9789144105154

Lokalt beslutsfattande Niklas Bolin, Sara NyhlÊn, Pär M. Olausson (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38831 ISBN 978-91-44-10515-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: IrenD/Shutterstock Printed by GraphyCems, Spain 2015

INNEHÅLL

Förord 7

Inledning 1 Lokalt beslutsfattande – en introduktion 11 Pär M. Olausson, Sara Nyhlén och Niklas Bolin

Lokalt beslutsfattande i förändring 13 Vem deltar i det lokala beslutsfattandet och hur går det till? 15 Bokens upplägg 18 Referenser 19 Del 1 Lokalt beslutsfattande – teoretisk bakgrund 2 Institutionella ramverk inom lokalt beslutsfattande 23 Stig Montin

Inledning 23 Sveriges kommuner i ett jämförande perspektiv 24 Sveriges kommuner i ett historiskt perspektiv 25 Förändrad statlig styrning 29 Verksamhet, organisation, styrning och politiskt ansvar 30 Kommunerna och EU 39 Medborgarinflytande 41 Sammanfattning och diskussion 43 Referenser 44

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3

Innehåll

3 Aktörer inom lokalt beslutsfattande 47 Susanne Wallman-Lundåsen och Pär M. Olausson

Inledning 47 Kanaler för politiskt inflytande 48 Aktörer inom de politiska institutionerna 52 Aktörer utanför de politiska institutionerna 60 Sammanfattning och diskussion 66 Referenser 67 Del 2 Lokalt beslutsfattande i praktiken – fem politikområden Att studera lokalt beslutsfattande 73 Sara Nyhlén, Niklas Bolin och Pär M. Olausson 4 Skolpolitik på lokal nivå – ett komplext och motsägelsefullt politikområde 77 Johan Vamstad

Inledning 77 Kunskapssyn och utbildningspolitik 78 Skolan och kommunerna 79 Kommunaliseringen av skolan 80 Aktörer och strukturer i svensk utbildningspolitik 81 Friskolor, valfrihet och styrideal i den lokala utbildningspolitiken 85 Sammanfattning och diskussion 92 Referenser 93 5 Lokalt beslutsfattande inom äldreomsorgen 95 Sara Nyhlén och Katarina Giritli Nygren

Inledning 95 Äldreomsorg – en historisk tillbakablick 97 Äldreomsorgens institutionella inramning 98 Aktörer inom kommunal äldreomsorg 100 Skälig levnadsnivå – lokala översättningar av policy 102 Lagen om valfrihetssystem – valfrihetens geografi 104 Sammanfattning och diskussion 106 Referenser 107 4

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

6 Lokalt flyktingmottagande – strukturer, aktörer och processer 111 Gustav Lidén och Jon Nyhlén

Inledning 111 Det svenska flyktingmottagandets organisation på lokal nivå 112 Processer och aktörer på lokal nivå 116 Sammanfattning och diskussion 124 Referenser 126 7 Miljöpolitik på lokal nivå – från miljöskydd till klimatanpassning 127 Gertrud Alirani och Pär M. Olausson

Inledning 127 Miljöpolitikens utveckling som lokal fråga – tre teman 129 Två illustrationer av miljöpolitik på lokal nivå 138 Sammanfattning och diskussion 144 Referenser 146 8 Utvecklingspolitik på lokal nivå 149 Elin Wihlborg

Inledning 149 Den lokala utvecklingspolitikens inramningar 152 Tre illustrationer – utmaningar för att utveckla det lokala 159 Sammanfattning och diskussion 163 Referenser 164 Avslutning 9 Lokalt beslutsfattande – avslutande reflektioner 169 Niklas Bolin, Pär M. Olausson och Sara Nyhlén

Referenser 174 Författarpresentationer 175 Register 177

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

5

KAPITEL 1

Lokalt beslutsfattande – en introduktion Pä r M . Ol aus s on, Sa r a N y h l é n o ch N i k l a s Bol i n

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. (SFS 1974:152, 1 kap., 1 §, 2 st.)

Detta är ett citat hämtat från den svenska regeringsformen, där den kommunala självstyrelsen slås fast. Kommunerna blir genom formuleringen en del av den svenska folkstyrelsen. Att kommunerna har långtgående själv­ bestämmande slås fast i regeringsformens fjortonde kapitel, där det framgår att inskränkningar i de kommunala angelägenheterna ska ske endast när det är nödvändigt. Det slås där även fast att kommunerna får ta ut skatt och att de kan åläggas att hjälpa andra kommuner.

Syftet med denna bok är att studera det lokala beslutsfattandet och visa på variationen i beslutsfattande inom olika politikområden. Fokus utgår därför från den lokala nivån. Ofta sätts likhetstecken mellan lokal nivå och kommunal nivå, men beslutsfattande på lokal respektive kommunal nivå är inte nödvändigtvis detsamma, eftersom den kommunala nivån är begränsad och definierad vad gäller administration, institutioner och territorium. På den kommunala nivån är det kommunen och de kommunala institutionerna som är beslutsfattare. På den lokala nivån är kommunen en av aktörerna, vid sidan av aktörer från såväl statlig och regional nivå som från privat sektor och civilsamhälle. Syftet med att använda begreppet lokalt beslutsfattande är således att inte begränsa beslutsfattandet till den kommunala arenan.

Det innebär att det kommunala beslutsfattandet bara är en del, om än en betydelsefull sådan, av det lokala beslutsfattandet.

Det lokala beslutsfattandet i Sverige utgår från den kommunala själv­ styrelse som har sin grund i 1862 års kommunreform, men det har sina rötter © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

11

Pär M. Olausson, Sara Nyhlén och Niklas Bolin

i den kyrkliga indelning i socknar som härstammar från medeltiden. De svenska kommunerna brukar beskrivas som präglade av en långtgående autonomi och självbestämmande. Ett vanligt sätt att beskriva den svenska maktfördelningsmodellen är att föreställa sig ett timglas där regering och riksdag utgör toppen på timglaset, den regionala nivån i form av landstingen är midjan och kommunerna utgör botten. Denna tanke bär med sig föreställningar om en stark centralstat, en svagare regional nivå och en stark lokal nivå.

Den kommunala självstyrelsen i Sverige gäller lika för samtliga kommuner i landet. Till skillnad från de övriga nordiska länderna finns inget område som av olika skäl åtnjuter en särställning i jämförelse med andra områden. I Finland har exempelvis Åland en utökad självstyrelse, i Danmark har Färöarna och Grönland samma ställning, och i Norge intar Svalbard en särställning. I samband med Sveriges EU-inträde 1995 fanns rörelser på Gotland som förordade en Ålandslösning för ön. Detta kom dock aldrig upp i förhandlingarna med EU (Olausson 2008).

Det lokala beslutsfattandet utfördes ursprungligen i kommunalstämman, som utgjorde ett direktdemokratiskt inslag i mindre kommuner i Sverige före den stora kommunreformen under 1950-talet (se Sundberg m.fl. 2011). I dag har det direktdemokratiska inslaget delvis återinförts i form av rådgivande folkomröstningar, som åter blev möjliga under 1970-talet. Under de senaste trettio åren har 121 kommunala folkomröstningar genomförts i Sverige, och de har behandlat allt från trängselskatter och kommunindelning till skolfrågor och flyktingmottagande. Den första lokala folkomröstningen på svenskt territorium ägde emellertid rum redan år 1877 på den svenska ön Saint-Barthélemy. Valet stod mellan fortsatt svenskt styre och övergång till franskt. Endast en person röstade för ett fortsatt svenskt styre.

Dock är det relativt sällan som det kommunala beslutsfattandet tar sig så dramatiska former som en folkomröstning. Oftare sker det genom möten, nätverkande och samverkan mellan offentliga och privata aktörer. I någon mån fattas även politiska beslut i vardagliga tolkningar av riktlinjer och mål inom exempelvis skolans och äldreomsorgens område. Den lokala kapaciteten, i det här sammanhanget översatt till förutsättningarna för besluts­ fattande, har även den stor betydelse för hur det lokala beslutsfattandet går till i praktiken.

12

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Lokalt beslutsfattande – en introduktion

För att förstå det lokala beslutsfattandet är det viktigt att förstå skillnaderna i förutsättningar mellan Sveriges 290 kommuner vad gäller exempelvis befolkningsstorlek och ekonomisk situation. Variationen i kommunernas förutsättningar har stor påverkan på hur beslutsfattandet går till. Sveriges kommuner består av allt från små glesbygdskommuner med ett par tusen invånare till storstadskommuner som Stockholm, Göteborg och Malmö med flera hundratusen invånare. Det ter sig naturligt att Ragunda kommun, med en yta på 2 633 kvadratkilometer och en befolkning på 5 399 invånare (2015), har helt andra förutsättningar än Solna, med en yta på 21 kvadratkilometer och en folkmängd på 74 273 invånare (2015). Den stora ytan skapar stora utmaningar för Ragunda, medan den lilla folkmängden ger begränsade skatte­intäkter. För Solnas del är det främst den höga befolkningstätheten som skapar stora utmaningar.

Det är inte bara kommunens storlek och folkmängdens storlek som skiljer kommunerna åt, det finns även andra faktorer som spelar in, exempelvis de geografiska förutsättningarna och hur kommunen valt att organisera sin verksamhet. Det är kommunallagen, KL (SFS 1991:900) som sätter gränser för den så kallade kommunala kompetensen, det vill säga vad kommunerna ska ansvara för. Därtill finns en rad olika speciallagar kring kommunernas uppgifter. Detta kommer att diskuteras vidare i kapitlen kring strukturer och aktörer inom lokalt beslutsfattande.

Lokalt beslutsfattande i förändring Det lokala beslutsfattandet har under de senaste hundra åren genomgått en radikal förändring. Denna kan sägas ha inletts redan 1862, då grunden lades för det kommunala system som alltjämt råder i Sverige. De tidigare sockenstämmorna delades då upp i en kommunalstämma och en kyrkostämma.

I de flesta fallen kom de nya kommunerna att vara identiska med socknarna, vilket medförde att kommunerna var små och resurssvaga. Efter detta har flera större kommunreformer genomförts. I 1952 års kommunreform mer än halverades antalet kommuner, och i ytterligare reformer under 1960- och 70-talen minskades antalet kommuner med hela 89 procent, från 2 498 till 278. Därefter har dock ett antal kommundelningar skett, och i dag är antalet kommuner 290.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

13

Pär M. Olausson, Sara Nyhlén och Niklas Bolin

Kommunsammanslagningarna har medfört att beslutsfattandet i grunden förändrats. Erik Wångmar (2003) diskuterar hur den lokala demokratin och därmed även det lokala beslutsfattandet förändrades under perioden fram till de första kommunsammanslagningarna. Från början var det främst fattigvården som låg inom kommunens ansvar, men snart fördes även frågor kring skola och socialvård över till kommunerna. I takt med att fler frågor fördes över till socknarna blev dessa snabbt för små. Diskussioner fanns om att föra över ansvar till landstingen, men det politiska motståndet från främst konservativt håll var för starkt. Till en början gavs därför möjlighet för de små kommunerna att frivilligt ingå i kommunalförbund. När detta misslyckades genomdrevs i stället de första kommunsammanslagningarna (Wångmar 2003).

Utgångspunkten för det lokala beslutsfattandet är den kommunala självstyrelsen. Särskilda föreskrifter för den kommunala kompetensen finns i kommunallagen (SFS 1991:900) och i olika speciallagstiftningar. Den allmänna kompetensen, som regleras genom kommunallagen, har inga tydliga och klara gränser. I stället bestäms genom rättspraxis vid domstolsprövningar. Den allmänna kompetensen reglerar den kommunala verksamheten bland annat inom politikområden som rör fritid, kultur, vägar och parker, trafik, näringsliv och miljövård. Den specialreglerade kompetensen är tydligare definierad genom speciallagstiftning. Den kommunala självstyrelsen är förhållandevis unik i ett internationellt perspektiv och skapar de förutsättningar för det lokala beslutsfattandet som är föremålet för denna bok.

Den kommunala självstyrelsen medför även att den politiska styrningen av olika politikområden kan se olika ut i olika kommuner samt att olika områden prioriteras olika. Detta är något som vi kommer att återkomma till i de empiriska kapitlen.

När det gäller utformningen av den enskilda kommunens organisering är detta en fråga för den enskilda kommunen, bortsett från kommunfullmäktige, kommunstyrelse och valnämnd, som är obligatoriska enligt kommunallagen. Kommunen tillsätter därmed de nämnder och styrelser som anses nödvändiga för att kommunen ska kunna fullgöra sina uppgifter (SFS 1991:900, 3 kap.). Flera studier visa att det lokala beslutsfattandet inte bara har påverkats av storkommunreformerna; det har även genomgått en förändring från detaljstyrning till målstyrning, vilket främst innebär att ramar sätts upp för den verksamhet som ska bedrivas. Förändringen har medfört en föränd14

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Lokalt beslutsfattande – en introduktion

rad politikerroll, en förändrad syn på beslutsfattande och en förändrad syn på den offentliga styrningen på alla nivåer i samhället. Vissa författare beskriver den förändring som skett som en övergång från government till governance.

Gun Hedlund och Stig Montin (2009) diskuterar hur den beskrivna förändringen bland annat innebär att den tidigare hierarkiska styrningen, där kommunerna själva både beslutade om och utförde välfärdstjänster, har ersatts av en plattare och mer decentraliserad organisation, där kommunerna i mindre utsträckning är aktörer för produktion av välfärdstjänster. Marknaden för tjänsteproduktion har avreglerats, något som banat väg för fler aktörer, såväl privata som kooperativa. Den offentliga styrningen har i många delar gått från en hierarkisk styrning till en målrelaterad styrning, där samverkan och olika typer av nätverk spelar en central roll.

Vi vill dock betona att det inom vetenskapssamhället inte finns någon samsyn kring huruvida governance är något nytt eller om det endast är en återgång till tidigare sätt att styra. En annan möjlighet, som också framförts i diskussionen, är att governance-inspirerad styrning har utvecklats efter kommunsammanslagningarna och snarare medfört en återgång till tidigare former där offentliga aktörer samarbetar med privata aktörer. Vissa författare (t.ex. Hedlund & Montin 2009) menar att det egentligen inte råder någon skarp skillnad mellan government- respektive governance-inspirerat lokalt beslutsfattande. I denna bok kommer vi emellertid inte att ta ställning till om och i vilken utsträckning en övergång från government till governance har ägt rum. Vi fokuserar i stället på det lokala beslutsfattande inom olika politikområden där begreppen government och governance ingår som en naturlig del av framställningen.

Det kan dock konstateras att det finns flera tecken på att förutsättningarna för hur politik skapas och därmed hur beslut fattas har förändrats. Förändringarna har omfattat såväl organisering som aktörer och institutioner.

Vem deltar i det lokala beslutsfattandet och hur går det till?

Utgångspunkten i denna bok är att lokalt beslutsfattande är en aktivitet som utförs på olika sätt beroende på såväl situation som politikområde. Det finns flera faktorer som är beroende av sammanhanget. Varje exempel på lokalt beslutsfattande behöver till exempel inte omfatta samma institutioner © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

15

Pär M. Olausson, Sara Nyhlén och Niklas Bolin

och aktörer. Även formerna för beslutsfattandet kan variera mellan olika politikområden.

I jämförelser med andra länder brukar Sverige klassificeras som en decentraliserad enhetsstat med en stark stat, en stark kommunal självstyrelse och svaga landsting/regioner (se t.ex. Lijphart 2012, Loughlin 2000). Samtidigt som kommunerna enligt regeringsformen åtnjuter en kommunal själv­ styrelse styrs deras verksamhet till stora delar av statliga regleringar, vilket i praktiken betyder att kommunerna själva får avgöra hur de ska utföra sitt uppdrag (se t.ex. Gustafsson 1999, Erlingsson & Wänström 2015). Frihetsgraden varierar dock mellan olika politikområden, något som kommer att belysas i de empiriska kapitlen i bokens andra del. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att det lokala beslutsfattandet inte sker autonomt från det övriga samhället. Samverkan blir därför centralt även vid beslutsfattandet inom en geografiskt avgränsad kommun. Samverkan inkluderar kontakter såväl med den privata sektorn och företrädare för civilsamhället som med andra offentliga aktörer, såsom myndigheter och andra kommuner. Politisk styrning i nätverk innebär dock en mer komplex styrmiljö, inte minst eftersom beslutsfattande i ett nätverkssammanhang ofta är komplicerat och komplext (Rhodes 1996, Pierre & Peters 2000, Kooiman 2003). Besluts­ fattandet i nätverk brukar ofta beskrivas som mer reflexivt, till skillnad från det mer auktoritativa beslutsfattande som ofta kännetecknar statlig styrning (Sørensen & Torfing 2007 s. 12).

Den ideala beslutsprocessen utgår från att beslutsfattare först tydligt definierar vilka mål som ska uppnås och i vilken utsträckning det är möjligt att nå dessa mål. Därefter ska de undersöka vilka möjligheter som står till buds för att uppnå målen och jämföra dessa. Slutligen ska de ta ställning till vilken väg som bedöms vara den mest optimala i det enskilda fallet. John W. Kingdon (2003) menar dock att den mänskliga förmågan att följa denna process är ytterst begränsad, främst eftersom det är svårt att identifiera och jämföra alla till buds stående alternativa vägar att uppnå de utsatta målen.

Vidare pekar Kingdon på att det ofta är svårt att definiera målen så tydligt som modellen stipulerar. Slutligen är ofta problemet att flera individer är inblandade i beslutsprocessen (Kingdon 2003 s. 78). De institutionella strukturerna för lokalt beslutsfattande diskuteras mer utförligt i kapitel 2, medan de empiriska kapitlen i bokens andra del kommer att visa på skillnaden i struktur mellan olika politikområden.

16

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Lokalt beslutsfattande – en introduktion

Staten och kommunerna sågs tidigare som aktörer för tillhandahållandet av gemensamma tjänster, allt från snöröjning och kommunikationer till sjukvård och skola. Genom avregleringen av marknaden har flera aktörer gjort sitt intåg på den tidigare offentliga marknaden. Privata aktörer finns nu inom snart sagt alla politikområden, och den statliga styrningen har därmed ändrat karaktär. Begreppet new public management (NPM) brukar användas för att beskriva hur offentliga tjänster organiseras med privata företag som förebilder. Linjeorganisationer och så kallad lean produktion är bara några exempel på begrepp kopplade till NPM. Vidare innebär det att statens styrning gått från egen produktion av välfärdstjänster till målstyrning och kvalitetsutvärderingar.

När samverkan sker mellan kommuner och andra offentliga aktörer fungerar ofta länsstyrelsen som en samordnande och övervakande myndighet.

När samverkan sker mellan kommuner sker detta ofta i form av kommunalförbund och regionförbund.

I och med införandet av lagen om valfrihetssystem, LOV (SFS 2008:962), kan kommuner och landsting välja att inte bara lägga ut verksamhet på entreprenad utan också låta brukare och patienter (i vissa kommuner kallade kunder) välja utförare av vård- och omsorgstjänster. Fram till april 2015 har 155 kommuner valt att införa LOV, ytterligare 21 kommuner har meddelat att de tänker införa LOV, medan 49 kommuner inte tänker göra det. Det finns också exempel på kommuner som tidigare införde LOV som nu avskaffat det (www.skl.se).

Lokalt beslutsfattande påverkas också av de ”överenskommelser” som staten ingår med andra parter, exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i olika frågor. Syftet med överenskommelser är att ge stöd till förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet. Statsbidrag kan då riktas till att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete.

Flera aktörer inom det lokala beslutsfattandet har redan berörts. De politiska partierna i en representativ demokrati ska fungera som väljarnas representanter i församlingar där de formella politiska besluten fattas. De förväntas även fånga upp medborgarnas åsikter, som sedan integreras i de lokala agendorna, och de är därmed centrala aktörer i såväl det lokala som det nationella beslutsfattandet. Den lokala nivån skiljer sig dock på flera punkter från den nationella. En viktig skillnad är till exempel den förändring som har © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

17

Pär M. Olausson, Sara Nyhlén och Niklas Bolin

skett vad gäller utvecklingen av rena lokala partier. Medan de lokala partisystemen länge var spegelbilder av det nationella stabila femparti­systemet så har det – framför allt sedan 1970-talet – skett stora förändringar (Wörlund 2008). Efter valet 2014 har ungefär hälften av Sveriges kommuner (142 av 290) representation av minst ett parti som inte sitter i riksdagen (SKL 2015).

Delvis som en konsekvens av detta och delvis som en konsekvens av att kommunerna institutionellt skiljer sig från nationell politik skiljer sig även samarbetsmönstren på lokal nivå från vad som är brukligt på den nationella nivån. Medan trenden på nationell nivå varit att blockpolitiken blivit allt starkare (Aylott & Bolin 2007) är det inte ovanligt med blocköverskridande styren på lokal nivå i Sverige (Karlsson & Gilljam 2014). Efter valet 2014 finns sådana i cirka hundra kommuner (SKL 2015). Att riksdagspartierna ofta har en svagare ställning lokalt förklaras ibland av att det lokalt funnits en tradition av kommunala stämmor där alla ”skötsamma” medborgare fick delta, diskutera och fatta beslut, ett slags direktdemokrati till skillnad från dagens representativa demokrati.

Redan innan Sverige fullt ut hade demokratiserats hade relationer mellan olika civilsamhällesorganisationer etablerats lokalt. Under perioder mellan de politiska valen engagerar sig medborgarna numera ofta i olika frågor som rör lokala politiska beslut, och ibland används civilsamhällets organisationer för att påverka politiska beslut. Studier visar på att kommunen är den instans som civilsamhällets organisationer oftast har kontakter med (Trägårdh m.fl.

2013). Relationer till civilsamhället kan bidra till att upprätthålla kontakten med den lokala folkopinionen. Kommuner med ett stort civilsamhälle verkar även ha större överensstämmelse i åsikter mellan de lokala politikerna och befolkningen (Wohlgemuth 2006), samtidigt som ett livaktigt civilsamhälle kan bidra till en mer aktiv och kritisk lokal politisk debatt (Aars & Christensen 2013).

Bokens upplägg Syftet med den här boken är att visa på hur det lokala beslutsfattandet går till. Antologin inleds med en teoretisk del, där de strukturer och aktörer som ingår i lokalt beslutsfattande teoretiseras och diskuteras. I kapitel 2 fokuseras det institutionella ramverket inom lokalt beslutsfattande, hur det lokala beslutsfattandet förändrats samt vilka politiska strukturer som omger 18

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Lokalt beslutsfattande – en introduktion

lokalt beslutsfattande. De institutioner som fattar beslut kan även räknas in bland aktörerna inom lokalt beslutsfattande. Här inkluderas såväl institutioner inom EU och staten som inom landsting och kommuner. I kapitel 3 behandlas de aktörer som är inblandade i de lokala beslutsprocesserna. Här står medborgarna, de politiska partierna, civilsamhället och näringslivet i centrum. Vidare diskuteras den relation och samverkan som uppstår mellan dessa aktörer, och detta relateras till demokratiutveckling.

I bokens andra del presenteras och diskuteras fem olika politikområden.

Fokus för de empiriska fallen av lokalt beslutsfattande ligger på politikens strukturer och aktörer. De empiriska kapitlen är indelade i två olika grupper.

I kapitlen 4–6 fokuseras tre väl avgränsade politikområden: utbildnings­ politik, äldreomsorg och flyktingpolitik. I kapitlen 7–8 diskuteras mer mångfasetterade politikområden: miljöpolitik och regional utveckling.

I bokens avslutning, kapitel 9, diskuteras lärdomarna från de olika empiriska kapitlen, samtidigt som de relateras till varandra och diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter.

Referenser Aars, J. & Christensen, D.A. (2013), The impact of local associational life on citizens’ attitudes towards local government. Policy & Politics, 41(3), s. 371–387.

Aylott, N. & Bolin, N. (2007), Towards a two-party system? The Swedish parliamentary election of September 2006. West European Politics, 30(3), s. 621–633.

Erlingsson, G.Ó. & Wänström, J. (2015), Politik och förvaltning i svenska kommuner.

Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, A. (1999), Kommunal självstyrelse: Kommuner och landsting i det politiska systemet. (7 omarb. uppl.) Stockholm: SNS förlag.

Hedlund, G. & Montin, S. (red.) (2009), Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press.

Karlsson, D. & Gilljam, M. (red.) (2014), Svenska politiker: Om folkvalda i riksdag, landsting och kommun. Stockholm: Santérus.

Kingdon, J.W. (2003), Agendas, alternatives and public policies. (2 uppl.) New York: Longman.

Kooiman, J. (2003), Governing as governance. London: Sage.

Lijphart, A. (2012), Patterns of democracy: Government forms and performance in thirty-six countries. (2 uppl.) New Haven, CN: Yale University Press.

Loughlin, J. (2000), Regional autonomy and state paradigm shifts in Western Europe. Regional & Federal Studies, 10(2), s. 10–34.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

19

Pär M. Olausson, Sara Nyhlén och Niklas Bolin

Olausson, P.M. (2008), Autonomy and islands: A global study of the factors that determine island autonomy. Åbo: Åbo Akademi University Press.

Pierre, J. & B.G. Peters (2000), Governance, politics and the state. Basingstoke: Macmillan.

Rhodes, R.A.W. (1996), The new governance: Governing without government.

Political Studies, 44(4), s. 652–667.

SFS 1974:152. Regeringsformen.

— 1991:900. Kommunallagen.

— 2008:962. Lagen om valfrihetssystem.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) (2015), 310 val 2014 års kommun- och landstingsval. Stockholm.

Sundberg, J., Sjöblom, S. & Wörlund, I. (2011), Kommunala folkhemmet: Uppbyggnad, de gyllene åren, nedmontering. Stockholm: Santérus Academic Press.

Sørensen, E. & Torfing, J. (red.) (2007), Theories of democratic network governance.

Basingstoke: Palgrave Macmillian.

Trägårdh, L., Wallman-Lundåsen, S., Wollebæk, D. & Svedberg, L. (2013), Den svala svenska tilliten: Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS förlag.

Wohlgemuth, D. (2006), Den responsiva demokratin? Effekter av medborgarnas delaktighet i den lokala demokratin. Avhandling. Uppsala: Uppsala universitet.

Wångmar, E. (2003), Från sockenkommun till storkommun: En analys av storkommunreformens genomförande 1939–1952 i en nationell och lokal kontext.

Avhandling. Växjö: Växjö universitet.

Wörlund, I. (2008), Local parties in Sweden. I M. Reiser & E. Holtmann (2008), Farewell to the party model? Independent local lists in East and West European countries (s. 195–210). Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften/GWV Fachverlage GmbH.

20

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Gertrud Alirani, Niklas Bolin, Katarina Giritli-Nygren, Gustav Lidén, Jon Nyhlén, Sara Nyhlén, Pär M. Olausson och Susanne Wallman-Lundåsen är alla verksamma vid Avdelningen för samhällsvetenskap vid Mittuniversitetet och representerar de mångvetenskapliga forskarmiljöerna Forum för genusvetenskap (FGV) och Risk and Crisis Research Centre (RCR). Stig Montin är verksam vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, Johan Vamstad vid Avdelningen för forskning om det civila samhället, Ersta-Sköndal högskola, och Elin Wihlborg vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Lokalt beslutsfattande Sverige har en lång tradition av beslutsfattande på lokal nivå. Det lokala beslutsfattandet omfattade inledningsvis främst äldreomsorg och skola, men har under åren kommit att inbegripa andra områden som migration, miljö och lokal utveckling. Trots att det är den lokala nivån som svarar för en stor del av välfärdsstatens kärna, som barnomsorg, skola och äldreomsorg, har det saknats en bok om hur politik skapas på lokal nivå.

Denna bok ger en översikt över hur lokalt beslutsfattande fungerar i praktiken. Utifrån en genomgång av fem politikområden – skolpolitik, äldreomsorgspolitik, flyktingpolitik, miljöpolitik samt lokal utvecklingspolitik – analyseras det lokala beslutsfattandet.

Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de olika politikområdena? Hur skiljer det sig det institutionella ramverket åt och vilka aktörer deltar i beslutsprocesserna?

Lokalt beslutsfattande är i första hand en lärobok i statsvetenskap, men är även intressant läsning för politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.

Art.nr 38831

www.studentlitteratur.se