K책ver korr 4.indd 2
2014-04-03 10:41
Innehåll
Förord av Gerhard Andersson ..................................... 11 Författarens förord ...................................................... 15
introduktion – att våga vara som man är 1. Introversion – diagnos eller gåva?............................ 23 Vi är biosociala varelser...........................................24 Temperament och personlighet................................ 25 Högreaktiv eller lågreaktiv – om våra individuellt designade hjärnor................................................26 Känslighet – en överlevnadsegenskap....................... 29 Det extroverta idealet – myter och värderingar........ 32 Uppvärdering av introversionen .............................. 33 Sammanfattning...................................................... 35
social ångest – beskrivning 2. Vad är social ångest? ............................................... 39 Allmän beskrivning ................................................. 39 Hur yttrar sig social ångest?.................................... 41 Hur vanligt är det med social ångest?......................44 Vad kan social ångest leda till?................................ 45 Varför får man social ångest?................................... 46 Andra närliggande diagnoser................................... 49 Sammanfattning...................................................... 50
Kåver korr 4.indd 5
2014-04-03 10:41
3. Ett evolutionärt perspektiv på social ångest............. 52 Hot, rädsla och biologisk beredskap........................ 52 Rädsla i överlevnadens tjänst................................... 53 Kunskap genom observationer................................. 54 Socialt signalsystem ................................................ 55 Evolution och social ångest...................................... 56 Sammanfattning...................................................... 58 4. Social ångest hos barn och ungdom.........................60 Utvecklingsfaktorer..................................................60 Familjefaktorer......................................................... 64 Diagnos.................................................................... 65 Hur yttrar sig social ångest hos barn och ungdom?... 66 Närliggande men särskiljande diagnoser..................69 Behandling............................................................... 71 Sammanfattning...................................................... 73
behandling 5. Vad är kognitiv beteendeterapi?................................77 Beteendeterapi – en teori om inlärning ....................77 Kognitiv terapi – en filosofisk grundsyn...................80 Några huvudprinciper för KBT................................ 81 Terapeutiska tekniker i KBT.................................... 83 Den terapeutiska alliansen....................................... 92 Sammanfattning...................................................... 94 6. En KBT-modell för social ångest ............................. 95 En helhetssyn........................................................... 95 Tankemässiga symtom – hur man tänker................. 98 Tankemässiga symtom – vad man tänker............... 102 Kroppsliga symtom................................................ 108
Kåver korr 4.indd 6
2014-04-03 10:41
Känslomässiga symtom.......................................... 110 Beteendemässiga symtom....................................... 113 Den onda symtomcirkeln....................................... 116 Sammanfattning.................................................... 120 7. Individualterapi – de elva stegen............................ 121 1) Kartläggning och bedömning ............................ 122 2) Att identifiera säkerhetsbeteenden och den onda cirkeln...................................................... 124 3) Att modifiera den negativa självbilden ............... 127 4) Att skifta fokus och experimentera med uppmärksamheten ............................................ 131 5) Exponering – att utsätta sig på ett nytt sätt ....... 132 6) Att bearbeta negativa automatiska tankar......... 134 7) Att bryta oron i förväg och kritiken i efterhand ........................................................ 134 8) Att se situationen som den verkligen är ............. 136 9) Att bearbeta fördomar om sig själv – om kognitiva scheman ................................... 137 10) Att acceptera och bekräfta sig själv och att hitta sin sociala bekvämlighetszon ................... 142 11) Behandlingssammanfattning och vidmakthållandeplan ....................................... 148 Att redigera traumatiska bildminnen – ett kompletterande steg ................................................ 149 Något om medicinering och KBT........................... 160 Sammanfattning.................................................... 163 8. Fallbeskrivningar .................................................. 165 Birgitta, 28 år ....................................................... 165 Erik, 31 år ............................................................. 171
Kåver korr 4.indd 7
2014-04-03 10:41
9. Gruppbehandling .................................................. 179 Ramar för gruppterapin ....................................... 180 Förberedelser inför gruppstart ............................... 182 Att identifiera och korrigera negativa tankar ........ 184 Exponering och rollspel i gruppen......................... 186 Att arbeta med hemuppgifter................................. 188 Sammanfattning.................................................... 189 Slutord........................................................................ 191 Skattningsskalor och terapimaterial ........................... 193 Vanliga skattningsskalor........................................ 193 Terapimaterial........................................................ 194 Kontaktvägar..............................................................204 Litteratur ...................................................................206 Register....................................................................... 211
Kåver korr 4.indd 8
2014-04-03 10:41
... Men vem ska trösta Knyttet med att säga som det är: Stig in och säg godafton så de ser att du är här! ...
Kåver korr 4.indd 9
Tove Jansson: Vem ska trösta Knyttet?
2014-04-03 10:41
K책ver korr 4.indd 10
2014-04-03 10:41
Förord
Att någon gång i livet känna sig granskad och bortgjord är en nästan universell mänsklig erfarenhet. Men även blyghet, social ångest och social rädsla finns hos oss alla, i större eller mindre utsträckning. Vi lever också i en föränderlig tid då det ställs stora krav på vårt sociala fungerande. Många förutsätts kunna ställa sig upp och tala inför främmande människor (exempelvis hålla föredrag) och ”social kompetens” är något som ofta bedöms i anställningsintervjuer. Vi antas kunna konversera vid en middag och kunna ”knyta kontakter” i alla möjliga sammanhang. Att beskrivas som ”social” betraktas som positivt och i moderna sociala medier kan man tävla om vem som har mest spännande liv och flest kontakter. Social ångest har i alla tider hanterats på olika sätt, men i dag har vi andra möjligheter (och fallgropar). Vår moderna tid är möjlig att fly från, exempelvis genom att helt försvinna in i en virtuell värld. De gamla flyktvägarna finns förstås kvar, exempelvis missbruk av alkohol och social isolering. När problemen når en viss gräns kan ”social fobi” vara en korrekt beskrivning. Det är egentligen en märklig term eftersom den som lider av social ångest inte har fobi för människor, utan snarare är rädd för social interaktion och inte sällan grubblar mycket både före och efter sociala situationer. Därför kallar man i dag social fobi ”social ångest”, exempelvis i den senaste versionen av den internationella diagnosmanualen DSM (DSM-5).
11
Kåver korr 4.indd 11
2014-04-03 10:41
Anna Kåver är en erfaren kliniker och författare som i Social ångest. Att känna sig granskad och bortgjord förmedlar en nyanserad och modern bild av vad vi vet. På senare år har vi lärt oss mycket om social ångest och social rädsla. Inte minst har denna utveckling underlättats av de forskare inom kognitiv beteendeterapi (KBT) som studerat mekanismerna bakom social ångest och även utvecklat effektiva behandlingsmetoder. Jag tror att både den som känner igen sig i de problem som beskrivs och den som behöver veta mer om detta för sitt arbete, eller är allmänt intresserad av ämnet, kan ha nytta av den här boken. Social ångest är mycket vanligt förekommande, och problemen börjar redan i unga år. Anna Kåver lyfter redan inledningsvis fram betydelsen av personlighet och personlighetsdraget introversion (inåtvändhet), vilket hon kontrasterar mot det i samhället ofta önskvärda draget extroversion (att vara utåtriktad). Att hon på detta sätt kopplar samman vad vi vet från andra områden inom psykologin (i detta fall personlighetspsykologin) är en viktig förtjänst med boken. Sedan är steget inte långt till att diskutera betydelsen av vår biologi, vilken inte går att kringgå eftersom människan är en biologisk varelse, För att kunna förstå social ångest behöver vi även undersöka hur hjärnan fungerar. Såväl det evolutionära perspektivet på fenomenet social ångest som utvecklingspsykologiska vinklar tas upp. Vi vet att ångestproblematik ofta börjar redan i barndomen eller tonåren och denna bok tar upp situationen för både barn och vuxna. En stor del av boken ägnas åt behandling, framför allt åt hur man med hjälp av KBT kan minska besvären. På ett tydligt och respektfullt sätt presenterar Anna Kåver 12
Kåver korr 4.indd 12
2014-04-03 10:41
Förord
den mest framgångsrika modellen för social ångest (utarbetad av David Clark och Adrian Wells), men generell KBT-kunskap och omfattande kliniska erfarenheter lyser hela tiden igenom. Jag uppskattar särskilt att boken tar upp acceptansorienterad KBT, vilket jag – i likhet med Anna Kåver – tror kan berika behandlingen. Ibland uppfattas KBT som en fyrkantig arbetsmetod, men det stämmer inte enligt min mening då det finns en stor variation och flexibilitet i arbetssättet, även om ramarna och det huvudsakliga innehållet inte förhandlas bort. En fördel med KBT är att man har visat att den kan förmedlas på olika sätt. Svensk KBT-forskning har främst rört internetförmedlad KBT, men även individualbehandling och gruppbehandling har studerats och här beskrivs de två arbetssätten förtjänstfullt. Det har gjorts försök att behandla social ångest genom att exempelvis träna uppmärksamhet med hjälp av ett datorprogram (vilket inte är samma sak som internetförmedlad KBT), men resultaten är oklara. Än så länge är KBT i olika format den behandling som har starkast stöd i forskningen. KBT utvecklas också hela tiden, och ett exempel på detta som tas upp i boken är arbete med påträngande traumatiska minnesbilder. Uttrycken ”social ångest” och ”social fobi” kan låta som om de avser en sjukdom likt diabetes eller en svår psykiatrisk sjukdom som schizofreni. Samtidigt visar forskningen tydligt att det inte går en skarp gräns mellan att vara ”frisk” och ”sjuk” vad gäller just social ångest. Det är ett kontinuum. Att kunna bry sig om hur andra tänker om oss är en egenskap vi människor ofta har stor nytta av. Att skämmas inför något vi har gjort fel eller helst skulle 13
Kåver korr 4.indd 13
2014-04-03 10:41
vilja ha ogjort är inte heller något som alltid är negativt. Tvärtom är det tur att de flesta av oss tänker efter hur vi framstår inför andra och att vi reagerar negativt när vi trampar i klaveret socialt. Denna bok handlar om när det hela går för långt – när vardagens sociala gissel blir till ett lidande. Det ligger något i teorin om att människan har fått sin stora hjärna för att kunna förstå andra (vissa forskare menar exempelvis att vi behöver en stor hjärna för att lista ut om vi blir lurade). Människor är något som vi är intresserade av och så kommer det att förbli. Exempelvis är vår hörsel specifikt anpassad för att höra tal. Genom att lära oss mer om vårt sociala fungerande kan vi förstå oss själva bättre – inte minst när vi har problem med sociala kontakter. Min förhoppning är att du efter att ha läst denna bok kommer att kunna mer om social ångest men även mer om vad det kan innebära att vara människa. Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi, kognitiv beteendeterapeut, psykolog Linköpings Universitet samt Karolinska Institutet
14
Kåver korr 4.indd 14
2014-04-03 10:41
Författarens förord
Länge var vad som tidigare kallades social fobi den försummade ångeststörningen. Andra diagnoser som panikångest och tvångssyndrom, hade – och har i viss mån fortfarande – fått mycket större uppmärksamhet såväl hos forskare och behandlare som i massmedierna. Så är det inte längre. Både i och utanför psykiatrin har man fått upp ögonen för hur många som lider av social ångest och hur genomgripande de negativa konsekvenserna blir för dem som drabbas. För fjorton år sedan, då jag skrev den första versionen av denna bok, hade jag under många års arbete med kognitiv beteendeterapi, KBT, ofta saknat litteratur på svenska att erbjuda klienterna som ett komplement till behandlingen. Även i min roll som handledare och undervisare på olika utbildningsnivåer, saknade jag svenska sammanställningar av KBT för psykiatriska diagnoser. Vid den tiden arbetade jag på Danderyds sjukhus med en forskningsstudie om social fobi. Den leddes bland annat av professor David Clark, en internationellt mycket erkänd forskare och kliniker inom området. I samarbete med kollegan Adrian Wells hade han utarbetat den behandlingsmodell som vi i studien jämförde med medicinering. Klienterna upplevde stora framsteg och terapeuterna var entusiastiska över arbetssättet och manualen. Vi insåg alla värdet av att sprida den i en lättillgänglig svensk version. Så föddes idén till denna bok, och till min glädje gav David Clark också skrivprojektet sin ”välsignelse”. Gruppbehandling för social ångest hade också visat 15
Kåver korr 4.indd 15
2014-04-03 10:41
sig framgångsrik, därför kändes det angeläget att, om än lite mindre utförligt, även presentera Richard Heimbergs manual för behandling i grupp. I dag är läget för KBT annorlunda. En stor mängd behandlingsforskning har gjorts, kliniska erfarenheter har dokumenterats och vi har ett brett utbud av svenska böcker och manualer för olika psykiatriska diagnoser att tillgå, särskilt för de olika ångesttillstånden. Inte minst sker en spännande och framgångsrik utveckling av behandling över internet, något som möjliggör att klienter kan få tillgång till god evidensbaserad KBT oavsett var i landet de råkar bo. I litteraturlistan ger jag tips för den som vill fördjupa sig rörande sådan behandling. Jag vill också gärna hänvisa till bokens hemsida; www.nok.se/socialangest. Nya forskningsrön har inte bara genererat nya modeller, utan också lett till utveckling och förfining av de redan befintliga. I Clarks och Wells manual betonar man exempelvis nu vikten av att arbeta med ångestladdade och mycket lättväckta bildminnen. Minnen som skapar starka känsloreaktioner och förvrängda uppfattningar på ett sätt som försvårar behandlingsarbetet. I föreliggande uppdatering av min bok beskriver jag hur det arbetet går till. Svårigheten att göra gränsdragningar mellan sjukt och friskt, normalt och onormalt har vi alltid brottats med i den diagnostiska vardagen. Den senaste tiden har jag kommit att intressera mig för sambandet mellan biologiskt förankrade personlighetsegenskaper och psykiatriska diagnoser. Här vill jag belysa introversion, en personlighetsegenskap som många känner igen sig i och som ofta inbegriper en viss social tillbakadragenhet. Förhållningssätt och beteenden hos den introverte kan lätt misstas för symtom 16
Kåver korr 4.indd 16
2014-04-03 10:41
Författarens förord
på diagnosen social ångest. De flesta som lever med en introvert personlighet gör det utan att de upplever sig lida av social ångest eller andra psykiska problem. Men trots att varken de själva eller omgivningen sjukförklarar deras reflektiva och tillbakadragna livsstil, kan de ändå känna ett utanförskap. Samhällets idealisering och premiering av extroversion som ett slags ”golden standard” kan lätt göra dem onödigt självkritiska. Jag vill gärna bidra till att öka toleransen, både i och utanför den psykiatriska världen, för olika sätt att vara och förhålla sig i sociala relationer och sociala sammanhang. Därför har jag i denna utgåva av min bok valt att ta med ett kapitel om introversion; om att våga välja en social livsstil utifrån sina preferenser och utifrån vad man själv mår bäst av. Detta kan förhoppningsvis vara intressant att reflektera över, oavsett om man lider av social ångest eller inte. Jag har skrivit boken med förhoppningen att den ska kunna läsas och användas både av dem som lider – eller tror sig lida – av social ångest, och av personal inom psykiatrin som ska hjälpa dessa människor. Boken ska förhoppningsvis också kunna användas inom olika utbildningar. Det faktum att målgruppen är så vid, innebär naturligtvis en balansgång; jag hoppas dock att jag inte har gjort mig skyldig till vare sig alltför grova förenklingar eller alltför komplicerade beskrivningar. För att öka flödet i läsandet har jag valt att utelämna referenserna i själva texten. De finns i stället angivna i litteraturlistan i slutet av boken. För att göra texten lättläst benämner jag klienten som ”han”, väl medveten om att cirka 50 procent av de som lider av social ångest är kvinnor. 17
Kåver korr 4.indd 17
2014-04-03 10:41
Jag har fått ovärderlig hjälp, i båda skrivomgångarna, av personer som samtidigt är experter, vänner och kollegor. Några av dem vill jag särskilt nämna. Min vän och inspiratör Susanne Bejerot, specialist i psykiatri, docent och leg. psykoterapeut, är den person som fick mig att ta idén på allvar och faktiskt sätta igång med skrivandet. Hon har sedan läst och faktagranskat under arbetets gång. Åsa Nilsonne, psykiatriprofessor vid Karolinska Institutet, tillika vän och samarbetspartner, har med välvilliga och kritiska ögon läst kapitlet om introversion, utifrån sin kunnighet om den mänskliga hjärnan. I arbetet med denna utgåva vill jag också ge ett varmt tack till mina vänner på Natur & Kultur, speciellt till dem jag närmast arbetat med, Marie Söderberg och Lena Albihn. Ni har, som alltid, stöttat och peppat och sett till att den speciella utmaning som det innebär att gå tillbaka och arbeta med gamla texter antogs. Under många år har jag av och till haft förmånen att få lära av och samarbeta med professor David Clark, Warneford Hospital, Oxford. Hans djupa kunskaper om KBT vid ångeststörningar har varit allmänt vägledande för mig. I det ovan nämnda forskningsprojektet på Danderyds sjukhus var han en samarbetspartner med säker klinisk blick och stor pedagogisk förmåga. Övriga medlemmar i behandlingsprojektet skapade också förutsättningarna för att boken kom till: överläkare och docent i psykiatri Börje Wistedt, och leg. psykolog och doktorand Andreas Karlsson. De fem terapeuterna Helena Durling, Elisabeth Ekstrand, Gunilla Fröberg, Susanna Gribbe och Kerstin Söderström delade varje vecka i 18
Kåver korr 4.indd 18
2014-04-03 10:41
Författarens förord
handledningsgruppen generöst med sig av sitt terapeutiska arbete. Professor Arne Öhman vid Karolinska Institutet i Stockholm har givit mig ovärderlig återkoppling. Professor Gunilla Bohlin på Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet har också på ett generöst sätt låtit mig få ta del av sin forskning vad gäller blyghet och social ångest hos barn och ungdom. En grupp vänner och tillika erfarna sjuksköterskor och psykologer inom psykiatrin i Stockholm har läst med luttrade ”psykiatriögon”: Ingela Almqvist Jääskä, Karin Lidbom-Eriksson, Ulrika Romare och Christina Swärd. Slutligen vill jag tacka alla dem som genom åren, i sina tillfälliga roller som klienter, har kämpat tillsammans med mig för att ta sig ur sitt lidande. Ni har fått mig att på ett djupare sätt förstå vad det innebär att lida av social ångest, och ni har också tålmodigt låtit er lotsas igenom alla främmande terapeutiska ingrepp som en KBT-behandling kan innebära. Uppsala i januari 2014 Anna Kåver
19
Kåver korr 4.indd 19
2014-04-03 10:41
K책ver korr 4.indd 20
2014-04-03 10:41
Introduktion – Att våga vara som man är
Kåver korr 4.indd 21
2014-04-03 10:41
K책ver korr 4.indd 22
2014-04-03 10:41
1. Introversion – diagnos eller gåva?
Att leva är att befinna sig i ständig anpassning till en föränderlig omgivning. De sociala förväntningarna på oss varierar med kontexten – på arbetet, i familjen, bland vänner och ute på Facebook. Det moderna samhället ställer höga krav på vår flexibilitet och anpassningsförmåga, krav som lätt gör att vi tappar bort oss själva och som leder oss in i en känsla av dissonans, utanförskap och inre tomhet. I förlängningen kan detta ”förbiseende” av vilka vi i grunden är få negativa konsekvenser och skapa psykiskt lidande. I en vällovlig strävan efter att så exakt som möjligt fånga, beskriva och behandla psykiskt lidande, kritiseras i dag psykiatrin för att frikostigt sätta diagnoser på alltfler mänskliga uttryck – känslor, tankar och beteenden. Gränsen mellan sjukt och friskt, normalt och onormalt blir allt otydligare och faran är att vi alla börjar etikettera varandra. Det livliga barnet blir en ”ADHD-unge”, den ostyriga tonåringen en ”borderline” och den alltid rationella blir en ”aspergare”. Utifrån det perspektivet behöver vi även granska diagnosen social ångest. Är den tystlåtna och stillsamma personen verkligen drabbad av social ångest? Självklart inte. Om man upplever olust och utanförskap i sociala sammanhang är det viktigt att förtydliga vad som är vad i problematiken. Självklart är ett lidande och ett oönskat vingklippt socialt liv, en markör för att tänka i termer av social ångest. Men olusten kanske inte alls, eller åtminstone inte enbart, handlar om överdriven rädsla för andra, utan om en frustration 23
Kåver korr 4.indd 23
2014-04-03 10:41
över att inte våga tillåta sig att leva sitt sociala liv utifrån sin personlighet och sina preferenser – det man önskar, vill och mår bra av. Man styrs av hur omgivningen och samhället ”vill” och förväntar sig att man ska göra och vara – en alltid utåtriktad, självsäker och talför person. Ett av syftena med den här introduktionen är att ge läsaren en ökad självförståelse och respekt för den han eller hon är, med eller utan social ångest. Och att uppskatta, både sig själv och den berikande mångfalden av olika personligheter. Förståelse och acceptans minskar förhoppningsvis benägenheten att i onödan sjukdomsförklara sig själv och andra.
Vi är biosociala varelser Inom psykologin har man länge intresserat sig för, och även ifrågasatt, begreppet personlighet, vad den är och hur den utvecklas. Låt oss reda ut begreppet en aning. I den moderna psykologin talar man om människan som en biosocial varelse – vi formas och lever livet i ett samspel mellan vår biologi och vår miljö. Vi föds in i livet med olika grad av biologisk och psykologisk sårbarhet. En del av oss blir känsliga och lättpåverkade, andra mer oberörda av allt som händer inom och omkring oss. Att det förhåller sig på detta sätt kan upplevas som orättvist. Det betyder nämligen att en del ärver en större benägenhet att utveckla fobiska rädslor och andra psykiska problem, som ångest eller depression. Om psykisk ohälsa sedan verkligen utlöses hos den biologiskt sårbara, är en helt annan sak. Under goda och bekräftande omständigheter behöver en medfödd känslighet inte alls innebära några problem, ofta är den tvärtom en styrka. 24
Kåver korr 4.indd 24
2014-04-03 10:41
1. Introversion – diagnos eller gåva?
Ärftligheten gör att vi alla är olika, både till det yttre och till det inre. Dessutom kan en och samma ärftliga egenskap, både ge oss fördelar och göra oss sårbara. Är man lång, kan man kanske satsa på en karriär som basketbollspelare, men det kan också leda till att man får ryggproblem. Den biologiska ärftligheten tvingas vi leva med, därför finns det all anledning att avhålla sig från onödig och felriktad självkritik och självfördömande. Den psykologiska sårbarheten, däremot, kan vi påverka och den är därför också starkt i fokus under en psykoterapeutisk behandling.
Temperament och personlighet Resonemanget om biologisk känslighet leder oss in på begreppet temperament. Det syftar på nedärvda, biologiskt förankrade beteende- och känslomönster, ett sätt att reagera och agera som är tydligt, både för oss själva och för andra, redan från födseln. Visst beter vi oss olika i olika situationer och med olika människor, men vårt temperament finns alltid med oss, som en bottenklang över tid och mellan situationer. Så kan exempelvis den lilla ”klåfingriga” och extremt nyfikna treåringens utforskande av omgivningen lätt kännas igen i den hängivne forskaren eller tekniknörden. Några exempel på temperamentsegenskaper är att vara: snabb, långsam, rörlig, stillsam, social, inåtvänd, utåtriktad, känslig, nyfiken, uthållig, ängslig, lugn, aktiv, passiv, säker, osäker, stimulanssökande, undvikande, risktagande, försiktig, lågmäld samt belöningsberoende. Vi kan nog alla hitta vår egen relativt varaktiga profil bland dessa olika sätt att vara. 25
Kåver korr 4.indd 25
2014-04-03 10:41
Våra biologiska förutsättningar är således viktiga, men lika viktig är förstås vår miljö och vad vi lär oss där, det vill säga våra erfarenheter. Människan är utrustad med en fantastisk hjärna som både begränsar och ger oss möjlighet att lära oss navigera i omgivningen. Lyckligtvis kan vi alltså bli bra på att hantera vår biologiska sårbarhet – bli mindre rädda och ängsliga, eller för den delen mer känsliga och sensibla. Vårt sätt att vara, vår personlighet, är resultatet av en ständigt pågående utveckling och anpassning mellan vår biologi (temperament) och de utmaningar och lärdomar som livet erbjuder, särskilt i samvaron med andra människor.
Högreaktiv eller lågreaktiv – om våra individuellt designade hjärnor En av många dimensioner av vårt temperament är reaktiviteten – i vilken grad vi är känsliga för och reagerar på olika sorters inre och yttre stimuli. En stor mängd forskning har gjorts om detta.
Barn och reaktivitet Jerome Kagan är en känd amerikansk utvecklingspsykolog som i många år har forskat och gjort långtidsstudier om hur barns biologiska sårbarhet påverkar deras personlighet upp i vuxen ålder. Han studerade nervsystemet hos barn i fyramånadersåldern, genom att kartlägga aktiviteten i deras hjärnor under olika sorters yttre stimulering; starka ljud, plötsliga rörelser, nya leksaker, främmande personer och liknande. Kagan intresserade sig särskilt för 26
Kåver korr 4.indd 26
2014-04-03 10:41
1. Introversion – diagnos eller gåva?
aktiviteterna i ett litet område i hjärnan, amygdala. Det är en del av det limbiska systemet som bland annat ansvarar för tolkning och hantering av känslor. Amygdala ligger långt in i de äldre delarna av hjärnan och anses ha en nyckelroll i människans evolutionära utveckling. Den kan enklast beskrivas som en sambandscentral med uppgift att ta emot, sortera och värdera det ständiga bombardemang av information som vi utsätts av från omgivningen via våra sinnen. Utöver att ta emot och sortera sinnesintrycken, aktiverar amygdala också andra delar av hjärnan och nervsystemet som är nödvändiga för att bäst anpassa våra reaktioner till den situation vi befinner oss i. Vid fara hjälper oss amygdala att antingen fly eller försvara oss och vid förlust av någon eller något vi älskar, att anstränga oss för att bevara och hålla oss nära den eller det som har betydelse för oss. Kagan fann, inte oväntat, att barnen varierade i graden av reaktivitet eller känslighet i denna komplicerade hjärnprocess. Högreaktiva barn viftade mer med armar och ben, hade oftare ett negativt ansiktsuttryck och gav starkare utslag på fysiologiska mått (puls och hjärtfrekvens) än lågreaktiva barn. Variationerna handlade inte enbart om hur barnen reagerade på hot (exempelvis att bli lämnad en stund av en nära person eller utsatt för obehagliga eller distraherande ljud), utan även hur de reagerade på nya, positiva situationer och på sådant som bara var främmande (exempelvis nya leksaker, musik eller främmande människor). Kagan och andra kända forskare, som Hans Eysenck, utvecklade resonemangen och drog utifrån denna forskning slutsatser om hur vi utvecklas som vuxna. Hypotesen 27
Kåver korr 4.indd 27
2014-04-03 10:41
om att barns reaktionsmönster är varaktiga och följer dem in i vuxenlivet, bekräftades. En iakttagelse var också att vi tycks sträva så gott vi kan efter att hantera vår tillvaro med den hjärna vi har fått (i detta fall lågreaktiv eller högreaktiv) och de behov som den skapar för just oss. Vi strävar, med andra ord, efter en inre balans genom att hitta en individuell ”bekvämlighetszon” – med varken för lite eller för mycket av yttre stimulans.
Vuxna och reaktivitet Högreaktiva och känsliga personer tycks vara utrustade med vidöppna dörrar för omvärlden och väljer därför, mer eller mindre medvetet, olika strategier för att ”skydda” sig från att bli mentalt invaderade. Det kan handla om att uppsöka lugna miljöer, stillsamma aktiviteter, tystnad och att arbeta i lugnt tempo. Människor i omgivningen kan lätt uppfatta personen som tillbakadragen, ja, till och med som rädd, blyg och osocial – även om det långt ifrån alltid är fallet. Stillsamheten kan i stället vara ett val, baserat på hur man föredrar att leva, utifrån vad man gillar och vad som gör att man mår bra och fungerar bäst. Alltså ett liv styrt utifrån preferenser, inte nödvändigtvis utifrån rädsla och osäkerhet. Lågreaktiva personer gör logiskt nog precis tvärtom – de har behov av och söker därför stimulans, spänning, aktivitet och ett omväxlande socialt umgänge. För dem skapar tystnad och stillsamhet inte ett lugn, snarare en inre stress. Till skillnad från de högreaktiva, mår de kanske som bäst när de får ha ett högt tempo och när de ställs inför nya händelser och okända människor. 28
Kåver korr 4.indd 28
2014-04-03 10:41
K책ver korr 4.indd 29
2014-04-03 10:41
foto: pysse holmberg
social ångest är ett av de vanligaste ångestsyndromen, och kallades tidigare social fobi. Kärnan utgörs av en stark rädsla för att bli granskad och att göra bort sig – med undvikande, oro och nedstämdhet som följd. Anna Kåver berättar initierat vad social ångest innebär, varför man drabbas och hur kbt-behandling går till, både individuellt och i grupp. Denna tredje utgåva är uppdaterad med de nya diagnoskriterierna i dsm-5 och beskriver även hur man kan hjälpa klienter med traumatiska sociala minnen. Författaren diskuterar också hur temperament, personlighet – och mer specifikt introversion – påverkar våra sociala liv. Boken är skriven för studerande och yrkesverksamma psykologer, psykoterapeuter, socionomer och läkare – samt för alla som själva lider av social ångest. På www.nok.se/socialangest finns extramaterial.
Social ångest
anna kåver är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare och specialist i klinisk psykologi.
”På ett tydligt och respektfullt sätt presenterar Anna Kåver den mest framgångsrika modellen för social ångest [och hennes] kbt-kunskap och omfattande kliniska erfarenheter lyser hela tiden igenom.” Ur förordet av Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet.
ISBN 978-91-27-13559-8
9 789127 135598
Tredje reviderade och utökade utgåvan