9789188099037

MAGGIE DILLNER ANNA LÖFGREN

BO HEJL E LV É N

FÖRSKOLEKOMPASSEN

I varje förskola finns barn med ojämna förmågor. Många situationer i förskolan kan ställa krav som dessa barn inte har färdigheter för att hantera. När kraven överstiger förmågan uppstår stress, vilket i sin tur kan leda till starka känsloreaktioner. För att vi ska kunna kravanpassa olika situationer, kompensera för de färdighetsbrister barnet har och hjälpa barnet att träna och utvecklas, behöver vi förstå de bakom­liggande orsakerna till själva beteendet. En kartläggning gör att vi förstår de bakomliggande orsakerna till svårigheterna hos barnen med ojämna förmågor, och utifrån den kan vi kravanpassa olika situationer, kompensera för de färdigheter där barnet har svårigheter och hjälpa barnet att träna och utvecklas.

I Förskolekompassen finns alla de verktyg som behövs för att skapa en förståelse för barnets svårigheter beskrivna som ett sjökort som ska stödja och lotsa det enskilda barnet.

Förskolekompassen vänder sig till förskollärare och övriga yrkesgrupper inom förskolans värld som möter barn med ojämna förmågor.

Författare är Anna Sjölund är beteendevetare, handledare och grundutbildad psykoterapeut i KBT med fördjupning i neuropsykiatri. Anna har arbetat med barn, unga och vuxna med ojämna förmågor i 25 år. Anna fick nyligen Autism och Aspergerförbundets utmärkelse ”Årets pusselbit 2014” för sitt arbete med metodutveckling inom området.

Lena W Henrikson arbetar som redaktör för tillgänglig kommunikation/ information, är certifierad i den amerikanske barnpsykologen Ross Greenes metod Collaborative & Proactive Solutions (CPS), utbildad i Studio III (låg­ affektivt bemötande) samt har arbetat i olika verksamheter med barn, unga och vuxna med ojämna förmågor.

n kompasse ”Förskole rfekta - det pe entet till o k mplem roplan!” s lä förskolan RANNLINDA G

”Efterlängtad!

Här får vi i förskolan hjälp med hur vi kan stötta barn med ojämna fun ktionsförmågor att delta i förskolans aktiviteter på sina egna villkor.”

ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON

specialPrecis det verktyg ka pedagogis at. Enkelt, kn sa n la o k ed förs och bra! M man praktiskt n a k n e ompass assa, p n Förskolek a genast ch o a g g na. kartlä ra och trä kompense lande bok! strå Det är en SKOV

FÖRSKOLEKOMPASSEN För dig som möter barn som har svårt att navigera

ISBN 978-91-8809-903-7

JENGLA

9

789188 099037

ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON

LENA HENRIKSON & ANNA SJÖLUND

Tack till Maggie Dillner Anna Löfgren Anna Planting Gyllenbåga Alexander Sjölund Linnéa Henrikson Micaela Sjölund Katarina Stridsberg Tina Wiman Sara Kvist Bo Hejlskov Elvén Michéle Migden-Holm Marianne Linda Grann-Jengla

” D ET Ä R E N LY X AT T B L I F Ö R S TÅ D D . ”

Anna P G

© 2015 Anna Sjölund, Lena W Henrikson och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-903-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Förlagsredaktör: Malin Malmström Omslag och grafisk form: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: GPS group/Ednas Print, Slovenien 2015 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se Tack till följande företag för foton på hjälpmedel: Frölunda Data AB (Time Timer och timstock, s. 100) Hampus Sethfors Funka (Stol med tennisbollar, s. 98) Kom i kapp AB (Bolldyna, s. 98) Provista Kognition (Fibertäcke och knätäcke, s. 98)

INNEHÅLL Inledning 9 Kompass med sjökort 9 Kartläggning utifrån ett problembaserat och lösningsfokuserat arbetssätt 11 Vår värdegrund och vårt synsätt 13

Förskolekompassen 14 Jenny och Viktor – två barn med ojämna funktionsförmågor 16 Jenny 16 Viktor 17

Kartläggningen – en djupdykning under ytan 23 Lotsens navigeringshjälp – att göra en kartläggning 24 Grund – nedsatta funktionsförmågor 26 Ankare – starka funktionsförmågor 40

Situationer

41

Lämning 42 Samling 46 I hallen

51

Utelek 55 Måltider 61 Vila 65

Fri lek

68

Toalettbesök 72 Stress och stressorer

78

Gemensam förståelse och föräldrasamverkan

81

Samverkan med föräldrar 83 Gemensam förståelse 83 Informationsöverföring 84 Förståelse av barnets perspektiv 85 Omgivningens perspektiv 86

Sjökorten 88 Så här kan du använda sjökorten

Tryggsäcken – kompenserande hjälpmedel och strategier Checklista för organiserade aktiviteter

88

92 104

Ordlista 109 Litteraturtips 110

FÖRORD Barns behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviteter som sker i förskolan.

Skolverkets Allmänna råd med kommentarer för förskolan, 2013

Barn med ojämna förmågor ställer stora krav på alla som arbetar i förskolan. Att ett barn har svårt att navigera kan bero på att han/hon har nedsatt funktionsförmåga inom ett eller en rad olika områden. Förskolekompassen vill ge dig som läsare en tankeram som hjälper dig att förstå hur olika situationer i förskolan ställer krav på barnens funktionsförmågor, och hur vi kan anpassa situationen när kraven överstiger barnets faktiska funktionsförmåga.

Barn som har svårt att navigera behöver hjälp, och även vi som ska lotsa dem kan behöva en kompass: Förskolekompassen.

Förskolekompassen ger dig ett heltäckande underlag för kartläggning, utformning av individuellt stöd samt vägledning i hur du kan göra situationsanalyser. Vi har utgått från det biopsykosociala förhållningssättet i internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF-CY) och menar att en funktionsnedsättning blir funktionshinder först när miljö och omgivning inte anpassas utifrån individens behov. Vår förhoppning med Förskolekompassen är att den ska underlätta vid systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation samt utgöra ett bra stöd för föräldrasamverkan.

Författarna

7

INLEDNING Kompass med sjökort Ett barn med ojämna förmågor hamnar ofta i situationer som ställer höga krav på olika funktionsförmågor. Många barn går på grund varje dag, vilket leder till att barnets självkänsla sjunker till botten. För att undvika det behöver vi som finns runt omkring fungera som en lots och hjälpa barnet att navigera. Som lots behöver vi göra en heltäckande kartläggning och analys av olika situationer och miljöer för att barnet − och även vi − ska slippa gå på grund.

Våra sjökort kan användas som underlag för kartläggning, situationsanalys, pedagogiska planer och skriftlig dokumentation. De består av tre delar:

+ Kartläggning − en djupdykning under ytan. Vilka funktionsområden är nedsatta hos barnet? Hur yttrar de sig rent konkret i förskolan?

+ Situationsanalys av olika situationer under dagen. Vilka krav ställs på barnet i situationen? Hur ser barnet på situationen? Hur ser omgivningen på situationen? Vad kan vara hindrande i miljön för barnet?

+ Kompenserande strategier och hjälpmedel som du hittar förslag på i kapitlet Tryggsäcken.

SJÖKORT

Grund och ankare Vilka grund har du hittat?

Vilka ankare har du hittat?

9

Situationen

SJÖKORT

Situation:

Kravanpassa

SJÖKORT

Hur ser omgivningen på situationen?

Bakgrund:

Hur ser barnet på situationen?

Konsekvens:

Hur kan situationen kravanpassas?

Vad är hindrande i miljön?

Vilka krav ställer situationen på barnet?

Kompensera

SJÖKORT

Vilka kompenserande hjälpmedel och strategier kan vi använda?

Träna

SJÖKORT

Vad är viktigt att träna ur ett livsperspektiv?

Förankra:

Övrigt:

Kartläggning utifrån ett problembaserat och lösningsfokuserat arbetssätt Grund och ankare För att kunna göra en kartläggning av barnets behov behöver vi ett heltäckande underlag. Vi behöver identifiera barnets grund, det vill säga kunna förstå orsakerna bakom ett beteende. För att förstå hur olika miljöer och situationer i förskolan bör anpassas behöver vi förstå varför de blir svåra för barnet.

LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT Fokusera på att tillsammans med barnet hitta lösningar.

Uppmärksamma barnets egna resurser.

I vilka situationer fungerar det för barnet?

Vilka förutsättningar finns? Vilka styrkor använder sig barnet av?

När man arbetar på ett lösningsfokuserat sätt är det viktigt att uppmärksamma barnets styrkor och möjligheter, de starka funktionsförmågorna (ankare). Att hjälpa barnet hitta sina ankare är precis lika viktigt som att ringa in barnets grund och dessutom en förutsättning för att vi ska kunna fungera som en lots till barnet. Om vi alltså arbetar både problembaserat (identifierar grund) och lösningsfokuserat (identifierar ankare) uppnår vi enligt vår uppfattning bäst resultat.

Många av de grund som vi tar upp i den här boken har växt fram ur nedsatta funktionsförmågor inom områden som kommunikation/information, planering/organisation, sinnesintryck/motorik, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet, tidsuppfattning, flexibilitet. Dessa har i sin tur sin grund i nedsatta funktionsförmågor inom: +

.. ..

Exekutiva funktioner: Ett samlingsnamn för funktioner som arbetsminne, problemlösning, tidsuppfattning, flexibilitet, impulskontroll, känsloreglering, uppmärksamhetsförmåga samt förmåga att överblicka, planera och organisera.

+ Sinnesintryck (perception) och motorik: Vår förmåga att via våra sinnen ta emot och

.. ..

+ .. ..

bearbeta information samt motorisk förmåga, det vill säga rörelsemönster och rörelseförmåga.

Mentaliseringsförmåga: Vår förmåga att förstå att det finns en skillnad mellan vårt eget

och andra människors sätt att tänka, känna och handla. Brister i denna förmåga ligger bakom många svårigheter i ömsesidig social kommunikation.

+ .. ..

Central koherens: Handlar om förmågan att se helhet före detaljer, att få sammanhangs-

förståelse. Även detta påverkar ofta förmågan till ömsesidig social kommunikation.

11

Ankare:

Grund:

Noggrann

Kommunikation/information

Energisk

Planering/organisation

Kreativ

Sinnesintryck/motorik

Nyfiken

Uppmärksamhet

Ärlig

Impulsivitet/aktivitet

Tålmodig

Tidsuppfattning

Intelligent

Flexibilitet

Bra detaljsinne Bra lyssnare Bra bildminne Förmåga att tänka utanför ramarna

Exempel på grund och ankare hittar du i kapitlet Kartläggningen – en djupdykning under ytan.

12

Vår värdegrund och vårt synsätt Vårt synsätt bottnar framförallt i ett pedagogiskt perspektiv. Vi lutar oss bland annat mot den ryske pedagogen Vygotskijs teorier om att barnet lär bäst tillsammans med en MKO (More Knowledgeable Other), en person som förstår mer än barnet och kan mer om det som barnet vill utveckla.

En MKO kan exempelvis vara en pedagog eller en förälder − det vill säga en lots.

Då barnet ofta har flera lotsar omkring sig är det nödvändigt att alla navigerar efter samma sjökort.

Barn gör rätt om de kan En annan modell som känns som en självklar grund för oss att utgå från är den amerikanske barnpsykologen Ross Greenes metod CPS (Collaborative & Proactive Solutions), gemensam, samarbetsinriktad problemlösning. Det handlar om att lösa problemskapande situationer tillsammans med barnet med barnets perspektiv i fokus. Vår värdegrund baseras alltså på att alla barn ska bli respekterade, lyssnade på och ges möjlighet att komma till tals.

Vi delar Ross Greenes uppfattning om att barn gör rätt om de kan och Bo Hejlskov Elvéns syn på att problemskapande beteende är ett resultat av att barnet inte kan möta omgivningens krav och förväntningar. Därför behöver vi anpassa kraven i olika situationer och kompensera för den nedsatta funktionsförmågan barnet har. Och för att göra det behöver vi förstå vilka krav olika situationer ställer på barnets nedsatta funktionsförmågor − vi behöver göra en situationsanalys.

Sammanfattningsvis tror vi alltså att barnet lär bäst genom lustfyllt lärande tillsammans med någon som kan fungera som lots och sammanhangsförklarare, det vill säga genom gemensam problemlösning.

13

F Ö R S K O L E K O M PA S S E N Precis som i våra två andra böcker (Vardagskompassen och Skolkompassen) kommer vi att få följa två barn, Jenny och Viktor, under deras dag i förskolan. Genom konkreta fallbeskrivningar får du ledtrådar till hur du kan kartlägga ett barns ankare och grund samt göra en situationsanalys. Var går barnen på grund? Vilka styrkor kan du förankra?

TRYG GSÄ CK

I förskolan, liksom till sjöss, behöver man rusta sig inför olika situationer. Därför är det bra om ni så tidigt som möjligt påbörjar arbetet med att packa en ”tryggsäck”. Det handlar om att göra anpassningar och förse barnet med kompenserande hjälpmedel och strategier.

Kravanpassa, kompensera och träna Barn som har svårt att navigera förbrukar hela tiden mycket energi. Om vi ställer krav som överstiger barnets faktiska funktionsförmåga uppstår ett energiläckage.

När kraven inte är anpassade efter barnets förmåga blir han/hon överbelastad och stressad. Därför är det viktigt att göra en situationsanalys av vilka krav i förskolan som kan vara specifikt jobbiga för barnet och kravanpassa situationen efter det.

Ett barn som har svårt att navigera behöver också olika hjälpmedel som kan kompensera för den ojämna förmågan att hantera vissa situationer. Om det dessutom är meningen att barnet självt en dag ska hålla i rodret behöver han/hon stöd i att träna på olika moment för att på sikt uppnå ökad självständighet.

Vi har låtit Förskolekompassen genomsyras av följande tre nyckelord:

Kravanpassa

Kompensera

Träna

Vi kommer att återkomma till dem gång på gång allt eftersom vi går igenom olika situationer under Jennys och Viktors dag i förskolan.

Så här kan du arbeta med boken Varje kapitel i boken är uppbyggt på samma sätt. Först presenteras en situation, till exempel samlingen, samt vilka krav denna situation ställer på våra funktionsförmågor. Därefter följer en ruta med vanliga grund (nedsatta funktionsförmågor), det vill säga bakomliggande orsaker till att just denna situation kan bli svår för både dig och för barnet.

I varje kapitel hittar du också något som vi kallar Barnets navigeringshjälp som du kan göra tillsammans med barnet för att få barnets perspektiv på situationen.

Alla förslag på lösningar till de olika problemsituationerna som tas upp utgår från de tre nyckelorden kravanpassa, kompensera, träna. I slutet av boken finns en beskrivning av hur du kan skapa dina egna sjökort (göra en kartläggning, situationsanalys samt hitta kompenserande strategier och hjälpmedel).

14

1. Kartlägg vilka styrkor barnet har − vilka förmågor du kan förankra − det vill säga det lösningsfokuserade perspektivet samt vilken/vilka funktionsförmågor som är nedsatta hos barnen, det vill säga det problembaserade perspektivet. Detta gör du genom att använda kapitlet Kartläggningen – en djupdykning under ytan.

2. Välj en specifik situation att arbeta med. Vilka krav ställs på barnets funktionsförmågor? Först när du förstår varför situationen blir svår för barnet kan du förstå hur du bör kravanpassa och kompensera.

3. Gör en situationsanalys. För att ge dig som läsare ännu fler ledtrådar och mer förförståelse för hur man kan göra en situationsanalys lyfter vi i varje exempel fram omgivningens perspektiv. Vi vill visa hur kraven ofta krockar med barnens perspektiv och faktiska förmåga, vilket många gånger leder till missförstånd och missuppfattningar. Denna situationsanalys gör du genom att se över vilka krav situationen ställer på barnets funktionsförmågor.

Glappet mellan omgivningens perspektiv/krav och barnets perspektiv/faktiska funktionsförmåga är vad som orsakar vad vi valt att kalla barnets ”läcksäck”.

Det handlar om situationer och miljöer där omgivningens perspektiv/krav ställer högre krav på barnet än han/hon har funktionsförmåga för att kunna hantera. Det är viktigt att kunna skilja på vad barnet inte kan och vad barnet inte vill. När barnet inte kan måste vi kunna kravanpassa och kompensera. Sett ur barnets perspektiv ”läcker säcken” ofta under hela dygnet. Detta förhållande mellan krav och förmåga leder till energiläckage som i sin tur orsakar stress och stressreaktioner hos barnen. Det kan du läsa mer om i kapitlet Stress och stressorer.

4. När du klarat av steg 1−3 har du en samlad bild och förståelse av barnets behov av stöd. Du har nu ett underlag för att fylla i det vi kallar sjökort, vilka du med fördel kan använda vid systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation. Detta gör att du får en samlad helhetsbild av vad du/ni som finns runt barnen i förskolan bör kravanpassa, kompensera och träna samt vilka styrkor du bör använda dig av för att kunna förankra. Om du/ni kartlägger och dokumenterar på detta sätt blir det sedan enklare för alla i barnens omgivning att få en gemensam helhetsbild och förståelse för barnen. Vikten av gemensam förståelse och föräldra­samverkan kan du läsa mer om på sidan 81.

Då det under åren i förskolan sker en stor utveckling av olika funktionsförmågor hos alla barn måste vi naturligtvis ta hänsyn till det enskilda barnets ålder och utvecklingsnivå när vi använder det här materialet.

15

JENNY OCH VIKTOR – T VÅ B A R N M E D O J Ä M N A FUNKTIONSFÖRMÅGOR Jenny Jenny är en kreativ och nyfiken tjej på tre år som bor tillsammans med sina föräldrar och ett yngre syskon. Till Jennys starka sidor hör bland annat att hon är snabbtänkt, nyfiken, har humor och ett stort hjärta för andra människor. Hon tycker också mycket om att rita och pyssla och Pippi Långstrump är hennes stora idol.

Jenny har en del svårigheter som hon brottas med hemma och i förskolan. Hon har svårt att rikta och hålla kvar uppmärksamheten om hon blir avbruten i det hon gör eller tänker.

Hon har svårt att fullfölja det hon tar sig för och kommer ofta på sidospår. Det är vanligt att hon påbörjar en aktivitet för att sedan kasta sig huvudstupa in i något nytt, utan att slutföra det hon först skulle göra.

Jenny är mycket impulsstyrd och och tänker sällan efter innan hon agerar, vilket gör att hon ofta hamnar i knepiga situationer som hon inte riktigt klarar av. Hon är hyperintensiv i kontakten med andra människor och tycks inte alltid ha någon uppfattning om andras revir eller vad som är lämpligt att säga. Eftersom Jenny är en tjej som hörs och syns och tar mycket plats, händer det att människor retar sig på henne.

I förskolan leker Jenny helst med killarna. Hon gillar lite mer vilda lekar och det händer att hon uppfattas som hårdhänt av kompisarna då hon inte kan avgöra hur hårt hon ska ta i människor. Jenny tycker också om att bestämma och blir sur när de andra inte gör som hon säger. När hon inte vet vad hon ska göra virvlar hon runt som en osalig ande och stör de andra barnen.

16

Viktor Viktor är en intelligent kille på fem år som bor tillsammans med sina föräldrar och sin stora­ syster i en lugn villaförort. Till hans starka sidor hör att han redan kan läsa, har lätt att komma ihåg vad han läser och att han kan mycket om dinosaurier.

Viktor har en del svårigheter han brottas med varje dag. Han har svårt att avgöra hur det han gör uppfattas av andra och att sätta sig in i att hans omgivning kan ha andra tankar, känslor och avsikter än han själv har. Han kan därför uppfattas som taktlös av sin omgivning.

Viktor fastnar lätt i ett tankespår och har svårt att växla till ett annat. Han hamnar ofta i konflikt med sin omgivning när det krävs att han snabbt, smidigt och flexibelt ska ställa om sig och exempelvis följa med på en utflykt utan förberedelser. Viktor har stort behov av att få förbereda sig inför förändringar. För honom tar det lång tid att växla från ett tankespår till ett nytt.

Han har svårt att hantera många sinnesintryck och blir snabbt uttröttad i miljöer med mycket syn- och hörselintryck. Han har svårt att använda sina sinneskanaler samtidigt, att exempelvis kunna lyssna på någon samtidigt som han ser personen i ögonen.

De flesta aktiviteter kräver mer tankekraft av honom än av andra. Viktor har svårt att automatisera olika aktiviteter, vilket innebär att han hela tiden måste tänka på det han gör samtidigt som han gör det. Han har av flera anledningar svårt att bli klar med något.

I förskolan har Viktor ofta svårt att uppfatta instruktioner och att avsluta aktiviteter. Han kan inte lämna det han håller på med mitt i en aktivitet, exempelvis när föräldrarna ska hämta honom. Han behöver bli färdig med allt han påbörjar. Fri lek är en svår situation för Viktor, både vad det gäller att hänga med i det sociala samspelet och att hantera när spel och lekar ändras. Han har också mycket svårt för att förlora i spel.

17

J EN N Y S G RU N D OCH A NK A R E

Kommunikation/information Svårt att bearbeta och förstå

muntliga instruktioner.

Svårt att uttrycka vad hon vill,

eller inte vill.

Planering/organisation

Sinnesintryck/motorik

Svårt att förutse konsekvenser,

t.ex. om jag gör så här blir det så här …

Svårt att komma i gång med

Svårt att be om hjälp.

något.

Svårt att lyssna färdigt på andra.

Svårt att klara turtagning under

ett samtal.

Svårt att komma vidare om

hon blir avledd eller störd.

Svårt att avsluta när hon

Svårt att höra vad någon säger

om det finns bakgrundsljud.

Svårt att vistas i miljöer med

mycket synintryck, t.ex. ute på gården.

Svårt att hantera specifika

synintryck, t.ex. starkt solljus.

Svårt att hantera vissa lukter.

kommit i gång.

Svårt att hantera vissa känsel-

Svårt att komma ihåg, t.ex. att tvätta händerna.

intryck, t.ex. kläder mot kroppen.

Svårt att utföra finmotoriska

rörelser.

Svårt att koordinera öga−hand.

Svårt att bedöma avstånd.

Svårt att avgöra hur mycket

styrka hon behöver använda till en uppgift.

Svårt att hålla kroppen i upprätt

position längre stunder, säckar ihop när hon sitter ner.

Svårt att känna var kroppen

finns i förhållande till rummet, springer in i andra barn.

Ankare Energisk

18

Ankare Kreativ

Pratglad

Spontan

Social

Nyfiken

Uppmärksamhet

Impulsivitet/aktivitet

Svårt att rikta uppmärk-

Svårt att hålla tillbaka

samheten mot det som är väsentligt, verkar inte lyssna.

impulser att göra eller säga något olämpligt.

Tidsuppfattning Svårt att anpassa sin

tid efter andra.

Svårt att styra sina

Svårt att behålla upp-

känslor, reagerar på allt, stort som smått.

märksamheten över tid, blir inte klar, tröttnar eller undviker uppgifter.

Svårt att hantera

övergångar mellan aktiviteter, att växla från en uppgift till en annan.

Svårt att kompromissa,

anpassa sig efter andras idéer.

Svårt att vänta, vill att

allt ska ske nu.

Svårt att uppfatta det

Flexibilitet

Svårt att vänta på sin

som sägs, t.ex. uppfattar bara det första eller sista i en mening.

tur.

Svårt att vara ”lagom”,

går på högvarv, är alltid ”på”.

Svårt att fokusera,

kommer hela tiden på sidospår.

Svårt att hålla sig stilla,

klättrar, pillar.

Svårt att uppfatta och

Svårt att slappna av,

följa instruktioner.

varva ner.

Svårt att skifta upp-

märksamhet, att gå från en uppgift till en annan.

Svårt att återvända till

en uppgift, t.ex. om hon blir avbruten.

Ankare Rolig

Ankare

Bra bildminne

Snabb

Bra på att rita

Aktiv

Bra på att baka

19

MAGGIE DILLNER ANNA LÖFGREN

BO HEJL E LV É N

FÖRSKOLEKOMPASSEN

I varje förskola finns barn med ojämna förmågor. Många situationer i förskolan kan ställa krav som dessa barn inte har färdigheter för att hantera. När kraven överstiger förmågan uppstår stress, vilket i sin tur kan leda till starka känsloreaktioner. För att vi ska kunna kravanpassa olika situationer, kompensera för de färdighetsbrister barnet har och hjälpa barnet att träna och utvecklas, behöver vi förstå de bakom­liggande orsakerna till själva beteendet. En kartläggning gör att vi förstår de bakomliggande orsakerna till svårigheterna hos barnen med ojämna förmågor, och utifrån den kan vi kravanpassa olika situationer, kompensera för de färdigheter där barnet har svårigheter och hjälpa barnet att träna och utvecklas.

I Förskolekompassen finns alla de verktyg som behövs för att skapa en förståelse för barnets svårigheter beskrivna som ett sjökort som ska stödja och lotsa det enskilda barnet.

Förskolekompassen vänder sig till förskollärare och övriga yrkesgrupper inom förskolans värld som möter barn med ojämna förmågor.

Författare är Anna Sjölund är beteendevetare, handledare och grundutbildad psykoterapeut i KBT med fördjupning i neuropsykiatri. Anna har arbetat med barn, unga och vuxna med ojämna förmågor i 25 år. Anna fick nyligen Autism och Aspergerförbundets utmärkelse ”Årets pusselbit 2014” för sitt arbete med metodutveckling inom området.

Lena W Henrikson arbetar som redaktör för tillgänglig kommunikation/ information, är certifierad i den amerikanske barnpsykologen Ross Greenes metod Collaborative & Proactive Solutions (CPS), utbildad i Studio III (låg­ affektivt bemötande) samt har arbetat i olika verksamheter med barn, unga och vuxna med ojämna förmågor.

n kompasse ”Förskole rfekta - det pe entet till o k mplem roplan!” s lä förskolan RANNLINDA G

”Efterlängtad!

Här får vi i förskolan hjälp med hur vi kan stötta barn med ojämna fun ktionsförmågor att delta i förskolans aktiviteter på sina egna villkor.”

ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON

specialPrecis det verktyg ka pedagogis at. Enkelt, kn sa n la o k ed förs och bra! M man praktiskt n a k n e ompass assa, p n Förskolek a genast ch o a g g na. kartlä ra och trä kompense lande bok! strå Det är en SKOV

FÖRSKOLEKOMPASSEN För dig som möter barn som har svårt att navigera

ISBN 978-91-8809-903-7

JENGLA

9

789188 099037

ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON

LENA HENRIKSON & ANNA SJÖLUND