9789144095226

Hårda tider

Om ekonomiska kriser ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv Hårda tider – om ekonomiska kriser ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv handlar om ekonomiska krisers konsekvenser för såväl samhällen som enskilda människor. I förgrunden står den så kallade finanskrisen som slog till i september 2008. Krisen kom plötsligt men effekterna av den är bestående. Arbetslösheten steg snabbt och i de hårdast drabbade länderna blev var fjärde person i arbetsför ålder arbetslös. Värst drabbades unga människor.

Boken bekriver hur människor drabbats hälsomässigt, socialt och ekonomiskt i Sverige och i en rad andra länder. Särskild uppmärksamhet riktas mot Värmland, där en omfattande surveyunder­sökning genomförts i syfte att fördjupa kunskaperna om finanskrisens sociala och hälsomässiga konsekvenser. Författarna diskuterar även orsaker till ekonomiska kriser och hur dessa hanterats på såväl nationell som regional nivå.

Boken vänder sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen och praktiskt verksamma inom områden som samhällsplanering, regional utveckling, krishantering och socialt arbete.

U. Rantakeisu B. Starrin S. Janson M. Kalander Blomqvist (red.) | Hårda tider

Redaktörer är Ulla Rantakeisu, Bengt Starrin och Staffan Janson, verksamma vid Karlstads universitet samt Marina Kalander Blomqvist, Landstinget i Värmland.

Hårda tider Om ekonomiska kriser ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Redaktörer Art.nr 38195

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09522-6_01_cover.indd 1

Ulla Rantakeisu Bengt Starrin Staffan Janson Marina Kalander Blomqvist 2013-10-02 14.33

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38195 ISBN 978-91-44-09522-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jonas Ekemark Illustrationer: s. 10, 47, 66, 82, 122, 140 Jonas Ekemark Fotografier: s. 16 Granger/Scanpix; s. 22 Andrew Winning/Reuters/Scanpix; s. 30 Sune Berger; s. 106 Laijza Printed by Exakta AB, Sweden 2013

978-91-44-09522-6_01_book.indd 2

2013-10-03 10.54

Innehåll

Författarpresentation 7 K apitel 1

Hårda tider – inledning 11

U l l a R a n ta k e i su

K apitel 2

I krisernas spår – arbetslöshet och vidgade klyftor 17

Be ngt S ta r r i n 1930-talskrisen 17 Marienthal 18 Återhämtning och skördetid 19 1990-talskrisen 20 Finanskris och skuldkris 22 Skuldkris – en ojämlikhetskris 28 K apitel 3

Dagens kris – ett problem i tid och rum 31

Su n e Be rge r De nyliberala idéerna och kriserna 31 Svenska lärdomar från tidigare kriser 33 Hur har tidigare kriser påverkat det svenska och värmländska näringslivet? 35 Åtgärder med anledning av 2008 års kris 36 Vad händer i kommunerna i Europa och Värmland? 37 Sambanden mellan lokal, nationell och internationell nivå 40 Den nuvarande europeiska valuta- och finanskrisen 41 Några erfarenheter och slutsatser från den samhällsvetenskapliga forskningen om ekonomiska kriser 43 © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09522-6_01_book.indd 3

3

2013-10-03 10.54

Innehåll K apitel 4

Den ekonomiska krisens inverkan på barnfamiljerna 49

S ta f fa n Ja n s on Ökade ekonomiska klyftor 52 Värdet av en medveten fördelningspolitik 54 Barns reaktioner på ekonomisk utsatthet 56 Barns ekonomiska utsatthet i Sverige 58 Sammanfattning och diskussion 62 K apitel 5

Samvarierar finanskris, psykisk ohälsa och självmord?

En jämförelse mellan hög- och lågkonjunktur 67

U l l a R a n ta k e i su & M a r i na K a l a n de r Bl omqv i s t Studier av konjunkturväxlingar, ohälsa och självmord 68 Beskrivning av empiriskt underlag 72 Jämförelser under en följd av år 73 Avslutande diskussion 76 K apitel 6

Om moralism, individualism och konsumism i finanskrisens spår 83

U l l a R a n ta k e i su Från samhällets till individens ansvar 85 Från ekonomisk jämlikhet till ökande ekonomisk ojämlikhet 87 Värmlänningars attityder och krisens effekter 91 Värmlänningarnas konsumtion och krisens effekter 96 En ökande utsatthet i krisens spår 99 K apitel 7

”Jag lever ett totalt glädjelöst liv.” Om överskuldsättning och fattigdom 107

L e na Nor d qv i s t Föreningen Insolvens 108 Finanskrisen 109 Avslutande reflektioner 119

4

978-91-44-09522-6_01_book.indd 4

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2013-10-03 10.54

Innehåll K apitel 8

Krishantering på regional nivå 123

Be ngt Da h l gr e n Krisens svallvågor slår emot oss 125 Det gjorde vi bra! 127 Värmland skulle gå stärkt ur krisen 129 Det finns ingen krisfri framtid 133 Faran över? 136 K apitel 9

Kriser och samhällsklimat 141

P. O. Nor e l l Krisers konsekvenser 142 Förändringar i synen på kriser 144 Tre typer av kriser 146 En kort historik 150 Under ny ekonomisk doktrin 157 Den pågående krisen 158 Sverige under 1990-talskrisen och idag 160 Idémässiga och politiska effekter av kriser – en hypotes 162 Slutsatser 168

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09522-6_01_book.indd 5

5

2013-10-03 10.54

978-91-44-09522-6_01_book.indd 6

2013-10-03 10.54

Förfat tarpresentation

Sune Berger är professor emeritus i kulturgeografi, tidigare verksam vid universiteten i Uppsala och Karlstad. Hans forskning har varit inriktad på lokal och regional utveckling, näringslivsutveckling, infrastruktur samt innovations- och utvärderingsfrågor. Under de senaste åren har forskningen koncentrerats på svensk-norska gränsfrågor och finanskrisens konsekvenser för individ och samhälle.

Bengt Dahlgren är fil.lic. i kulturgeografi och har varit knuten till Centrum för forskning om regional utveckling, Cerut, vid Karlstads universitet som styrelseledamot och forskare. Bengt har mångårig erfarenhet från arbete med utvecklings- och välfärdsfrågor ur ett regionalt perspektiv vid länsstyrelsen i Värmland.

Staffan Janson är barnläkare och seniorprofessor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och i socialpediatrik vid universitetet i Örebro. Hans forskning har huvudsakligen rört barnmisshandel, skador hos barn och sociala faktorers betydelse för barns hälsa och utveckling. Han har ett brett internationellt kontaktnät i dessa forskningsfrågor.

Marina Kalander Blomqvist är folkhälsoanalytiker i landstinget i Värmland, Folkhälsa och samhällsmedicin. Hon arbetar med den epidemiologiska bevakningen i länet i nära samarbete med Karlstads universitet. Hon har deltagit i flera forskningsprojekt som rör utsatthet och folkhälsa.

Lena Nordqvist är ordförande i Riksförbundet Insolvens, en ideell förening som stöttar personer som är överskuldsatta. © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09522-6_01_book.indd 7

7

2013-10-03 10.54

Författarpresentation

P. O. Norell är docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet och också kopplad till Högskolan i Hedmark. Hans forskning har framför allt rört kommuner som politiska system (t.ex. roller, kulturer och val) och ekonomiska kriser. P. O. var under många år ekonomidirektör i Karlstads kommun.

Ulla Rantakeisu är fil.dr i socialt arbete och universitetslektor vid Institutionen för sociala och psykologiska studier vid Karlstads universitet. Hon undervisar i socionomprogrammet och på masternivå. Hennes huvudsakliga forskningsområde rör arbetslösas livsvillkor och hälsa.

Bengt Starrin är fil.dr i sociologi och professor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Han har gett ut böcker inom områden som arbetslöshet, empower­ment, socialt kapital, emotionssociologi, kvalitativ metod, folkhälsa och nu senast dansbanekultur.

8

978-91-44-09522-6_01_book.indd 8

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2013-10-03 10.54

978-91-44-09522-6_01_book.indd 9

2013-10-03 10.54

978-91-44-09522-6_01_book.indd 10

2013-10-03 10.54

Kapitel 1

Hårda tider – inledning U l l a R a n ta k e isu

Denna bok handlar om den senaste stora konjunkturnedgången. Den inleddes i september 2008 då investeringsbanken Lehman Brothers gick i konkurs. När detta skrivs har det förflutit nästan fem år sedan finanskrisen – en finanskris så omfattande att den har jämförts med 1930-talets depression.

I Europa övergick den så småningom till en skuldkris som har drabbat länder som Grekland, Irland, Spanien och Portugal hårdare än andra. Krisen är djup. Våren 2012 gjorde Arbetsförmedlingen optimistiska prognoser om att vi var på väg ut ur den, men hösten 2012 drabbades Sverige återigen av ett ökat antal varsel som följd av en fördjupad kris i euroländerna. Den här boken vill ge ökad kunskap om samhällskriser ur olika perspektiv – historiskt, politiskt och ekonomiskt samt socialt och hälsomässigt. Medförfattarna i boken har olika kunskapsbakgrunder, de är forskare i folkhälsovetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och kulturgeografi samt folkhälsovetare från landstinget i Värmland. Även föreningen Insolvens – som arbetar med frågor om överskuldsättning och fattigdom – har medverkat i arbetet med boken.

Jag och flera av de andra författarna i denna bok har också tidigare forskat om och rapporterat från samhällskriser. Inte minst medförde 1990-talskrisen en omfattande forskningsproduktion med kunskaper och erfarenheter som vi tagit med oss och vidareutvecklar i denna bok.

Det finns skäl att blicka tillbaka men också att trampa upp nya vägar. När jag själv i början på 1990-talet, relativt ung och med en akademisk grundexamen som samhällsvetare i bagaget, klev ut på arbetsmarknaden blev jag arbetslös. Detta decennium, 1990-talet, kom i mångt och mycket att präglas av den djupa kris som då drabbade Sverige. Min arbetslöshetserfarenhet delade jag med många då vi drabbades av ett helt nytt fenomen i 1990-tals­ krisens spår – massarbetslöshet. Konkurrensen om få arbeten var knivskarp. © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09522-6_01_book.indd 11

11

2013-10-03 10.54

Ulla Rantakeisu

Jag sökte själv bland annat en tjänst som arbetsförmedlare, blev kallad till intervju men fick den inte, trots att jag gjorde allt för att ”visa framfötterna”.

Det svider att misslyckas gång efter annan även om jag försökte intala mig att misslyckandet inte endast kunde tillskrivas mig, jag var inte klandervärd eller dålig. Det var en pessimistisk tidsperiod. Jag minns de oroliga tanke- och tongångarna som fanns hos mig och mina kamrater. Våra försök att ta oss in på arbetsmarknaden, oron för att vi hade dragit på oss dyra studielån och sedan inte kunde komma ut i arbete. Det gick snabbt att slås ned. Jag kommer fortfarande tydligt ihåg, trots de år som förflutit sedan dess, hur jag – efter två veckors arbetslöshet – upplevde att jag ”klättrade på väggarna”, och jag minns illamåendet, oron och frustrationen. Det var en tuff tid. Den oro som människor formulerade på 1990-talet var begriplig också med tanke på de omfattande nedskärningarna i transfereringssystem såsom arbetslöshetsersättning, sjukpenning och barnbidrag. Även under det senaste decenniet har försämringar skett, men de är inte lika synliga eller omdebatterade. För de flesta på 1990-talet, och kanske särskilt för dem av oss med en akademisk examen, löste sig situationen efterhand (se även SOU 2001:79, Välfärdsbokslut för 1990-talet). Efter ytterligare en tid – jag tror jag var arbetslös nästan ett år – fick jag ett kort påhugg på fyra månader för att arbeta med en utvärdering. Därefter blev jag indragen i andra utvärderingar och fick även så småningom möjlighet att forska om 90-talskrisen.

Min egen erfarenhetsbaserade kunskap av en samhällskris och den teoretiska, akademiska kunskapen om kriser kan ses som olika vägar till kunskap.

Det är ingen artskillnad mellan kunskapsformerna utan en gradskillnad (Eliasson-Lappalainen 2006). Båda är nödvändiga och kan komplettera varandra. Vi behöver begrepp och teoretiska redskap för att reflektera över och på så sätt skapa kunskap av erfarenheter. Jag ville då, som nybliven forskare, inte minst på grund av mina egna erfarenheter av arbetslöshet, medverka till att förändra och förbättra samhället, hejda en negativ samhällsutveckling.

Möjligen hade jag under de första åren som ung forskare en ganska naiv föreställning om att forskningsbaserad kunskap skulle vara direkt tillämpbar och kunna resultera i olika former av konkreta åtgärder. I frågan om tillämpbarhet har forskare olika uppfattningar även beroende på vilken världsbild och syn på kunskap vi håller oss med (a.a.). Och det är helt i sin ordning. Vi forskar inom olika ämnen, med skilda metoder men rör oss även på olika nivåer – strukturell, organisatorisk och individuell – vilket också avspeglas 12

978-91-44-09522-6_01_book.indd 12

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2013-10-03 10.54

1 Hårda tider – inledning

i denna bok. Personligen har jag gått från en önskan om att se konkreta tillämpningar av forskningsresultat till förhoppningar om att resultat ska utgöra redskap för reflektion, bidra till ökad förståelse samt hjälpa oss att urskilja sammanhang och de problem som finns och förstå hur vi kanske kan möta dem. Denna bok lyfter upp en rad aktuella exempel på problem med en kris. Flera kapitel använder sig av enkätundersökningen I finanskrisens spår, insamlad i Värmland år 2010. Det är en unik befolkningsstudie gjord för att försöka fånga krisens effekter. Den ställer konkreta frågor om krisen, men flera av studiens frågor är också jämförbara med andra befolkningsstudier i Värmland. Landstinget i Värmland och Region Värmland har varit finansiärer av denna enkätundersökning som ligger till grund för flera kapitel i denna bok.

För egen del kunde jag så småningom kanalisera min arbetslöshetssituation i en möjlighet att studera densamma, dvs. studera arbetslöshet både som ett samhällsproblem och ur ett vardagslivsperspektiv. Efter 1990-talets kris har arbetslösheten inte gått ned till de nivåer den låg på före 1990-talskrisen.

Arbetslösheten har fastnat på en relativt hög nivå oavsett konjunkturcykel även om den nya finanskrisen ledde till att den återigen steg från en redan relativt hög nivå. Dagens höga ungdomsarbetslöshet oroar; ett stort antal unga har varit utanför arbete och studier flera år i följd. Drygt 77 000 ungdomar, vilket motsvarar 4,5 procent av befolkningen, har varken arbetat eller studerat under en treårsperiod, åren 2008–10 (Arbetsförmedlingen 2013). Vi vet inte vad det betyder för ungdomars självuppfattning och utveckling att placeras på avbytarbänken under så lång tid.

I dag har vi även ökande problem både med ”golvet” och ”taket” i vårt socialförsäkringssystem. Att ha problem med golvet innebär att det finns arbetslösa, deltidsarbetslösa (företrädesvis kvinnor), unga och sjuka som inte kan ta del av de allmänna försäkringssystemen utan tvingas vända sig till det behovsprövade försörjningsstödet, dvs. socialbidrag. Detta förstärks av att villkoren i försäkringsersättningar också förändrats och att prövningar skärpts. Det finns signaler om att antalet hushåll som har socialbidrag som permanent försörjning stadigt ökar (se t.ex. Socialstyrelsen 2012). Förutom ökad arbetslöshet kan vi tala om ett relativt nytt fenomen – försäkringslöshet (Salonen 2013). Även taket i socialförsäkringssystemet är bräckligare då allt fler männi­ skor har inkomster över maxbeloppet. Exempel på detta är att ersättnings© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09522-6_01_book.indd 13

13

2013-10-03 10.54

Ulla Rantakeisu

nivåerna i sjuk- och arbetslöshetsersättning inte har följt reallöneutvecklingen. Ett politiskt ”icke-beslut” som att strunta i att låta olika ersättningar följa pris- och löneutveckling är ett sätt att dra ned på människors välfärd samtidigt som nedskärningen osynliggörs. Det innebär att skyddet inte är tillräckligt den dag det behövs, t.ex. vid kris och arbetslöshet. Hur påverkar detta den sociala sammanhållningen i vårt samhälle?

Det finns skäl att varna för en samhällelig normalisering av den ekonomiska krisen och arbetslösheten. När samhällsproblem är svårlösta finns en tendens att omdefiniera dem. Det kan ske genom trivialisering, individualisering eller naturalisering (Kieselbach 1988). Med detta avses följande: Trivialisering kan karakteriseras som de diskussioner som uppstår kring t.ex. arbetslöshets- eller sjukskrivningsstatistisk och vad som är den verkliga omfattningen av problemen, där omfattningen undervärderas. Individualisering innebär att problem, t.ex. arbetslöshet och sjukdom, skylls på individerna själva. Det gäller bara att ta sig i kragen så blir man frisk eller får ett jobb. Det blir alltmer tabubelagt att vara offer för sociala omständigheter även om vi ibland faktiskt är det. Tendenser till naturalisering kan spåras i uttryck som ett ”naturligt” arbetslöshetsuttag: kriser och arbetslöshet är ofrånkomliga och därmed naturliga fenomen. En konsekvens av detta synsätt är att vi kan avstå från insatser mot kris och arbetslöshet (a.a). Jag är emellertid övertygad om att detta synsätt inte är norm – ännu – men för att undvika att så blir fallet behövs systematisk dokumentation av krisens konsekvenser och myndigheters insatser.

Denna bok försöker belysa vad som orsakar kriser idag, och även historiskt. Vad karakteriserar kriser och vilka konsekvenser har kriser? Vilka grupper drabbas socialt, ekonomiskt och hälsomässigt? Skapar och vidmakthåller kriser ekonomisk ojämlikhet? Hur ska kriser hanteras? Dessa frågor är analytiska till sin karaktär och berörs på lite skilda vis i bokens olika kapitel. Samtidigt för oss resultaten – då som nu – över till nästa tema, som snarare knyter an till moraliska ställningstaganden, vår värdegrund och människosyn (Schwalbe 2008). Från frågor om hur det är till frågor om hur det bör vara. Alla människor kan ta ställning till de moraliska frågor som boken ger upphov till även om vi som forskare inte avser att besvara dem.

De kan däremot följas upp i samtal och reflektion, och förhoppningsvis kan de analyser som presenteras bidra till att vi även kan mobilisera kraft att

14

978-91-44-09522-6_01_book.indd 14

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2013-10-03 10.54

1 Hårda tider – inledning

agera från olika sociala positioner och på skilda samhällsnivåer, utifrån en reflekterande hållning.

Avslutningsvis vill jag rekommendera att ni läser hela boken även om vissa kapitel intresserar er mer. För att underlätta en snabb överblick inleds varje kapitel med en kort ingress där de viktigaste fynden presenteras.

Referenser Arbetsförmedlingen (2013). Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden – fokus på unga som varken arbetar eller studerar. Stockholm: Arbetsförmedlingen.

Eliasson-Lappalainen, R. (2006). Om olika vägar till kunskap. I: Meuuwisse, M., Sunesson, S. & Swärd, H. (red.), Socialt arbete: en grundbok (s. 319–333).

Stockholm: Natur och Kultur.

Kieselbach, T. (1988). Youth unemployment and health effects. Int J Soc Psychiatry, 34(2), 83–96.

Salonen, T. (2013). Förord. I: Karlsson, L-B., Kuusela, K. & Rantakeisu, U. (red.), Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur.

Schwalbe, M. (2008). Rigging the game: how inequality is reproduced in everyday life. Oxford: Oxford University press.

Socialstyrelsen (2012). Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2012 – resultat och metoder. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2001:79. Välfärdsbokslut för 1990-talet: slutbetänkande. Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09522-6_01_book.indd 15

15

2013-10-03 10.54

Hårda tider

Om ekonomiska kriser ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv Hårda tider – om ekonomiska kriser ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv handlar om ekonomiska krisers konsekvenser för såväl samhällen som enskilda människor. I förgrunden står den så kallade finanskrisen som slog till i september 2008. Krisen kom plötsligt men effekterna av den är bestående. Arbetslösheten steg snabbt och i de hårdast drabbade länderna blev var fjärde person i arbetsför ålder arbetslös. Värst drabbades unga människor.

Boken bekriver hur människor drabbats hälsomässigt, socialt och ekonomiskt i Sverige och i en rad andra länder. Särskild uppmärksamhet riktas mot Värmland, där en omfattande surveyunder­sökning genomförts i syfte att fördjupa kunskaperna om finanskrisens sociala och hälsomässiga konsekvenser. Författarna diskuterar även orsaker till ekonomiska kriser och hur dessa hanterats på såväl nationell som regional nivå.

Boken vänder sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen och praktiskt verksamma inom områden som samhällsplanering, regional utveckling, krishantering och socialt arbete.

U. Rantakeisu B. Starrin S. Janson M. Kalander Blomqvist (red.) | Hårda tider

Redaktörer är Ulla Rantakeisu, Bengt Starrin och Staffan Janson, verksamma vid Karlstads universitet samt Marina Kalander Blomqvist, Landstinget i Värmland.

Hårda tider Om ekonomiska kriser ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Redaktörer Art.nr 38195

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09522-6_01_cover.indd 1

Ulla Rantakeisu Bengt Starrin Staffan Janson Marina Kalander Blomqvist 2013-10-02 14.33