Copyright © 2016 Notfabriken Music Publishing AB Text och notskrift: KG Johansson Omslag: Ulf Ekwall Grafisk form: Helena Öhman, Studio Indigo Bilder: Sid 19: Morales Felipe/Aftonbladet/IBL Bildbyrå; sid 27: Lebrecht/IBL Bildbyrå; sid 37: Rue des Archives/IBL Bildbyrå; sid 53: IBL Bildbyrå; sid 80: Bo Arrhed/Premium Rockshot; sid 137: Getty Images North America/TT Nyhetsbyrån; sid 142: 2015 Jason Moore/Zumapress/IBL bildbyrå; sid 211: Helena Larsson/IBL Bildbyrå; sid 222: Karin Törnblom/IBL Bildbyrå. Övriga bilder: KG Johansson och Gunilla Dahlbom Tryck: Dardedze Holografija, Riga 2016 ISBN: 978-91-88181-12-1 Upplaga 1:1
Hitta i boken Den här boken innehåller tusentals tips om gitarr och gitarrspel. Boken består av fem delar:
1. Bokens första del handlar om själva instrumentet och tillbehör som förstärkare och effektpedaler.
2. Den andra delen handlar om spelteknik – hur ska händerna arbeta om du vill spela till exempel ett svängigt rockkomp eller ett klassiskt solostycke?
3. Den tredje delen beskriver hur musik fungerar: vad är dur och moll, hur fungerar en skala, vad betyder olika musikuttryck?
4. Om du letar efter ett särskilt ord eller begrepp som break eller equalizer så kan du titta i den fjärde delen, Musiktermer, eller i registret längst bak.
5. Den femte delen är en tonfinnare där du kan se var olika toner finns. Boken är inte i första hand skriven för att läsas rakt igenom (om du inte vill, förstås). Använd innehållsförteckningen och registret, bläddra och leta. De olika kapitlen och avdelningarna innehåller både enkla och avancerade saker. Att förklara allting från början i varje avdelning skulle ha blivit för tjatigt. Om det är något du inte förstår, sök i registret!
Innehåll
1 GITARRER
Att köpa gitarr och förstärkare .................................................. 6 Att stämma ............................................................................... 20 Instrumentvård ......................................................................... 28 Gitarrens historia ..................................................................... 38 Syntgitarr eller gitarrsynt ......................................................... 50 Klang och sound ...................................................................... 54 Effekter ..................................................................................... 60
2 SPELTEKNIK
Anslagshanden (oftast höger hand) .......................................... 80 Grepphanden (oftast vänster hand) ........................................ 106 Omstämningar ....................................................................... 120 Capo-tabell ............................................................................. 127 Flageoletter ............................................................................ 128 Slidegitarr ............................................................................... 132 Stämmor – hur funkar det? .................................................... 138
3 MUSIKLÄRA Tabulatur och noter ............................................................... 144 Musikteori .............................................................................. Skalor – teori och diagram ..................................................... Ackord – teori och diagram ................................................... Förklara ackordföljder: Funktionsanalys och stegteori .......... Vanliga ackordföljder ............................................................. Musikalisk form .....................................................................
148 160 194 208 212 216
4 MUSIKTERMER
Musiktermer ........................................................................... 224
5 TONFINNARE Tonfinnare .............................................................................. 242 Transponeringstabell .............................................................. 243 Register .................................................................................. 244
Gitarrer
1
Gitarrer
ATT KÖPA GITARR OCH FÖRSTÄRKARE ALLMÄNNA RÅD Om du redan har köpt en gitarr – eller flera – så vet du säkert det mesta som står här. Är det första gången kan det vara klokt att titta igenom den här texten. Två råd är mycket viktiga när du ska köpa gitarr och aldrig har gjort det förr. • Ta med någon som vet lite om gitarrer. • Ta inte med någon annan. Texten här nedanför beskriver detaljer som är viktiga att kolla – allt ifrån hur banden stämmer till hur tungt stämskruvarna går. Någon som kan lite om gitarrer kan hjälpa dig att undersöka sådant. Däremot vill du inte ha med pappa, eller en flickvän eller pojkvän, som lägger sig i och säger saker som ”Den känns inte riktigt som du” eller ”Jag gillar den där färgen”. Det är du själv som ska spela på gitarren, inte någon annan. Ett exempel: Viv Albertine, som var gitarrist i tjejpunkbandet Slits på 70- och 80-talet, har berättat om hur hon gick in på en musikaffär i London tillsammans med sin dåvarande pojkvän, Mick Jones i The Clash. Expediten verkade först irriterad över att Mick Jones frågade den där tjejen om alla gitarrer som han funderade på – han! för tjejer köpte väl inte gitarrer? – och när expediten till slut förstod att det var den där tjejen som skulle ha gitarren blev det rent pinsamt. Gå alltså ensam. Fast tillsammans med någon som vet saker. Bestäm vad du vill ha Hur mycket får gitarren och/eller förstärkaren kosta, och vad vill du ha för pengarna? Genom att titta på varorna i nätbutiker kan du komma fram till en hel del saker. Kanske kan ni beställa direkt från en nätbutik? Mycket av det som står här nedanför om krokiga halsar och glappande mikrofoner ska helt enkelt inte förekomma på nya varor. Förekommer det ändå, så skicka bara tillbaka gitarren. Om du inte vill beställa från en nätbutik, så kolla i alla fall tills du vet ungefär vilket slags instrument du är ute efter.
6
1000 TIPS FÖR GITARR
ATT KÖPA GITARR OCH FÖRSTÄRKARE
Gitarrens huvud med stämskruvar
Hals
Här går strängarna över sadeln
På greppbrädan sitter greppband, kallas också bandstavar. Tryck ned strängarna mellan dem, i banden.
Kropp
Ljudhål. Utsmyckningarna runt ljudhålet kallas rosett.
Strängarna sitter fast i stallet.
NOTFABRIKEN
7
Gitarrer
Gitarrens huvud med stämskruvar
Hals
Här på greppbrädan sitter greppband, kallas också bandstavar. Tryck ned strängarna mellan dem, i banden.
Kropp
Den vita plattan är plektrumskyddet. Där sitter mikrofoner (pickuper), mikrofonswitch, volym- och tonkontroller. Sladden ska sitta i jacket.
Den här gitarren har också en svajarm Strängarna sitter fast i stallet.
8
1000 TIPS FÖR GITARR
ATT KÖPA GITARR OCH FÖRSTÄRKARE
ALLA GITARRER På elgitarrer finns några saker som du bör hålla ögonen på. Oavsett om du tänker köpa en akustisk nylonsträngad eller en elplanka bör du tänka på följande: Hur ser gitarren ut? Är lacken blank och fin eller är den bortnött någonstans? Finns det sprickor i lacken – eller, på akustiska eller halvakustiska gitarrer, genom hela träet?
En ny gitarr blänker och glänser. Var rädd om den!
Den som vill kan också köpa fabriksslitna gitarrer. Sådana tillverkas till exempel av Fender Relics, men är mycket dyra.
En skavank i lacken eller en spricka i träet behöver inte betyda att du inte ska köpa gitarren. Somliga betalar tusentals kronor extra för en gitarr som ser lagom nött ut (läs om Fender Relics under artikeln Fender Custom Shop på Wikipedia). Själv har jag en spansk nylonsträngad gitarr, byggd av Karl-Erik Gummesson – bottnen går upp i en lång tunn spricka varje vinter, och under sommaren sluts sprickan igen. En dag kanske jag ids få sprickan lagad, men gitarren låter utmärkt som den är. Bottnen (undersidan, baksidan) på en spansk gitarr med en spricka i träet.
NOTFABRIKEN
Men kolla trots allt noga i affären eller hos personen som säljer gitarren så att det inte senare dyker upp några några överraskningar. 9
Gitarrer
Gitarrens hals och greppbräda Titta först och känn efter sedan: sticker greppbanden ut på sidorna? De gör det ibland på billigare gitarrer. Ibland har träet inte torkat ordentligt när gitarren byggts, utan torkar efteråt, och då kan greppbanden ”krypa ut” på sidorna av greppbrädan. Det ser lite fult ut – men det värsta är att du kan Det syns inte så tydligt, men här sticker greppbanden göra dig illa. Det som sticker ut är metall, ut en aning. Dra fingret längs greppbrädan. Om banden ofta rätt vass, och plötsligt skär ett greppsticker ut och känns vassa kan du få trista överraskningar. band upp en skåra i ditt finger. Det går att slipa bort det som sticker ut, men det bör göras av en kunnig person, annars kan även greppbrädan skadas. Är greppbrädan rak? Sätt ögat så nära gitarrens stall du kan och kika längs greppbrädan. Ser den rak ut? Om den är vind, alltså om den tycks vrida sig lite runt sig själv, så är det inte en bra gitarr. Stränghöjd Håll gitarren som om du skulle spela. Tryck ned sjätte strängen (låga E) i första bandet. Använd den andra handen och tryck ned samma sträng i det högsta bandet. Hur långt är det mellan tolfte bandet och strängen som är nedtryckt i båda ändarna? Strängen ska ligga ungefär en halv till en millimeter ovanför tolfte bandstaven – en del handböcker säger att det ska gå att få in ett spelkort mellan band och sträng. Om strängen ligger nedtryckt mot tolfte bandet behöver gitarren justeras. Likaså om strängen svävar en halv centimeter ovanför tolfte bandet.
Om strängarna ligger för högt över greppbrädan blir det jobbigt att spela.
Om strängarna ligger för lågt kommer banden att rassla och vissa toner kan försvinna.
Hur tjocka strängar? Vad gäller nylonsträngar finns det normalt två varianter: Normal tension och Hard tension. Vilket som är bäst på en viss gitarr måste gitarristen själv komma fram till. På elgitarrer, särskilt inom rockgenren, finns det många fler valmöjligheter. Det finns för det första mängder av märken för elgitarrsträngar, och för det andra många olika tjocklekar. Tjockleken anges i tusendelar av en tum (inch). En tum är 25,4 millimeter och en tusendels tum alltså 0,0254 millimeter. 10
1000 TIPS FÖR GITARR
ATT KÖPA GITARR OCH FÖRSTÄRKARE
Här är de vanligaste strängseten: • • • • •
Extra super light: .008 .010 .015 .021 .030 .038 Super light: .009 .011 .016 .024 .032 .042 Light: .010 .013 .017 .026 .036 .046 Medium: .011 .015 .018 .026 .036 .050 Heavy: .012 .016 .020 .032 .042 .054
Oftast anges bara tjockleken på den tunnaste strängen: ”Jag har bytt till nolltior nu”, kan gitarrister säga, ”jag får mer stadga i tonen med såna, tycker jag.” Det finns också varianter, exempelvis ”light top – heavy bottom” betyder att bassträngarna är tjockare än diskantsträngarna. Bland ytterligheterna när det gäller strängtjocklek nämns ofta Billy Gibbons i ZZ Top, som använder .008-strängar eller ibland till och med .007-or – och Stevie Ray Vaughan, bluesgitarristen, som oftast spelade med .012 eller .013 men någon gång var uppe i .018 på den tunna E-strängen. Vilket innebar att Vaughans ”tunna” E-sträng var nästan lika tjock som Billy Gibbons D-sträng. Just argumentet att tjockare strängar ger mer stadga i tonen, eller helt enkelt ”bättre” ton, hörs ofta. Men strängarnas tjocklek är inte det enda som påverkar tonen. När du köper en gitarr bör du fundera över vad det är för strängar på gitarren. Är det .008-strängar, och vad betyder det? Eller: skulle den här gitarren bli mer lättspelad med nollnior än med de nollelvor som sitter på den nu? Och så vidare. I värsta fall kan den som säljer gitarren ha satt på nollåttor för att halsen böjer sig om strängarna är tjockare än så. Truss rod Uppe på gitarrens huvud, nära sadeln, brukar det finnas en liten platta av plast och metall som går att skruva loss. Under den plattan finns en metallstång som på engelska heter truss rod – ungefär ”stödstång”. Strängarna är ju hårt spända och utövar en kraft på så där mellan fyrtio och femtio kilo på en normalstämd gitarr. Den kraften drar sadeln mot stallet och vill böja halsen uppåt. Om gitarren är för vekt byggd kommer halsen verkligen att böja sig … och snart har vi ett instrument där strängarna ligger en centimeter ovanför greppbrädan. Genom att justera stödstången kan böjningen motverkas; ett verktyg ska följa med gitarren – annars kan kanske en insexnyckel eller skruvmejsel fungera. Spelprov: Är gitarren lättspelad, hur är det med stränghöjd och band? Provspela och känn efter. Se till att spela på alla strängar och alla band. Alla toner som finns på gitarren ska självklart gå att spela. Den som säger ”Jo, men hur ofta använder du den där tonen?” försöker lura dig.
NOTFABRIKEN
11
Gitarrer
Pröva också att spela toner och böja (benda) dem. Ibland går det bra att spela en ton, men när du drar strängen åt sidan så dör tonen – nästa band har krupit upp lite ur greppbrädan och är i vägen. Stämskruvarna Är de hela? Särskilt på gamla nylonsträngade gitarrer går stämskruvarna sönder ibland. Det kan hända även på andra gitarrer. Okej, du får hundra kronors rabatt, men vill du verkligen vara tvungen att hålla på och böka med en tång varje gång du ska stämma gitarren? Nej, jag tänkte väl det. Går stämskruvarna hemskt trögt? Det vill du inte heller. Även om gitarren ser tjusig ut och låter bra så blir det i längden irriterande att slita sönder fingrarna på omöjliga stämskruvar. I och för sig kan du hitta fungerande stämskruvar att ersätta de dåliga med, men nya stämskruvar kostar pengar. Stämmer banden? Se till att gitarren är stämd och pröva några ackord längs greppbrädan. Hur låter till exempel D-durackordet om ni flyttar upp det en oktav (tolv band)? Ni kan också använda en stämapparat för att se efter vad som händer. Ifall det inte stämmer: Om gitarren är väldigt illa byggd kan banden helt enkelt sitta lite fel. Köp inte en sådan gitarr. Men det är troligare att gitarren behöver justeras. Om strängarna sitter väldigt högt över greppbrädan ökar spänningen i dem när du trycker ned dem – du måste helt enkelt ”förlänga” strängen för att den ska nå ned till greppbrädan – och tonen blir för hög. Spanska gitarrer har sällan justerbara stall. Men många elgitarrer har det. På elgitarrer bör stallet bestå av sex delar, en för varje sträng, och de små ”ensträngsstallen” ska gå att flytta fram och tillbaka med en skruvmejsel eller något annat verktyg. De justeringarna behöver göras om du byter från tjockare till tunnare strängar, till exempel.
Spansk gitarr: stallet går inte att justera.
Gitarren kan mycket väl vara värd att köpa även om den är illa justerad. Men kolla noga.
12
1000 TIPS FÖR GITARR
ATT KÖPA GITARR OCH FÖRSTÄRKARE
Stallet på en Fender Stratocaster (en Strata, säger folk oftast). Strängarna sätts ifrån gitarrens baksida och löper genom kroppen. Svajarmen (tremolo arm, whammy bar) kan förändra tonhöjden. Varje sträng kan justeras individuellt – se kapitlet Instrumentvård!
Stall och stallmikrofon på en Gibson Les Paul. Ingen svajarm. Varje sträng kan justeras.
Strängarna Vad är strängarna i för skick? Låter de döda och stumma? Har de gått av och är slarvigt hopknutna vid stämskruvarna? I så fall kanske gitarren är bättre än den verkar. Men det kan du inte veta förrän du har köpt och satt på nya strängar.
AKUSTISKA GITARRER Allt det ovanstående gäller som sagt för alla slags gitarrer – utom stödstången och de justerbara stallen, som är mindre vanliga på stålsträngade gitarrer och inte alls finns på spanska nylonsträngade instrument. Om du ska köpa en akustisk gitarr ska du också spela toner på alla strängar, och då passa på att lyssna efter om något durrar. Akustiska gitarrer har ribbor inuti ljudlådan. Dessa fungerar som stöd och hjälper också till att leda ljudet. Om någon av dem håller på att lossna kommer durrande ljud och en sådan gitarr vill du nog inte ha.
ELGITARRER OCH ELEKTRONIK Om det är en elgitarr du tänker köpa så ska du kolla elektroniken noggrant. Koppla in gitarren i en förstärkare. Vrid upp alla tonkontroller och volymkontroller på max. Byt sedan mick med hjälp av switchen eller mikrofonväljaren, en vipparm som sticker upp ur plektrumskyddet (eller, mindre ofta, bredvid det) och som bestämmer vilken eller vilka mikrofoner som ska låta. Elgitarrerna som nämns i den här boken är oftast Fender eller Gibson. Det beror på att Fenders och Gibsons system har blivit standard för de flesta elgitarrer. Fenderstratornas ursprungliga system var: Tre mikrofoner – en vid stallet, en vid greppbrädan och en i mitten. En volymkontroll för alla tre, en switch som byter mellan dem, och tonkontroller för mellanmicken och greppbrädesmicken – micken vid stallet skulle bara ge så mycket som vanligt, den behövde ingen tonkontroll. NOTFABRIKEN
13
Gitarrer
Kontrollerna på en Strata. Mikrofonswitchen hade först tre lägen, ett för varje mick. Gitarrister märkte snart att det gick att ställa switchen mellan lägena och kombinera ljuden från antingen stall- och mellanmicken eller från mellan- och greppbrädesmicken. De sounden blev populära och i dag har de flesta strator switchar med fem lägen.
Skrapar det? Både rattarna för volym och ton, och switchen eller switcharna som väljer mikrofon, är byggda av metallföremål som glider över varandra. När metallföremålen är i kontakt med varandra passerar ström genom dem – och när de inte är i kontakt bryts strömmen. Men metall kan oxidera (rosta), vilket gör kontakten sämre. Och ger skrapande ljud.
Gibsons system: Två mikrofoner – en vid stallet och en vid greppbrädan. Separat tonkontroll och volymkontroll för varje mick. En switch som väljer stallmick, bägge eller greppbrädesmick. Det står inte alltid rhythm och treble på switchen, men tanken är att micken vid greppbrädan ger ett mjukare ljud, lämpligt för komp (rhythm), och den vid stallet ett mer diskantrikt ljud: treble. Min första elgitarr, köpt från en postorderfirma 1966, var en japansk Stagemaster. Den kostade 98 kronor, vilket i dag motsvarar ungefär 900 kronor och hade en switch med alternativen Rizm och Solo. (Webbsidan www.drowninginguitars.com har bilder på mängder av underliga gitarrer – t.ex. en sådan Stagemaster.)
Det här går att åtgärda. En omedelbar nödåtgärd är att slå switchen fram och tillbaka ett antal gånger, eller vrida ratten på samma sätt – det nöter bort oxiden, åtminstone för ett tag. Vissa musikaffärer och teknikmagasin säljer något som heter kontaktspray och som också hjälper ett tag. Känner du någon gitarrkunnig person kan hon eller han hjälpa dig att skruva loss plektrumskyddet och slipa lite där det har oxiderat. Du och din medhjälpare måste själva bestämma hur allvarligt skrapljudet är. Om det blir helt tyst i vissa lägen kan det betyda att något är trasigt – en lödning, eller till och med en mick. Kolla noggrant i så fall. Låter det inte alls, så undersök först sladden (byt till en annan sladd). Om sladden är hel, kolla förstärkaren. Brum? De flesta elgitarrer brummar lite om volymen är högt uppskruvad, och särskilt med distljud. Men det finns gränser. Om brummandet blir störande måste ni undersöka vad det beror på. Det är möjligt att gitarren är hel och att felet finns i sladden eller förstärkaren. Visar det sig att det är gitarren så måste saken undersökas. Lågbudgetelektronik Många billiga elgitarrer i dag ser bra ut, men så snart du kopplar in dem hör du kanske rundgång, skrap eller brum. Undvik sådana gitarrer. En annan risk är att allt låter bra i 14
1000 TIPS FÖR GITARR
ATT KÖPA GITARR OCH FÖRSTÄRKARE
början … men efter några månader börjar elektroniken glappa och skrapa. Det är då du tänker: "Jag borde ha köpt en bättre gitarr" Jacket Hålet där sladden stoppas in kallas jack; eftersom gitarrsladdar har så kallade telepluggar (telekontakter) så heter jacken telejack. Använd en sladd som du vet är hel. Glappar det i jacket? Det vill säga – om gitarren är inkopplad och du råkar komma åt telepluggen medan du spelar, skrapar det till då, eller blir det kanske helt tyst? Förutsatt att sladden är hel betyder sådant skrap att något är fel i gitarrens jack. Sådana fel är oftast lätta att laga – skruva loss jacket och löd (låt någon löda) där det är trasigt.
Telejacket (output jack) där du sätter in din telesladd – kontakterna på sladden heter telekontakter – ser ut så här. Vid piggarna med hål löds sladdar som kommer från mickarna och kontrollerna.
Trådlöst Trådlösa system består av en kort telesladd som du pluggar in i gitarren. I sladdens andra ände sitter en liten sändare som du kan fästa på gitarrens axelband eller i bältet. Mottagaren har också en kort sladd som du pluggar in i förstärkaren. På det sättet kan du gå omkring fritt, inte bara på scenen utan även i lokalen, vilket ju är praktiskt till exempel när bandet ska kolla ljudet. Behöver du ett trådlöst system? Om ni för det mesta spelar i små lokaler där scenen är så trång att du har två kvadratmeter att röra dig på: kanske inte. Om ni börjar få spelningar på festivaler och i större lokaler kanske du vill fundera på saken. I dag går det att få ett trådlöst system för några hundralappar. Testa en byggsats Medan jag gick högstadiet byggde jag ett par gitarrer från scratch, en av dem i slöjden. Jag satte också ihop delar av trasiga gitarrer till nya instrument, monterade mikrofoner ur gamla telefonlurar på akustiska gitarrer, och så vidare. Det där var otroligt lärorikt; jag haft en enorm nytta av att veta hur allt fungerar. Har du tusen kronor över? Om inte kanske du har någon släkting som inte vet vad du vill ha i julklapp eller present? Det finns butiker som säljer byggsatser till elgitarrer för någon tusenlapp – ibland ännu mindre. Det här är inga lyxinstrument, men om du bygger noggrant kan gitarren gå att spela på. Poängen med ett sådant bygge är att du kommer att lära dig mycket. Bortsett från att lacka gitarren – kanske med något spännande motiv som du själv har hittat på – så lär du dig att löda, att förstå hur elektroniken fungerar, att justera stallet, att sätta fast stämskruvarna och förstå allt kring dem och så vidare. Hjälp dina släktingar och ge dem ett perfekt förslag till present: en gitarrbyggsats!
NOTFABRIKEN
15
Gitarrer
FÖRSTÄRKARE Samma allmänna råd gäller för förstärkare: ta med någon som kan mer än du. (Du kan räkna med att släktingar eller eventuella pojk- eller flickvänner är mindre intresserade av förstärkare än av gitarrer. Det är svårt att säga vad den saken beror på, kanske kan det vara det faktum att elgitarren har ett så starkt symbolvärde. Förstärkaren står mer i bakgrunden och syns inte så mycket. Hur som helst gör det inget om släktingar inte vill vara med.) Bestäm vad du vill ha Hur mycket får förstärkaren kosta och vad vill du ha för pengarna? Det finns små övningsförstärkare att köpa för ett par hundralappar, med ingång för musikspelare, uttag för hörlurar (så att du inte behöver störa någon när du vill spela halv tre på natten), samt ett rent sound och ett distljud. Men du kanske tänker börja spela med ett band? I så fall vill du antagligen ha en lite större förstärkare.
Ett Marshallstack och en liten övningsförstärkare från Laney. Stacket består av topp (själva förstärkaren) och högtalare, i det här fallet två stycken. Laneyn är en combo där förstärkardel och elektronik sitter i samma låda. Om du spelar i ett band som inte har hållit på så länge behöver du antagligen en combo, fast lite större än den här.
Typer av förstärkare Gitarrförstärkare finns i två huvudtyper: antingen combo, där förstärkardelen och högtalaren/högtalarna är inbyggda i samma låda, eller head (topp) med cabinet (högtalarlåda). Om du befinner dig i början av din karriär föreslår jag att du köper en comboförstärkare. Det bli mindre att bära och färre saker som kan gå sönder. Ett sätt att beskriva combos och högtalarlådor är antalet högtalare och högtalarnas storlek. Högtalarnas storlek anges i tum (en tum är 25,4 millimeter) och anger högtalarens diameter – en tiotummare är alltså 25,4 centimeter bred. En tvåtolva är en förstärkare med två tolvtumshögtalare. En fyr-tia har fyra tiotummare, och så vidare. Många anser att högtalarna bör vara på minst tolv tum och att tiotummare ger för lite bas. Tänk på att en förstärkare eller högtalarlåda med två tolvor antagligen är ungefär dubbelt så tung som en låda med en enda tia. Har ni replokalen på åttonde våningen, utan hiss? Ska ni spela ute två gånger i veckan? Okey, kul! Men är du jätteförtjust i att bära tunga saker i trappor? Hur starkt förstärkaren låter brukar anges med uteffekten, watt. Generellt kan du räkna med att en 100-wattsförstärkare låter mer än en tiowattare. Men högtalare kan också vara mer tungdrivna (behöva mer kraft) eller lättdrivna, så du måste lyssna dig fram. Förmodligen räcker det gott och väl med en förstärkare på 50 eller 30 watt. Lyssna på hur det låter och ta i en aning i överkant om du har råd! Ditt band kan ju få en spelning på något lite större ställe. 16
1000 TIPS FÖR GITARR
ATT KÖPA GITARR OCH FÖRSTÄRKARE
Eller snarare är det glädjande nog så här: håller ni på länge nog så kommer ni att få större spelningar. Förstärkaren bör ha minst ett rent ljud och ett distljud. Du bör kunna byta mellan dessa med en footswitch (fotpedal som du trampar på) – det är skönt att slippa gå bort till förstärkaren och hitta rätt knapp precis innan ditt stora solo.
Enklast tänkbara footswitch: en knapp. Antagligen skulle du använda en sådan för att byta kanal i förstärkaren, mellan ett rent ljud och ett distat.
En mer avancerad footswitch. Den här modellen (en Peavey) kan byta kanal och dessutom ”boosta” (välja extra förstärkning) och välja mellan olika mastervolymer (hur starkt det ska låta). Avancerade footswitchar är ofta byggda för att användas till en viss förstärkare.
Det bästa är om förstärkaren har separata kanaler. Den rena kanalen (clean) bör ha en volymkontroll och åtminstone två tonkontroller (bass och treble, eller low och high). Distkanalen bör ha samma kontroller plus en ratt för själva disten, där du alltså väljer om det ska dista lite eller mycket. Den ratten brukar heta gain, drive, overdrive, dist eller något liknande.
Kontroller på en Fenderförstärkare. Två kanaler, en Normal där du kan justera volym, bas och diskant, och en Vibrato (ett bra exempel på det soundet, just ur en Fenderförstärkare, är Creedence Clearwater Revivals inspelning av The Midnight Special). Vibrato-kanalen har volym, bas och diskant och dessutom Reverb (”rymdklang”, som det hette på svenska förr), inte riktigt ett delay utan något som låter som ett stort rum, som när någon pratar i en kyrka. Och på vibratot går det att justera hastighet och intensitet (ska vi bara ana att det vibrerar, eller ska det vara handfast, som hos Creedence?).
Förstärkaren får gärna ha tre tonkontroller, bass – middle – treble, även om två kan räcka. Somliga förstärkare har också en presence. Presence betyder ungefär ”närvaro” och är en extra diskanthöjning. Vissa förstärkare har upp till fem tonkontroller, och det kan också finnas en graphic equalizer eller parametric equalizer (se sidan 61 i kapitlet Effekter).
NOTFABRIKEN
17
Gitarrer
Effekter Förstärkare har rätt ofta ett inbyggt reverb (se kapitlet Effekter) En del förstärkare har också chorus eller tremolo (som också kan heta vibrato). Om du har råd är det förstås kul att ha tillgång till de effekterna. Läs också i kapitlet Effekter avsnittet Pedalbord och multieffekter, om vilka alternativ som finns för att koppla effekter till förstärkare. I dag finns det rätt gott om emulerande förstärkare, också kända som modeling-förstärkare. En sådan förstärkare använder digital teknik för att låta som andra förstärkare. Du kan välja mellan ett brittiskt 70-tals ljud eller ett Los Angeles-ljud från 80-talet … eller vad det nu kan vara. Har du råd, och hittar en modeling-förstärkare som känns rätt för dig, så varför inte? Det finns också effektboxar som ger liknande sound för betydligt mindre pengar. Läs mer i kapitlet Effekter! I det kapitlet kan du också läsa om vad du bör tänka på, och vad som kan hända, i en studio. Viktigt! Och kom ihåg den här regeln: Ett sound, till exempel ett gitarrsound, kan låta jättehäftigt när du spelar ensam hemma eller i en musikaffär. Men när trummor och cymbaler kommer med, och kanske synt eller en gitarr till, så kommer vissa av frekvenserna i ditt sound att försvinna. De äts helt enkelt upp av de andra instrumenten (inte minst cymbaler och syntar), och du kanske måste hitta ett helt annat sound för att det ska låta bra ihop med bandet. Om du redan har ett band är det förstås bäst om du får låna förstärkaren och testa den när ni tränar.
Chrissie Hynde har varit gitarrist, sångare och låtskrivare i den legendariska gruppen Pretenders. Här spelar hon med en elegant blå Fender Telecaster under Stockholm Music & Arts 2014. Den vita kanten runt gitarrkroppen kallas ”binding”.
18
1000 TIPS FÖR GITARR
En oumbärlig bok för alla gitarrister! 1000 tips för gitarr
är en handbok med mängder av tips om gitarrer och gitarrspel! Vare sig du är nybörjare eller van gitarrist kommer du att ha god behållning av innehållet. Här finns allt du behöver veta om själva instrumentet, vad du ska tänka på vid inköp, hur gitarren ska skötas, tillbehör som förstärkare och effektpedaler och mycket annat. Sedan finns förstås en hel del om spelteknik, exempelvis hur händerna ska arbeta om du vill spela ett svängigt rockkomp eller ett klassiskt solo. I boken finns också beskrivet hur musik fungerar: vad är dur och moll, hur fungerar en skala, vad betyder olika musikuttryck? KG Johansson är gitarrist, lärare, professor i rockmusik samt författare till bland annat ett stort antal musikpedagogiska böcker.
ISBN 978-91-88181-12-1
9 789188 181121