Vi måste ha glömt bort tiden och vi reser oss alla upp hastigt, plockar undan snabbt och lätt och hämtar sedan hästarna. De är så vackra båda två. Jag är så stolt över Lucas och håller tummarna att allt ska fungera idag. Jag har längtat så i veckor och nu är det äntligen dags. Vi tar med oss båda våra stoltheter och ställer oss bredvid de andra hästarna och dess ägare. Jag ställer mig bredvid en tjej och hennes vackra, vita häst. Lucas visar direkt med sina öron genom att ta dem bakåt och börjar krafsa med sitt högerben att han inte gillar sin kamrat bredvid sig. Den vita hästen vid namn Georgia börjar också bete sig märkligt och visa samma sak. Det dröjer inte länge förrän en av domarna kommer fram till mig. – Det är bäst att vi byter plats på dig och Lucas, säger hon och lägger sin hand på min axel. Jag tar genast med mig Lucas och hamnar mellan två andra hästar som han kommer betydligt bättre överens med. Nu har vi bättre chanser att göra bra ifrån oss. Först går vi alla i ring och visar upp våra hästar. Efter en stund ropar en av domarna halt och allihop ska stå stilla. – Nummer 1 kan börja ställa upp. Jag ler stolt och känner hur pirret i magen börjar igen. Men det känns skönt att få vara först. Då kan man koppla av sedan. Jag är noga med att Lucas står perfekt. Jag ställer honom så att han står med huvudet åt vänster och ser till att han står med raka ben och att han har sitt vänster framben pyttelite längre fram än sitt högra ben. Lucas är riktigt duktig. Jag är så stolt över honom. Han står helt perfekt. Benen är varken för långt fram eller för långt bak, vilket är viktigt för att få en bra bedömning av domarna. Jag kollar också så att höger bakben står så att skenan hamnar i en lodrätt vinkel och inte bakom ”rumpan” och sedan så att vänster bakben står något längre bak
19