__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

R’app’artyg och spekt’app’el? Yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan

Barbro Hardersen


Originalets titel: App’legøyer og app’estreker? Profesjonsfaglig digital kompetanse i barnehagen Av Barbro Hardersen © Cappelen Damm AS, Oslo, 2016

  Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39691 ISBN 978-91-44-12111-6 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Susanne Uhler Sakgranskning: Susanne Kjällander Omslagslayout: Carina Blomdell Apillustrationer (omslag och inlaga): Eivind Gulliksen Printed by Dimograf, Poland 2018


3

INNEHÅLL

Svenskt förord  9 Susanne Kjällander En praktisk handledning i digital kompetens  9 Förord 15 Inledning 17 R’app’artyg och spekt’app’el?  25 Läroplan för förskolan  27 Del 1  App’tit – en introduktion till området 1 Att växa upp i en medialiserad värld  39

Att växa upp i dag  40 Digitala barn i förskoleåldern?  47 Vilka digitala verktyg har barn i förskoleålder tillgång till?  50 Vad gör barn i förskoleålder?  54 Närvarande föräldrar!  60 Utbud och användning hos barn i förskola  61 Barndom eller digital barndom?  68 Synen på barndomen och tekniken  69 Biografen 72 Tv 75 Videovåld som nytt samhällsfenomen  75 ”Nya” medier?  76 Dataspel – dille eller beroende?  78 Medialiserad kultur präglar dagens barndom  80 Medierad lek och medielek  82 Didaktisk dissonans  87 © Studentlitteratur


4

2 Varför digital kompetens i förskolan?  95

Vad innebär IKT i förskolan?  99 Digitala skillnader  101 Det digitala samhället  102 Översikt över digital inkludering hos den norska befolkningen  103 Översikt över digital inkludering hos norska barn  106 Barnkonventionen ger barn rätt till IKT som ett fönster mot omvärlden 107 Barns medverkan  109 Vad är mediepedagogik?  113 Vad är ett läromedel?  116 Om digitala läranderesurser i förskolan  116 3 Förskolläraren – en digital mytkrossare  121

Del 2  App’rakadabra! Men digital kompetens kan inte trollas fram! 4 Digital medvetenhet i förskolan  157

Skyddet för personlig integritet och informationssäkerhet  159 Samtycke 165 Sociala medier och förskolor  170 Upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk  170 Medvetenhet om källor  171 Begynnande digital medvetenhet hos barn  173 Hur vill vi ha det i vår förskola?  175 Digital planering, dokumentation och evaluering  176 5 Yrkesprofessionell digital kompetens – ett meningsfullt begrepp  185

Begreppet digital kompetens  185 Begreppet mediekunnighet  188 Digital kompetens som grundläggande färdighet  191 Begreppet digital kompetens i lärarutbildningen  199 Medie‑ och informationskunnighet för förskollärare  206

© Studentlitteratur


5

6 Lärarutbildningarna som flaggskepp för digitalt kompetenslyft  211

Yrkesprofessionell digital kompetens introduceras  211 Digital kompetens som tecken på kvalitet  213 Digital kompetens och lek  216 Digital bildning  219 Meningsskapande i digital produktion bidrar till digital kompetens 221 Digital bildning: Att spela är att skapa sig själv  225 Digital etisk bildning i en förskolekontext  228 Sandos konklusioner  239 Kompetens kontra bildning  241 Digital omsorg  242 Lärande i förskolan  245 Ändra kurs?  253 7 En digitalt kompetent förskollärare  255

Digital kompetens som identitetsmarkör för att vara förskollärare  257 Alla måste inte kunna allt, men alla måste kunna något  259 8 R’app’artyg och spekt’app’el i praktiken  263

Kidsen kodar – också i förskolan  263 Vad säger räven?  264 Referenser 271 Bilaga Småungar & medier 2017

© Studentlitteratur


15

FÖRORD

Då jag i början av 2000-talet arbetade som pedagogisk ledare i förskolan, talade en pojke – med stort engagemang – om för mig allt det spännande som hade hänt i såpoperan Hotel Cæsar kvällen innan. Jag var förundrad: borde inte barn vara intresserade av det som händer på barn-tv? Hotel Cæsar är väl för vuxna? För mig blev detta ett fint och lärorikt samtal med en pojke om världen på tv, och jag började reflektera över vem som ska bestämma vad som är av värde för barn. I och med det var mitt intresse väckt, vilket efter hand utvecklades till ett brinnande engagemang för att medvetandegöra pedagoger om att det barnen tar med sig från medievärlden och in i förskolan är av värde för dem och därmed också kan vara av värde i en pedagogisk kontext. I dag omfattar medievärlden mer än det som försiggår på tv. Ständigt nya digitala manicker ger tillgång till åtskilligt mer än såpoperor. Det gör att vi måste vara vakna, men mest att det är spännande och ger oss alla nya möjligheter! Denna bok önskar jag tillägna Petter Georg, Henrik och Runar, mina nevöer, som alltid ställer upp när jag frågar och borrar efter vad de gör med olika prylar och skärmar och inte minst varför. Dessutom representerar de den egentliga målgrupp som jag önskar att denna bok ska bidra till en bättre framtid för, nämligen barnen. Genom att ge de vuxna kunskap om barnens medievärld, om hur de ska möta barnen på en arena som de själva har vuxit ifrån, om hur de ska uppmana till begeistring över den möjlighet som digitalisering ger och ge dem verktyg att se denna ”främmande” barnkultur i en lek‑ och lärandekontext hoppas jag kunna undanröja missförstånd och skapa goda möten som både barn och vuxna kan ha nytta och inte minst glädje av. Barn kan svårligen träda in i vuxenvärlden, men vuxna i allmänhet och förskollärare i synnerhet ska kunna träda in i barnens värld. För detta krävs uppdaterad kunskap, nyfikenhet och förmåga att se barns medialiserade livsvärld som en tillgång för förskolans mångfasetterade uppdrag. För att barns digitala kompetens ska stärkas såväl här och nu som i framtiden, måste de vuxna gå i spetsen också på detta område och stärka sin egen digitala kompetens innan en relevant vägledning av barnen kan ta sin början. Det kan verka svårt att veta vilka framtidens kärnkunskaper kommer att bestå av, men jag anser © Studentlitteratur


16

För o r d

att vi inte kan bortse från att målsättningen måste vara att kunna hantera tekniken, såväl rent tekniskt genom att skilja agnarna från vetet avseende innehåll som med empati och god uppfostran. Jag kommer att använda boken till att argumentera för att förberedelserna till ett bra framtida liv bör ta sin början redan i förskolan och att detta är ett av tecknen på kvalitet hos förskolan. Jag vill tacka Marianne Undheim och Tove Lafton för genomläsning och för noggrann och nyttig feedback. Tack också till Bjørg Foss för noggrann språk­ bearbetning och Eivind Gulliksen för omslaget och aporna! Att skapa en bok – att samla alla idéer, att välja och inte minst att skriva fram ”allt” jag såg och hade en sådan tro på i mitt huvud – har varit en betydligt mer krävande process än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Att vara i mål ger mig därför en stor glädje och tillfredsställelse som jag kommer att ta med mig i mötet med livets uppförsbackar och när det blåser motvind. Det finns bara en enda person som med sin faktiska kunskap, sitt tålamod och sin pedagogiska förmåga gjorde att jag till slut kunde sätta punkt, och det är min kära redaktör Inger Johanne Holth. Du såg mig och gav mig denna möjlighet då jag behövde den som mest. Tack, tack, evigt tack! Barbro Hardersen

© Studentlitteratur


17

INLEDNING

Vad innebär yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan i Norge? Det är det denna bok försöker att ge svar på till studenter i förskollärarutbildningen, förskollärare, förskolepersonal och andra som är intresserade av digitala mediers pedagogiska potential för små barn. Dessa utgör huvudgrupperna jag riktar mig till av den enkla anledningen att jag anser att sådan kompetens är nödvändig för att ge barn, själva och tillsammans med andra, konstruktiva och positiva upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg i förskolan. Dessutom är digital kompetens en kompetens som blir viktigare och viktigare för framtiden. En sensationshungrig press slår ideligen upp faror och risker med barns användande av teknik och/eller internet. Medieanvändningen i allmänhet och barns medieanvändning i synnerhet är ett fält präglat av normativa värderingar avseende bra och dåligt, sunt och osunt (Johansen 2014 s. 32). I Norge är fältet barn, IT och medier också hegemonistiskt präglat, det vill säga att ett visst bestämt förhållningssätt sätter standarden för vad som uppfattas som acceptabelt, vilka värderingar och hållningar som bör finnas på fältet och som man ska förhålla sig till antingen genom att avvisa dem eller genom att försöka leva upp till dem. ”God” smak föreskriver att medieanvändning inte är på långt när så bra som andra aktiviteter, till exempel att läsa böcker eller att leka ”på riktigt” – utomhus i friska luften (Johansen 2014 s. 33). Det är bra att fler röster från olika fackområden hörs i diskussionen om i vilken riktning förskolesektorn ska röra sig och vilken kvalitet förskolan har och ska hålla. Och det finns en risk förbunden med barns – och vuxnas – internet­ användning. Visste du till exempel att det finns 2 170 000 pro-ana-sidor 1? Vet du vad pro-ana-sidor är? Inte det, nej2. Men kanske vet du att barn så långt ned i åldrarna som 14 år reser utomlands och blir terrorister efter att ha rekryterats via internet med hjälp av uttryck som är mycket lika populärkulturens ”coola”

1  Ett slumpmässigt sök på ”pro anorexia blog” 2018-02-01. 2  Pro-ana är en förkortning för pro anorexi. Det florerar bloggar och webbsidor för anorexi, som huvudsakligen riktar sig till unga flickor, med tips, glorifiering och bilder. © Studentlitteratur


18

I nle d n i n g

Digitala perspektiv ska integreras med alla pedagogiska områden i förskolan. Tips på läsning INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS­ TEKNIK (IKT) https://sv.wikipedia.org/wiki/ Informationsteknik Informations- och kommunikationsteknik (IKT) (eng. Information and Communication Technology, ICT), är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. I vissa kommuner har man också börjat anställa IKTpedagoger som arbetar med att stödja lärarna att få in arbetet med IKT mer på skolorna. IKT-forskning, och utveckling av såväl IKT-relaterad hårdvara, mjukvara som tjänster, har blivit allt mer angeläget i takt med att samhälle och näringsliv digitaliseras. Frågor som t.ex. ökad nätkapacitet, öppna data och integritet följer i digitaliseringens spår.

koder, såsom krigsscener och hjältar från datorspel?3 Har du hört talas om nätmobbning (internetmobbning, e-mobbning eller digital mobbning)? Mobbning är oönskat och redan i förskolan ligger fokus på att bekämpa och förebygga mobbning. Mobbning sker och uppkommer ofta utanför den digitala världen, men den analoga och den digitala världen hänger ihop – båda världarna är verkliga för dem som är närvarande i båda. Av den anledningen kan det digitala perspektivet inte isoleras och behandlas som ett separat satsningsområde. Det måste ses i sitt sammanhang och integreras i andra fackområden. Fram till nu har det rått stor förvirring om vad yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan egentligen ska innebära. Inte heller ska det förhålla sig så att digital pedagogisk praktik ska läggas ovanpå, såsom ett supplement, eller ske på bekostnad av annan pedagogisk praktik, utan den ska integreras. Rammeplan for barnehagens innehold og oppgaver4 (härefter benämnd läroplanen för den norska förskolan; övers. anm.) fastslår att digitala verktyg har en plats i förskolan: ”Barnen bör få uppleva att digitala verktyg kan vara en källa till lek, kommunikation och inhämtande av kunskap. Arbetsformerna ska hos barnen stödja nyfikenheten, kreativiteten och villigheten att lära”5 (Utdanningsdirektoratet 2011). Är detta tillräckligt i dagens samhälle? Förskolan har ett samhällsmandat att ”ta till vara barnens behov av omsorg och lek och främja lärande och bildning för en allsidig utveckling”.6 Tekniken och digitala mediers intåg på samhälls­arenan utmanar förskolan; hur integrerar man informations‑ och kommunikations­ teknik (IKT) i förskolans arbete ”till barnens bästa”? Barn förtjänar att bli tagna på allvar. Det sker genom att alla vuxna accepterar det som är viktigt och har någon mening för barnen. Förskollärarutbildningens allmänna riktlinjer tar utgångspunkt i den nya vardagen och talar om digitala färdigheter på ett mer enhetligt sätt. Utbildningen ska ge studenterna ”[…] bred kunskap om barns språkutveckling, flerspråkighet, sociala, fysiska och kreativa utveckling och begynnande digitala läs‑, skriv‑ och matematiska färdigheter”7 (Utdanningsdirektoratet 2011). Yrkesutbildningar, såsom den norska förskollärarutbildningen, karakteriseras av att de dels explicit fokuserar på direkta erfarenheter från den praktiska verksam3  Presenterat av dr Maura Conway, Dublins City University, i föreläsningen ”Online extremism and radicalisation” på INSAFE training seminar, Prag, 2015-05-28. 4  Norska motsvarigheten till Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. Den nu gällande Lpfö 98 är reviderad 2016. (Övers. anm.) 5  Övers. översättn. (övers. anm.). 6  Barnehageloven 1 § Formål (ändamålsparagrafen i den norska förskolelagen; övers. översättn., övers. anm.). 7  Forskrift om rammeplan for barnehagelærerutdanning: 2 § Læringsutbytte, Kunnskaper (föreskrift om läroplanen för den norska förskollärarutbildningen; övers. översättn., övers. anm.). © Studentlitteratur


I nledning

heten, dels leder till en formell kvalifikation för ett specifikt yrke (Kvåle & Rambø 2015 s. 9). Dessa utbildningar ska producera kandidater som inte enbart bemästrar teorin, utan också har kompetens att använda denna teori i framtida komplexa arbetssituationer och professionell disposition som fostrar etisk och reflekterad yrkespraktik (Kvåle & Rambø 2015 s. 9). Vad som karakteriserar digital kompetens i förskolan eller utbildningarna har dock i stort sett överlåtits till förskoleutbildningarna och dem som arbetar i förskolan att definiera. En röd tråd i boken kan fastställas redan här: digital kompetens handlar om mer än att kunna använda IKT – den handlar också om att reflektera över vad användningen av IKT kan leda till och hur vår omgivning präglas av tekniken. I förskolans professionella kontext är den grundläggande frågan följande: Hur och varför ska IKT användas i samband med barns lek och lärande? Bokens intention är att vända på denna fråga: Hur och varför kan barns lek och lärande implementera användningen av IKT där det är ändamålsenligt? Att ha ”barnet” som utgångspunkt är ett pedagogiskt tänkesätt som förskollärare är väl förtrogna med, och de vuxnas roll som nav för att koppla samman barns livsvärden och förskolepedagogik är högst relevant. De operationella färdigheterna är avgörande för att kunna använda teknik på det sätt man önskar. På samma sätt är det viktigt med kunskap om vilken slags teknik som finns och vilka möjligheter den ger. Väl så viktigt är dock kunskap om hur man bäst använder tekniken och när andra verktyg är bättre ägnade. Samtidigt är barnkultur och samhällsperspektiv, såsom barns rättigheter, nya perspektiv i förskolans digitala kompetens. Genom detta kan man ana vidden och komplexiteten i yrkesinriktad pedagogisk användning av digitala medier i förskolan. Barns lek och lärande utifrån digitala perspektiv bildar utgångspunkten – inte tekniken som ett främmande element i förskolan. Därför placerar sig denna bok i förskollärarutbildningens och förskolans kärnområden: barns utveckling, lek och lärande. Men då IKT och digitala tjänster till sina naturer är ämnesövergripande, kan boken ge bidrag och kompetenshöjning inom alla ämnesområden. Av den anledningen har jag samlat de fina insatserna, de senaste kartläggningarna och böcker som belyser detta fält utifrån en norsk kontext – för att yrkesinrikta den pedagogiska användningen av digitala medier och tjänster i förskole­sektorn. För att bredden och relevansen för sektorn och de pedagogiska möjligheterna som finns i användningen av digitala verktyg, tjänster och medier ska komma fram, kräver kunskapsunderlaget inblick i och referenser från många fackfält. Jag hoppas också att det kommer att framgå att det inte finns något ”facit” till en ”korrekt” introduktion av IKT i förskolan. Liksom inom andra ämnesområden är det upp till en duktig pedagog att välja både pensel och färgnyans för en ändamålsenlig implementering. Därför är målet också att teckna en bred © Studentlitteratur

Nyutbildade förskollärare ska kunna använda IKT i sitt yrkesutövande.

Digital kompetens handlar om mer än att kunna använda IKT.

Hur och varför kan IKT användas i samband med barns lek och lärande?

19


20

I nle d n i n g

Utbildning och teknik befinner sig i konstant förändring och utveckling.

Pusslet yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan har aldrig enbart en enda lösning, då barnets behov avgör vilka bitar som behövs! Digital kompetens bör få större plats i förskolan för både barn och vuxna, inte tekniken i sig.

Börja undersöka barnens digitala värld och den digitala världen tillsammans med barnen!

introduktion av det ämnesområde som huvudsakligen befinner sig på gränsen mellan förskolepedagogik och medievetenskap. Härigenom kan förskolläraren utrustas med en rik palett för att kunna göra rätt val utifrån tillgängligt material och pedagogiska mål. Att fler och fler går i den riktningen visar sig genom att ett antal studier omfattar båda riktningarna eller synliggör hur de två hör ihop (bl.a. Letnes 2014, Barli 2013, Simensen 2012, Gåsland 2011). Det är en mångfacetterad process att koppla ihop två ämnesområden, och som dessutom ständigt är under uppdatering. Jag har därför försökt att skapa en flexibel och bred bild med olika komponenter som gör digital kompetens i förskolan yrkesinriktad. På så sätt är det upp till den digitalt kompetenta förskolläraren att avgöra vad varje enskilt barn eller enskild barngrupp behöver, precis som när det gäller andra kompetens­ områden. Förskolläraren (förskollärarstudenten) kan emeller­tid inte nu längre säga att det inom detta område inte finns något tillgängligt påfyllnadsmaterial. Man kan se framför sig att den digitala kompetens som krävs i förskolan i dag och den som kommer att krävas i framtiden består av många teman eller bitar som tillsammans utgör ett pussel – yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan. I detta pussel gäller det att plocka bort sådana bitar som skapar förvirring och inte passar in i pusselbilden. För att tydligt kunna se vad som utgör digital kompetens i förskolan kommer boken därför också att titta närmare på vad som det är som inte utgör en sådan genom att se på ”rackartyg” och ”spektakel” i form av missvisande tematisering i samhällsdebatten. På så vis kan man skapa ordning i hur man ska använda digital kompetens och tydliggöra vad som är relevant och vad som inte är relevant för en förskollärare. Det handlar om att yrkesinrikta den pedagogiska användningen av digitala medier och tjänster i förskolesektorn samt att peka på och urskilja av vilken anledning digital kompetens också har en plats inom detta yrke. Föreliggande bok är en fackbok om hur och varför. Bokens målsättning är inte att i förskolan försöka pressa in så mycket teknik och så många prylar som möjligt och inte heller att försöka övertala för övertalandets egen skull. En poäng är att ämnesområdet styr användningen av tekniken, och inte omvänt (Høiland, Winje & Wølner 2012 s. 6). Nina Bølgan (2009) skriver att vissa nog fortfarande anser att IKT i förskolan handlar om en typ av teknisk användning, alltför komplicerad för barn och något de inte vill att barn ska använda i förskolan. Enligt Jernes med medarbetare (2010) fokuserar förskollärarna i högre grad på den digitala kompetensens tekniska del än på den pedagogiska och didaktiska användningen av IKT. Att pedagogisk och didaktisk användning av IKT hamnar i bakgrunden kan i många fall vara olyckligt, då det medför att barnen får en snävare inblick i vad digital kompetens innebär och att personalen i lägre grad utnyttjar de pedagogiska och didaktiska möjligheterna i IKT. Bra stunder, både med och utan pedagogiska förtecken, kan helt enkelt gå förlorade! © Studentlitteratur


I nledning

Med det faktum att barn använder tekniken, och att vuxna inte vet hur de ska möta detta, följer utmaningar, men jag anser det inte vara konstruktivt att fördjupa sig i det problematiska. Min förhoppning är i stället att kunna inspirera och visa på såväl risker som möjligheter och att området inte ligger så fjärran från förskolans mandat, uppgifter och praktik som man kanske skulle kunna tro. Målet är att försöka bidra till ett gemensamt kunskapslyft i förskolesektorn, på yrkesmässiga grunder. Med en ny läroplan för den norska förskolan8 och en kvalitetsproposition (St.meld. nr. 41 [2008–2009]) i tillägg till den redan befintliga kompetenssatsningsstrategin (Kunnskapsdepartementet 2013) finns det förutsättningar för att förskolan och utbildningen uppdaterar sitt innehåll och anpassar sin pedagogiska praktik till ett ”digitaliserat” samhälle. Förskolan och utbildningen måste inse att de både kan och måste rusta barnen till att bli goda digitala medborgare och påbörja arbetet med att såväl ge barnen kompetens att kunna hantera möjligheter och risker som lära dem reflektera över etiska utmaningar i det digitala livet på egen hand när de blir äldre. I juni 2015 lades en offentlig utredning (NOU 2015:8) om framtidens skola fram. I den råder det enighet om att det i framtidens skola är nödvändigt att ha kunskap om teknik. Utredningen rekommenderar fyra kompetensområden som det bör läggas vikt vid i framtidens skola, och två av dessa är speciellt relevanta att börja med redan i förskolan och handlar helt tydligt om digital kompetens, nämligen kompetens att kommunicera, interagera och delta samt kompetens att utforska och skapa. Kommer det att ställas krav på dessa kompetenser i den nya läroplanen för den norska förskolan, och kommer de att avspeglas i förskoleyrket i en nära framtid? Jag är säker på att förskolan, och till viss del också förskollärarutbildningen, är redo, men är beslutsfattarna – vilka verkligen kan sätta yrkesorienterad digital kompetens på agendan i förskolesektorn – redo? Detta kommer att visa sig när de nya riktlinjerna kommer, och därmed förhoppningsvis också öronmärkta kompetensmedel. Här kan politiker och ämbetsverk utmanas, till exempel med hjälp av hearings, bloggar och andra sociala medier. I förskolesektorn sker det ett nyfiket utvecklingsarbete i olika riktningar angående hur IKT kan användas i förskolan. I brist på en norsk nationell satsning på digital kompetens är det förskolan själv som ska ta åt sig äran för detta. Förskolan behöver hjälp med att få digital vind i seglen, och med förskollärar­utbildningen stadd i förändring till följd av 2013 års reform, är tiden

8  En ny läroplan för den norska förskolan trädde i kraft den 1 augusti 2017, https://www.udir.no/ laring-og-trivsel/rammeplan/ och https://www.udir.no/globalassets/filer/barnehage/rammeplan/ ny-rammeplan-for-barnehagen-presentasjon-2017pdf.pdf (övers. anm.). © Studentlitteratur

21


22

I nle d n i n g

mogen för ett gemensamt digitalt kompetenslyft som förskolesektorn har gjort sig förtjänt av. R’app’artyg och spekt’app’el? Yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan presenterar en rad olika accesser till och teorier om arbetet med IKT och digitalt innehåll i förskolan. I boken integreras teorier om digital kompetens, didaktik och pedagogik och förberedelse av praktisk användning i förskolan. Boken påvisar inte bara att digitala tjänster och IKT kan användas till ”allt” pedagogiskt arbete i förskolan, utan betraktar också förskolepedagogik och praktik på ett nytt sätt men fortfarande integrerat i den norska förskoletraditionen. Av den anledningen ges också förskolebarnen själva och deras omgivning gott om utrymme, vilket ger impulser och förutsättningar för förskolans verksamhet. Denna bok är mitt bidrag till vad yrkesprofessionell digital kompetens kan och bör vara i förskolan och i utbildningssektorn. Boken ger varken ett facit som gör att du slipper att själv reflektera över hur du bör använda din digitala kompetens eller kommer med många konkreta förslag på digitala aktiviteter i förskolan. Detta finns det redan flera av i dag! Del I

Boken består av två huvuddelar som innehåller tre respektive fem kapitel vardera.

Syftet är att flytta fokus från operativa handlingar till att se möjligheter och risker för förskolesektorn i en medialiserad värld med alla dess digitala tjänster och innehåll.

Del I har rubriken ”App’tit – en introduktion till området” och utgör bokens uppspel. Introduktionen handlar om att presentera ett brett kunskapsunderlag och statusen på området små barn och digitala medier. Förskolans roll, inte minst inom detta område, ägnas ett eget kapitel. Hur vi ser på ”barn” får konsekvenser för hur vi tolkar förskolans samhällsmandat. Är de oskyldiga och måste skyddas eller är de aktiva utforskare som själva ska göra sina egna erfarenheter? Hur samhällets hållning till barns medieanvändning sätter sina spår i det egna förhållnings­sättet och den egna pedagogiska praktiken diskuteras. Det har varit nödvändigt att försaka mycket material, men jag hoppas att introduktionen ger en god inblick som förhoppningsvis ska ge ”app’tit” på mer. I kapitel 1, ”Att växa upp i en medialiserad värld”, betraktar jag det som väsentligt att gå grundligt till väga och ge ett uppdaterat kunskapsunderlag om barns uppväxt i dag och om att digitala perspektiv redan finns implementerat i barns liv, i varje fall till viss del. Vissa barn omger sig med många olika typer av medier medan andra har få, och detta får konsekvenser för hur vi kan möta barn i förskolan. Vidare ges en historisk bakgrund som visar hur vår syn på barndomen har konsekvenser för hur vuxna har behandlat och reglerat barns liv med medier. Även om barns erfarenheter av IKT och digitala medier är mycket varierande, så har barnen det gemensamt – i likhet med oss vuxna – att de i högre grad än tidigare generationer alla lever i en medialiserad kultur, och att detta kan leda till ”kulturkrock” och olika förväntningar – eller didaktisk dissonans – mellan vuxna och barn. © Studentlitteratur


I nledning

I kapitel 2 ställer jag frågan ”Varför digital kompetens i förskolan?” Den besvaras med bland annat en begreppsförklaring för att placera IKT som ”allt”, inte bara som teknik. Vidare talas om det digitalas utbredning, hur det tagits i bruk i samhället och myndigheternas syn på den vidare digitala satsningen. Därefter tittar vi på hur detta avspeglas (eller inte?) i förskolesektorn. Barnkonventionen argumenterar för att detta är nödvändigt; barns rättigheter är ett grundläggande perspektiv som ofta glöms bort i diskursen om vad digital kompetens i förskolan ska innebära. Avslutningsvis tar jag upp införandet av mediepedagogik och medier som pedagogiska verktyg allteftersom användningen av teknik gör sitt intåg i utbildningen. Varför IKT har ett värde i förskollärarutbildningen och i livet i allmänhet är något som bidrar till att göra teori om användning av digitala tjänster och medier i förskolan yrkesinriktad. I kapitel 3, ”Förskolläraren – en digital mytkrossare”, använder jag en brittisk artikel som jämförelsematerial till norska studier och ger ytterligare teoretiska perspektiv på småbarns medieanvändning. Genom att gripa sig an föreställningar och myter, nyansera dem och jämföra dem med existerande studier och inte minst norska förhållanden får förskolläraren möjlighet att själv reflektera. Det ges också konkreta exempel på vad som är myter – och på att dessa varken är särskilt konstruktiva eller gångbara bidrag i diskussionen om vad digital kompetens i förskolan ska bestå av. De digitala perspektiv som finns i ett land bidrar också till att etablera en yrkesinriktning för förskolesektorn i det landet. Del I visar att argumenten för en mer enhetlig digital kompetens i förskolan är många, men att det är nödvändigt med ett brett angreppssätt som har sin utgångspunkt i barns uppväxtvillkor av i dag och som inte minst har stöd i relevant forskning, såväl norsk som internationell. I del II ”App’rakadabra! Men digital kompetens kan inte trollas fram!” börjar vi med att titta närmare på vad digital kompetens specifikt handlar om i förskole­ sektorn och för förskolläraren. Titeln anspelar mer på ”magin”, det lekfulla, entusiastiska och alltuppslukande som IKT-användningen erbjuder barn och vuxna och som kan fungera som språngbräda till ämnesövergripande kompetens och till lustfylld lek och lustfyllt lärande. Rubriken representerar emellertid också att det krävs mer – nämligen satsning på och insats i ett digitalt kompetenslyft på både mikro‑ och makronivå. Ett digitalt kompetenslyft kräver tid och resurser och är inte något som kommer av sig självt. Kanske kan implementeringen av digital praktik baseras på redan befintlig digital kompetens, vår kunskap om förskolan och utbildningens premisser. Detta innebär att möjligheterna finns där rakt framför oss, och att det enbart gäller att göra det osynliga synligt. Kapitel 4 bär rubriken ”Digital medvetenhet i förskolan”. Begreppet är väl­ bekant och kräver reflektion i tillägg till faktakunskap, men vilken typ av digital © Studentlitteratur

Del II

23


24

I nle d n i n g

Tips på läsning 10 BÄSTA APPARNA https://www.barnpedagogik. se/ikt/de-10-basta-apparnaforskolan-och-fritids-2017/

Tips på läsning APPTIPS https://forskolepadda. wordpress.com/apptips/

medvetenhet bör en förskollärare ha? Här redogörs för skyddet för personlig integritet, informationssäkerhet och källkritik, och lite grand för etiska värderingar, men på förskolesektorns premisser. Kapitlet avslutas med att koppla samman ett digitalt perspektiv med uttalandena i läroplanen för den norska förskolan om planering, dokumentation och värdering, vilket nog utgör ett särdrag hos digital medvetenhet i förskolan. Kapitel 5, ”Yrkesprofessionell digital kompetens – ett meningsfullt begrepp”, inleds med att förklara begreppet digital kompetens och visar hur denna kompetens kan läsas in i dagens läroplan för den norska förskolan. Det ges också insikt i ”föregångaren” mediekunnighet med tillhörande distinktioner. Digitala färdigheter lyfts fram som en grundläggande färdighet i kunskapssamhället, men inte ännu för förskolebarn. För att kunna placera förskolläraryrket i läraryrket, men också för att förskollärare ska hitta sina roller som stöttepelare i en medialiserad värld, ges det avslutningsvis en introduktion till UNESCO:s regelverk för lärares medie‑ och informationskunnighet. Kapitlet diskuterar det att ge begrepp som används av många innebörd och relevant innehåll, men där betydel­sen kan vara otydlig inom förskolesektorn, även om begreppen har sin plats inom professionen. I kapitel 6 föreslås ”[l]ärarutbildningarna som flaggskepp för digitalt kompetenslyft”, här företrädesvis förskollärarutbildningarna. Yrkesprofessionell digital kompetens introduceras och reformen med ny läroplan för den norska förskollärarutbildningen synliggör och lyfter fram att digital kompetens ska användas på ett kvalificerat sätt i olika sammanhang – och inte minst vara en del av alla kunskapsområdens färdigheter (Kunnskapsdepartementet 2012 s. 11). Detta utgör ett lämpligt tillvägagångssätt, då en integrering av ett digitalt perspektiv leder till att det ”breds ut ett tunt lager” och att IKT används som bindemedel för ämnes­ övergripande arbete i stället för att begränsa digital kompetens till temaarbete, ett eget ämne eller tekniska ämnen. Kapitlet ägnar stort utrymme åt integrering av digitala perspektiv i de yrkesspecifika begreppen lek, bildning9, omsorg och lärande i förskolan. Den modell som lanseras i kapitel 7, ”En digitalt kompetent förskollärare” lägger alla bitarna på plats och sätter dem i system. App’rakadabra – förskolläraren har ett givet språk och ett systematiskt tillvägagångssätt för digital kompetens! Så återstår det att omsätta den digitala kompetensen i digital pedagogisk praktik i förskolan. Detta försöker kapitel 8, ”R’app’artyg och spekt’app’el i praktiken”, att inspirera till.

9  Bildning används här i betydelserna ’forma’, ’fostra’ och ’utveckla’ (jfr dana), det vill säga att fortlöpande påverka i riktning mot större mognad och önskvärt socialt beteende (övers. anm.). © Studentlitteratur


I nledning

För att visa att de senaste tekniktrenderna och den offentliga debatten om barn och medier är relevant för förskollärarutbildningen och resten av förskole­ sektorn kopplas genom hela boken ett brett urval av medieuppslag, blogginlägg och andra inlägg till teoretiska perspektiv. För att följa upp påståenden om att digital kompetensutveckling i hög grad handlar om egna reflektioner ställs med jämna mellanrum olika frågor som utmanar läsaren till eftertanke och reflektion.

R’app’artyg och spekt’app’el? Bokens titel anspelar uppenbart på appar – applikationer – de användarvänliga program som har gjort att surfplattor och mobiltelefoner blivit tillgängliga och fått fotfäste, också i barnkulturen. Barns användning av appar kan symbolisera att barn har blivit ”digitala” – eller har de inte det? Även om apparna är den senaste stjärnan på teknikhimlen och var mans egendom, ska vi se att det inte är tillräckligt att bara fokusera på appar och pekskärmar när barns digitala universum ska synas i sömmarna. IKT i förskolans digitala universum är så mycket mer än bara appar. Titeln leker också med dikotomin dikt – sanning, allvar – skämt eller rätt – fel. Det har funnits ett motstånd mot populärkultur och medieanvändning (Johansen 2014, Bølgan 2008 och 2009). Samtidigt har det uppstått en rad missförstånd om att de yngsta skulle vara digitalt ”infödda”, att digital kompetens närmast är en medfödd förmåga hos dagens barn, något en förskollärare bör vara uppmärksam på, för vad innebär ett sådant antagande egentligen? En sista sak beträffande valet av titel anspelar på lek och allvar. Å ena sidan kan användningen av IKT få allvarliga konsekvenser. Beroende, mobbning och andra risker hänger över debatten om teknikanvändning och gör att vissa drar sig för att använda den, i varje fall tillsammans med barn. Teknikanvändning kan få allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigt att vara på det klara med faror och fallgropar, så att man kan minimera risken. Även här är en tidig start av central betydelse. Å andra sidan ska vi tillbaka till rackartygen och spektaklen. När läroplanen för den norska förskolan säger att IKT ska vara en källa till lek och kommunikation (Utdanningsdirektoratet 2011) glömmer man i den pedagogiska diskursen ofta bort det ”magiska” som kan ske när barn använder tekniken. De glömmer tid och rum, tekniken i sig själv blir osynlig och lek och utforskande som pedagogiska mål ”kamoufleras” av samspel, engagemang och skratt. Tekniken med sina knappar och dolda skatter kan verka motiverande i sig själv, både för barn och för vuxna. Hur vore det om förskolepersonal betraktade IKT som en leksak som kan fungera som ett verktyg för det ämnesövergripande och det pedagogiska – skulle då också tanken om IKT på rätt tid och på rätt plats etableras? Detta står i motsättning till © Studentlitteratur

R’app’artyg och spekt’app’el handlar om ALL IKT, digitala tjänster, kultur och pedagogik.

Tips på läsning MOBILAPPLIKATIONER https://sv.wikipedia.org/wiki/ Mobilapplikation Mobilapplikationer (mobil­ applikation, mobilapp eller bara app) är tillämpnings­ program för mobila enheter såsom smartmobiler och surfplattor. Programmen kan normalt sett laddas ned från distributionsplattformar och onlinebutiker som drivs av utvecklaren av enhetens mobiloperativsystem, varav de största är Apples App Store, Google Play och Windows Phone Store. Källa: Wikipedia

”Digitala” förskollärare – tänk mer än bara app och surfplatta!

25


26

I nle d n i n g

en farhåga om att det ”digitala” ska radera ut och ersätta den förskoletradition som redan finns i Norge. Traditionen tar barn på allvar genom att ge leken status som förskolans viktigaste pedagogiska medel. För det fall förskolläraren avser att använda sin digitala kompetens, så vet hen att tekniken med allt den har att erbjuda kan vara en språngbräda till lek och lärande, glädje och munterhet som i sin tur förhoppningsvis skapar motivation till ytterligare positiva (lärande)upplevelser.

© Studentlitteratur


Barbro Hardersen har under många år arbetat på fältet barn och digitala medier och debuterar nu med sin första bok där digital kompetens på allvar introduceras i förskolesektorn. Hardersen har som förskollärare och medievetare varit rådgivare i Medietilsynet och projektledare för Senter for IKT i utdanningen med ansvar för att utveckla god användning av IKT i norska förskolor och förskollärarutbildningar. I dag är hon ledare för Safer Internet Centre Norway, också kallat Trygg bruk-projektet.

R’app’artyg och spekt’app’el? Yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan Denna grundläggande bok handlar om hur och varför digital kompetens bör få mer plats i förskolan. En bred översikt över teoretiska perspektiv och nyare forskning om småbarns digitala lek, utforskande och lärande presenteras här på ett praktiskt orienterat och ämnesöverskridande sätt. • Vad är det som gör digital kompetens yrkesprofessionell för förskollärare? • Hur ska förskolan kunna hitta sin plats och göra sin stämma hörd i medie- och informationssamhället? • I mångfalden av digitala tjänster och teknik, vad är det som är viktigt när förskolesektorn ska göra sina val å egna och förskolebarns vägnar? Att integrera ”det digitala samhället” med förskolan handlar inte om teknik i sig, utan om att göra pedagogisk praktik till digital pedagogisk praktik. Det har nu blivit dags för förskolorna att hitta sin egen digitala väg, men för att detta ska kunna ske på ett förnuftigt och ändamålsenligt sätt måste också förskoleyrket trampa upp nya stigar på egen mark. Boken förmedlar exempel som studenter och förskolepersonal kan inspireras av. De som arbetar med barn kan göra teoretisk kunskap levande genom att tillsammans med övriga av förskolans pedagogiska personal pröva, reflektera och diskutera. Med detta försöker författaren ge förskolepersonal en språngbräda till r’app’artyg och spekt’app’el på ett sätt som bara förskolan kan praktisera. Om du är intresserad av förskolans digitalisering så har du här en outsinlig källa av konkreta tips, spännande länkar och genomförbara idéer att gräva i då du ska planera verksamheten med barnen. Om du i stället råkar höra till dem som INTE är intresserade, är denna bok kanske ännu mer värdefull. Boken kommer nämligen att, vare sig du vill det eller inte, ta dig i handen, introducera dig för enkla digitala verktyg och roliga appar med alla lättillgängliga exempel, målande bilder och roliga anekdoter. Susanne Kjällander, fil.dr i didaktik

studentlitteratur.se

Art.nr 39691

Profile for Smakprov Media AB

9789144121116  

9789144121116  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded