Luther King – mannen som hade en dröm

116

Ordbildning163

Malala119

Skiljetecken165

FN arbetar för utbildning

120

Svenska – en grammatiköversikt

Zlatan Ibrahimovic

124

Satsdelar172

Brev från Shilan

128

Ordföljd174

Kära mamma!

130

Oregelbundna verb

Ordkunskap132

Bildspråk161 Metaforer162 Idiomatiska uttryck

162

168

176

Övningar178


6

SPR I NT AVA NCE R A D

1. Fika

UPPGIFT Diskutera 1. Brukar ni fika? När? Med vem? 2. Vad gillar ni att äta och dricka när ni fikar?


1. FI K A

Fikahistoria Under 1930-talet blev det vanligt att träffas och dricka kaffe och äta olika bakverk i Sverige. Men redan under 1700-talet förekom ”kafferep”. På den tiden fick kvinnor inte dricka kaffe på offentliga kaffehus. I stället träffades man hemma hos någon och tog med sina kaffebönor dit. Kafferepen var en plats för diskussioner och opinion. Med tiden fick även män och barn vara med på kafferepen. Enligt traditionen skulle man äta vetebröd, sju sorters kakor och till sist gräddtårta. Under och efter andra världskriget var det kafferansonering i Sverige. Ransonering betyder att man inte får köpa hur mycket som helst av en vara. Befolkningen fick ransoneringskort och 1942 fick man köpa 13 gram kaffe per person och vecka. Kvällsfika är ett begrepp som är vanligt i norra Sverige. Man menar då ofta smörgåsar och kanske en kopp te. I dag fikar vi i snitt 268 timmar om året per person i Sverige.

7


8

SPR I NT AVA NCE R A D

Kanelbullens dag 1999 började man fira Kanelbullens dag i Sverige. Vi äter mycket kakor och bullar i Sverige och just kanelbullen är en favorit för många. Kanelbullens dag är den 4 oktober. Denna dag säljs flera miljoner kanelbullar i landet. Nästan hälften av alla svenskar äter minst en kanelbulle denna dag.

Sydsvenskan, Text: Sarah Nylund, publicerad 4/10 2010

Vår goda smak håller liv i bullen Vår älskade kanelbulle är kanske inte så svensk som vi tror. – Det finns en viss konkurrens med Norge i den här frågan, säger historikern Dick Harrison. Vi äter kanelbullar året om, men i dag på kanelbullens dag, blir det extra många: förra året såldes tre miljoner kanelbullar. Hur många som dessutom bakas hemma i köken, kan man bara gissa.   Enligt Dick Harrison går trenden mot allt mindre hembakt.   – Det blir allt ovanligare att man tar sig tid. För tjugo, trettio år sedan gjorde alla det.

Tidigare var det vanligare med kanelsnur­ ror och andra varianter men under sextio­ talet förenklades processen. Degen kav­ lades ut, fyllningen breddes på och sedan rullades den ihop för att skäras i bitar.   – Ju närmare modern tid vi kommer desto mer standardisering. Än idag finns det kanelbullar i former av franska liljor men de är inte så vanliga.

När kom kanelbullen till Sverige?

– Det finns en konkurrens med Norge. Särskilt i Bergen har man en stark tradi­ tion med kanelbullar, fast de kallar den för ”skillingsbolle”. Den ser dock ut precis som vår kanelbulle. Så, kanelbullen kan i själva verket vara norsk men exakt hur det ligger till med den saken vet vi inte.   Även om det känns självklart kan vi inte räkna med att kanelbullen alltid finns på våra kakfat. Vår svenska bakverkskultur tynar sakta bort, menar Dick Harrison.

– I mitten av tjugotalet, innan dess härjade första världskriget och då fanns ingen till­ gång till kryddor och folk var för fattiga. Men under tjugotalet störtdök priset på socker och vanligt folk fick råd. Vi gick också mot ett industrisamhälle där kvin­ nan stannade hemma och hade tid att ägna sig åt husliga sysslor.   I takt med att allt fler kvinnor började arbeta kom kanelbullen att ändra form.

Är kanelbullen en svensk uppfinning?


1. FI K A

  De senaste femton, tjugo åren har vi sneglat på internationella trender och ratat flera klassiker. Till exempel har de lite min­ dre muffinsen utgått till förmån för ameri­ kanska jättevarianter.   – Bakverk är något man köper när man är ute. Det är vår smak som kommer att avgöra vad som finns kvar på marknaden. Så länge man hittar kanelbullen i SJ:s ser­ veringsvagn är den ohotad.

Det sägs vara vanligare i söder att kalla bullen för kanelsnäcka. Vad säger du om det?

– Nej, det tror jag inte på. Jag kommer från Staffanstorp och jag har alltid sagt kanel­ bulle.   Apropå konkurrensen med Norge kan Sydsvenskan avslöja: Kanelbullens dag firas även i Norge, fast på en helt annan dag. Den 6 juni. Det borde väl tala för att bullen trots allt är svensk.

UPPGIFTER Diskutera 1. Vad tycker ni om kanelbullar? 2. Varför tror ni att kanelbullen har en egen dag? 3. Om man läser texten om kanelbullen, förstår man att man inte vet om bullen är svensk eller norsk från början. Är det viktigt att veta? Motivera ert svar! Ta reda på 1. Kanelbullen har fått en egen dag. Vad finns det mer som har fått egna dagar i almanackan? Ta reda på fler saker som har egna dagar!

9


10

SPR I NT AVA NCE R A D

Kanelbullar – grundrecept Ingredienser ca 40 bullar eller 4 längder 150 g smör eller margarin, rumsvarmt (eller 1½ dl flytande) 5 dl mjölk 50 g (1 pkt) jäst för söta degar 1 dl strösocker eller vit baksirap ½ tsk salt eventuellt 2 tsk stött kardemumma 800 g (ca 1,4 l) vetemjöl Kanelfyllning: 150 g rumsvarmt smör eller margarin 1 dl strösocker 2 msk kanel

Så här tillagar du receptet (ca 120 minuter): 1. Värm mjölken till 37 °C (fingervarmt). 2. Smula ner jästen i en degskål på 3–4 l. Häll över mjölken och rör om. Tillsätt matfettet i bitar, socker eller sirap, salt och eventuellt kardemumma.

3. Mät upp mjölet. Häll det luftigt direkt ur påsen i ett litermått. Skaka inte måttet. Tillsätt mjölet men spara ½ dl till utbakningen. 4. Arbeta degen kraftigt, cirka 5 minuter med maskin eller 10 minuter för hand, tills den känns smidig. 5. Låt degen jäsa övertäckt med bakduk cirka 30 minuter. 6. Arbeta ner degen med maskin eller knåda den lätt på mjölat bakbord. Dela degen i 4 delar. Kavla ut varje del till en avlång kaka. 7. Rör ihop ingredienserna till fyllningen och bred ett tunt lager på kakan. Rulla ihop till en rulle. Bullar: Skär rullen i 10 delar och lägg dem med snittytan upp i pappersformar eller på plåtar täckta med bakplåtspapper. Låt jäsa under bakduk cirka 40 minuter. Värm ugnen till 225–250 °C. Pensla och grädda bullarna mitt i ugnen, 5–10 minuter. Klippta längder: Klipp jack i rullen och lägg en flik till vänster, nästa till höger osv. Låt jäsa under bakduk cirka 30 minuter. Värm ugnen till 200 °C. Pensla och grädda längderna i nedre delen av ugnen, cirka 20 minuter. 8. Låt bröden svalna på galler under bakduk.


1. FI K A

FAKTATEX T

SvD, 25.sep. 2012

Avslöjat: Det skvallrar vi om vid fikat Varje dag fikar genomsnittssvensken i 52 minuter. Helst pratar vi om nyheter – men ska vi skvallra så är det kändisar och kollegor som gäller. Det visar fikarapporten 2012. Ungdomar fikar längre än vad äldre gör, enligt fikarapporten. Fikarapporten 2012 har kartlagt svenskarnas fikavanor, hur ofta vi fikar, vad vi pratar om och vad vi helst dricker under fikarasterna. Undersökningen visar att den genomsnittliga svensken fikar 21 minuter på jobbet varje dag och sedan ytterligare 31 minuter. På arbetet tar fikarasten 13 minuter i snitt, medan vi på fritiden fikar i 22 minuter. Men det finns skillnader mellan åldrarna. För de fikasugna mellan 15–35 år tar pausen i snitt drygt 26 minuter, medan personer i åldrarna 56–60 klarar av fikastunden på 18 minuter. Kvinnor fikar tre minuter längre än män, som klarar av pausen på 21 minuter. Män fikar däremot oftare än vad kvinnor uppgett att de gör.

Det är också skillnader mellan olika regioner i Sverige. Stockholmare fikar minst med 1,4 gånger per dag. Medan personer i mellersta Norrland och norra mellansverige har uppgett att de fikar två gånger per dag. Och det verkar som det krävs mycket för att få oss att inte fika. En av fem uppgav att de har hoppat över viktiga hushållssysslor för att fika istället på fritiden. 34 procent i åldrarna 15–22 uppgav att de struntat i jobbet till förmån för fikastunden. Fikarapporten undersökte också vad vi helst pratar om runt kaffekopparna. Det nästan hälften av de tillfrågade helst pratar om är nyheter och aktuella samhällshändelser, tätt följt av familj och relationer. Åtta procent i undersökningen svarade att de gärna

UPPGIFTER Läsförståelse 1. Vilken åldersgrupp fikar mest? 2. Fikar kvinnor eller män mest? 3. Vilka fikar man helst inte med? 4. Vilka ämnen pratar man mest om på fikarasten? 5. Vad skvallrar man helst om på fikarasten? Diskutera 1. Brukar ni skvallra? Vad skvallrar ni om i så fall? 2. Kan det vara positivt att skvallra? Varför? Varför inte?

diskuterar semesterplaner och lika många pratar gärna om sport. Ska vi skvallra runt fikabordet vill var fjärde person helst prata om kändisar och nästan lika många vill skvallra om kollegor. 14 procent uppgav att de skvallrade om kompisar. Samtalsämnena styrs självklart av vem vi fikar med. Enligt undersökningen fikar vi helst med vänner och familj, medan vi undviker att fika med chefen, främlingar och grannarna. Mindre än en procent uppgav att de gärna tar en kopp kaffe med chefen eller grannen. Undersökningen Fikarapporten 2012 utfördes av Cint på uppdrag av Tassimo/Gevalia. Drygt 1 000 svenskar i åldrarna 15–80 ingick i undersökningen.

11


12

SPR I NT AVA NCE R A D

FAKTA

Fikatoppen  Fikar minst två  gånger per dag Region(procent) Norra och mellersta Norrland (Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten):

51 %

Norra mellansverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg):

47 %

Småland och öarna (Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland):

42 %

Östra mellansverige (Uppsala, Södermanland, Östra Götaland, Örebro, Västmanland):

40 %

Västsverige (Halland, Västra Götaland):

35 %

Skåne och Blekinge (Blekinge län, Skåne län):

30 %

Stockholm (Stockholms län):

17 %

Allra mest fikar 40-talister, 42 procent av dem fikar minst två gånger om dagen. Bara 30 procent av 70-talisterna fikar så ofta. Stockholmskvinnor inom handeln, födda på 70-talet, är de som fikar allra minst. Källa: Manpower Sverige, Kairos Future (TT)

UPPGIFT Diskutera 1. Var i Sverige fikar man mest? Titta på en karta, så ni vet var regionen ligger! 2. Var i Sverige fikar man minst? Titta på en karta, så ni vet var regionen ligger! 3. Vilken åldersgrupp fikar mest? 4. Vilka personer fikar allra minst?


1. FI K A

Kaffeodling I Sverige dricker vi cirka nio kilo kaffe per person och år. Vi dricker mest kaffe i hela världen. Etiopien är det land som allra först började odla kaffe. I dag odlas kaffe i många länder. Mest odlar man i Brasilien, Vietnam, Indonesien, Colombia och Etiopien. Kaffe görs av bönor som växer på träd. Varje år produceras drygt sju miljoner ton kaffebönor. För att det ska växa så bra som möjligt måste temperaturen ligga mellan 16 och 21 °C hela tiden och det måste regna ganska mycket. I Sverige är det för kallt och mörkt för att vi ska kunna odla kaffe. Att plocka kaffebönor är ett slitsamt jobb. En duktig plockare kan få ihop sex till sju korgar på en dag. Fairtrademärkt kaffe innebär att odlare och anställda har bra ekonomiska villkor på den plantage kaffet kommer ifrån. Det är också viktigt att man arbetar för demokrati och miljö på dessa kaffeplantager.

13


14

SPR I NT AVA NCE R A D

Vilken sort vill du ha? Det finns många olika sorters kaffe att beställa på ett café. Här är de vanligaste: Svart kaffe

Kaffe utan mjölk.

Espresso

En liten mängd starkt, svart kaffe täckt av ett fast skum.

Caffe latte

En dubbel espresso med ångad mjölk och lite skum på toppen. 20 % kaffe och 80 % mjölk.

Café au lait

Bryggkaffe och varm mjölk i lika delar. Inget skum.

Cappuccino

En dubbel espresso med skummad mjölk och lite kakao eller kanel på skummet.

Macchiato

En enkel espresso med lite mjölk. Socker efter smak.


1. FI K A

HAKIM JOBBAR PÅ CAFÉ Hakim är 22 år gammal och studerar sista året på byggprogrammet på gymnasiet. Han gör också något helt annat – jobbar på café.

Hur länge har du jobbat på Gårdscaféet?

Jag har jobbat där i sex år. Jag var 16 år när jag började arbeta här. Hur fick du jobbet?

Jag hade bara varit i Sverige i åtta månader. En svensk kompis, som jag hade lärt känna på mitt ungdomsboende, kände caféets ägare, Zara. Vi gick dit tillsammans och jag fick träffa henne. Eftersom hon behövde någon som kunde ”jobba extra”, erbjöd hon mig praktik. Jag praktiserade i en månad, för att lära mig allt. Sedan fick jag börja jobba på riktigt, varannan lördag. Efter ett tag blev det mer och mer, varje lördag, hela sommaren, kvällar, söndagar. Nu jobbar jag varje lördag och andra tider när det behövs. Hur var det i början?

Det var lite svårt. Jag kunde ju nästan ingen svenska. Och jag visste inte vad ett café var. Jag

hade aldrig druckit kaffe! Men ägaren stöttade mig jättemycket. Hon pratar persiska och jag kan persiska, men hon ville ändå att vi skulle prata svenska. Hon lärde mig alla ord jag behövde kunna. Till exempel så kunde hon säga ”Hämta bestick”. Sen gick hon efter mig och kollade så jag tog rätt. Hon lärde mig också hur jag skulle bemöta kunderna. Vilka arbetsuppgifter har du?

Jag har många olika arbetsuppgifter. Jag diskar, torkar bord, serverar mat och hjälper ibland till i köket. Alla uppgifter är okej, tycker jag. Hur ska man vara när man jobbar på café, tycker du?

Man behöver vara ansvarsfull och se vad som behöver göras. Det är bra att vara stresstålig och kunna hålla sig lugn. Man måste ha en positiv inställning och alltid vara trevlig mot gästerna. Jag tar själv ansvar för mitt jobb nu. Jag frågar aldrig chefen längre. Fikar du ofta själv?

Ja. Hemma dricker jag alltid te. Men te är godare i Afghanistan. Jag går på café 2–3 gånger i veckan. Oftast tar jag bara en kopp kaffe med lite mjölk och socker. Jag dricker 4–5 koppar kaffe per dag. Jag dricker så mycket kaffe att alla tror att jag är svensk nu.

UPPGIFTER Diskutera 1. Vad gör man om man arbetar som butiksbiträde? Brevbärare? Lärare? Busschaufför? Sjuksköterska? 2. Hur tycker ni att man ska vara i de här yrkena? 3. Vad är viktigt att tänka på i de här yrkena? 4. Har man speciella kläder på sig i de här yrkena? Vilka i så fall? Skriv ned vad ni har kommit fram till. Redovisa muntligt inför hela klassen.

15


16

SPR I NT AVA NCE R A D

Teodling I slutet av 300-talet började man använda te för medicinska ändamål. Till Sverige kom teet i slutet av 1600-talet. Kina, Kenya och Indonesien är de länder som producerar mest te. 50 miljoner människor arbetar inom teindustrin. I Sverige blir te allt mer populärt och vi importerar ungefär 4000 ton te varje år. Te görs av blad från växten Camellia Sinensis. Den växer i varmt och fuktigt klimat och plockas varje eller varannan vecka. En teplockare plockar 30–35 kilo per dag. Det ger 7–9 kilo färdigt te. För att få ett kilo färdigt te behövs 22 000 teblad. Tebladen är från början gröna. Efter skörden behandlas de på olika sätt. Därför får teerna olika färger. Precis som med kaffe finns det fairtrademärkt te. I Afrika och Asien finns cirka 70 fairtrademärkta teplantager. Det innebär bland annat att de som arbetar där har rätt till en specifik minimilön, att barnarbete är förbjudet och att arbetarna inte ska utsättas för farliga kemikalier.

Vilken sort vill du ha? Svart

Svart te är det te vi dricker mest av i västvärlden. Kända sorter är Ceylon och Darjeeling.

Grönt

Grönt te innehåller många nyttiga ämnen. Det ska inte tillagas med för varmt vatten (max 80 grader).

Vitt

Vitt te kräver dubbelt så många teblad som andra sorter och är därför dyrare att köpa. Det behöver dra länge, nästan tio minuter, för att få bäst smak.

Rooibos

Rooibos kommer från en helt annan planta än andra tesorter, rooibosbusken. Den växer i Sydafrika och innehåller inget koffein.

Smaksatt te

Smaksatt te är mycket populärt. Det går att smaksätta te med nästan vad som helst. Exempel är kanel, grädde, olika bär och frukter.


1. FI K A

Fika stärker bandet mellan unga och äldre Traditioner dör, rädslor växer och förståelsen minskar. Det är risken när unga och äldre inte längre pratar med varandra, menar Sharmali Engman som jobbar på Stortorps äldreboende. På Östra gymnasiet har några elever bestämt sig för att ändra på den utvecklingen. Genom att fika. ”Vore det inte coolt att stärka banden mellan unga och äldre?” Den frågan ställde sig sex elever på Östra Gymnasiet i Skogås. För dem var svaret självklart. De bildade gruppen De gamla godingarna och begav sig till Stortorps äldreboende. Banankakan skärs upp och fler stolar ställs fram runt bordet. Det är andra gången De gamla godingarna besöker Stortorps äldrebo­ ende.   – Jag undrar vad ni gjorde på fritiden när ni var i vår ålder, säger Emma Wellhard.   Och så börjar Jaak Jüriado berätta om sin tid i sjövärnskåren.   Gulli Karlsson rullar in sin rollator i var­ dagsrummet och utbrister:

  – Men så trevligt! Så här många skulle vi vara jämt tycker jag!   De gamla godingarna är egentligen inte så gamla. Gruppen består av sex elever som går första året på Östra Gymnasiet. I kursen soci­ alt entreprenörskap fick de i uppgift att göra något bra för samhället. De bestämde sig för att stärka banden mellan unga och äldre.   – Det är inget som står i fokus i samhället, men vi tror att vi påverkas av att träffa andra

17


18

SPR I NT AVA NCE R A D

generationer. Man kan lära sig mycket av var­ andra. Jag tror till exempel att vi skulle behöva lära oss om tacksamhet från dem, säger Sofia Pernbrink.   Klara Gäfvert invänder:   – Ja, men det handlar inte bara om att lära sig av varandra. Det handlar mer om glädje och gemenskap. Jag tror jag skulle bli jätteglad om några bara kom och spelade lite spel, säger hon.   Först planerade de för att göra utflykter till­ sammans med de äldre. Sedan insåg de:   – Det behöver inte vara så stort. Det räcker med att vi träffas och pratar med varandra.   Så de kontaktade Stortorps äldreboende och välkomnades dit. De tycker att fler unga borde göra samma sak, men förstår att få gör det. För även om det går att besöka äldreboenden så är det inget som faller sig naturligt för unga att göra, menar de. Själva hade de knappt besökt ett äldreboende innan de startade projektet.   – Många har nog en förutfattad mening om hur det är på ett äldreboende, säger Malou Karlsson.   Hanna Gäfvert håller med.

  – Ja, man hör bara om skräckexempel från äldrevården. Och det finns en bild av att äldre är bittra, men alla här var väldigt glada och pigga.   – Och det ses inte direkt som coolt att besöka äldreboenden. Men jag fick en helt annan uppfattning bara av att komma hit. Fler borde hälsa på och se hur det är, säger Sofia. Samtidigt som de tycker att fler själva måste våga besöka äldre, vill de att kommunen ord­ nar mer aktiviteter där unga och äldre kan mötas.   – Om det fanns andra platser att mötas på tror jag att det skulle vara fler unga som skulle vilja träffa de äldre, säger Emma och föreslår en vecka med aktiviteter för både unga och äldre.   Ett uppskattat besök går mot sitt slut. Efter en knapp timme måste eleverna skynda vidare till skolan. De säger hejdå och lovar att komma tillbaka till Stortorp för att lussa.   – Jag tycker det är väldigt roligt med ungdo­ mar. Det är inte så ofta de är här. Men det går väl att ändra på, säger Gulli. Frida Wänelöf, Södra sidan 10/12 2016

UPPGIFTER Diskutera 1. Är det viktigt att ungdomar och äldre träffas? Varför? 2. Vad kan man göra för att ungdomar och äldre ska förstå varandra bättre? Ge förslag! 3. Alla ska visa varandra respekt. Hur kan äldre personer visa ungdomar respekt? Hur kan ungdomar visa äldre personer respekt? Skriv Skriv svar på följande frågor. 1. Pratar ungdomar och äldre på olika sätt? På vilket eller vilka sätt i så fall? 2. Ge exempel på ord/uttryck som du inte tror att äldre människor skulle använda.


1. FI K A

1.

2.

3.

4.

UPPGIFT Skriv 1. Titta på bilderna. Beskriv muntligt vad som händer. Berätta så mycket du kan om bilderna. (Vilka personer är med på bilderna? Vad gör de? Hur ser de ut? Vad händer? Vad pratar de om?) 2. Skriv sedan en kort text om vad bildserien handlar om.

19


Sprint avancerad

Sprint avancerad Josefin Lindholm Angela Reiser Sprint avancerad är ett läromedel som vänder sig till elever som

SPRINT AVA NCER A D

studerar på Språkintroduktion i gymnasieskolan. Alla texter finns

Läroboken är indelad i nio tematiska kapitel. Kapitlen innehåller texter med allmängiltiga ämnen, som alla läsare kan ha åsikter om. De teman som finns i boken är Fika, Natur och Miljö, Böcker och berättelser, Symboler, Minoriteter, Kärlek, Förebilder, Livsfrågor och Språk. Flera texttyper är representerade, till exempel artiklar, romanutdrag, noveller, faktatexter, blogginlägg och flera andra. Förhoppningen är att texterna väcker intresse och diskussionslust, för att därigenom utveckla språkförmågan både muntligt och skriftligt.

Josefin Lindholm Angela Reiser

inlästa på www.gleerups.se.

Josefin Lindholm är lärare i svenska som andraspråk, svenska och sfi. Hon har arbetat inom Språkintroduktionen i många år och har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk och retorik. Just nu arbetar hon på Alströmergymnasiet i Alingsås.

Angela Reiser är lärare i svenska som andraspråk, svenska och sfi. Hon har arbetat inom vuxenutbildning i många år, samt har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk och retorik samt fri skrivning. Just nu arbetar hon på Campus Alingsås.

ISBN 978-91-40-69683-0

JOSEFIN LINDHOLM 9

789140 696830

ANGELA REISER

Profile for Smakprov Media AB

9789140696830  

9789140696830  

Profile for smakprov