9789147106615

– ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande

Boken vänder sig till blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, till anställda och ledare inom skola och fritidshem samt till politiker som är intresserade av fritidshemmets pedagogik och verksamhet.

Författarna Margareta Schröder och Jarko Tuisku är båda fritidspedagoger och har många års erfarenhet som utbildare för pedagoger och lärare inom fritidshem.

Margareta Schröder & Jarko Tuisku

Med Fritidshemmets uppdrag vill författarna synliggöra fritidshemmet och dess pedagogik. I boken beskriver de fritidshemmets komplexa uppdrag på ett konkret och tydligt sätt och sammanlänkar vardagens praktik med aktuell forskning. Tanken är att boken ska kunna användas direkt i den dagliga verksamheten.

Fritidshemmens olika uppdrag som de framgår av läroplanen och styrdokumenten tas upp och tolkas samt hur fritidslärarens yrkesidentitet och roll har utvecklats fram till idag. Författarna fördjupar sig särskilt i det professionella bemötandet och hur det påverkar barns utveckling och lärande. Det handlar om att möta eleverna utifrån en etisk och demokratisk värdegrund som gör att eleverna känner sig trygga, upplever omsorg och meningsfullhet.

Hur ett praktiskt och enkelt kvalitetsarbete kan integreras i vardagsarbetet samt betydelsen av ett effektivt teamarbete beskrivs även.

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag

– ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande

Best.nr 47-10661-5

Tryck.nr 47-10661-5-00

Margareta Schröder & Jarko Tuisku

Fritidshemmets uppdrag – ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande

Margareta Schröder & Jarko Tuisku

Liber

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 1

22/04/15 4:05 PM

ISBN 978-91-47-10661-5 © 2013 författarna och Liber AB Förläggare: Anna Maria Thunman Projektledare: Kajsa Lindroth Redaktör: Carin Soussi-Engman Omslag: Ellen Demérus Grafisk form: Fredrik Elvander Produktion: Lars Wallin

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: People Printing, Kina 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras.

Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 2

22/04/15 4:05 PM

Innehåll Inledning........................................................................................................ 5 1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?...... 11 Lgr 11 och Skolverkets Allmänna råd..................................................................12 Komplettera och samverka med skolan.............................................................15 Aktivt stimulera lärande och utveckling hos eleverna....................................16 Skapa helhet i elevernas vardag..........................................................................19 Skapa meningsfull verksamhet............................................................................20 Erbjuda god omsorg..............................................................................................21 Ge möjlighet till rekreation..................................................................................24 Främja sociala relationer och kamratskapande................................................25 Vår sammanfattade tolkning av uppdraget......................................................26 Avslutande reflektion............................................................................................26

2. Professionsidentitet under utveckling?............................................ 28 Att vara professionell............................................................................................29 Professionaliseringsprocessen i ett historiskt perspektiv?...........................32 Integreringen med skolan....................................................................................37 Avslutande reflektion............................................................................................44

3. Professionellt förhållningssätt............................................................ 45 Etik............................................................................................................................48 Ett lyssnande förhållningssätt.............................................................................50 Relationsbygge.......................................................................................................56 Avslutande reflektion............................................................................................60

4. Att skapa delaktighet och inflytande................................................ 61 Vad är delaktighet?................................................................................................62 Hur arbetar fritidshemmen med delaktighet och inflytande?......................71 Att arbeta med delaktighet och inflytande – praktiska exempel..................73 Reellt inflytande.....................................................................................................79 Avslutande reflektion............................................................................................87

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 3

22/04/15 4:05 PM

5. Fritidslärarens roll i elevens lärande.................................................. 88 Entreprenöriellt lärande och fritidshemspedagogik......................................89 Att ge elever möjlighet att utveckla förmågor................................................93 Avslutande reflektion..........................................................................................105

6. Att skapa miljöer för lärande............................................................. 107 En miljö som stödjer leken.................................................................................115 Avslutande reflektion..........................................................................................118

7. Fritidslärarens uppdrag och kvalitetsarbete................................. 119 Förutsättningar för ett gott systematiskt kvalitetsarbete..........................121 Kvalitet – vad är det på fritidshem?..................................................................122 Arbeta med kvalitetsutveckling på fritidshemmet........................................123 Kvalitetsarbetet i praktiken................................................................................125 Avslutande reflektion..........................................................................................147

8. Att vara ett team.................................................................................. 148 Öppna och slutna arbetslag...............................................................................149 Att samverka och samarbeta.............................................................................150 Roller och ansvar – vad ska var och en bidra med?.......................................154 Att möta förändringar.........................................................................................157 Att möta sina rädslor...........................................................................................158 Att vara närvarande i mötet med andra..........................................................161 Avslutande reflektion..........................................................................................164

Bilaga.......................................................................................................... 166 Pedagogisk planering för fritidshemmet........................................................166 Referenser.............................................................................................................168

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 4

22/04/15 4:05 PM

Inledning Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. (Skolverket 2011, s. 11)

Det har under åren och då särskilt under de senaste, pågått en stundtals livlig debatt om fritidshemmens roll och betydelse i skola och samhälle.

Innehåll i debatten har varit fritidshemmens betydelse för barns utveckling och lärande, om att synliggöra lärande, organisation, barngrupper och personaltäthet. Vi vill med den här boken belysa det lärandet som sker på fritidshem och dess betydelse för 5–13-åriga barns utveckling.

Vi beskriver fritidshemmets nya uppdrag på, ett för våra läsare, konkret och tydligt sätt. Vi lägger fram vår text med en teoretisk förankring i forskningen. Vår strävan är att sammanlänka vardagens praktik med aktuell forskning för fritidshemmen. Givetvis kommer vi även att koppla vår text till läroplanen och styrdokumenten för fritidshemmet.

Syftet med boken är att bekräfta det lärande som sker på fritidshemmen. Genom att definiera, tydliggöra och konkretisera lärandet på ­fritidshem vill vi göra det möjligt att hitta ett gemensamt språk för fritidshemspedagogiken.

Målgrupp Boken vänder sig till blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, till anställda på fritidshem, ledare inom skola och fritidshem, politiker och andra som är intresserade av fritidshemmets pedagogik och verksamhet.

5

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 5

22/04/15 4:05 PM

Inledning

Bokens upplägg Varje kapitel inleds med ett exempel taget från vardagen och avslutas med två reflektionsfrågor. Tanken med frågorna är att de ska uppmuntra till diskussionen inom såväl studentarbetslag, arbetslag på fritidshem och skola som mellan skolledning och arbetslagen. Frågorna kan och bör givetvis anpassas så att de upplevs som relevanta för det pågående utvecklingsarbetet i verksamheten eller till relevanta diskussioner för verksamheten eller studierna.

Vi börjar i kapitel ett med att se hur fritidshemmets uppdrag ser ut idag. Vad säger styrdokument och vad innebär de för fritidshemmets uppdrag? Vi passar också på att stanna upp och blicka i backspegeln.

Fritidshemmets verksamhet har ända sedan starten påverkats av rådande samhälls- och utbildningspolitiska diskurser. Hur har uppdragets förutsättningar sett ut?

I bokens andra kapitel diskuterar vi hur fritidshemmets personals identitet kopplat till yrkesrollen ser ut idag. Vi kommer också att blicka tillbaka för att se hur denna identitet historiskt sett ut.

Kapitel tre diskuterar innebörden av ett professionellt förhållningssätt samt hur det påverkar yrkesrollen. Vi gör en betraktelse av etiska perspektiv i mötet med kollegor och barn i förhållande till utveckling och lärande. Exempel på att genom aktivt lyssnande ge eleven stöd i utvecklingen och skapa goda relationer ges.

I det fjärde kapitlet behandlar vi betydelsen av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. I fritidshemmet ska barn få möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är. Genom att fritidshemmet systematiskt arbetar med delaktighet och inflytande ges barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter för att kunna påverka fritidshemmets innehåll. Vi lyfter fram teorier om delaktighet, vad ­styrdokumenten säger om fritidshemmets uppdrag kopplat till delaktighet, och vidare ges några exempel från olika fritidshem.

I det femte kapitlet lyfter vi fram fritidslärarens roll i barns lärande.

Vi ger en bild av lärandet ur flera olika perspektiv. Det ­entreprenöriella

6

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 6

22/04/15 4:05 PM

Inledning

lärandet beskrivs, och vi tar upp hur eleverna kan träna och utveckla förmågor. Vi kastar därefter ljus på lärandet som sker genom leken. Vi avslutar kapitlet med pedagogens roll i leken.

Kapitel sex belyser miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Vidare diskuteras möjligheter att iscensätta likvärdigt goda miljöer utifrån lokala och olika förutsättningar. Vi kopplar leken till miljön och diskuterar materialens betydelse för barns lek och utveckling.

I det sjunde kapitlet behandlar vi kvalitetsarbetet på fritidshemmet, vikten av att hela tiden kritiskt granska den egna verksamheten och skapa förutsättningar för att kontinuerligt utvärdera, utveckla metoder och arbetssätt för att barnen ska få en högkvalitativ verksamhet där förutsättning finns för lärande och utveckling.

Kapitel åtta handlar om att arbeta som ett team och vad den enskilda individen behöver tänka på för att kunna bidra till effektiva och fungerande team som mår bra tillsammans. Det handlar också om fritidslärarens dubbla roll att komplettera skolan och samarbeta med skolans lärare för att barnen ska få en helhet under dagen. Vi lyfter fram några exempel.

7

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 7

22/04/15 4:05 PM

Inledning

Begreppsguide Vi använder följande begrepp och tolkar dem som följer: Elev och barn – enligt nya skollagen (SFS 2010:800) benämns barn i skolformen grundskola för elever. Vi väljer att använda båda begreppen elev och barn beroende på innehåll.

Fritidshem – syftar på fritidshem som drivs av antingen en statlig, kommunal eller enskild huvudman.

Fritidshemsverksamhet – syftar på den verksamhet som sker under ansvar, ledning och samordning av fritidshemmets personal. Verksamheten bedrivs till stor del under eftermiddagen, dels under skoldelen av dagen i samverkan med lärarna i skolan, dels under raster. Verksamheten är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från sex års ålder till och med vårterminen då de fyller 13 år.

Fritidshemspedagogik – avser barns lärande, bildning och sociala utveckling i relation till fritidshemmets verksamhetsfält och i samarbetet med skolan.

Fritidspedagogik – avser barn, ungdomars och vuxnas lärande, sociala utveckling och bildning på fritiden. Det vill säga i allmän betydelse (exempelvis föreningslivet).

Fritidslärare – personal med examen som grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, eller motsvarande utbildning. Fritidspedagoger jämställer vi med fritidslärare, eftersom båda dessa har behörighet att bedriva och ansvara för undervisning och utbildning i fritidshemmet.

Fritidshemspersonal – används när vi syftar på all personal som arbetar i fritidshemmet.

8

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 8

22/04/15 4:05 PM

Inledning

Rektor – avser den som ansvarar, leder och samordnar verksamheten i fritidshemmet. Det kan till exempel vara en rektor, en biträdande rektor, en förskolechef eller annan ledningsbefattning inom enskild verksamhet.

Styrdokument – avser både skollagen (SFS 2010:800), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) och Allmänna råd med kommentarer för fritidshem (Skolverket 2014) beroende på vilken skolform eleverna tillhör.

Undervisning – begreppet tolkas samstämmigt med skollagen. Där definieras undervisning ”som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen 2 kap. 3 §). Begreppet ska ges en omfattande tolkning när det gäller fritidshemmet.

Utbildning – tolkas enligt skollagen som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

9

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 9

22/04/15 4:05 PM

Inledning

Presentation av författarna Margareta Schröder, fritidspedagog, f.d. rektor, certifierad coach och utbildningskonsult, har från 1991 arbetat som chef inom förskola, fritidshem och grundskola. Sedan 2001 fram till 2014 har hon varvat rektorsarbetet med konsultuppdrag inom arbetslagsutveckling, chefsfortbildning, systematiskt kvalitetsarbete, projektledning och coaching.

Från 2009 och för närvarande arbetar hon som extern utbildningskonsult för Lärarfortbildning AB och då främst med inriktning mot ­fritidshem. Hon har också erfarenhet som examinator både i SIQ:s utmärkelser Svensk Kvalitet (2002) och i Bättre skola (2009).

Jarko Tuisku, fil.kand. i barn- och ungdomsvetenskap, är fritidspedagog, har sedan 2009 föreläst för och utbildat personal på fritidshem i hela Sverige. Sedan januari 2012 har han arbetat på Stockholms universitet som lärare inom utbildningen för fritidslärare och förskollärare. Han arbetar också som biträdande rektor. 2009 tilldelades han Nacka kommuns kvalitetsfjäder för ett kvalitativt pedagogiskt arbete på fritidshem.

Jarko har även studerat musik och varit verksam inom olika f­orum, både inom barn- och ungdomsensembler och andra band- och ensemblegrupper.

Eftersom vi skrivit boken tillsammans använder vi genomgående begreppet vi i texten för att förtydliga att det är någonting vi båda står bakom. De exempel vi använder i kapitlen är hämtade från vår egen praktik genom åren.

När vi i texten skriver om skola och fritidshem vill vi förtydliga att det ena inte utesluter det andra. Om vi enbart skriver fritidshem, kan det också omfatta skolans verksamhetsfält och vice versa.

Vi har i skrivprocessen ständigt tolkat och analyserat materialet utifrån en vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet.

10

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 10

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten? ”När jag öppnar Lgr 11 så stannar min hjärna. Jag fattar ingenting!”

Det var en personal vid ett fritidshem som uttryckte det så drastiskt, och det hon menade var att hon upplevde det svårt att använda Lgr 11 i vardagsplanerandet och koppla den till den egna verksamheten. Hon kände att den inte var skriven, riktad till fritidshemmens personal.

Fritidshemmets verksamhet har stor betydelse för barns utveckling och lärande. På fritidshemmen lär sig barnen att fungera bra och funktionellt i sociala sammanhang och också att tillägna sig förmågor samt utveckla sitt jag för att klara sig själv i sin vardag. Kvaliteten i verksamhetens innehåll beror på pedagogernas fördjupade förståelse av uppdraget. Förtrogenhet med uppdraget kombinerat med ett ansvarstagande avgör till stor del hur barnen får den utbildning de har rätt till. I kapitlet beskriver vi de olika delarna i styrdokumenten kopplat till uppdraget på ett djupgående sätt. Kapitlet avslutas med författarnas sammanfattande tolkning av fritidshemmets uppdrag.

I Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen 2010), då 77 fritidshem granskades, framkom att uppdraget för fritidshemmet var tämligen otydligt för många av de intervjuade pedagogerna, men även för skolornas skolledning. Bara något enstaka fritidshem uttryckte att de utgick från de nationella målen i läroplanen. I stort hade de intervjuade en aning om de allmänna råden för fritidshem och hade läst dem vid något tillfälle, men råden användes inte i samband med planering och utvärdering av verksamheten. Några enstaka personer hade aldrig läst

11

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 11

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

dem, och det fanns även någon som inte alls kände till dem. Om vi utgår från att rapportens utvärderade fritidshem motsvarar den generella bilden av fritidshemmen i Sverige 2009, framstår det tydligt att det finns ett behov av att hitta arbetssätt för hur personalen arbetar med målen i styrdokumenten i fritidshemsverksamheten. Vår bild, när vi idag arbetar med olika personalgrupper från fritidshemmen under fortbildningsdagar, är att många fortfarande inte har det, förutom de som nyligen är utexaminerade från högskolan och har läroplanen aktuell. Dock har vi glädjande nog de senaste tre åren stött på många fritidshem som just är i färd med att tydliggöra målen i verksamheten utifrån Lgr 11 och försöker koppla den till sitt vardagsarbete. Många uttrycker också att när de väl gjort en reflektion över innehållet i läroplanen, ser de inga problem med att utgå ifrån den och de mål som finns och koppla dem till den egna verksamheten.

Lgr 11 och Skolverkets Allmänna råd Läroplanen som gäller från 1 juli 2011 innefattar skola, förskoleklass och fritidshem. Den är mål- och resultatstyrd, med detaljerade kursplaner för respektive skolämne, både vad gäller målbild och centralt kunskapsinnehåll. Den stora skillnaden mellan den nya läroplanen (Lgr 11) och den gamla (Lpo 94) är att kursplanerna för de olika skolämnena nu bakats in i läroplanen. Det första och andra kapitlet i den samlade läroplanen är styrande för alla tre verksamheterna (Skolverket 2011, s. 4).

De skillnader som finns i själva textens innehåll jämfört med tidigare läroplan kan tyckas små i skrift, men de har en stor betydelse för arbetssätt och metoder i utbildningen. Tidigare i Lpo 94 stod det till exempel att eleverna ska inhämta kunskaper. I Lgr 11 står i stället att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det säger en hel del om kunskapssyn kopplat till arbetssätt och metoder. Det är inte bara att ”fylla hinken”, utan i elevernas ständigt pågående lärandeprocesser behövs närvarande och engagerade pedagoger med hög kompetens. Pedagoger som följer, stöder, berikar, handleder och ger feedforward kontinuer-

12

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 12

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

ligt, gynnar lärandet positivt. Det kräver ett p ­ rofessionellt förhållningssätt där läraren har en god relation till eleven och ger respons på olika sätt under hela lärprocessen. Det är inte bara en kunskapsutveckling som sker utan det betonas också i Lgr 11 att det även handlar om en personlig utveckling och en progression vad gäller utvecklingen av elevens förmågor, som att kunna ta ansvar, kunna samarbeta, reflektera och kommunicera. I det sammanhanget är det lätt att se vikten av fritidshemspersonalens bidrag för de yngre eleverna genom att de kompletterar skolans arbete med varierade och praktiska arbetssätt som bygger mycket på att relatera till andra.

Tredje delen i läroplanen, kursplanedelen, är inte styrande för fritidshemmen, men i de teman, projekt och aktiviteter som genomförs på fritidshemmen finns ofta inslag av kursplanernas innehåll. Det är då ofta i form av lek, ett laborativt och praktiskt arbetssätt i praktiska aktiviteter, teman och projekt som eleverna tar del av de kunskaperna. Det kan vara till exempel saker som gäller natur och miljö i samband med en utflykt, matematik utomhus på skolgården eller i fritidsköket och en rad andra aktiviteter.

Frågan om en kursplan för fritidshemmet väcktes under senare hälften av 2011 och har tillsynes delat fritidspedagogerna runt om i Sverige i två läger. Några menar att fritidshemmet just behöver detta för att status- och professionsmässigt kunna mäta sig med skolan. Inte bara status lyfts fram som en viktig förutsättning, utan uppdraget för anställda på fritidshem skulle också på så sätt bli mer tydligt ansåg flera fritidspedagoger. Andra menar att fritidshemmet redan skolifierats till den graden att verksamheten därför inte behöver en egen kursplan med allt vad det innebär, bland annat bedömning och betygssättning. Ett förslag på en kursplan för fritidshemmets verksamhet lämnades till utbildnings-­ departementet under mars 2012 av Lärarförbundet, men godkändes inte.

Då det inte har funnits en specifik beskrivning av kunskapsinnehåll för fritidshemmet (Skolverkets Allmänna råd från 2007, täckte inte allt som finns i läroplanen) och det är krav på att arbeta efter läroplansmålen, tycker många att en kursplan är ett välkommet tillskott. En kursplan

13

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 13

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

från Skolverket är under utarbetande, men till dess kan L ­ ärarförbundets förslag till kursplan för de fritidshemspedagogiska verksamheterna vara en modell för att bättre kunna beskriva verksamheten i samband med planeringar och målskrivande.

Sommaren 2014 publicerades de nya allmänna råden för fritidshem utifrån den nya läroplanen. Skolverket har tagit fram nya allmänna råd för fritidshemmet av flera skäl, precis som vi varit inne på tidigare. Dels har lagstiftningen inom området ändrats, dels har läroplanerna för de obligatoriska skolformerna reviderats. Samtidigt har fritidshemmet fått ett tydligare uppdrag med inriktning på att stimulera elevernas utveckling och lärande med den nya skollagen. Fritidshemmet har därigenom fått en närmare koppling till förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna (Skolverket 2014).

Flera andra styrdokument gäller för fritidshemmen, förutom läroplanen och Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. De viktigare är Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket 2012b) och Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet (Skolverket 2012). Fritidshemmen har en orientering mot elevernas sociala utveckling och lärande och har ofta en hög kompetens i att möta barn i olika situationer som uppstår. Det kan vara i lek och aktiviteter som till exempel konfliktsituationer, mobbningsärenden och kamratproblematik över huvud taget.

Att arbeta med kvalitetsarbete systematiskt i verksamheten berör alla medarbetare och det bör finnas en struktur, ett arbetssätt och metoder för det, samt en samverkan med föräldrar och framför allt elever. Genom att låta eleverna få ett inflytande och en medverkan kan det skapa mycket lärande för eleverna. De utvecklar bland annat förmågor som att kunna analysera och reflektera, samarbeta och tillsammans lösa problem.

En av grundförutsättningarna för att skapa en god kvalitativ verksamhet är att fritidsläraren är klar över uppdraget utifrån styrdokumenten som gäller för fritidshemmet.

Verksamheten bör ha sina fötter i styrdokumenten. I skollagen står det att fritidshemmen kompletterar utbildningen i förskoleklassen,

14

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 14

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska vidare stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen i fritidshemmen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov och främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Därtill behöver vi lägga till att verksamheten ska förena omsorg och pedagogik (Skolverket 2014). Vi gör här en överblick över de olika delarna i uppdraget.

Komplettera och samverka med skolan Fritidshemmet ska komplettera skolan på två sätt, tids- och innehållsmässigt. Tidsmässigt genom att erbjuda pedagogisk kvalitativ verksamhet för eleverna den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven. Innehållsmässigt genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan.

Tillsammans ska skola och fritidshem bidra till elevens allsidiga utveckling och lärande (Skolverket 2011). Eftersom kunskap kommer till uttryck i olika former förutsätts att skolan och fritidshem samspelar med varandra för att på så sätt komplettera innehållet. Skolverket påvisar att skolan måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och på att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Det talas i läroplanen om fyra F: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Fritidspersonalen kopplar undervisningens ­ ­ teoretiska innehåll (fakta) till en aktivitet där eleven får arbeta med det på ett mer konkret sätt. Ett exempel skulle kunna vara att eleven får i uppgift att räkna ut hur många centiliter som ryms i en deciliter och vidare hur många deciliter det behövs för att baka en kaka under en bakningsaktivitet. Det i sin tur ökar elevens förståelse och färdighet att använda ­teorin i praktiken. Eleven blir mer förtrogen med hur kunskapen kan användas, och sätter in lärandet i ett sammanhang.

15

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 15

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

Fritidshemmet kan genom sin särskilda kompetens komplettera utbildningen på många sätt. I dagens grundskollärarutbildningar för ­arbete i fritidshem lyfts bland annat vikten av att stärka och komplettera barns språkliga och matematiska utveckling. Genom att fritidslärarna i till exempel leken arbetar mer praktiskt med läs- och skrivutveckling, spelar spel eller kombinerar fysisk aktivitet med matematik genom utomhusmatematik stärks och kompletteras elevens matematiska utveckling och lärande. Fritidshemmets kompletterande roll kan här ses som att skapa tillfällen och miljöer som stimulerar eleverna att beskriva, ­resonera, argumentera och berätta om hur de löser problem. Förtrogenheten omfattar också det matematiska språket, vilket också är ett centralt syfte med fritidshemmets kompletterande roll.

Skolverket skriver: Genom att eleverna ges möjlighet att tillämpa matematik inom olika ämnesområden och på rent matematiska områden kan de utveckla en tilltro till att använda matematik i många olika situationer och sammanhang. (Skolverket 2011b, s. 8)

Aktivt stimulera lärande och utveckling hos eleverna I Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem (Skolverket 2007) stod att fritidshemmet skulle ge stöd till barnets utveckling. I och med att det idag heter ”Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i” (Skollagen 14 kap. 2 §) har fritidshemmets lärandeuppdrag stärkts och det är nu en utmaning att beskriva det lärande som sker på fritidshemmet. Det är komplext, med många dimensioner och det krävs analys och reflektion för att kunna urskilja och beskriva det. En av lärarens många uppgifter är att göra det möjligt för alla elever att lära sig de grundläggande och viktiga färdigheterna inom matematik. Eleverna behöver bland

16

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 16

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

annat kunna talföljden, ­förstå ­en-en-korrespondens, med vilket menas att eleven kan koppla ihop räkneord med föremål, samt förstå när talen används till att beskriva antalet objekt i en mängd, det vill säga att hur många ska besvaras med det sista räkneordet – den så kallade kardinala aspekten. Ett sätt för eleverna att träna på dessa grundläggande kunskaper inom matematiken är till exempel att spela spel på fritidshemmet.

I flera brädspel tillämpas de matematiska färdigheterna och det teoretiska innehållet blir på så sätt mer konkret; fakta fördjupas genom färdighet och förståelse. Det lärande och den utveckling som fritidshemmets personal här kompletterar skolan med är just den mer praktiska, det mer lekfulla och experimenterandet. Genom att dels använda kroppen, dels andra miljöer (utomhus, inomhus) stimuleras och utvecklas elevens förståelse för problem, och eleven får möjlighet att använda sina kunskaper i andra sammanhang varigenom kunskapen också ­befästs ytterligare. Detta väcker också elevens intresse och ökar motivationen, menar bland andra författarna till boken Att lära in matematik ute 1 och 2 (Molander, Wejdmark, Bucht & Lättman-Masch 2010, 2012). I läroplanen står det att läraren ska ”svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer” (Skolverket 2011, s. 15). Genom att arbeta med kroppen och med händerna, genom att samarbeta med andra och integrera andra ämnen stimulerar fritidshemmet aktivt elevens lärande och utveckling.

I läroplanen förekommer ofta begreppet förmågor: i kapitel ett, Skolans värdegrund och uppdrag, i kapitel två, Övergripande mål och riktlinjer samt i kapitel tre, Kursplaner.

Tanken är att läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Vi vill lyfta detta begrepp och vår tolkning av dess innebörd för fritidshemmets arbetssätt i den här boken. Ordet förmåga betyder duglighet, bland annat talang, kunnande och skicklighet. Men det kan också betyda färdighet, kunskap och kunnighet. Vilka färdigheter behöver våra elever ha med sig efter avslutad grundskola? Vilken kunskap behöver de för att klara sig själva i sin vardag den dag de slutar på fritidshem? Tittar vi på de färdigheter som återkommer

17

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 17

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

i ­läroplanen, hittar vi följande: kunna kommunicera, kunna reflektera, kunna ta ansvar, kunna samarbeta och vara kreativ.

Hur förhåller sig dessa förmågor till ett lärande på fritidshem? Nedan följer ett exempel från fritidshemmet Nova.

Exempel från verkligheten Varje vår har fritidshemmet Nova en teaterföreställning med olika typer av uppträdanden med barnen i rollerna. Förberedelserna startar redan på hösten med att de först har en kreativ period där gruppen bestämmer vad teaterpjäsen ska handla om och sedan startar en lång skrivarprocess där manus skapas. När väl det är klart är det dags att besätta pjäsens olika roller. Det görs under demokratiska former under samlingen. Allas röster blir hörda och innan rollbesättningen är helt klar får manusförfattarna revidera manus lite. Något av barnen ville spela en roll som inte fanns i manus och alla tyckte det var en så kul idé och lade till ytterligare en karaktär i pjäsen. En grupp i gruppen blev ansvarig för scenografin och några andra barn tog hand om marknadsföring, biljettförsäljning och så vidare. Alla grupperna hade en ledare som hjälpte de andra barnen att hålla sig till det de skulle göra och påminde så att allt skulle vara klart i tid. I manusgruppen tar ett barn på sig den viktiga regissörsrollen. Arbetet i grupperna flyter på under vintern och när våren börjar närma sig är alla spända av förväntan inför hur den färdiga pjäsen kommer att tas emot av åskådarna. Pjäsen som detta år handlar om det goda och det onda och om hur det goda vinner blir en succé.

Vid efterföljande samtal vid samlingen utvärderas arbetet och alla känner sig väldigt nöjda. Under det här teaterprojektet ser vi prov på ett ofantligt lärande och utvecklande av förmågor. De tränar ansvarstagande genom att se till att allt blir gjort i rätt tid och på rätt sätt, genom att hjälpa och stödja varandra och hålla ordning på material, dekor och kläder. De tränar på att tala, lyssna, läsa, diskutera, argumentera och förklara – men andra ord kommunicera.

Samarbete är en framgångsfaktor i projektet och ibland uppstår

18

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 18

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

konflikter. Oftast lyckas de lösa problemen, ibland med hjälp av vuxna förstås, men intresset och motivationen driver dem framåt. De jobbar med kreativitet när de skapar både innehåll i manus, gör kläder, scenografi och slutligen samarbetar de i hög grad. Det är många pusselbitar som behöver fungera i det stora projektet.

De reflekterar kontinuerligt i samlingar om hur arbetet går, om de behöver hitta nya lösningar och framför allt när de har genomfört föreställningen. Då får de fundera och analysera varför det gick som det gick. Vad kunde gjorts på ett annat sätt? Vad skulle de göra om de skulle sätta upp en ny pjäs? Skulle det bli på ett annat sätt i så fall, utifrån de erfarenheter de har? Pedagogerna tar sig tid till att låta barnen fundera över vad de lärt sig under projektet och de pratar om de fem förmågorna med barnen, ställer frågor och de märker att barnen har lätt att förstå sitt eget lärande på det här sättet. Genom en medvetenhet och förtrogenhet om uppdraget och dess alla möjligheter och perspektiv, kan fritidshemmet förtydliga sin betydelsefulla och viktiga roll för barns utveckling och lärande.

Det innehåll i verksamheten som pedagogen skapar för att eleverna ska få möjlighet att träna och utveckla förmågor och det sätt på vilket sätt pedagogen möter eleverna i deras lärandeprocess är sedan av stor vikt.

Skapa helhet i elevernas vardag Det ska även finnas en helhetssyn på eleven och elevens behov. Ur ett elevperspektiv bör det finnas ett flöde i verksamheten från morgon till kväll så att eleverna känner att dagen håller ihop. De kommer tidigt på morgonen, de möts av någon pedagog, ofta tillsammans med elever från andra grupper. De slussas över till klassen, arbetar, leker, rastar och går sedan till fritidshemmet, antingen i samma lokaler eller i någon annan lokal. Eventuellt samlas flera klassers barn på en avdelning, ett stängningsfritidshem. Det är flera övergångar och byten av lokaler, perso-

19

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 19

22/04/15 4:05 PM

1. Fritidshemmets nya uppdrag – vad säger styrdokumenten?

nal och miljöer. Det är många förändringar över dagen som kan upplevas som positiva för barnen. Att varva skolaktiviteter i klassrummet, lek, skapande, utevistelse och omsorg över dagen gör att de får använda sina hjärnors kapacitet på ett sätt som gynnar lärande och utveckling (Bergström 1990). För många förändringar, byten och olikheter kan också skapa otrygghet, framför allt för de yngre eleverna, vilket i många fall hämmar lärandet. Det faktum att det är två verksamheter kräver att personalen har strategier för att skapa en trygg helhet. Fritidshemspersonalen finns där hela dagen, de har kunskap om eleverna och deras behov, intressen och erfarenheter, de har vetskap om elevernas bakgrund, god föräldrakontakt och en insikt i hur läraren arbetar i skolan och förhoppningsvis en god samverkan. Det gynnar helhet, elevernas trygghet och lärandet.

Skapa meningsfull verksamhet ”Tur att fritids finns, annars så skulle jag inte gå hit till skolan”, sa en elev i årskurs 2 en dag till rektorn som var på besök.

Att fritidshemmet har en särskild plats i barns medvetande är ofta ­beskrivet. Många vuxna minns i en nostalgisk tillbakablick den egna barndomens ”fritids” som en plats där de kunde slappna av, ha kul med kompisarna, och ibland minns de någon ”särskild” fritidspedagog som fyllde en viktig funktion under de första skolåren. I Lgr 11 står det att läraren ska ... organisera och genomföra arbetet så att eleven – upplever att kunskap är meningsfull och att den egna ­kunskapsutvecklingen går framåt. (s. 14)

Vidare beskrivs meningsfull verksamhet så här i de allmänna råden (Skolverket 2014): Eleverna har möjlighet att uppleva fritiden som meningsfull när verksamheten är trygg och stimulerande samt formas utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter.

20

47106615_Fritidshemmets uppdrag_Korr4.indd 20

22/04/15 4:05 PM

– ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande

Boken vänder sig till blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, till anställda och ledare inom skola och fritidshem samt till politiker som är intresserade av fritidshemmets pedagogik och verksamhet.

Författarna Margareta Schröder och Jarko Tuisku är båda fritidspedagoger och har många års erfarenhet som utbildare för pedagoger och lärare inom fritidshem.

Margareta Schröder & Jarko Tuisku

Med Fritidshemmets uppdrag vill författarna synliggöra fritidshemmet och dess pedagogik. I boken beskriver de fritidshemmets komplexa uppdrag på ett konkret och tydligt sätt och sammanlänkar vardagens praktik med aktuell forskning. Tanken är att boken ska kunna användas direkt i den dagliga verksamheten.

Fritidshemmens olika uppdrag som de framgår av läroplanen och styrdokumenten tas upp och tolkas samt hur fritidslärarens yrkesidentitet och roll har utvecklats fram till idag. Författarna fördjupar sig särskilt i det professionella bemötandet och hur det påverkar barns utveckling och lärande. Det handlar om att möta eleverna utifrån en etisk och demokratisk värdegrund som gör att eleverna känner sig trygga, upplever omsorg och meningsfullhet.

Hur ett praktiskt och enkelt kvalitetsarbete kan integreras i vardagsarbetet samt betydelsen av ett effektivt teamarbete beskrivs även.

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag

– ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande

Best.nr 47-10661-5

Tryck.nr 47-10661-5-00

Margareta Schröder & Jarko Tuisku