9789147111466

Motivationsarbete vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete, kriminalvård och missbrukarvård och är en praktisk handledning för dem som möter omotiverade klienter i sitt arbete.

Per Revstedt, leg psykolog och leg psykoterapeut med handledarkompetens, har under många år arbetat inom sluten psykiatrisk vård och med miljöterapeutiskt behandlingsarbete inom institutionsvård. Han har också mångårig erfarenhet som handledare och utbildare inom socialtjänst, kriminalvård och psykiatri.

MOTIVATIONSAR BETE

Boken består av tre delar. Den första handlar om teori och värderingar och beskriver det synssätt som motivationsarbetaren måste ha med sig i mötet med klienten. Del två tar upp relationen mellan motivationsarbetare och klient och är en praktisk tillämpning av teori och värderingar. Den tredje delen behandlar metoder och tekniker som kan påskynda motivationsprocessen.

Per Revstedt

De som är praktiskt verksamma inom socialtjänsten, kriminalvården eller psykiatrin förväntas kunna motivera klienter (patienter) som är tveksamma till behandling. I Motivationsarbete redovisar författaren en metod att nå till synes omotiverade patienter. I denna fjärde omarbetade upplaga är resonemangen utvecklade och åskådliggjorda med nya fallbeskrivningar.

Best.nr 47-11146-6

Per Revstedt

MOTIVATIONS AR BETE 4 uppl.

teori och värderingar

relation med klient

metoder och tekniker

Tryck.nr 47-11146-6

4 uppl.

9789147111466c1c.indd 1

11/13/13 6:59 PM

ISBN 978-91-47-11146-6 © 2014 Författaren och Liber AB

förläggare: Johan Lindgren redaktör: Ann-Sofie Lindholm projektledare: Lars Molin omslag: Björn Larsson ombrytning: OKS Prepress Services produktion: Jürgen Borchert

Fjärde upplagan 1

repro: OKS Prepress Services tryck: Kina 2014

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147111466b1-300c.indd 2

11/14/13 5:33 PM

innehåll Förord 5 Inledning 7

1. Teorier och värderingar 9 Betydelsen av teori och värderingar 9 Positiv människosyn 14 Motivation 32 Demotivation 39 Varför blir människor latent motiverade? 40 Försvaret är en kontaktrebus 48 Livssituationen 84 Hur man känner igen latent motivation 88 Motivationsprocessen 94 Behandlingsprinciper i motivationsarbete 105

2. Motivationsrelationen 110 Motivationsrelationen vid latent och manifest motivation 120 Motivationsrelationen och kontaktrebusar 121 Demotivationsrelationen 124 Val av klient 133 Formell utbildning och motivationsrelationen 135 Motivationsrelationens etik 138 Klientens roll 141 Motivationsrelationen och arbetsmiljön 141

3. Metoder och tekniker 145 Konfrontation Etik 146 Teori 147 Säkerhetsregler 155

9789147111466b1-300c.indd 3

11/13/13 6:56 PM

Lösningar av kontaktrebusar 158 Två konfrontationssamtal 191

Kontinuitet Val av klient 196 Att göra ett kontrakt 198 Att söka upp 214 Motivationsrelationens upprätthållande 215 Motivationsrelationens avslutning 216

Övriga metoder Tidsfaktorn 218 Motivationsgrupper 221 Att möta drogade klienter 222 Tvångsåtgärder 223 Att ställa krav 226

4. Motivationsarbetarens ansvar 229 5. Klientens integritet 233 6. Motivationsarbete och barnavård 236 Litteratur 294 Register 295

9789147111466b1-300c.indd 4

11/13/13 6:56 PM

förord Efter ytterligare tio års erfarenheter av motivationsarbete är det åter dags för mig att granska innehållet i min bok för att uppdatera teori och metod. Flera gånger har personal påpekat för mig i samband med utbildning och handledning, att det jag säger inte finns med i boken. Vid en genomläsning får jag hålla med om att det har tillkommit nytt innehåll i motivationsarbete som behöver dokumenteras.

Allt det nya i boken har skapats genom de erfarenheter personal och jag har gjort tillsammans i motivationsarbete. Personalens frågor och ifrågasättanden har också haft stor betydelse för utvecklingen både av teori och av metod.

Vid omarbetningen av boken får jag konstatera att motivationsarbetets fundament är oförändrat. Det som lagts till är fördjupning av teorin och utveckling av metoden. I teoriavsnittet har den största förändringen skett. Då jag åter läste genom texten om begreppet kontaktrebus insåg jag att en ny term måste införas, nämligen demotivation. Därför finns det ett nytt avsnitt skrivet om detta. Den största förändringen är främst i avsnittet ”Försvaret är en kontaktrebus”. Här redovisas en fördjupning av begreppet kontaktrebus plus införandet av nya termer som till exempel demotivation. I delen ”Motivationsrelationen” har det gjorts vissa tillägg och omarbetningar i flera avsnitt på grund av det fördjupade begreppet kontaktrebus. I delen ”Metoder och tekniker” har skett minst förändringar. Det som har lagts till är i avsnittet om ”Konfrontationsteori” om konfrontationstekniken maximering. Övriga delar av boken har oförändrat innehåll.

Som tidigare är de gamla och nya fallbeskrivningarna omarbetade men bygger på ett verklighetsunderlag. Många av exemplen är att betrakta som ”typfall”, där faktaunderlaget kommer från olika håll. När beskrivningen ligger nära verkligheten har medgivande inhämtats från berörda personer.

Vad det gäller allmänna resonemang i boken är både motivationsarbetaren och klienten i de flesta fall benämnda ”han”. Det ligger ingen värdering bakom. Valet har gjorts av praktiska skäl.

5

9789147111466b1-300c.indd 5

11/13/13 6:56 PM

Jag hoppas att denna bok om möjligt ännu mer kan vara till hjälp och stöd för personal, som möter till synes omotiverade klienter i sitt arbete. En annan förhoppning är att blivande personal kan få tillfälle att förbereda sig på mötet med sina framtida klienter.

Jag kan inte nog upprepa mitt varma tack till personal, som jag har mött och fått lära mycket av.

Malmö, maj 2013 Per Revstedt

6 förord

9789147111466b1-300c.indd 6

11/13/13 6:56 PM

inledning Syftet med denna bok är att lära ut en metodik om hur man kan hjälpa de klienter som betraktas som omotiverade och hopplösa. De flesta behandlingsmetoder bygger på att klienten i varierande grad ska vara motiverad, dvs. att han själv vill ha hjälp och aktivt samarbetar med behandlaren.

Dilemmat är att många klienter inom socialtjänsten, kriminalvården och psykiatrin inte är motiverade. De får därmed inte tillgång till den hjälp som de skulle behöva. Motiverade klienter är i mindre grad trasiga och destruktiva, samtidigt är det den grupp som får mest stöd.

Man kan också vända på formuleringen och säga att de klienter som behöver mest hjälp får minst behandlingsresurser. Denna motivationsparadox kan spetsas till ytterligare. Enligt min och många andras erfarenheter är den klart övervägande delen klienter som man möter inom socialtjänsten, kriminalvården och psykiatrin omotiverade. De behandlingsmetoder som finns är alltså anpassade till ett fåtal motiverade klienter, som relativt sett dessutom redan har en viss kapacitet att ta hand som sig själva.

Paradoxen kan ytterligare fördjupas. Personal som ska hjälpa de mest destruktiva och omotiverade klienterna får minst stöd i sitt arbete av sin organisation. Samtidigt har de den känslomässigt mest krävande uppgiften.

Det blir alltså en parallell mellan hur klienter och personal blir behandlade, dvs en personalparadox. Avsikten med boken är därför att också stödja personal som möter till synes omotiverade klienter i sitt arbete.

Min metodsyn på motivationsarbete har sin förankring i humanistisk psykologi. Mina tankegångar har speciellt hämtat näring från följande ”humanistiska” metoder: miljöterapi, Rogers klientcentrerade terapi och Morenos psykodrama.

Som övriga metoder inom humanistisk psykologi betonar motivationsarbete betydelsen av mötet mellan behandlare och klient, dvs. hur behandlaren använder sig själv som person.

En stor svårighet i motivationsarbete är att undvika att bli utbränd.

Omotiverade klienter ger hela tiden negativa bekräftelser till sin behandlare.

7

9789147111466b1-300c.indd 7

11/13/13 6:56 PM

De beter sig som om de inte vill ha hjälp. Behandlaren riskerar därför att tappa sin energi och orkar inte längre vara engagerad i klienten. Av grundläggande betydelse blir därför att möjliggöra för behandlaren att ha kvar sitt engagemang. Tar hans positiva känsla för klienten slut, kan han inte längre påverka denne i positiv riktning. Dessutom är det på ett personligt plan ett mycket plågsamt tillstånd för behandlaren själv och sliter på honom på flera sätt. Han förlorar sin psykiska energi och riskerar i värsta fall också sin fysiska hälsa i form av stressjukdomar.

Boken är indelad i tre delar. Den första kallas ”Teori och värderingar”.

I den avhandlas de synsätt som man behöver ha med sig till mötet med klienten. Innehållet i detta avsnitt har inte bara ett allmänt intresse.

Förhållningssättet har en avgörande betydelse för att hindra utbrändhet och möjliggöra fortsatt engagemang. På ett sätt är därför denna del av boken den mest grundläggande och väsentliga. Har man som motivationsarbetare inte längre kvar sitt engagemang för klienten, kan man inte utföra sitt arbete.

Del två behandlar relationen mellan motivationsarbetare och klient och kallas följaktligen ”Motivationsrelationen”. Innehållet kan sammanfattas som den praktiska tillämpningen av värderingar och teori från den föregående delen. Det är en beskrivning av vad motivationsarbetarens relation till klienten består av och hur han kan handskas med den.

Den tredje delen av boken behandlar metoder och tekniker. En förutsättning för att kunna använda olika tekniker är att motivationsrelationen finns. Samtidigt kan kunskap om metodik göra att motivationsarbetaren inte blir utbränd. Om han vet sätt att gå vidare i sitt arbete, minskar risken för att han ger upp.

Till slut följer två avsnitt om viktiga etiska överväganden som är av speciellt värde i motivationsarbete: ”Motivationsarbetarens ansvar” och ”Klientens integritet”.

Det är först och främst avsnitten om teori och värderingar och motivationsrelationen som läsaren mer direkt kan använda i sitt arbete.

Metodikdelen kan ibland fordra att man först har fått handledning och undervisning. Även här finns emellertid många delar som omedelbart kan praktiseras av den som möter till synes omotiverade klienter.

8 inledning

9789147111466b1-300c.indd 8

11/13/13 6:56 PM

1. Teorier och värderingar

Betydelsen av teori och värderingar Även om motivationsarbete i högsta grad är en behandlingsmetod med en praktisk och konkret tillämpning, spelar ändå teorier och värderingar en avgörande roll. Förutom att de vägleder motivationsarbetaren i hans behandlingsarbete och ökar hans förståelse av klienten är deras viktigaste funktion att hjälpa till att möjliggöra fortsatt engagemang från motivationsarbetaren.

Teorier och värderingar blir den bild av verkligheten som motivationsarbetaren skapar kring sitt arbete. Denna världsbild har en avgörande betydelse för hans ork som motivationsarbetare. Den är en viktig del av det känslomässiga förhållningssätt som han integrerar inom sig och påverkar vad han känner för klienten.

Det kan vara väsentligt att från början påpeka att motivationsarbetarens verklighetsbild inte är den enda komponenten i hans förhållningssätt. Till hållningen hör också en metodik. Han behöver en praktisk vägledning i hur han kan handskas med olika behandlingssituationer.

På så sätt hjälper metodkunskap också till att fylla samma funktion: att hjälpa honom att orka ha kvar sitt engagemang. I sista hand är emellertid värderingar och teorier de grundläggande faktorerna i upprätthållandet av behandlingsengagemanget.

Dilemmat med teorier och värderingar är att de inte kan läras in som en utantilläxa utan måste bli en del av motivationsarbetarens person för att fungera i en behandlingssituation. Han måste känslomässigt integrera dem inom sig.

1. teorier och värderingar 9

9789147111466b1-300c.indd 9

11/13/13 6:56 PM

Att motivationsarbetaren behöver stöd för att orka med sitt arbete har att göra med hur motiverade och omotiverade klienter beter sig i behandlingssituationen. En motiverad klient är en person som samarbetar aktivt. Han kommer på de tider han ska och följer även på andra sätt de spelregler som metoden kräver. Det uppstår en förtroendefull relation mellan behandlare och klient. Den senare känner tillit och öppnar sig känslomässigt. Klienten inser också själv att han inte kan vara en passiv åskådare till sina problem utan måste vara aktiv för att klara sina svårigheter. Behandlaren får på olika sätt en positiv bekräftelse på sitt arbete och på sig själv som person. Här följer två exempel på motiverade klienter. en 27-årig kvinna, Anna, är frånskild sedan tre år och har en son som är sex år gammal. Barnet bor mestadels hos Anna. Hon arbetar heltid som socialarbetare med barn och ungdomar. Hennes liv består till största delen av arbete och att ta hand om sin son. Varannan vecka är sonen hos sin far och då har Anna möjlighet att göra något själv. Hon har haft korta relationer med flera män. Anna märker att hon börjar dricka väl mycket alkohol. Hon blir orolig för sin alkoholkonsumtion och drar ner på sitt drickande. Efter hand känner hon sig mer och mer lättirriterad och oengagerad i de relationer hon har till älskare, släkt och vänner. Hon tillåter sig att på olika sätt bli illa behandlad av de män hon är tillsammans med. Dock förekommer inte fysiskt våld mer än en gång: mannen ger henne en örfil och Anna bryter relationen omedelbart. Då hon också börjar visa irritation och bristande engagemang mot sonen, bestämmer hon sig för att gå i psykoterapi. Anna söker själv upp en psykoterapeut som hon känner förtroende för. Under två års tid går hon till psykoterapeuten och behöver endast lämna återbud ett par gånger. Hon deltar aktivt i mötena med psykoterapeuten. Anna får kontakt med den smärta som hon burit på sedan barndomen och som blivit ytterligare förstärkt av upplevelser i hennes vuxna liv, speciellt äktenskapet och skilsmässan.

Under uppväxten har föräldrarna på olika sätt övergivit henne. Fadern var tablettmissbrukare och modern ägnade sig helt åt fadern. Anna och hennes två yngre systrar fick klara sig själva. Det fanns också en faster, som Anna hade mycket kontakt med. Under en lång period i terapin har Anna kontakt med en stor sorg inom sig och gråter mycket. I samband med att terapin tar slut uttrycker hon sin tacksamhet mot terapeuten.

10 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 10

11/13/13 6:56 PM

Efter terapin upplever Anna att hon fått tillbaka den känslomässiga kontakten med sig själv och andra. Speciellt gläder hon sig åt att relationen med sonen har återställts. Anna känner ny energi och livsglädje.

Hon upplever också att hon på ett annat sätt kan hjälpa de klienter som hon möter i sitt arbete.

En 25-årig man, Anders, är nyligen klar med sin utbildning till socialarbetare. Han har börjat arbeta i en grupp som har hand om missbrukare.

Anders lever i ett samboförhållande sedan två år tillbaka. Han var från början tveksam till att flytta samman med sin flickvän, men bestämde sig ändå för att göra det. Hans sambo vill att de ska skaffa barn tillsammans. Anders säger att han vill vänta. De börjar mer och mer bråka med varandra och Anders känner vid flera tillfällen lust att slå till sin sambo men gör det inte. Han upplever en stor osäkerhet i sitt arbete. Redan när han började sin utbildning var han vacklande i sitt yrkesval. Under hela utbildningen följde honom denna ambivalens. Anders känner att han håller på att förlora fotfästet i sin yrkesroll. Till slut börjar han sjukskriva sig för att undvika att arbeta. Han blir också medveten om sin konsumtion av alkohol och drar ner på den. Anders känner att han inte klarar av sin livssituation och tar själv kontakt med en psykoterapeut. Under terapin kommer han regelbundet på de tider han ska till terapeuten och samarbetar aktivt. Anders kommer i kontakt med en smärta han burit på länge. Under sin barndom har han ständigt fått höra att han inte duger till någonting. Fadern har missbruksproblem och modern låter sin man dominera hemmet. När Anders var åtta år skilde sig föräldrarna. Resten av sin barndom bodde Anders hos sin mor. Han har sedan bara sporadisk kontakt med sin far. Under hela sin uppväxt umgicks Anders mycket med sin bror som är tio år äldre. Efter två års terapi känner Anders ett större självförtroende. Han har också gjort slut med sin sambo. Anders trivs på sitt arbete och kan hjälpa klienterna bättre än innan. Han är mycket tacksam mot psykoterapeuten.

Omotiverade klienter är den direkta motsatsen till motiverade. De medverkar inte själva aktivt för att få hjälp. Klienterna inser inte att de själva måste göra något för att få en positiv förändring. De har verkligen förväntningar om att de ska bli just behandlade utan att själva behöva göra något.

Det blir som om de ska genomgå en kirurgisk operation. Den omotiverade klienten samarbetar inte i sina handlingar med motivationsarbetaren. Han 1. teorier och värderingar 11

9789147111466b1-300c.indd 11

11/13/13 6:56 PM

följer inte sin del av den gemensamma överenskommelsen: kommer inte till avtalade tider, vill inte prata om sina problem. Klienten verkar inte ha förtroende för sin behandlare. I stället är han misstänksam, kritisk och avvisande. I kontakten med behandlaren är han känslomässigt avstängd och tycks inte vilja ha någon kontakt. barbro är 32 år gammal och har en son som har fyllt 12 år. Just nu saknar hon arbete och får ekonomiskt bistånd. Hon missbrukar från och till men har hittills lyckats ta hand om sin son. I samband med sonens födelse och en tid efter får hon stöd av en hemterapeut. Barbro har haft relationer med många olika män, samtliga missbrukare och kriminella. Vid flera tillfällen har hon blivit misshandlad av de män hon varit tillsammans med, inklusive den nuvarande mannen. Trots detta har Barbro fortsatt relationen. Hon har inte heller polisanmält de gånger hon blivit misshandlad. Från och till har hon arbete. Ibland uppbär Barbro ekonomiskt bistånd från socialbyrån. Hon har aldrig sökt hjälp för sitt missbruk. När hon har sina missbruksperioder får sonen klara sig själv. Det kan då också hända att det blir ombytta roller. Sonen får i stället ta hand om sin mor.

Han har tillsammans med andra gjort sig skyldig till skadegörelse och andra brott. När den kvinnliga motivationsarbetaren får kontakt med Barbro i samband med sonens kriminalitet håller Barbro med om att det är bekymmersamt med sonen och anser sig också behöva hjälp med sin ekonomiska situation. Annars har hon inga problem. Barbro säger att hon inte vet hur hon ska hjälpa sonen. Hon kan inte se att hon kan göra någonting annorlunda som förälder. Med andra ord upplever inte Barbro att hon har egna känslomässiga problem som motivationsarbetaren kan hjälpa henne med. Inte heller kan hon se sitt medansvar som förälder.

Barbro kan tänka sig att fortsätta kontakten med motivationsarbetaren, men hon är inte motiverad till att ta itu med sin livssituation.

Bengt är 23 år gammal. Han har varit dömd till fängelsestraff för misshandel och stöld. Dessutom har Bengt brukat våld både mot de flickvänner han har haft och mot sin mor. Trots att modern har blivit misshandlad träffar hon sin son fortfarande men är samtidigt rädd att åter bli skadad av honom. Just nu har Bengt inte någon flickvän. Han missbrukar narkotika av olika slag. Livssituationen för Bengt består omväxlande av tvångsvård och korta perioder av frihet. När han inte är tvångsvårdad missbrukar han och begår nya brott. För tillfället är han tvångsomhändertagen. När 12 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 12

11/13/13 6:56 PM

den manlige motivationsarbetaren tar kontakt med Bengt ställer denne upp på att samtala. Samtidigt säger Bengt att han inte har några problem.

Han menar att det inte är någon mening med att motivationsarbetaren har en fortsatt kontakt med honom.

I dessa två exempel framgår klart bilden av den omotiverade klienten: en person som både i sina handlingar och i känslouttryck ger en negativ bekräftelse till den som försöker motivera honom. Behandlaren arbetar efter en metod som han har lagt ner tid och arbete på att lära sig. Den är också förhoppningsvis ett sätt att arbeta som han tror på. Klienten däremot nedvärderar behandlarens metod genom att inte följa den. Genom sina handlingar säger han att behandlarens yrkeskunskaper ingenting är värda. Behandlaren blir också negativt bekräftad som person genom klientens kritiska hållning och känslomässiga avstängdhet.

Den behandlare som möter omotiverade klienter konfronteras alltså med att bli negativt bekräftad både som yrkesperson och människa i allmänhet. Det kan vara en ytterligt plågsam och svår belägenhet för honom. Av känslomässiga skäl kan behandlaren därför vilja undvika kontakter med omotiverade klienter.

Många behandlingsmetoder kräver dessutom motiverade klienter.

De kan endast hjälpa dem som följer spelreglerna och som på ett tilllitsfullt sätt är känslomässigt öppna mot behandlaren. Klienter som inte kan klara dessa krav passar inte för metoden. På så sätt stödjer många behandlingsmetoder behandlarens avståndstagande inför att bli negativt bekräftad av klienten eller omvänt, metoden stödjer inte behandlarens vilja att fortsätta behandla den omotiverade klienten.

Värderingar och teorier i motivationsarbete försöker skapa en världsbild där det är meningsfullt att fortsätta kontakten med omotiverade klienter, även om det utåt sett verkar saknas förutsättningar. Världsbilden ger ett känslomässigt stöd åt behandlaren som motvikt till den negativa bekräftelse han får av klienten.

Att många metoder och verksamheter kräver motiverade klienter kan både bero på att behandlaren har behov av att bli positivt bekräftad och att han faktiskt inte har någon kunskap om hur han ska möta omotiverade klienter.

1. teorier och värderingar 13

9789147111466b1-300c.indd 13

11/13/13 6:56 PM

Motivationsarbete innebär inte en kritik av att metoder enbart vänder sig till motiverade klienter. Även dessa är lidande personer och behöver hjälp med sina problem. Att huvudsakligen ägna sig åt motiverade klienter kan också vara en strategi: att först applicera metoden på de klienter där man har störst möjligheter att få positiva erfarenheter. Sedan kan behandlaren försöka använda de förvärvade erfarenheterna och kunskaperna som utgångspunkt för att möta mer omotiverade klienter.

Teori och värderingar i motivationsarbete är alltså en del i det förhållningssätt som behövs för att orka vidare med klienten trots de negativa bekräftelserna. På så sätt fyller de en i högsta grad konkret och praktisk funktion för motivationsarbetaren. De är grundförutsättningarna för att kunna arbeta med omotiverade klienter.

De värderingar och teorier som har störst betydelse för att hjälpa motivationsarbetaren att orka ha kvar sitt engagemang för klienten är: • människosyn • motivation • kontaktrebus • motivationsprocess

Positiv människosyn Motivationsarbete bygger på vissa grundantaganden om människans natur. Att ha en människosyn är emellertid inte något unikt för just motivationsarbete. Alla teorier och ideologier om människan innehåller, antingen klart uttalat eller indirekt gömt i andra formuleringar, en människosyn.

Till sin karaktär är människosynen värdeuttalanden om människans beskaffenhet och kan därför inte bevisas eller motbevisas. Motivationsarbetarens människosyn är en tro. Den är förankrad i honom som hans egen värdering.

Motivationsarbete har en positiv människosyn. En hel inriktning inom psykologin har denna värdering gemensam, nämligen humanistisk psykologi eller ”den tredje kraften”. Flera olika metoder härstammar från humanistisk psykologi: gestaltterapi, familjeterapi, miljöterapi,

14 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 14

11/13/13 6:56 PM

psykodrama, Rogers klientcentrerade terapi och transaktionell analys. De delar alla en positiv syn på människans innersta krafter.

En sådan värdering är av stor betydelse för motivationsarbetaren, eftersom den påverkar hans allmänna inställning till sina möjligheter att motivera. Den är också i hög grad avgörande för hans attityd till just den klient som han för tillfället har framför sig.

Frågan är om människan innerst inne är ond eller god. Om hon är destruktiv eller konstruktiv i sig själv. En ytterligare frågeställning är i vad mån människan är född med sina egenskaper eller hur mycket miljön påverkar dem.

Hur människan är beskaffad är en fråga som mänskligheten ställt sig genom årtusenden. Många olika uppfattningar och tankar har framförts, men ingen har lyckats bevisa sina påståenden, eftersom det är en fråga om tro och värderingar. Sedan urminnes tider fram till våra dagar har destruktivitet och ondska följt mänskligheten. Människan har under alla tidsepoker visat att hon är i stånd till att utföra de mest fruktansvärda grymheter. Frågan blir då om det destruktiva är en del av människans egen natur eller först och främst är beroende av miljöfaktorer.

Den positiva människosynen innebär att människan innerst inne är god. Alla människor har en positiv kärna som finns redan från födseln.

Det destruktiva eller onda är något som skapas av samspelet mellan människa och miljö.

Tron på den positiva kärnan bygger på och är delvis en vidareutveckling av de uppfattningar som finns inom miljöterapi, Rogers klientcentrerade terapi och Morenos psykodrama.

Motivationsarbetets människosyn har följande innehåll: Människans innersta natur är konstruktiv, social, målinriktad och aktiv.

De fyra egenskaperna ska ses som delar av samma fenomen. Den positiva kärnan är en helhet som kan beskrivas med utgångspunkt från olika tendenser eller strävanden.

Med konstruktiv menas att människan strävar efter att vara god mot sig själv och andra. Hon försöker hitta livsbejakande lösningar på problem. Exempel på att vara konstruktiv i denna betydelse är: sköta sin hälsa, skydda och ta hand om sina barn, respektera och acceptera andra människor.

1. teorier och värderingar 15

9789147111466b1-300c.indd 15

11/13/13 6:56 PM

Man kan också formulera definitionen som en negation: ingen människa vill göra sig själv och andra illa. Det betyder att ingen innerst inne vill fördärva sin hälsa med drogmissbruk, ingen förälder vill innerst inne utnyttja sitt barn sexuellt, ingen man vill innerst inne misshandla sin kvinnliga partner.

Eftersom egenskapen konstruktiv är en värdering kan det ibland vara svårt att i det enskilda fallet bedöma när människan beter sig konstruktivt eller destruktivt. Synsättet bygger på att det finns absoluta värderingar om vad godhet innebär, oberoende av tidsåldrar och kulturer.

Social betyder att människan vill ha kontakt med sig själv och andra.

Hon riktar sig till och vill leva i samverkan med andra.

För att kunna ha kontakt med andra måste människan ha kontakt med sig själv. Det omvända gäller också; att få kontakt med en annan människa innebär också att hon kommer i kontakt med sig själv.

Negationen av definitionen blir att ingen människa vill stänga av sig själv känslomässigt och på så sätt undvika att uppleva sin smärta. Ingen människa vill isolera sig ifrån eller utestänga andra.

Att människan är social betyder inte att hon vill ha lika mycket kontakt med och relation till alla människor. Det är bara med vissa personer som hon har en djupare relation. Hos alla människor finns emellertid en strävan mot andra. Vi får våra grundläggande känslomässiga behov, som närhet och gemenskap, tillfredsställda genom våra medmänniskor.

I begreppet social ligger också att alla människor vill ha kontakt med sina egna inre tankar och upplevelser. En människa som drabbas av en nära anhörigs död strävar innerst inne efter att känna den smärta detta väcker.

Målinriktad innebär att alla människor vill ha ett mål i tillvaron. Man vill ha något att sträva efter. Detta mål är något som ligger förbi vardagens problem och bekymmer. Människan vill ha en riktning att gå efter som gäller hennes livssituation i stort. Hon strävar efter att ha en mening i sitt liv.

Denna mening kan vara olika för olika människor. För vissa kan relationer vara det viktiga, som till exempel ens livspartner eller familj.

Andra människor kan ha en religiös eller politisk ideologi som riktmärke.

16 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 16

11/13/13 6:56 PM

Aktiv betyder att människan är ett skapande väsen. Hon handlar aktivt i sin livssituation och formar sitt eget öde. Det inbegriper att människan uppskattar förändringar och utveckling. Om hon kan välja mellan att fortsätta som det är eller att få samma arbete utfört genom en förändring väljer hon det senare.

Det tillhör alltså inte människans innersta väsen att vilja fortsätta med något för att man alltid har gjort så, eller att hon är passiv i sin livssituation och bara ”följer med strömmen”.

De fyra aspekterna av den positiva kärnan kan sammanfattas i en positiv drivkraft som finns innerst inne i alla människor. Denna livskraft finns det olika benämningar på inom humanistisk psykologi. Den kallas för självförverkligande, strävan mot mognad, växtprocess, spontanitet och kreativitet.

Livskraften finns hos alla människor, oberoende av hur de agerar utåt. Även den mest destruktiva och omotiverade klient har denna positiva kärna längst inne i sin själ. Den positiva människosynen är emellertid inte begränsad till enbart klienter. All behandlingspersonal, alla chefer, alla politiker, dvs. alla i en organisation, har denna livskraft. Den är det djupast mänskliga hos oss och något gemensamt som binder oss alla samman.

Ondska och destruktivitet tillhör alltså inte det djupast mänskliga utan har tillkommit genom samverkan med miljön. I och med att destruktivitet skapats genom samspel finns också möjligheten att den kan förändras genom interaktionen motivationsarbetare–klient.

Om man använder den positiva människosynen på de två omotiverade klienterna Barbro och Bengt i föregående avsnitt gör sig en motivationsarbetare följande bild av de två: barbro vill innerst inne inte fördärva sig med droger. Inte heller har hon någon avsikt att skada sin son utan vill hans bästa. Det lidande som hon bär på vill hon ha kontakt med. Motivationsarbetaren är mycket viktig för henne och Barbro är egentligen mycket angelägen om att få kontakt med henne. I sitt sökande vill hon pröva något annat sätt att handskas med sin smärta än att agera ut den destruktivt. Barbro letar efter en mening i sitt liv.

1. teorier och värderingar 17

9789147111466b1-300c.indd 17

11/13/13 6:56 PM

Bengt vill inte skada sig själv med droger. På motsvarande sätt vill han inte heller misshandla och skada sin mor och de flickvänner han haft.

Genom sin kriminalitet skadar han sig själv och andra. Bengt vill därför sluta sitt kriminella liv. Den smärta han bär på vill han ha kontakt med.

Han önskar få hjälp av motivationsarbetaren. Innerst inne vill han hitta ett annat sätt att leva. Bengt söker efter en mening i sitt liv.

Utöver tron på den positiva kärnan hos alla människor har också motivationsarbetaren stor hjälp av vissa trossatser som kan härledas ur den positiva människosynen. Det är framför allt tillämpningarna av dessa härledningar som stödjer honom att orka behålla sitt engagemang.

Trossatserna kan sammanfattas i tre formuleringar: • Det finns inga hopplösa fall.

• Det finns inga hopplösa situationer.

• Motivationsarbetaren har huvudansvaret för klientens motivation.

det finns inga hopplösa fall Om alla människor har en positiv kärna bär alla på möjligheten till förändring. Den positiva livskraften finns alltid närvarande, även om den kan vara försvagad. En följdsats av den positiva människosynen blir därför att det inte finns några hopplösa fall. Detta påstående är av samma beskaffenhet som människosynen: det är en tro och inte en verifierbar sanning. Uttalandet går inte att bevisa eller motbevisa.

Att det inte finns några hopplösa fall betyder att alla klienter som en behandlare möter är möjliga att motivera. När motivationsarbetaren träffar en klient har han från början denna grundinställning. På så sätt väljer behandlaren hur han vill se på sin verklighet. Han skapar sin egen bild av klienten och behandlingsarbetet.

Varje behandlare väljer alltså sin verklighet. Den positiva människosynen är bara en av flera. En behandlare kan lika väl anse att alla klienter är hopplösa. Han kan även välja ett synsätt som befinner sig mellan de två motpolerna hoppfullhet–hopplöshet. Behandlaren kan då mena att vissa grupper av klienter har möjlighet till förändring, medan andra är hopplösa.

Motivationsarbetaren har alltså ingen sanning att luta sig emot. Det kan upplevas som frustrerande men ger honom samtidigt en stor frihet.

18 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 18

11/13/13 6:56 PM

Han får tillfälle att utforma en egen verklighetsbild med utgångspunkt från sina erfarenheter, värderingar och sin personlighet.

Hur behandlaren ser på klientens möjligheter till förändring, har en avgörande betydelse i motivationsarbete. Det beror på motivationsarbetets speciella beskaffenhet. Den omotiverade klienten ger inte några öppna positiva bekräftelser till behandlaren. I stället får denne, som tidigare sagts, negativa bekräftelser från klienten. Världsbilden bestämmer hur han tolkar dessa utåt sett negativa signaler och påverkar sedan till stor del hans känsloreaktioner inför klienten. Tron på att det inte finns några hopplösa klienter är en hjälp för motivationsarbetaren att orka reagera med fortsatt engagemang inför klienten och bibehålla en positiv bild av motivationsarbetets möjligheter. Hur många negativa bekräftelser han än får från klienten, kan han fortfarande tro att klienten har potential att motiveras. Om han har försökt att motivera klienten en längre tid kan han fortfarande säga till sig själv: jag har ännu inte lyckats motivera klienten, men möjligheten finns alltid kvar. när motivationsarbetaren möter Barbro har hon inställningen att det går att motivera, även om Barbro säger sig vilja ha begränsad hjälp. Bakom klientens brister som förälder, missbruk och destruktiva relationer till män finns en positiv kärna, som innehåller hennes vilja att förändra sitt liv i konstruktiv riktning. Hur mycket Barbro än fortsätter att leva ett destruktivt liv finns hela tiden möjligheten för motivationsarbetaren att stärka hennes motivation, eftersom den positiva kärnan finns där.

På samma sätt förhåller det sig med motivationsarbetaren som vill motivera Bengt. Trots klientens avvisande hållning, missbruk och kriminalitet tror han, att Bengt har en positiv kärna: Bengt vill egentligen leva ett liv utan att skada sig själv eller andra. Hur länge motivationsarbetaren än försöker motivera Bengt, finns alltid möjligheten kvar att motivera honom eftersom hans positiva kärna är oförstörbar.

Även om motivationsarbetaren ser den omotiverade klientens möjligheter, kommer han inte undan känslor av hopplöshet, när den omotiverade klienten ”dumpar” över sina känslor av hopplöshet och förtvivlan på honom.

Ytterligare en annan anledning till motivationsarbetarens känsloreaktion kan finnas. Även om han har en väl förankrad, positiv människosyn kan 1. teorier och värderingar 19

9789147111466b1-300c.indd 19

11/13/13 6:56 PM

han ändå börja tvivla på den, eftersom han inte får några positiva bekräftelser av klienten. Ett viktigt påpekande är att alla motivationsarbetare som möter omotiverade klienter upplever dessa känslor av hopplöshet.

Vetskapen om att han delar dessa med andra kan hjälpa honom i hans attityd mot sig själv. Att motivationsarbetaren inte känner på ”rätt” sätt gentemot klienten kan annars göra att han börjar tvivla på sig själv. Man kan i stället vända på resonemanget och säga: motivationsarbetaren får en positiv bekräftelse på att han har kontakt med klienten och sig själv om han känner hopplöshet. Den positiva människosynen gör alltså inte motivationsarbetaren immun mot egen pessimism. Utmaningen ligger i hur han handskas med den.

Känslokonflikten är inte helt lätt för motivationsarbetaren att lösa.

Han hamnar i en dubbel situation. Å ena sidan upplever han genom sin positiva människosyn en hoppfull inställning till klientens möjligheter, å andra sidan känner han hopplöshet och tvivel. Den positiva människosynen ger honom en motkraft till hopplösheten och hindrar honom från att sjunka ner i ”hopplöshetens träsk”. I stället börjar han fundera på hur han ska gå vidare med klienten. Motivationsarbetarens metodkunskaper kan vara en stor tillgång i denna situation och ytterligare förstärka hans hoppfullhet och tro på möjligheter. barbros och Bengts respektive motivationsarbetare upplever under flera perioder känslor av hopplöshet under sitt motivationsarbete, men varje gång kommer de efter hand att tänka på klientens positiva kärna och får åter nya krafter. Var och en av dem ser också hur de kan pröva andra metoder för att komma vidare i motivationsarbetet.

Den positiva människosynen fungerar som en ”grundvaccinering” mot att bli utbränd. Känslor av hopplöshet och förtvivlan ökar i styrka bara till en viss gräns, för att åter vändas till hoppfullhet.

Klienten påverkas också av den positiva människosynen via motivationsarbetaren som ger tillbaka positiva förväntningar på honom. På motsvarande sätt minskar möjligheterna till förändring om motivationsarbetaren i stället utstrålar hopplöshet och tvivel till klienten. Han bekräftar då klienten negativt.

20 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 20

11/13/13 6:56 PM

Om man vill dra detta resonemang till sin spets, kan man säga att motivationsarbetaren får de klienter han förtjänar.

En positiv människosyn leder alltså inte till att motivationsarbetaren kan undvika att uppleva smärta i sitt arbete, men den hjälper honom att finna mening med sitt slit. En fara med positivt tänkande är om man förnekar det destruktiva och ångestfyllda i tillvaron, målar klienten i enbart ljusa färger och förtränger smärtsamma aspekter både hos sig själv och hos klienten. Motivationsarbetaren har inte längre en positiv människosyn utan det positiva tänkandet används för att hålla ett känslomässigt avstånd till klienten.

Smärta kan inte tas bort med en positiv människosyn men motivationsarbetaren kan få hjälp med att bära den och göra den uthärdlig.

Dilemmat med känsloupplevelser är att de inte försvinner: antingen upplever man dem eller stänger av kontakten med dem. Om man lägger locket på sin smärta, tar den vägen någon annanstans, vilket kan leda till psykosomatiska besvär, trötthet, stressymtom.

Om den positiva människosynen ska fylla sin funktion, måste den vara känslomässigt förankrad i motivationsarbetaren. Den går inte att tillgodogöra sig enbart på ett tankeplan. Människosynen är integrerad i de känslomässiga processerna inom honom. Den måste bli en tro som är en del av hans värderingar och personlighet för att vara till verklig hjälp.

Att tillgodogöra sig en positiv människosyn är därför en känsloprocess.

Det sker via bearbetning av egna behandlingserfarenheter. Denna kan ske individuellt, via kolleger eller handledare. Motivationsarbetaren tar till sig den positiva människosynen då han blivit känslomässigt övertygad om den och integrerar den inom sig som en tro. varje gång som Barbros och Bengts respektive motivationsarbetare känner hopplöshet, bearbetar de känslan själva, har konsultation med en kollega eller diskuterar med en handledare. Det sker då vid alla dessa tillfällen ett inre möte mellan deras hopplöshet och den positiva människosynen, förmedlad via dem själva, kollegan eller handledaren. På så sätt får de möjlighet att bearbeta känslan av hopplöshet mot sin värdering att det inte finns hopplösa fall. Varje gång blir resultatet att deras tro på den positiva kärnan stärks och de får ny energi.

1. teorier och värderingar 21

9789147111466b1-300c.indd 21

11/13/13 6:56 PM

Ett sätt att uttrycka den positiva människosynens funktion är genom begreppet trons makt. Som nämndes i inledningen leder en tro till att man inte behöver en yttre positiv bekräftelse. Man ger den till sig själv inombords. På så vis gör sig motivationsarbetaren oberoende av yttre bekräftelser från klienten. Det kan vara en del av förklaringen till att vissa verksamheter lyckas med sitt arbete. De har en tro och ideologi som ram kring behandlingen som gör dem mer oberoende av yttre positiva bekräftelser. Ideologierna kan både ha religiöst och politiskt ursprung. hos Bengts och Barbros motivationsarbetare blir efterhand den positiva människosynen allt mer integrerad. Det innebär att de i minskande grad har behov av att bearbeta sina hopplöshetskänslor tillsammans med kolleger och handledare. Den positiva människosynen börjar bli så inlemmad hos dem, att de i hög grad själva orkar möta hopplöshetskänslorna med sin människosyn och ge sig själva ny energi.

Det finns vissa paralleller mellan positiv människosyn och optimistens synsätt. En optimist tror på möjligheter. Det gör att han sällan går miste om tillfällen. Han utsätter sig samtidigt för risken att bli besviken om förväntningarna inte slår in. Genom sin positiva inställning kan han tappa verklighetsförankringen och ge sig in i projekt som från början inte har några möjligheter. Optimisten kan bli en drömmare. Pessimisten har den omvända situationen. Han riskerar att gå miste om möjligheter därför att han inte tror på dem: däremot behöver han inte utsätta sig för risken att bli besviken. Pessimisten kallar sig ofta för realist och tar sällan eller aldrig steg framåt, även om det vore möjligt.

Motsatsparet optimist–realist är speciellt tydligt kopplat till människosyn när det gäller begränsningar runt klienten. Dessa kan vara biologiska, psykologiska eller sociala.

Här kan den positiva människosynen få samma kritik som optimistens får. Den är inte realistisk och tar inte hänsyn till fakta som kan finnas. Även motivationsarbetaren måste emellertid inse att det finns begränsningar av olika slag. Frågan är bara vilka som är realistiskt betingade. I många fall finns det olika uppfattningar om vad som är hinder. De är en blandning av fakta och innehåller också optimistens och pessimistens sätt att handskas med tillvaron.

22 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 22

11/13/13 6:56 PM

Biologiska begränsningar i form av ålder och hjärnskador är ett exempel. En frågeställning för motivationsarbetaren blir hur mycket han ska fokusera på dessa. Om han till exempel anser att äldre klienter är svårare att motivera, är risken stor att han kommer att begränsa sina egna förväntningar på klienten. Han tilltror inte denne samma utvecklingspotential som yngre klienter. Denna attityd kan leda till att både han och klienten missar möjligheter. Motivationsarbetaren anstränger sig inte lika mycket för att hitta nya vägar, eftersom han inte tror att det finns några. Klienten känner behandlarens begränsade optimism och vågar inte själv förändra sig.

Motivationsarbetaren behöver egentligen inte bekymra sig om biologiska och åldersmässiga begränsningar. Han förutsätter att det under alla förhållanden alltid går att stärka klientens positiva kärna. Sedan kan ålder och hjärnskador göra att klienten har bristande kapacitet på andra områden. Det finns emellertid aldrig begränsningar i möjligheten att stärka livskraften.

det finns inga hopplösa situationer Att se till möjligheter och begränsningar gäller inte bara klienten själv.

Motivationsarbetaren har också en verklighetsbild av behandlingssituationen runt klienten. Det kan göra att han anser att klienten inte är hopplös, men begränsningar runt omkring förhindrar ett motivationsarbete.

Det kan till exempel vara att han har många klienter och endast träffar dem under en kort tid, undermåliga lokaler, för långa arbetspass eller bristande resurser över huvud taget.

Det kan också vara så att samhället omöjliggör att man kan hjälpa klienten på sikt, t.ex. genom att det inte kommer att finnas bostad, arbete, sociala kontakter eller andra livsnödvändiga förutsättningar för klienten när han är färdigbehandlad.

När motivationsarbetaren resonerar på dessa sätt koncentrerar han sig på alla hinder och begränsningar som finns runt omkring honom, vilket i sin tur kan göra att det engagemang han känner för klienten minskar.

Han får svårare att stå emot de känslor av hopplöshet som han från och till drabbas av.

1. teorier och värderingar 23

9789147111466b1-300c.indd 23

11/13/13 6:56 PM

Det är i och för sig förståeligt att motivationsarbetaren uppmärksammar de hinder som finns i klientarbetet. Han kommer inte att kunna undvika att stöta på dem och tampas med dem, men han har möjlighet att bestämma hur mycket han vill koncentrera sig på dessa begränsningar.

Motivationsarbete bygger på att det i alla behandlingssituationer finns både begränsningar och möjligheter. I likhet med den positiva människosynen är det ett synsätt som inte går att bevisa, men man kan välja detta förhållningssätt, precis som man väljer människosyn. Synsättet innebär att man först och främst koncentrerar sig på de möjligheter som finns i olika situationer. Svårigheten är bara att möjligheter och hinder är av olika beskaffenhet. Hindren är tydliga, man både ser dem och hindras av dem. Möjligheter däremot är osynliga till dess att man har skapat dem utifrån situationens förutsättningar.

Det fordras alltså ett aktivt arbete från motivationsarbetarens sida för att hitta möjligheterna. Han kommer inte att snubbla över dem. Ofta träffar motivationsarbetaren sin klient i behandlingssituationer där det finns många hinder och där det inte verkar existera några möjligheter.

Då har han hjälp av sitt synsätt att det finns möjligheter i alla situationer, eller uttryckt på annat sätt, det finns inga hopplösa situationer.

De möjligheter som finns gömda i behandlingssituationen kan ta lång tid att skapa. Motivationsarbetaren har då speciellt mycket stöd av sin tro att det inte finns hopplösa situationer. Han ger inte upp i första taget utan söker vidare, även om han just nu inte kan se möjligheter. barbros motivationsarbetare har begränsningar i sin arbetssituation.

Hon har fler klienter än hon hinner med att engagera sig i och har dessutom inte möjlighet att träffa sin klient så många gånger i månaden. Motivationsarbetaren väljer i denna situation bort att engagera sig i vissa klienter för att få mer energi över till Barbro och kunna träffa henne oftare.

Bengts motivationsarbetare har liknande begränsningar i sitt arbete.

Han har många klienter och kan inte träffa Bengt så ofta som han skulle vilja. Han anser ändå motivationsarbetet meningsfullt eftersom han genom att använda en annan samtalsteknik på ett bättre sätt kan utnyttja deras möten. Tekniken går ut på att ifrågasätta Bengt än mer aktivt då de möts.

24 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 24

11/13/13 6:56 PM

Motivationsarbetaren kan ha hjälp av teorier och metoder i sitt sökande efter möjligheter. De ger idéer till nya alternativ. Ibland kan han emellertid komma i situationer, där han själv måste skapa en möjlighet som aldrig tidigare har prövats.

Inte i någon behandlingssituation kan alltså motivationsarbetaren vara helt säker på att han hittat alla de vägar, som finns gömda i en situation.

Han har här hjälp av sin inställning att hela tiden söka efter nya alternativ.

Värderingen att det inte finns några hopplösa situationer är en tilllämpning av en allmän livssyn som innebär att människan aldrig är ett offer utan alltid har ansvar för sin livssituation. Hon kan inte skylla på omständigheter och hävda att hon själv inte har någon del i vad som händer henne. Om en människa anser sig vara ett offer i en situation har hon ansvar för denna inställning. Hon har beslutat sig för att inte söka efter fler möjligheter utan i stället ge upp.

Tron på att det finns möjligheter i alla situationer gör att motivationsarbetaren aldrig behöver komma i en återvändsgränd. Han kan alltid söka vidare och har ingen anledning att ge upp.

Han kan välja att acceptera de begränsningar som finns i behandlingssituationen och skapa möjligheter inom den ram som finns. En sådan situation är avgiftning av missbrukare. Motivationsarbetaren har endast kontakt med klienten under en kort tidsrymd. Denne befinner sig dessutom ofta i ett omtöcknat tillstånd både på grund av missbruket och av den medicinering han kan bli utsatt för i samband med avgiftningen.

Detta är klara begränsningar i motivationsarbetet.

Men här finns emellertid flera möjligheter för motivationsarbetaren också. Den korta tid som klienten är på avgiftningsenheten kan han försöka utnyttja maximalt. I samband med en avgiftning är missbrukets negativa sidor uppenbara för klienten, som därför kan vara extra mottaglig för påverkan. Även om klienten är mindre kontaktbar än vid nyktert tillstånd, går det fortfarande att nå honom. I samband med abstinensen kan han dessutom vara mer kontaktbar än då han är helt nykter, vilket ger ytterligare en möjlighet.

Behandlingssituationen är alltså inte hopplös. Motivationsarbetaren kan välja att koncentrera sig på begränsningar eller möjligheter. Frågan blir 1. teorier och värderingar 25

9789147111466b1-300c.indd 25

11/13/13 6:56 PM

därför hur man på bästa sätt ska utnyttja de möjligheter till kontakt som finns inom den tidsrymd och de behandlingsförutsättningar som man har till hands.

Motivationsarbetaren kan emellertid inte bara se till de möjligheter som finns inom de givna förutsättningarna i en behandlingssituation.

Han kan också försöka förändra själva ramarna. Socialsekreterarna i en barn- och ungdomsgrupp kan vara begränsade i sitt arbete genom att de är för få sett till antalet ärenden. De har då möjlighet att försöka påverka chefer och politiker till att besluta om fler tjänster.

Det finns alltså utmaningar på flera sätt i en arbetssituation. I och med att motivationsarbetaren väljer att pröva möjligheter utsätter han sig emellertid för risken att bli besviken om de inte blir förverkligade.

Han har då att välja mellan att ge upp eller hålla fast vid tron att det inte finns några hopplösa situationer. Väljer han det senare alternativet ser han motgången som rond ett i en kanske hundrarondersmatch. Värderingen ”inga hopplösa situationer” innebär, att hur många gånger man än har försökt och misslyckats, så finns det alltid möjligheter kvar.

En fara i detta positiva tänkande finns på samma sätt som vid värderingen ”inga hopplösa fall”. Motivationsarbetaren kan använda betraktelsesättet till att förneka svårigheter. Det går emellertid inte att genom det positiva tänkandet undvika att möta smärta. Alla hans möjligheter kommer inte att förverkligas. Om motivationsarbetaren inte har denna insikt med sig kan en motgång leda till att hans optimism övergår till en pessimism; från att ha varit uppe bland molnen, hamnar motivationsarbetaren i källarens kalla mörker.

Motivationsarbetaren får också göra ett överslag hur mycket han vill ge sig in i kamp för att förverkliga möjligheter. Han kan göra bedömningen att det kostar för mycket att pröva, även om han ser vägar att gå vidare.

Motivationsarbetarens beslut kan då bli att acceptera begränsningarna. Även om motivationsarbetaren inte vill försöka förverkliga möjligheter är det ändock en känslomässig skillnad mellan att välja bort möjligheter och upplevelsen att det inte går att göra något. I det senare fallet känner sig motivationsarbetaren som ett offer, i det förra gör han egna val.

Att uppleva sig som offer för omständigheterna kan leda till minskad stress. Kraven på att göra något minimeras, eftersom det inte finns 26 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 26

11/13/13 6:56 PM

möjligheter. Å andra sidan blir han stressad av att vara utlämnad till krafter utanför honom själv.

Att i stället se sig som en aktivt handlande person kan leda till stress.

Motivationsarbetaren har flera alternativ att välja mellan. Hur ska han göra? Han har alltid möjligheter: en egen kraft att påverka med. Även om motivationsarbetaren befinner sig i en situation med mycket starka begränsningar har han fortfarande en möjlighet. Motivationsarbetaren väljer alltid sitt synsätt. Oberoende av vad chefer och politiker bestämmer att han ska göra, är det enbart han själv som avgör hur han ska se på situationen, och därigenom kan han alltid indirekt påverka hur han ska känna sig i en behandlingssituation.

motivationsarbetaren har huvudansvaret Motivationsarbete med en omotiverad klient innebär en annorlunda syn på behandlarens ansvar än om klienten är motiverad. Den omotiverade klienten kommer per definition inte själv att förändra sig på eget initiativ.

Just ordet omotiverad inbegriper att klienten inte har kapacitet att själv aktivt medverka i sin behandling. Någon annan måste först ta initiativ för att klienten så småningom ska börja bli delaktig. Vart tar då klientens eget ansvar vägen och hur ser motivationsarbetarens ansvar ut?

Detta är viktiga frågor för behandlaren i ett motivationsarbete. Olika syn på ansvar kan antingen begränsa motivationsarbetaren eller ge honom nya möjligheter.

Betraktelsesättet innefattar svaren på följande frågor: hur mycket har människor ansvar för vilka de är och för vilken livssituation de befinner sig i? Man kan också vända på frågeställningen: hur mycket är människor offer för omständigheter? Är alkoholisten ansvarig för sitt drickande eller är det en sjukdom? Är en sociopat eller en psykotisk person sjuk på samma sätt som de som har en kroppslig sjukdom? I så fall är de alla oansvariga för sina tillstånd och orsakerna är att finna i ärftlighet och biokemi. Det innebär att det inte finns psykologiska orsaker och man kan inte göra något själv för att tillfriskna.

I motivationsarbete menar man att alla, oberoende av om man vill acceptera det eller ej, har ansvar för sin livssituation och för vem man är.

1. teorier och värderingar 27

9789147111466b1-300c.indd 27

11/13/13 6:56 PM

Människor kan aldrig förneka att de har möjlighet att välja mellan att ta ansvar för sig själva eller att låta bli. Om jag väljer att inte ta mitt ansvar blir konsekvensen att jag passivt följer de riktlinjer som kultur, samhälle och personer i min omgivning drar upp för mig. Dessa riktlinjer finns inom mig, reflekterade i min självuppfattning och i de värderingar som jag har. En människa som följer alternativet ”att inte välja” blir en person som gör det man bör göra, som rättar sig efter konventioner och förväntningar. Däremot blir den person som tar sitt ansvar en kreativ och levande människa, som inte följer i förväg utstakade mallar utan går sin egen väg. Att välja bort ansvaret behöver inte innebära att man lever ett konventionellt borgerligt liv med familj, villa i förorten osv. Det kan likaväl betyda ett kriminellt liv med ständiga fängelsevistelser och missbruksproblem. Innehållet i de förväntningar som riktas mot en person kan se olika ut. Synsättet innebär i korthet att människan har ansvar för sin livssituation, vare sig hon är medveten om det eller ej.

Många menar att detta är en förenklad modell. Den skulle innebära att man kan säga till en alkoholist: ”Du har själv valt att missbruka alkohol.

Det är ditt ansvar och det har jag inte med att göra. Var och en gör som den vill!” Man menar att det leder till en ”låt gå”-attityd till människor. Att var och en sköter sitt utan hänsyn till andra. Skulle det gå illa för någon, är det hans eget fel, som han får ta konsekvenserna av. Synsättet skulle leda till egoism och brist på engagemang i andra människor. Som kritik kan också sägas att många människor inte har möjlighet att välja. Om jag växer upp i en torftig miljö, med föräldrar som missbrukar narkotika eller sprit och som inte tycker om mig, vad har jag då för möjligheter att välja mitt liv? Kan man till en sådan person säga att: ”Du har själv ansvar för den du är. Du saknar arbete, har dålig ekonomi, begår brott och är narkoman. Detta har du själv valt att vara.” En annan kritik är att man individualiserar problemen. Samhälle och närmiljö finns inte med som orsaksfaktorer. Hur kan man säga till narkomanen att han själv har valt sin livssituation? Han vet antagligen inte om något annat livsalternativ.

Denna kritik belyser en viktig synpunkt. I det betraktelsesätt som motivationsarbete representerar ingår att det existerar begränsningar i livet.

Samhällets struktur innebär vissa ramar. Om det råder stor arbetslöshet 28 1. teorier och värderingar

9789147111466b1-300c.indd 28

11/13/13 6:56 PM

blir det svårare att få ett arbete, även om man vill arbeta. Man kan inte säga till någon i den situationen att han är helt och hållet ansvarig för sin arbetslöshet. Vad man skulle kunna uttrycka är att han har ansvar för vad han väljer att göra när han är arbetslös. Han kan börja missbruka sprit, engagera sig politiskt, starta en egen firma, finna en rik kvinna som försörjer honom eller skaffa sig en annan yrkesutbildning osv. Det är väsentligt att framhålla att valet inte bara innebär rent tankearbete.

Först och främst är det en känslomässig process. När klienten väljer destruktiva alternativ som att missbruka alkohol eller att gå in i en psykos, är det en flykt från en outhärdlig verklighet och inget rationellt val. Det är för plågsamt att tampas med världen runt omkring och klienten tror sig inte heller om att klara livet på ett mera konstruktivt sätt. I de flesta fall är också valet omedvetet och inte något som klienten först medvetet har reflekterat över. Han upplever att det bara ”blir så” och att han inte har någon möjlighet att styra själv.

I motivationsarbete anser man inte att narkomanen (i ovan nämnda exempel) har ett fritt val. För att man ska anses ha detta, måste man vara medveten om de möjligheter som finns i situationen. Genom tidigare upplevelser kanske man aldrig har sett eller uppfattat att andra hållbara alternativ existerar. Om jag till exempel aldrig har försökt att kämpa för min rätt kan jag ha svårt att se denna möjlighet. Ingen i min omgivning har någonsin kämpat för sin rätt eller så har de alltid förlorat när de har försökt. Jag kan också ha en dålig självkänsla som gör att jag har en förutfattad mening om att jag inte klarar någonting. Tidigare kan jag ha prövat att göra något konstruktivt men alltid misslyckats. Allt detta kan medföra att jag ser färre alternativ i min svåra situation. I motivationsarbete anser man inte att personen då har gjort ett fritt val. För att kunna göra detta måste individen ha insyn i de möjligheter som finns. Med insyn menas att man har kunskap om olika alternativ och själv upplever att alla alternativen är möjligheter: att man inte i förväg sorterar bort vissa alternativ på grund av bristande självtillit och hoppfullhet. Detta innebär att man inte kan säga till en alkoholist att han själv har valt att dricka förrän han har försatts i en valsituation, där han har kunnat välja mellan två lika trovärdiga alternativ: att fortsätta dricka eller att sluta. Att han 1. teorier och värderingar 29

9789147111466b1-300c.indd 29

11/13/13 6:56 PM

Motivationsarbete vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete, kriminalvård och missbrukarvård och är en praktisk handledning för dem som möter omotiverade klienter i sitt arbete.

Per Revstedt, leg psykolog och leg psykoterapeut med handledarkompetens, har under många år arbetat inom sluten psykiatrisk vård och med miljöterapeutiskt behandlingsarbete inom institutionsvård. Han har också mångårig erfarenhet som handledare och utbildare inom socialtjänst, kriminalvård och psykiatri.

MOTIVATIONSAR BETE

Boken består av tre delar. Den första handlar om teori och värderingar och beskriver det synssätt som motivationsarbetaren måste ha med sig i mötet med klienten. Del två tar upp relationen mellan motivationsarbetare och klient och är en praktisk tillämpning av teori och värderingar. Den tredje delen behandlar metoder och tekniker som kan påskynda motivationsprocessen.

Per Revstedt

De som är praktiskt verksamma inom socialtjänsten, kriminalvården eller psykiatrin förväntas kunna motivera klienter (patienter) som är tveksamma till behandling. I Motivationsarbete redovisar författaren en metod att nå till synes omotiverade patienter. I denna fjärde omarbetade upplaga är resonemangen utvecklade och åskådliggjorda med nya fallbeskrivningar.

Best.nr 47-11146-6

Per Revstedt

MOTIVATIONS AR BETE 4 uppl.

teori och värderingar

relation med klient

metoder och tekniker

Tryck.nr 47-11146-6

4 uppl.

9789147111466c1c.indd 1

11/13/13 6:59 PM