Page 1

E

EXPOSÉ behandlar samhällskunskapsämnet utifrån: Dagsaktuell forskning Demokrati och värdefrågor Faktakunskaper och analys Historisk bakgrund, samtid och framtid

POSÉ

• • • •

I A-kursboken ligger tonvikten på svenska förhållanden. Liksom i de övriga Exposé-böckerna får demokratifrågor stort utrymme. Varje kapitel avslutas med arbetsuppgifter av olika slag.

E

POSÉ

A

SA MHÄ LLSKUN SKA P KURS A

E

POSÉ

SAMHÄLLSKUNSKAP KURS A

TREDJE UPPLAGAN

TREDJE UPPLAGAN

I samhällskunskapsserien Exposé ingår även: Exposé kurs AB Exposé kurs B Exposé vux, kurs A Exposé aktiv, kurs A Exposé Lärarhandledning, kurs A och B

Best.nr 47-09276-5 Tryck.nr 47-09276-5

Nytt Omslag A.indd 1

09-03-11 13.20.15


isbn 978-91-47-09276-5 © 2003 Michaela Arlt, Mats Andersson, Fuat Deniz, Kjell Engelbrekt, Hanns von Hofer, Ci Holmgren, Fredrika Lagergren Wahlin, Börge Ring, Annika Svensson, Henrik Tham och Liber AB Uppgifterna är gjorda av Mats Andersson och Börge Ring. redaktion: Anders Wigzell formgivare: Eva Jerkeman bildredaktör: Marie Olsson tecknare: Stefan Rothmaier kartor: Kjell Bånge produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Nacka tryck: Indien 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

INLAGA ExposeA s001-368.indd 2

09-03-18 13.44.16


INNEHÅLL INDIVIDEN 7 MÄNNISKAN, SAMHÄLLET OCH KULTUREN 8 Förändrade uppväxtvillkor 10 Vi tillhör grupper 12 Olika kulturer 14 Kulturmöten 19 ARBETE OCH PENGAR 30 Arbetsmarknaden 31 Arbetslöshet 34 En arbetsmarknad i förändring 38 Inkomster och utgifter 40 Att spara pengar? 42 Att låna pengar 46 Det kostar att flytta hemifrån 49 Försäkringar ger trygghet 51 Att tänka på som konsument 54 Olika stadier i livet 56 LAG OCH RÄTT 64 Vad är brott? 64 Varför utdöms straff? 67 Synen på straff i den svenska kriminalpolitiken 68 Från brott till straff 69 Vilka är brottsoffren? 76 Vilka begår brott? 79 Hur ser brottsligheten ut idag? 80 Hur har brottsligheten utvecklats? 82 Hur ser brottsligheten ut i andra länder? 35 Hur många brott klaras upp? 85 Kan man förutsäga vem som blir brottslig? 86 Kan brott förebyggas? 88

3

INLAGA ExposeA s001-368.indd 3

09-03-11 15.51.19


SAMHÄLLET

97

MASSMEDIER 98 Massmedier – medier som når massorna 98 Massmediernas uppdrag 101 Vad gör en nyhet till en nyhet? 102 Vilka intressen styr medierna? 111 Skulle demokratin vara möjlig utan fria medier? 114 Etik – är det något för journalister? 121 Massmedierna påverkar oss alla – och vi dem 123 SOCIAL VÄLFÄRD 127 Vad är social välfärd? 127 Välfärd i Sverige 128 Olika välfärdsstater – olika välfärd 135 Den svenska välfärdsstatens framväxt 139 Jämställdhet och jämlikhet 146 Världens välfärd 152 Välfärd i förändring 155 DEMOKRATI, IDEOLOGIER OCH POLITISKA PARTIER 158 Vad är demokrati? 158 Demokratins utveckling 161 Demokratins utmaning 163 Politiska ideologier 165 De klassiska ideologierna 166 De totalitära ideologierna 172 Postmoderna ideologier 176 Ideologi och praktisk politik i Sverige 183 Riksdagspartierna 185

4

INLAGA ExposeA s001-368.indd 4

09-03-11 15.51.19


DET SVENSKA STATSSKICKET 193 Sveriges grundlagar 194 Det svenska valsysytemet 201 Statsorganen 207 Statschefen 207 Riksdagen 207 Regeringen 212 Förvaltningen 215 Domstolar och rättsväsende 218 Landsting och kommuner 219 DET CIVILA SAMHÄLLET 229 Individen och samhället 229 Det offentliga och det privata 229 Det svenska civila samhället – folkrörelsernas framväxt 232 Folkrörelserna och staten 237 Det civila samhället möter 2000-talet 239 SAMHÄLLSEKONOMI 248 Omättliga behov – begränsade resurser 248 Ekonomi innebär val 251 Marknadsekonomi 251 Planekonomi 256 Blandekonomi 257 Kapitalism och socialism 259 Ett lands produktion 260 Ekonomisk tillväxt 262 Ekonomisk politik 268

5

INLAGA ExposeA s001-368.indd 5

09-03-11 15.51.19


OMVÄRLDEN

279

INTERNATIONELL POLITIK 280 Vad är internationell politik? 280 Vem är vem i internationell politik? 284 Staten 286 Mellanstatliga internationella organisationer 298 Icke-statliga internationella organisationer 301 FN 311 Vilka mål har FN? 312 Hur fungerar FN? 317 FN som maktfaktor 322 Sverige och FN 325 FN:s framtid 326 EU 329 Vilka mål har EU? 329 Hur fungerar EU? 335 EU som maktfaktor 343 Sverige och EU 345 EU:s framtid 347 SVERIGES UTRIKESPOLITIK 351 Biståndspolitik 351 Säkerhetspolitik 354 INTERNATIONELL POLITIK I FRAMTIDEN 358 REGISTER 362

6

INLAGA ExposeA s001-368.indd 6

09-03-11 15.51.19


INDIVIDEN

7

INLAGA ExposeA s001-368.indd 7

09-03-11 15.51.19


MÄNNISKAN, SAMHÄLLET OCH KULTUREN Fuat Deniz

Människan är en social varelse an vi vara eller bli människor utan ett samhälle? Svaret är nej. Utan ett samhälle skulle vi sakna mycket av det som många anser utmärker människan: språk, moral, religion, kultur, politisk övertygelse och uppfattningar om vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel, vackert eller fult. Allt detta har vi lärt in och övertagit från de människor som finns runt omkring oss. Den här ”uppfostran” kallas socialisation och är nödvändig för att ett samhälle ska kunna fungera. Ett samhälle bygger nämligen på ett socialt samspel mellan människor och då måste alla veta vilka

K

8

INLAGA ExposeA s001-368.indd 8

09-03-11 15.51.20


M ÄN N I S K AN , S AM HÄLLET O C H KU LTU R E N

Vissa djurarter är liksom människan sociala varelser. De tycker om att leva tillsammans och de förmedlar sina kunskaper till sin avkomma. Ändå kan vi inte säga att djur är sociala och kulturella varelser på samma sätt som människor.

regler som gäller. Följer vi reglerna blir vi uppmuntrade och belönade. I annat fall kan vi bli tillsagda eller bestraffade av våra föräldrar, våra vänner eller andra i vår omgivning, skolan, arbetsplatsen eller av samhället i stort genom domstolsväsendet. Ett av de kanske vanligaste sätten att straffa människor i ett socialt samspel är genom utfrysning, man får inte vara med i gemenskapen. Det sker i alla åldrar och i alla grupper. Andra bestraffningar kan vara att säga upp en person som inte sköter sitt arbete eller att utdöma böter för någon som kör för fort. Det finns alltså många olika sätt att lära ut vilka regler som gäller i samhället. I de flesta fall kommer vi att göra reglerna till våra egna och följa dem av egen vilja.

Socialisation

9

INLAGA ExposeA s001-368.indd 9

09-03-11 15.51.23


MÄN N I S K A N, SAM H ÄL L E T O C H KU LT U R E N

UPPGIFTER

a) Ta reda på om det finns definitioner av vad det innebär att vara barn, ungdom och vuxen. b) Intervjua både ungdomar och vuxna om hur de ser på vad det innebär att vara barn, ungdom och vuxen. c) Vad tycker du själv? 3. STREOTYPER

Stereotyper handlar om att olika egenskaper knyts till olika grupper av människor. Bara genom att tillhöra en grupp har man också de egenskaper som tillskrivs gruppen. Diskutera följande frågor: a) Vilka stereotyper av män och kvinnor finns i vårt samhälle idag? b) I vilken utsträckning tror du att dessa stereotyper bidrar till att försvåra jämställdheten mellan män och kvinnor? c) Tror du då att samhället skulle förändras om det satt kvinnor på alla ledande poster där det i dag finns män? I sådana fall hur? Gå vidare Undersök hur män och kvinnor framställs i reklam, på film, i läroböcker eller liknande. Gör en utställning på temat ”Kvinno- och mansroller i medierna”. 4. ARV ELLER MILJÖ

Vad är det som gör oss till olika individer med olika egenskaper och särdrag? Det är en fråga som debatterats under mycket lång tid. En ståndpunkt är att det biologiska arvet spelar stor roll. Vi föds med egenskaper som till stora delar formar våra liv. En annan ståndpunkt är att det är det sociala arvet, d.v.s. människor och samhället runt omkring, som formar oss som individer. a) Vad är viktigast – det biologiska eller sociala arvet? Vad anser du? b) Diskutera vilka konsekvenser de två olika synsätten får när det gäller: • kriminalitet • kvinnliga resp. manliga egenskaper • begåvning. Gå vidare Undersök hur de olika sidorna motiverar sina ståndpunkter. Vilken ståndpunkt dominerar debatten idag? 28

INLAGA ExposeA s001-368.indd 28

09-03-11 15.51.48


M ÄN N I S K AN , S AM HÄLLET O C H KU LTU R E N

Vad krävs för att bli svensk medborgare? Ska man vara född i Sverige, kunna språket flytande eller …? Undersök vilka krav som idag ställs för att bli medborgare i Sverige och några andra europeiska länder. Vilka krav tycker du är rimliga att ställa och varför? 6. KULTURMÖTEN

UPPGIFTER

5. MEDBORGARSKAP

När olika kulturer möts kan kulturkrockar uppstå, det är den negativa sidan av det som i boken kallas kulturmöten. a) Vilka är de allvarligaste kulturkrockarna i det svenska samhället idag? b) Vad beror det på samt hur ska man komma till rätta med problemet? 7. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Artikel 22 i FN:s mänskliga rättigheter tar bl.a. upp de kulturella rättigheterna. Läs artikeln nedan och diskutera innehållet. Är det självklart vad som menas med de rättigheter som räknas upp? Går det att förena alla rättigheter? Finns det några som är svåra att förena? Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som är oundgängliga för hans värdighet och för en fri utveckling av hans personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn tagen till varje stats organisation och resurser.

www.mediearkivet.se, www.presstext.se MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

www.amnesty.se, www.manskligarattigheter.gov.se, www.migrationsverket.se, www.sfn.se

WWW

TIDNINGSARTIKLAR

29

INLAGA ExposeA s001-368.indd 29

09-03-11 15.51.48


DEMOKRATI, IDEOLOGIER OCH POLITISKA PARTIER Fredrika Lagergren Wahlin

VAD ÄR DEMOKRATI? emokrati är ett styrelseskick som utgår ifrån att alla människor är lika värda och därför ska ha inflytande över gemensamma beslut. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos, som betyder folk, och kratia, som betyder styrelse. Ordagrant översatt betyder alltså demokrati ”folkstyrelse”. Demokrati som styrelseform har sina rötter i antikens Grekland där man på 400-talet f.Kr i den lilla stadsstaten Aten började tillämpa principen ”en medborgare – en röst” vid gemensamma möten. Samhällen som präglas av demokratiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på historiska, sociala och geografiska faktorer. Det finns därför ingen exakt modell för hur ett demokratiskt styrelseskick ska se ut. Två länder som Sverige och USA är därför båda demokratiska trots att de skiljer sig åt i politisk uppbyggnad. Det svenska folkstyret är således uppbyggt kring den folkvalda riksdagen medan USA:s statsskick bygger på en idé om maktdelning mellan den folkvalde presidenten, folkrepresentanterna i kongressens två kammare (representanthuset och senaten) och juristerna i Högsta domstolen. Det finns dock vissa krav som måste vara uppfyllda för att en stat ska anses vara demokratisk. Principen om allmän lika rösträtt måste tillämpas och allmänna val måste genomföras regelbundet så att medborgarna får möjlighet att påverka vilka som styr landet. Medborgarna måste ha möjlighet att fritt föra fram sina åsikter i syfte att bilda opinion kring olika frågor och när man fattar beslut ska dessa vila på majoritetsprincipen. Demokrati som styrelseskick har med andra ord en innersta kärna som består av en uppsättning regler för hur beslut fattas och ett samhälle styras.

D Demokratiska stater

Demokratins kärna

158

INLAGA ExposeA s001-368.indd 158

09-03-11 15.55.53


D E M O KRATI, I D E O LO G I E R O C H P O L IT I S K A PARTI E R

Demokrati är också förknippat med en rad grundläggande värderingar. För att kunna tala om demokratiskt styrelse räcker det därför inte med att endast hänvisa till att man följer principer om allmän rösträtt och att man tillämpar majoritetsprincipen. Ett demokratiskt samhälle förväntas också värna om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. I ett demokratiskt samhälle är det inte tillåtet att sätta upp gränser för vad människor får tycka och tänka. Inga regler kan heller avgöra när ett beslut blir odemokratiskt till sitt innehåll eftersom det är svårt att avgöra var gränsen går. De flesta skulle nog hävda att en demokratisk stat ska värna om rätten till liv och egendom. Innebär det i så fall att ett land som tillämpar dödsstraff är odemokratiskt? Och har staten rätt att via beskattning omfördela egendom från de rika och till de fattiga för att skapa social välfärd? Svaren på sådana frågor är inte självklara utan måste sättas in i ett historiskt och politiskt sammanhang.

Värderingar och idéer

Vid folkomröstningen om införandet av euro i Sverige vann nejsidan med 56,1 % av rösterna mot ja-sidans 41,8 %.

159

INLAGA ExposeA s001-368.indd 159

09-03-11 15.55.54


D E M O KRATI , I D E O LO G I E R O C H P O L I T I S K A PAR T I E R

UPPGIFTER

1. POLITIKERFÖRAKT

En politiker förväntas vara trogen sitt partis idéer. En politiker förväntas även hålla de löften som han eller hon gett under en valkampanj. Men alla politiker håller inte sina löften och ibland ”glömmer man bort” sina ideal. Detta har bl.a. lett till det vi brukar kalla för politikerförakt. a) Efter valet hamnar politiker i en verklighet där kompromisser hör till vardagen. Är det över huvud taget möjligt för en politiker att hålla sina löften? Vad anser du? Vilka möjligheter att påverka har den som vägrar att kompromissa? b) Vilka moraliska regler och riktlinjer bör en politiker följa? Ställ upp några regler och ideal som du tycker är viktiga. c) Ska man ställa högre moraliska krav på en politiker än på din rektor, dina vänner eller föräldrar? Varför i så fall? d) Vilka konkreta exempel känner du till där politiker missbrukat sitt förtroende och brutit löften? Varför har man brutit löften? e) Kan du tänka dig att arbeta politiskt? Om du inte vill det, vilka anser du då ska göra det? Om du vill, varför vill du det? 2. VEM BESTÄMMER EGENTLIGEN?

Många unga politiker slutar innan deras mandatperiod är slut. Avhoppen motiveras ofta med att de inte kunnat påverka besluten. a) Vilka är det som bestämmer vårt samhälle, anser du? Försök rangordna och kom gärna med egna förslag: banker, höga företagschefer, politiker, allmänheten, dagstidningar, tv, kungen? b) Vilka anser du bör ha mest makt? Motivera ditt svar! c) Vissa hävdar att en orsak till politikerförakt är att politiker faktiskt saknar makt. Hur kan detta påstående tolkas? Vad anser du? 3. DEMOKRATI

Det finns nästan lika många uppfattningar om vad som menas med demokrati som det finns människor. Nedan följer några påståenden om vad som menas med demokrati. Vilken tycker du är den bästa definitionen på demokrati? Gör en prioritetsordning genom att sätta 1 för den viktigaste, 2 för den näst viktigaste, osv. Du måste kunna motivera varför du prioriterar som du gör. 190

INLAGA ExposeA s001-368.indd 190

09-03-11 15.56.16


D E M O KRATI, I D E O LO G I E R O C H P O L IT I S K A PARTI E R

UPPGIFTER

Demokrati innebär att: • individens frihet kommer i första hand • majoriteten styr • alla har rätt att säga sin mening • alla är jämlika • det råder rättvisa • alla får vara med och bestämma • eget förslag 4. JÄMFÖR IDEOLOGIER

Ideologier brukar bl.a. behandla följande ämnesområden: • Människosyn: Hur ser man på människan? Är hon ond eller god, jämlik eller ojämlik osv.? • Politik: Hur ska samhället styras? Hur ska samhället förändras? Vilket inflytande ska staten ha? • Ekonomi: Hur ska ägandet se ut? Hur fri ska ekonomin vara? Jämför två ideologier utifrån de tre punkterna ovan. Diskutera Tänk dig att någon av dessa ideologier under lång tid helt dominerat skolan. Hur skulle skolan se ut och fungera? Hur skulle relationen vara mellan elever och mellan elever och lärare? Skulle programmen se annorlunda ut? 5. DE KLASSISKA IDEOLOGIERNA

De klassiska ideologierna dyker upp i historien i följande ordning. Liberalismen Konservatismen Socialismen Man kan påstå att denna ordning är logisk. Förklara varför ideologierna kommer i just denna ordning. Vilken av ideologierna är mest relevant för oss idag? 6. YTTRANDEFRIHET ELLER CENSUR

1992 kom en ny utgåva av Hitlers Mein Kampf. I boken redogör Hitler för sina åsikter som bland annat ledde till Förintelsen av judarna. Boken är samtidigt ett viktigt historiskt dokument. Genom att läsa och tolka historiska dokument kan vi öka förståelsen av historiska händelser. I Tyskland är Mein Kampf förbjuden. Den tyska delstaten Bayern 191

INLAGA ExposeA s001-368.indd 191

09-03-11 15.56.16


SAMHÄLLSEKONOMI Annika Svensson

V

arför är det viktigt att förstå sig på samhällsekonomin? Framför allt beror det på att samhällsekonomi berör oss alla eftersom det handlar om vår egen vardag. Vi påverkas av vad som sker med löner, priser, bostadsbidrag, skatter och räntor.

OMÄTTLIGA BEHOV – BEGRÄNSADE RESURSER

Hushållning

Samhällsekonomi handlar om behov och resurser. Människor har en mängd olika behov, som dessutom förändras med tiden. De mest grundläggande behoven är att ha någonstans att bo, att ha kläder på kroppen och att äta sig mätt. När dessa behov är uppfyllda uppstår det nya önskningar, t.ex. att kunna köpa lite finare kläder, gå på bio eller restaurang och kanske åka på semester. Men det finns också mer allmänna behov som rör hela samhället. I alla samhällen finns behov av utbildning, sjukvård, äldreomsorg, vägar och kommunikationer, rättsskipning m.m. När även dessa samhälleliga behov är tillfredsställda kommer säkert nya behov att ta vid. Därför brukar man säga att människors behov är oändliga. De resurser som vi behöver för att kunna tillfredsställa behoven är däremot begränsade. Samhällsekonomi handlar om att hushålla med knappa resurser, d.v.s. hur de resurser som finns ska organiseras för att på bästa sätt tillfredsställa människors behov.

Produktionsfaktorerna För att kunna tillverka de varor och tjänster som människor önskar behöver man olika produktionsfaktorer. Dessa kan indelas i fyra 248

INLAGA ExposeA s001-368.indd 248

09-03-11 15.58.13


De grundläggande behoven är för länge sedan tillgodosedda för dessa kvinnor. Här är det frågan om att tillfredsställa ytterligare krav.

huvudgrupper, nämligen arbetskraft, naturtillgångar, realkapital och humankapital. • Arbetskraften utgörs dels av de individer som har ett arbete, dels av de som är arbetslösa, trots att de vill och kan arbeta. • Naturtillgångar är de råvaror som används vid tillverkning, den mark som kan brukas eller användas för att bygga en fastighet på, eller vatten och olja som kan användas för att producera energi. • Realkapital är en sådan utrustning som människor har tillverkat med hjälp av naturtillgångar, t.ex. maskiner, byggnader, transportmedel. • Humankapital är den kunskap, det tekniska kunnande, s.k. knowhow, som är nödvändig vid produktion av varor och tjänster.

Människans kunskaper

Dessa produktionsfaktorer är alltså begränsade. Det finns inte oändligt många maskiner och även om det skulle göra det räcker inte naturtillgångarna till. 249

INLAGA ExposeA s001-368.indd 249

09-03-11 15.58.13


S A M HÄ LLS E KO N O M I

UPPGIFTER

1. VAD SKA REGLERAS – VAD SKA INTE?

I en blandekonomi härskar den fria marknadsekonomin på vissa områden. På andra går staten in och reglerar. Under senare tid har allt fler områden konkurrensutsatts, t.ex. förskolan, grund- och gymnasieskolan samt delar av sjukvården och socialtjänsten. a) Varför tror du att just dessa områden, skola, vård och omsorg inte förrän nu börjat konkurrensutsättas? b) Är det rätt att göra det? Kan det finnas moraliska invändningar? Om du svarar ja på fråga b

• Vilka risker kan det finnas med att driva skola, vård och omsorg med vinstintressen? • Finns det några områden i samhället som du menar alltid måste regleras av staten? Vilka i så fall? • Vilka av följande institutioner skulle kunna drivas av en entreprenör: Riksbanken, polisen, försvaret, domstolarna, fängelserna? Vilka skulle vara minst lämpliga och varför? Om du svarar nej på fråga b

• Finns det inte en risk för att exempelvis skolan låter bli att söka nya och effektiva vägar om den inte utsätts för konkurrens? • Finns det något eller några områden i samhället som nu regleras av staten som skulle kunna släppas fria för marknadskrafterna? Systembolaget? Bostadsmarknaden? Polisen? Försvaret? Fängelser? Domstolar? • Finns det områden som borde förstatligas? Vilka i så fall? 2. PROGNOSMAKARE – PROFETER?

Nästan varje dag uttalar sig olika ekonomiexperter i media. De gör prognoser om räntor, bostadsmarknadens, börsens eller konjunkturens utveckling. I efterhand visar det sig att många av dessa prognoser inte slår in. Anser du att man som ekonomisk rådgivare, privat (på banken exempelvis) eller offentligt, bör ha moraliskt ansvar för sina utsagor? Om du svarar ja

• Det förekommer ständigt människor som i massmedia försöker gissa framtiden. Det kan röra sig om allt från fotbollsmatcher till vädret. Inte har de rätt i alla lägen. Ska man inte få göra samma sak inom samhällsekonomin? Varför inte? Motivera? 276

INLAGA ExposeA s001-368.indd 276

09-03-11 15.58.28


S AM HÄLLS E KO N O M I

Om du svarar nej

• Blir det intressant eller ens rätt att över huvud taget låta dessa experter uttala sig om de inte behöver ta ansvar för sina utsagor? • Eftersom prognoserna så ytterst sällan stämmer, vilken uppgift har de då?

UPPGIFTER

• Kan du tänka dig någon form av sanktioner för dem som ofta kommer med fel utsagor? Böter? Talförbud? Kom med förslag.

3. VILKA BEHOV ÄR VIKTIGAST?

Ekonomi handlar om att hushålla med resurser och att prioritera olika behov. Men vilka behov är viktigast? Vilka områden är viktigast enligt dig? Gör en prioritering av följande områden: • utbildning • försvar • kulturstöd • jordbruksstöd • bistånd

• äldrevård • föreningsstöd • rättsväsende • näringslivsstöd • studiestöd

• barnomsorg • sjukersättning • glesbygdsstöd • infrastruktur (vägar m.m.) • sjukvård

Förklara hur du tänker! Tror du att din prioritering är representativ för svenska folket åsikter? Jämför din lista med en kamrats. 4. SVARTA MARKNADER OCH HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER

En av de största svarta marknaderna i Sverige är städmarknaden och då framför allt städning i privata hem. 2007 infördes möjligheten till skatteavdrag för hushållsnära tjänster. a) Ta reda på vad som krävs för att få avdraget. b) Hur såg den politiska diskussionen ut innan bestlutet fattades? c) Ta kontakt med ett par städföretag och undersök hur de påverkats av förändringen. Gå vidare Undersök några andra svarta marknader, t.ex. hyresmarknaden för bostäder, och kom med förslag på hur det ska åtgärdas. 5. VÄLFÄRDSMÅTT

En stats välfärd mäts ofta i BNP/capita. Denna metod har vissa begränsningar varför andra verktyg tagits fram. FN mäter välfärd i med hjälp av det s.k. Human development index (HDI). Ta reda på vad HDI mäter. Undersök hur Sverige samt några andra länder pla277

INLAGA ExposeA s001-368.indd 277

09-03-11 15.58.28


M ÄN N I S K AN , S AM HÄLLET O C H KU LTU R E N

FÖRFATTARNA TILL EXPOSÉ Mats Andersson, gymnasielärare vid Kärrtorps gymnasium,

Stockholm. Michaela Arlt, Frilansjournalist. Fuat Deniz, F.D. i sociologi, Örebro universitet. Kjell Engelbrekt, F.D. i statsvetenskap, Stockholms universitet. Hanns von Hofer, professor i kriminologi, Stockholms universitet. Ci Holmgren, riksdagsreporter vid Sveriges Radio, P4 Stockholms-

redaktionen. Fredrika Lagergren Wahlin, F.D. i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Börge Ring, gymnasielärare på Södra Latins gymnasium,

Stockholm. Annika Svensson, nationalekonom, Riksbanken. Henrik Tham, professor i kriminologi, Stockholms universitet.

361

INLAGA ExposeA s001-368.indd 361

09-03-11 16.00.33


BILDFÖRTECKNING Fotografier Felix Stensson/www.pixgallery.com omslagsbild Richard Paterson/Scanpix 9 Jessica Gow/Scanpix 11 Fredrik Persson/Scanpix 13 Nordfoto/Scanpix 16 Erich Sterin/Scanpix 18 Stig Hammarstedt/Scanpix 20 Kazuhiro Nogi/EPA/Scanpix 23 Lars Pehrson/Scanpix 25 Niklas Larsson/Scanpix 31 Ingvar Andersson/Scanpix 36 Mark Earthy/Scanpix 45 Anette Nantell/Scanpix 49 Göran Gustafson/Scanpix 53 Marco Gustafsson/Scanpix 57 Lars Peter Roos/Tiofoto/NordicPhotos 59 Fredrik Persson/Scanpix 65 Johan Främst/Kamerareportage/ Scanpix 66 Anders Wiklund/Scanpix 72 Magnus Jönsson/Scanpix 81 Joakim Berglund/Scanpix 85 Per Ydreskog/Scanpix 90 Peter Hoelstad/Scanpix 93 Marko Sääväla/IT/Scanpix 99 Magnus Neideman/SvD/Scanpix 105 Lauren Victoria Burke/AP/Scanpix 107 Lena Ehring/BLT/Scanpix 110 ö Maja Suslin/Scanpix 110 n Ulf Glimfalk/Gotlands Allehanda/ Scanpix 119 Erich Stering/DN/Scanpix 121 Torbjörn F Gustafsson/Scanpix 123 Cicci Jonsson/Scanpix 129 Kristina Gustafsson/Scanpix 134 Paul Hansen/Scanpix 137 Nordiska museets bildbyrå 140 Scanpix 142 Scanpix 143 Stig Nilsson/Scanpix 144 ö Benkt Eurenius/Scanpix 144 n Claudio Bresciani/Scanpix 146 Paul Hansen/Scanpix 148 Lars Nyman/Scanpix 149 EPA/Scanpix 153 Lars Epstein/DN/Scanpix 159 Juda Ngwenya/Scanpix 162 Örjan Björkdahl/Scanpix 164 Hulton Archive/Scanpix 168

Gemunu Amarasinghe/Scanpix 171 Scanpix 175 Pontus Lundahl/Scanpix 177 Lars Dahlström/Tiofoto/NordicPhotos 178 Jayanta Shaw/Reuters/Scanpix 181 Holger Staffansson 194 Stefan Jerrevång/Scanpix 196 Melker Dahlsstrand 208 Mikael Sjöberg/Scanpix 220 Scanpix 234 Scanpix 236 Svensk Köttinformation 238 Göran Sjöberg/SvD/Scanpix 241 Per Kagrell/Scanpix 242 Elisabeth Omsén/Scanpix 249 Jan Winter/Scanpix 266 Frank Rumpenhorst/AP/Scanpix 273 Amit Shabi/Reuters/Scanpix 281 Yuri Tutor/Scanpix 283 Rex/IBL 285 Earl Kowall/Scanpix 289 Jurek Holzer/Scanpix 290 Reuters/Scanpix 294 Åsa Westerlund/DN/Scanpix 296 John Smock/AP/Scanpix 299 Anja Niedringhaus/EPA/Scanpix 303 Mahmud Hams/AFP/Scanpix 304 Christina Sjögren/Scanpix 307 Justin Lane/EPA/Scanpix 311 Bettmann/Corbis/Scanpix 314 Obed Zilwa/Scanpix 316 Pascal Lauener/Reuters/Scanpix 318 Leon Neal/AFP/Scanpix 319 Roland Seitre/Scanpix 325 Juha Roininen/Scanpix 337 Petter Oftedal/Scanpix 339 Virginia Mayo/AP/Scanpix 343 Magnus Bergström/Scanpix 344 Marie Dorigny/Sipa/Scanpix 347 Victor Brott 354 Therese Holmberg/Scanpix 356 Johan Wingborg/Bildhuset/Scanpix 359 Teckningar Stefan Rothmaier Jan Berglin 106 Kartor och grafik: Kjell Bånge och Eva Jerkeman

368

INLAGA ExposeA s001-368.indd 368

09-03-11 16.00.34


E

EXPOSÉ behandlar samhällskunskapsämnet utifrån: Dagsaktuell forskning Demokrati och värdefrågor Faktakunskaper och analys Historisk bakgrund, samtid och framtid

POSÉ

• • • •

I A-kursboken ligger tonvikten på svenska förhållanden. Liksom i de övriga Exposé-böckerna får demokratifrågor stort utrymme. Varje kapitel avslutas med arbetsuppgifter av olika slag.

E

POSÉ

A

SA MHÄ LLSKUN SKA P KURS A

E

POSÉ

SAMHÄLLSKUNSKAP KURS A

TREDJE UPPLAGAN

TREDJE UPPLAGAN

I samhällskunskapsserien Exposé ingår även: Exposé kurs AB Exposé kurs B Exposé vux, kurs A Exposé aktiv, kurs A Exposé Lärarhandledning, kurs A och B

Best.nr 47-09276-5 Tryck.nr 47-09276-5

Nytt Omslag A.indd 1

09-03-11 13.20.15

9789147092765  

SAMHÄLLSKUNSKAP KURS A TREDJE UPPLAGAN redaktion: Anders Wigzell formgivare: Eva Jerkeman bildredaktör: Marie Olsson tecknare: Stefan Rothma...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you