9789144111902

INTERNREDOVISNING Grunder och tillämpningar

Micael Jönsson Elin K. Funck

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39077 ISBN 978-91-44-11190-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com/AlexLMX Printed by GraphyCems, Spain 2016

INNEHÅLL

1 Inledning 7

Internredovisningens roll i ekonomistyrningen 7 Internredovisning i förhållande till externredovisning 9 Internredovisningens roll i den återkommande processen för informationshantering 12 Internredovisningens förutsättningar 14 2 Kontoklasser och informationsbehov 19

Information från externredovisningen 19 Kontoklasser och den vidare indelningen 20 Exempel på indelning och vilken information vi kan få fram 21 Övningar i Excel 23 Övningsuppgifter 31 Del I Planering 3 Från helhet till delar: en förutsättning för modern budgetering 35

Internredovisningens koppling till budget 35 Flerdimensionell redovisning 36 Tillägg av extra dimensioner och förfining av befintliga 39 Mått och objekt 41 Övningsuppgifter 44

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

3

Innehåll

Del II Genomförande 4 Fånga interna affärshändelser 51

Internredovisning och registrering av interna transaktioner 51 Kontoklass 9 53 Uppföljning av interna transaktioner 55 Övningsuppgifter 57 Del III Uppföljning 5 Efterkalkyler 67

Internredovisningens koppling till kalkylering 67 Att hänföra kostnader till kalkylobjekt 68 Underlag för uppföljning och analys 76 Den slutgiltiga kalkylen 79 Övningsuppgifter 80 6 Lagervärdering 85

Lagervärde produkter i arbete och färdigvarulager 85 Kalkylmässigt resultat 89 Kretsloppsmodell 90 Övningsuppgifter 92 7 Standardkostnadsavvikelse 97

4

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

Del IV Analys och åtgärd 8 Rapportgenerering och utveckling av registreringsrutinen 105

Internredovisning som grund för rapportering 105 Att generera rapporter 106 Användarstyrd onlinesökning i stället för rapporter 110 9 Framväxten av internredovisning 113

Standardisering och likriktning 113 Mekanförbundets normalkontoplan 114 Variabilitetsredovisning 115 Redovisningsplanen 116 BAS-kontoplanen 117 Från kretslopp till upplysning 119 Referenser 121 Sakregister 123

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

5

KAPITEL 1

Inledning

Internredovisningens roll i ekonomistyrningen Alla organisationer arbetar med mål av olika slag. Det kan handla om att höja lönsamheten, att ta sig in på en ny marknad, att förbättra kvaliteten på sina produkter eller tjänster eller att minska kostnaderna i produktionen. Till sin hjälp i arbetet med att nå dessa mål finns ekonomi­styrning. Ekonomistyrning kan definieras som en avsiktlig påverkan på en organisation och dess medarbetare för att nå vissa ekonomiska mål. Ekonomistyrning handlar alltså om att styra organisationen och dess människor mot de mål som ställts upp för organisationen.

Ett sätt att förstå ekonomistyrning är att se på dess uppgifter.

Ekonomistyrning omfattar planering med hänsyn till förväntade förhållanden och parering mot oväntade händelser, uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt utvärdering med rapporter. Simon m.fl. (1954) beskriver ekonomistyrning utifrån tre övergripande uppgifter: score keeping, attention direction och problem solving.

Score keeping handlar om att fånga upp och registrera det som sker i organisationen och som kan vara av intresse för individer och grupper i verksamheten. Registrering sker i organisationens redovisning eller i andra registreringssystem, exempelvis lönesystem. Attention direction handlar om att styra uppmärksamhet och att ställa sig frågan: Vad är det viktigt att vi fokuserar på? Här handlar det om att sammanställa datafångsten i olika rapporter och presentationer så att informationen blir tillgänglig för olika intressenter. Problem solving, slutligen, innebär att datafångsten, informationen, sammanställs och analyseras i syfte att ta beslut om lämpliga styråtgärder

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

7

1 Inledning

och genomföra dessa åtgärder. De tre uppgifterna kan ses som steg i en process för informationshantering. Medan score keeping handlar om att fånga, registrera och lagra information om bl.a. betalningar, försäljningar och anskaffningar, handlar attention direction om att sammanställa informationen i olika rapporter och presentationer.

Problem solving innebär slutligen att informationen blir till besluts­ underlag för olika beslutsfattare. Ju mer komplett registrering och lagring av data sker i organisationen, desto enklare blir åtkomsten och sammanställningen av data när analyser ska göras. Dessa analyser blir i sin tur underlag inför beslut.

Utifrån ovanstående beskrivning blir det tydligt att för en effektiv styrning behövs information. Information för att följa upp vad organisationen har presterat under föregående period, information för att planera vad organisationen ska uppnå under kommande period och information om hur organisationen bör gå tillväga för att nå sina planer. Utan information är det näst intill omöjligt för beslutsfattare i en organisation att kunna ta rationella beslut, d.v.s. beslut om vad som är det bästa möjliga alternativet för att uppnå företagets målsättningar. För tillgång till utförlig och tillförlitlig information är det därför väsentligt att stor vikt läggs vid utformning av en organisations informationssystem. Informationssystemet ska kunna fånga, registrera och lagra information i en databank med goda sökmöjligheter. Tillgängliga data ska tillgodose både aktuella och framtida krav på sammanställningar och analyser genom att göra det möjligt att mäta målutfall för exempelvis marknader, produkter och enheter. För att förse besluts­fattare med relevant information och underlätta beslutsfattandet har det över tid utvecklats olika ekonomistyrmodeller och tekniker.

I denna bok ska vi se närmare på ett av dessa verktyg, nämligen internredovisning. Vi kommer att betona internredovisningens roll i uppföljning och kontroll av en verksamhet, men även beröra planering och rapportering. Då det finns starka samband mellan redovisning, budgetering och produktkalkylering kommer vi att se närmare på hur internredovisningen, som ett sätt att fånga upp och registrera data, blir väsentlig vid sammanställning och upp-

8

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Inledning

följning av en budget, för att fånga interna affärshändelser samt vid upprättandet av kalkyler. Genomgående kommer vi att arbeta med olika exempel för att förtydliga och visa vilken information som internredovisningen kan bistå med och vilka analyser som kan göras utifrån informationen.

Internredovisning i förhållande till externredovisning Redovisning är den process där affärshändelser registreras och presenteras. Med affärshändelser avses i externredovisningen sådana händelser som direkt medför en förändring i balansräkningens storlek eller sammansättning, d.v.s. intäkter som uppkommer när organisationen säljer varor och tjänster, kostnader som upp­kommer när organisationen förbrukar resurser, finansiella transaktioner som uppkommer när organisationen betalar skulder eller får betalt för sina fordringar, samt bokslutstransaktioner som uppkommer när organisationen exempelvis inventerar sitt förråd. Syftet med att registrera affärshändelser är att kunna få ut information om en organisation. Vilken information som behövs beror på vem vi frågar. Frågar vi ägarna vill de sannolikt veta företagets resultat och förmögenheten i företaget. Om vi i stället frågar en långivare är de intresserade av att se om organisationen klarar av att betala sina räntor och amorteringar. Vidare vill de veta vilken soliditet som organisationen har. Detta för att bland annat kunna bedöma risken för konkurs. Anledningen till att dessa intressenter efterfrågar olika information har att göra med de olika beslut som de behöver fatta.

Soliditet mäts som kvoten mellan eget kapital och totalt kapital och visar på företagets betalningsförmåga på lång sikt. Annorlunda uttryckt visar soliditeten företagets förmåga att uthärda förluster.

I ägarnas fall vill de ha information som är relevant för att kunna fatta beslut om att vara kvar som ägare eller lämna sitt ägarskap i företaget. Långivarna vill ha underlag som gör att de kan kontrollera om det är lämpligt att företaget kan ha kvar sina nuvarande lån och/ eller om de ska bevilja eller avstyrka nya lån till företaget. Andra

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

9

1 Inledning

intressenter som också anser sig behöva information om företaget är t.ex. Skatteverket, leverantörer, anställda och kunder. Redovisning syftar alltså till att underlätta beslutsfattande genom att tillgodose olika intressenters behov av information.

De beslut som fattas kring en organisation är många, Skatte­ verket beslutar om vilken skatt en organisation ska betala, ägare fattar beslut om sitt ägarskap i företaget, företagsledningen fattar beslut om vilka produkter företaget ska sälja. Alla dessa olika beslut kräver någon form av underlag att fatta beslut utifrån.

I Sverige och många andra länder har lagstiftaren instiftat lagar för redovisning. Dessa lagar ställer krav på organisationer att utföra en redovisning. Lagarnas utformning bygger i de flesta fall på en idé om att redovisning ska användas som underlag för ett antal beslut.

Vilkas beslut är det då som lagarna vill ge underlag till? Svaret är att lagstiftarna önskat skydda dem som ska fatta beslut kring en organisation men som inte själva har tillgång till organisationens hela redovisning utan enbart de delar som lagstiftaren angett att organisationer offentligt måste visa. Det innebär konkret att om en organisation följer lagstiftningen så ska de generera tillräckligt med information för att stödja beslut som fattas av intressenter utanför organisationen. Vi brukar därför kalla den redovisning som lagregleras för externredovisning.

Det innebär att informationen som finns i den lagstadgade redovisningen inte nödvändigtvis är tillräckligt för alla de beslut som behöver göras inom organisationen. Mängden av beslut som fattas inom en organisation är större än de antal beslut som fattas av externa intressenter. Av denna anledning är behovet av information internt i organisationen större än det som finns bland externa intressenter. För att tillgodose detta informationsbehov kan den lagstadgade redovisningen antingen behöva kompletteras eller så måste nya registreringsrutiner införas. Alla kompletteringar av redovisningen eller andra redovisningsliknande registreringsrutiner är det som med ett samlingsnamn kallas för internredovisning.

Externredovisningen kan beskrivas som ett sätt att se på organisationens olika verksamheter som en helhet. Den syftar till att ge

10

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Inledning

intressenter utanför organisationen information om verksamhetens resultat och ställning vid en viss tidpunkt. Eftersom den är lagstadgad är den också obligatorisk och lagstiftningen reglerar minimikrav på innehåll och rapportering.

Internredovisning är oreglerad av lagstiftare och har hela sin grund i behovet av information inom organisationen. De interna intressenternas informationsbehov är mer detaljrikt och delvis annat än hos externa intressenter. På samma sätt är de interna intressenterna beroende av löpande information under året, d.v.s. information som rapporteras månadsvis eller veckovis, snarare än information vid ett enda tillfälle per år. Av dessa anledningar är internredovisningen betydligt mer utförlig än externredovisningen och utformad så att den passar organisationens unika situation och behov. Vidare varierar utformningen av internredovisningen från verksamhet till verksamhet. Ju mer komplex verksamhet, desto mer omfattande är internredovisningen.

Syftet med internredovisning kan alltså beskrivas som att den ska fungera som en allmän databank vid bl.a. planering, kalkylering, prissättning, lagervärdering, internprissättning och uppföljning av resursförbrukning. Ur internredovisningen ska det vara möjligt att ta fram information som inte bara visar resultat och ställning för företaget som helhet, utan även redovisar olika händelser och resultat för olika verksamhetsdelar.

Skillnaderna mellan intern- och externredovisningen kan sammanfattas i nedanstående bild.

Internredovisning

Externredovisning

– Frivillig

– Obligatorisk

– Utformas med hänsyn till interna informationsbehov

– Utformas med hänsyn till lagar och rekommendationer

– Interna transaktioner

– Externa transaktioner

– Ger information till interna användare – Ger information till externa och interna intressenter – Delar av företaget – Ger underlag till beslutsfattande: planering, beslut och uppföljning av verksamheten

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

– Hela företaget

– Visar företagets resultat och ekonomiska ställning

11

1 Inledning

Utgångspunkten när man utformar en organisations intern­ redovisning är det informationsbehov som finns i verksamheten.

För det första handlar det om att göra klart vilka objekt vi vill kunna ta fram rapporter om. Med objekt avses t.ex. avdelningar, produkter, projekt, kundkategorier och marknader. I olika beslutssituationer är det relevant att exempelvis ta fram efterkalkyler för en viss produkt, göra budgetuppföljningar av en avdelning eller se lönsamheten för en viss marknad. För det andra måste man besluta om vilken information vi önskar få fram för respektive objekt. Är det exempelvis intressant att veta vilka av våra produkter som är vinstgivande respek­tive icke vinstgivande så behöver vi kunna få fram information om kostnader och intäkter som kan kopplas till respektive produkt. Genomlysningen av informationsbehovet kan preciseras i vad som kallas en mått/objekt-matris för företaget. Utifrån mått/ objekt-matrisen går det därefter att få fram vilka rapporter som behöver upprättas i organisationen, vad dessa rapporter behöver innehålla, hur ofta de ska upprättas samt till vem de ska skickas. Vi kommer att återkomma till mått/objekt-matrisen i kapitel 3.

Internredovisningens roll i den återkommande processen för informationshantering Vilka beslut som fattas internt i en organisation kommer av naturliga skäl att variera beroende på organisationens karaktär. Det innebär att behovet av information ser olika ut beroende på organisationens förutsättningar och verksamheter. I ett litet företag med få anställda är internredovisningen troligen inte så välutvecklad. Det omvända gäller för ett stort företag. Den traditionella internredovisningen har växt fram i industriföretag där det varit viktigt att både ta fram självkostnads­kalkyler för olika produkter men också att kunna följa produkter genom produktionsprocessen från råvaror till halv­ fabrikat och färdig produkt. Även om internredovisningen har vuxit fram inom industri­ företag så har även andra företag behov av information för intern styrning. Inom tjänsteföretag är det exempelvis viktigt att kunna

12

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Inledning

följa upp olika uppdrag, projekt och order och följa upp hur personalens tid används. På samma sätt har handelsföretag behov av att följa upp hur mycket man har sålt av en viss vara eller varugrupp, vilka marginaler en viss vara ger, vilket pris man bör sätta på en viss vara o.s.v. Oavsett vilken verksamhet som bedrivs går det dock att beskriva den utifrån ekonomistyrningens tre övergripande upp­ gifter: score keeping, attention direction och problem solving. Utifrån ekonomistyrningens tre övergripande uppgifter får vi en årligen återkommande process för informationshantering.

Processens startpunkt är planering, ofta manifesterad genom budgetuppställning och förkalkyler. Därefter har vi en genom­ förandefas och under denna samt i nästkommande fas, uppfölj­ ning, vidtar löpande olika uppföljningar, som budgetuppföljningar, nyckel­talsanalyser, standardkostnadsavvikelser och efterkalkyler.

Efter uppföljningarna är det tid för analyser och åtgärder. Här kan det bli aktuellt att utveckla registreringsrutinen, d.v.s. att gå igenom mått/objekt-matrisen och fundera över om nya objekt behöver läggas till eller om andra mått är aktuella. Allt för att förbättra och utveckla de rapporter som ska ligga till grund för beslutsfattande i verksamheten. När analys- och åtgärdsfasen avslutats tar en ny planeringsfas för nästa cykel vid. På detta sätt kan den årliga informationshanteringsprocessen beskrivas. I denna bok är vår avsikt att gå igenom stereotyper av beslut som tas under året. Boken är därför uppbyggd utifrån informationshanteringsprocessens fyra delar. I boken kommer vi att se närmare på hur internredovisningen kan användas för planering i en organisation (del 1), hur vi i genomförandefasen kan använda internredovisningen för att fånga interna affärshändelser (del 2), hur internredovisningen kan användas för att följa upp var kostnader uppstår i en organisation och vad de avser (del 3) samt hur vi ur internredovisningen kan få fram relevant information till rapporter av olika slag (del 4). Dessa rapporter fungerar i sin tur som underlag när befattningshavare ska besluta om åtgärder och handlingar för att styra verksamheten och dess människor mot sina uppsatta mål.

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

13

1 Inledning

Planering Del 1

Analys och åtgärd Del 4

Genomförande Del 2

Uppföljning Del 3

Utöver indelningen av boken i fyra delar avslutas varje kapitel med tillämpningar. Avsikten är att du stegvis ska få öva dina färdig­ heter i att söka ut information och utveckla registeringsrutinen för internredovisning. Övningsmaterialet till denna bok har utvecklats i datorprogrammet Excel. Du hittar övningsmaterialet samt lösningarna till samtliga övningar på bokens hemsida, studentlitteratur. se/39077, under rubriken Extramaterial.

Internredovisningens förutsättningar Internredovisningen har en viktig roll i den återkommande processen för informationshantering eftersom internredovisningen hanterar information som är väsentlig både före och efter att händelser faktiskt har inträffat, exempelvis i förkalkyler och i efterkalkyler. Till skillnad från externredovisningen som endast fokuserar på det som faktiskt inträffat ska internredovisningen ge underlag både till planerings- och uppföljningssteget i informationshanterings­processen. Det innebär en viktig skillnad när vi ser till tidsaspekten i intern- och externredovisningen. Medan externredovisningen rapporterar om en organisations resultat och ekonomiska ställning en gång om året, så används intern­ redovisningen löpande under året för att rapportera om enskilda projekt, följa upp resultaten för olika produkter och följa upp en viss order.

14

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Inledning

Förutom tidsaspekten är en operationalisering av kostnadsbegreppet relevant inom internredovisningen för att möjliggöra interna värderingar inom en organisation. De kostnadsuppdelningar som framför allt blir aktuella är följande: Direkta och indirekta kostnader. Eftersom en organisation vanligen tillverkar mer än en produktvariant eller utför mer än en tjänst uppstår problemet hur kostnader i verksamheten ska fördelas mellan olika produkter eller tjänster. En konsult kan exempelvis vara involverad i flera olika projekt på samma gång. Hans lön behöver därför fördelas på något sätt mellan de olika projekten. På samma sätt behöver kostnaden för en maskin som används i produktionen för att tillverka olika produkter på något vis fördelas mellan de olika produkterna.

I kalkylsammanhang blir det därför viktigt att skilja på vad man kallar direkta och indirekta kostnader. Med direkta kostnader avses kostnader som direkt går att hänföra till en viss produkt eller en viss order. Lönekostnaden för en konsult som endast ägnar sig åt ett uppdrag är ett typexempel på en kostnad som direkt går att hänföra till just detta uppdrag. Med indirekta kostnader avses de kostnader som inte direkt kan hänföras till ett visst objekt, utan i stället delas mellan olika objekt, t.ex. lönekostnader för företags­ledningen. Indirekta kostnader behöver fördelas ut på organisationens olika objekt på något sätt. Vanligtvis görs detta med någon form av fördelningsnyckel.

Skillnaden mellan direkta och indirekta kostnader blir relevant när internredovisningen används för att upprätta kalkyler. Vi kommer därför att återkomma till resonemanget i kapitel 5.

Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader. Som vi beskrivit ovan syftar externredovisningen till att ge intressenter utanför organisationen information om verksamhetens resultat och ställning. För att organisationer ska kunna bedömas och jämföras finns därför fastställda regler för hur tillgångar ska värderas och hur kostnader uppstår. Ut­ifrån externredovisningens perspektiv definieras kostnader som periodiserade utgifter. Värderingen bygger framför allt på försiktighet och har för avsikt att inte lura

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

15

1 Inledning

intressenter när de ska värdera företaget. Samtidigt sätter skattelagstiftningen begränsningsregler nedåt för hur lågt tillgångar kan värderas. De kostnader som förekommer i externredovisningen kallas bokföringsmässiga kostnader. Till skillnad från externredovisningen definieras kostnader när vi upprättar våra kalkyler i stället som värdet på en resursförbrukning. I kalkylsammanhang är syftet inte att vara försiktig i värderingarna, utan att fånga det ”korrekta” värdet på resursförbrukningen. Eftersom internredovisningen kan utformas fritt utifrån företagets informationsbehov och behov av uppföljning är det möjligt att värdera kostnader på andra sätt än i externredovisningen. De kostnader som registreras i den frivilliga internredovisningen kallas kalkylmässiga kostnader.

Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader skiljer sig framför allt i två avseenden: i fråga om hur kostnader ska värderas och hur de ska periodiseras. När förbrukningen sker mer eller mindre i anslutning till anskaffningen, exempelvis kostnader för löner och hyror, är anskaffningsvärdet ett bra mått på resursens värde. De kalkylmässiga kostnaderna sammanfaller i dessa fall med de bokföringsmässiga kostnaderna. När resurser däremot har anskaffats vid en viss tidpunkt men används vid ett senare tillfälle, exempelvis material som används i produktionen eller en maskin som köpts till verksamheten, uppkommer med tiden en prisförändring.

Anskaffningsvärdet blir då missvisande när företaget vill fånga det ”korrekta” värdet. En skillnad uppstår därför mellan den bokföringsmässiga kostnaden, som värderar till anskaffningspris, och den kalkylmässiga kostnaden, som värderar till återanskaffningspris/ nupris. Genom att i våra kalkyler värdera resurser utifrån nupris kan resurser som anskaffats vid olika tidpunkter jämställas. Värdering ­utifrån nupris innebär vidare att företagets kapacitet bevaras, d.v.s. det visar vad det kostar att återanskaffa resursen. Ytterligare ett argument för att värdera en resurs utifrån nupris är att företaget skulle kunna välja att sälja resursen, t.ex. en maskin. Det värde som erhålls vid en försäljning är nupriset. Utifrån ett resonemang om att kalkyler ska fånga det ”korrekta” värdet på en resurs är således nupriset mer riktigt att använda i internredovisningen.

16

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Inledning

När det gäller hur kostnader ska periodiseras uppstår återigen en skillnad mellan de bokföringsmässiga och de kalkylmässiga kostnaderna när vi ser till avskrivningar. Avskrivningar är kostnader som motsvarar värdeminskningen på en tillgång som används.

I skatte­lagstiftningen finns regler för hur den bokföringsmässiga avskrivningen ska beräknas. Val av avskrivningsprinciper i extern­ redovisningen styrs i stor utsträckning av skattehänsyn. Principerna är däremot inte nödvändigtvis det samma som den ”verkliga” resursförbrukningen. I kalkylsammanhang är det därför motiverat att använda en annan periodisering. Av denna anledning beräknas avskrivning av en tillgång på den ekonomiska livslängden (även kallat nyttjandeperiod) i kalkylsammanhang. Med ekonomisk livslängd avses den tid under vilken det är ekonomiskt försvarbart att utnyttja tillgången. Skillnaden mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader blir i internredovisning relevant i samband med att kostnader tas fram till våra efterkalkyler. Vi kommer därför att återkomma till resonemanget i kapitel 5.

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

17

Micael Jönsson är universitetsadjunkt i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han är lärare och forskare inom redovisning och har flerårig erfarenhet av internredovisning från offentliga organisationer.

Elin K. Funck är docent i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon forskar och undervisar i ekonomistyrning, speciellt kring kalkylering och prestationsmätningar samt med fokus på beteendeaspekter av styrning och nya styrverktyg.

INTERNREDOVISNING Grunder och tillämpningar Alla organisationer, oavsett bransch eller inriktning har behov av information för intern styrning. Även om informationsbehovet skiljer sig åt kan informationshanteringen uttryckas som en årlig process i form av planering, genomförande, uppföljning samt analys och åtgärder. Avsikten med denna bok är att visa hur internredovisningen stödjer skilda informationsbehov i styrningen mot uppsatta mål. Genom att gå igenom stereotyper av beslut som sker under ett verksamhetsår är syftet att ge läsaren förståelse för hur internredovisningen kan byggas upp samt utgöra underlag för olika analyser av en verksamhet.

I Internredovisning – grunder och tillämpningar ges grundläggande kunskap och förståelse för internredovisningens uppbyggnad och koppling till ekonomistyrningens processer. Genom hela boken arbetar läsaren med olika beskrivande exempel. Till bokens olika delar finns också tillämpningar i Excel för att praktiskt visa på internredovisningens uppbyggnad, informationsinnehåll och vilka analysmöjligheter som internredovisningen kan ge.

Internredovisning – grunder och tillämpningar är främst avsedd att användas för högskolestudier. Läsaren förutsätts ha grundläggande kunskaper inom externredovisning och produktkalkylering.

Art.nr 39077

www.studentlitteratur.se