Page 1

Socialt arbete Tove Phillips

Tove Phillips

Det här och mycket mer diskuteras i Socialt arbete. Boken är skriven för dig som vill arbeta i sociala verksamheter eller som intresserar dig för samhällets sociala frågor. Den tar upp allt ifrån socialpolitik och lagstiftning till planering, genomförande och dokumentation av arbete inom det sociala området.

Socialt arbete

Vilka är de svåraste sociala problemen i dagens samhälle och vad kan samhället göra för att hantera dem? Är det rätt att tvinga människor till vård och behandling mot deras vilja? Skulle du vilja arbeta med att förbättra livet för människor som mår dåligt?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Socialt arbete, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Socialt arbete

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

ISBN 9789140685216

9

789140 685216


Innehåll 1. Socialpolitik ................................................................7 Socialt arbete...................................................................................................8 Socialpolitiska modeller.................................................................................15 Socialpolitikens framväxt..............................................................................20 Den svenska socialpolitiken idag................................................................29 Sammanfattning.............................................................................................34

2. Sociala frågor............................................................37 Ekonomiska problem och fattigdom..........................................................38 Arbetslöshet.....................................................................................................44 Familj, barn och unga....................................................................................47 Missbruk...........................................................................................................53 Kriminalitet.......................................................................................................57 Psykisk ohälsa................................................................................................60 Äldreomsorg....................................................................................................65 Funktionsnedsättning....................................................................................70 Sammanfattning..............................................................................................74

3. Sociala aktörer..........................................................77 Sociala myndigheter.......................................................................................78 Landsting och kommuner.............................................................................82 Privata aktörer.................................................................................................85 Sammanfattning.............................................................................................88

4. Sociala verksamheter................................................91 De sociala verksamheterna..........................................................................92 Verksamheter för barn och unga................................................................94 Verksamheter för vuxna..............................................................................100 Verksamheter för äldre................................................................................105 Verksamheter för funktionshindrade.........................................................111 Sammanfattning............................................................................................118

4


5. Lagar och regler......................................................121 Lagar som styr det sociala arbetet...........................................................122 Internationella överenskommelser.............................................................135 Sammanfattning...........................................................................................138

6. Arbetsmiljö..............................................................141 Vår arbetsmiljö...............................................................................................142 Yrkesetik ........................................................................................................149 Sammanfattning...........................................................................................152

7. Arbetsuppgifter inom socialt arbete.......................155 Planering, utvärdering och dokumentation.............................................156 Omsorg...........................................................................................................164 Vardagsbestyr...............................................................................................169 Fritid och utveckling.....................................................................................173 Samtal, terapi och behandling...................................................................176 Sammanfattning...........................................................................................188

8. Yrkesroll och ledarskap..........................................191 Yrkesrollen i socialt arbete..........................................................................192 Ledarskap......................................................................................................195 Sammanfattning...........................................................................................198

9. Mötet med människan............................................201 Den egna attityden......................................................................................202 Bemötande....................................................................................................207 Kommunikation.............................................................................................214 Sammanfattning...........................................................................................220

Ordlista...........................................................................................................222 Index...............................................................................................................223 Bildregister.....................................................................................................224

5


Thea och Emma bor i en mindre förort till Göteborg. Idag är det studiedag och de har åkt in till stan för att fika och handla. Utanför Nordstans köpcentrum sitter en kvinna på knä klädd i smutsiga kläder och huvudbonad. Hon är helt framåtböjd med pannan mot marken. Framför henne ligger en plastlåda med några mynt i. Lite längre bort sitter en annan kvinna på liknande sätt. Thea gräver efter mynt i fickan och lägger i plastlådan. Hon gör likadant när de passerar den andra kvinnan. – Varför ger du dom pengar? frågar Emma. Det går ju ändå bara till tiggarligor som tjänar hur mycket pengar som helst på folks dåliga samvete. – Man vet aldrig, svarar Thea. Kanske går det till tiggarligor, kanske inte. Kanske behandlas dom lite bättre om dom har med sig pengar. Man vet inte...

6

– Äsch! I Sverige kan alla ha det okej. Man kan alltid få socialbidrag. Det är ju därför vi betalar så mycket skatt... för att alla ska ha det okej. – Men om man är illegal invandrare då? Då är det kanske inte så lätt. – Om man kommer till ett nytt land helt olagligt utan jobb eller pengar så får man väl skylla sig själv, eller? Ger du pengar till alkisar som tigger på stan också? Så att de kan springa direkt till bolaget? – Ja, det gör jag faktiskt ibland, svarar Thea. Jag tycker synd om dom. Man har väl lite hjärta, eller? Dessutom bestämmer jag vad jag gör med mina pengar. – Stön, vilket slöseri! Nåja, om du bjuder tiggarna så får väl jag bjuda dig – nu går vi och fikar!


1. Socialpolitik De flesta samhällen har någon typ av struktur för hur man ska ta hand om de personer och de problem som behöver extra stöd eller uppmärksamhet. Den svenska socialpolitiken är färgad av politisk historia och ideoIogi. I detta kapitel får du lära dig om:

• Socialt arbete • Socialpolitiska modeller • Socialpolitikens framväxt • Den svenska socialpolitiken idag

diskutera

· fundera på

1. Brukar du ge pengar till människor som tigger? Varför/varför inte? 2. Tror du att alla i Sverige har möjlighet att leva ett liv med någorlunda god ekonomisk standard? Förklara.

3. Är det bra att vi betalar skatt för att skydda dem som har det svårt i samhället eller borde var och en ta hand om sig själv?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Innehållet i, bakgrunden till och framväxten och organisationen av samhällets socialpolitik och socialt arbete”

7


Socialt arbete Du som läser den här boken har förmodligen en idé om att du vill arbeta inom någon social verksamhet. Du kanske vill hjälpa människor med funktionsnedsättningar eller arbeta med behandling av personer med psykiska besvär eller missbruksproblem. Begreppet ”socialt arbete” är ganska svårt att definiera, men efter det här avsnittet har du förhoppningsvis en tydligare bild av vad det innebär.

Vad är socialt arbete? Vad är då socialt arbete? Är det arbeten som innebär att man måste vara social i betydelsen utåtriktad och pratsam, som t.ex. frisörer, hotellvärdinnor eller lärare? Nej, du har nog redan förstått att ”social” i det här sammanhanget har en annan betydelse – en som har mer att göra med samhället och hjälp till behövande. Ordet social kan härledas till latinets socialis (sällskapligt) och socius (kamrat, bundsförvant). Man kan säga att det har tre betydelser: 1. något som rör samhället (sociala frågor) 2. något som rör grupper av människor (sociala nätverk) 3. en egenskap som innebär att man är bra på att umgås och upprätthålla relationer (att vara social) När vi talar om ”socialt arbete” menar vi arbete som rör samhällsfrågor och syftar till att förebygga och åtgärda samhällsproblem. Enligt Nationalencyclopedin är socialt arbete: ”organiserad verksamhet som med fokus på svaga samhällskategorier har till syfte att förhindra att samhällsförändringar och andra förhållanden får förtryckande eller på andra sätt problemskapande sociala eller psykosociala konsekvenser för grupper eller individer”.

8


Sociala arbetsområden Socialt arbete kan innebära väldigt många olika saker. Det kan vara socialtjänstens hjälp till dysfunktionella familjer, det kan vara psykologens terapibehandling av självmordsbenägna ungdomar, det kan vara kommunens äldreomsorg, det kan vara Frälsningsarméns insamling till fattiga barn och det kan vara polisens droginformation till elever i årskurs åtta. Följande områden brukar räknas som typiska sociala arbetsområden:

Ekonomiskt bistånd

Arbetslöshet

Familj, barn och unga

Missbruk

Kriminalitet

Psykisk ohälsa

Äldreomsorg

Funktionshinder

Socialt arbete kan handla om att hjälpa barn och unga som har det svårt.

dysfunktionell – som fungerar dåligt eller inte alls bistånd – ekonomiskt bidrag för att förebygga fattigdom

9


Ett tvärvetenskapligt verksamhetsområde Man skulle kunna säga att socialt arbete är sociologins praktiska sida. Om sociologin förklarar orsakerna bakom mänskliga beteenden och samhällsproblem, så är det i det sociala arbetet man försöker komma tillrätta med det. Sociologin är ett tvärvetenskapligt ämne med beröringspunkter i många olika vetenskaper. Därför finns här också många olika typer av kunskap och kompetens inom det sociala arbetet. Några av de vetenskaper som är relevanta för socialt arbete är sociologi, psykologi, statsvetenskap, pedagogik, ekonomi och rättsvetenskap.

Sociala yrken

offentlig sektor – samhällsverksamheter som drivs av stat, kommun eller landsting och finansieras med skattemedel

10

Socialt arbete utförs av många olika yrkeskategorier. Många är verksamma i den offentliga sektorn, andra i den privata. Ytterligare några arbetar ideellt. Vissa yrken kräver högskoleutbildning på hög nivå, andra inte. Här är några exempel på sociala yrken:

Socionomer arbetar ofta inom kommunens socialtjänst som socialsekreterare och handläggare. Vanliga arbetsuppgifter är att ge samtalsstöd, handlägga biståndsärenden, utreda familjeproblematik och att på olika sätt försöka hjälpa människor till ett bättre liv. Socialsekreterare och biståndshandläggare har oftast socionomutbildning.

Kuratorer möter personer och grupper som av olika anledningar har svårigheter i livet. Genom samtal försöker man hitta lösningar på problemen och hjälpa personen att komma vidare. Många kuratorer arbetar inom skolan eller sjukvården. Kuratorer har ofta socionomutbildning med fortbildning inom socialt arbete.

Familjerådgivare ger särskilt stöd till par och familjer för att hjälpa dem i deras relationer med varandra. De kan arbeta inom socialtjänsten, vården eller i privat verksamhet. Vanlig bakgrund är socionom- eller psykologutbildning med vidareutbildning inom familjeterapi.


Behandlingsassistenter, behandlingspedagoger och socialpedagoger arbetar med barn, unga eller vuxna med olika typer av psykosociala problem. Målet är att hjälpa individen till ett fungerande och självständigt liv. Det gör man bland annat genom samtal, behandling och framtagande av behandlingsplaner. Man har ofta kontakt med andra myndigheter och samhällsinstitutioner som skola, arbetsförmedling och socialtjänst. Arbetsplatsen är ofta någon typ av institution, behandlingshem eller kriminalvårdsanstalt. För att arbeta inom dessa yrken behöver man ofta eftergymnasial utbildning från högskola, folkhögskola eller YH-skola.

Fältassistenter arbetar med uppsökande verksamhet, exempelvis bland ungdomar på fritidsgård eller bland missbrukande. Som bakgrund har man ofta utbildning som socionom, behandlingsassistent eller liknande.

Som personlig assistent hjälper man människor med fysiska och/eller intellektuella funktionshinder i deras vardag. Det kan dels handla om praktiska vardagsbestyr som hygien, måltider och städning, men också att följa med på fritidsaktiviteter och nöjen. Personlig lämplighet är viktig, men det är också bra med utbildning t.ex. från Barn- och fritidsprogrammet.

YH-skola – yrkeshögskola

En personlig assistent kan t.ex. hjälpa ett barn med Downs syndrom.

11


Socialt arbete på tre nivåer Man kan säga att samhällets sociala arbete sker på tre nivåer: strukturell nivå, grupp- och organisationsnivå samt individ- och familjenivå.

Strukturell nivå – samhällsnivå På den strukturella nivån arbetar man med samhällsbyggnad – det handlar ofta om att stifta lagar och genomföra reformer för att förebygga samhällsproblem.

Grupp- och organisationsnivå På grupp- och organisationsnivån arbetar man med sociala frågor i olika typer av organisationer, ofta inom kommunal verksamhet. Det kan t ex handla om hur man arbetar i skolor, behandlingshem, gruppboenden och fritidsgårdar för att förbygga, upptäcka och åtgärda problem.

Individ- och familjenivå På individ- och familjenivå arbetar man med den enskilde individen eller familjen med deras specifika problematik. Det sker ofta i samtal eller behandling inom öppenvården, socialtjänsten eller på olika typer av institutioner.

12


Utbildning och forskning Socialt arbete är inte bara ett arbetsområde – det är sedan 1977 också ett eget universitetsämne, som bland annat ingår i Socionomprogrammet. Man kan läsa Socialt arbete ändå upp till doktorsnivå. Det sker också mycket forskning inom området socialt arbete, både i Sverige och internationellt. Eftersom samhället förändras så snabbt, uppstår det nya typer av samhällsproblem. Därför finns det ett kontinuerligt behov av att skaffa nya kunskaper, göra nya kartläggningar och söka nya lösningar. För tvåhundra år sedan, när man började intressera sig för sociologi och socialt arbete på allvar, låg fokus framför allt på fattigdom, sjukdom, alkoholmissbruk och bristande moral. Dessa tidlösa samhällsproblem finns fortfarande kvar, men en hel rad nya har uppkommit. Exempel på forskningsområden idag är:

doktorsnivå – examen inom utbildning på forskarnivå som omfattar 240 högskolepoäng (160 poäng), varav minst 120 högskolepoäng (80 poäng) ska utgöras av avhandling kontinuerlig – pågående, hela tiden

Utvecklingen av nya kemiska droger som säljs via internet.

Den ökade användningen av sociala medier och dess följder, som t.ex. nätmobbning och andra trakasserier.

queer – med avvikande sexualitet eller könstillhörighet, ovilja att definiera sig efter traditionella könsmönster

Integration av nyanlända invandrare.

prevention – förebyggande

Genusfrågor, jämställdhet och HBTQ (Homosexuella, bisexuella, transsexuella och queerpersoner).

Självmord och självmordsprevention.

regnbågsfamilj – okonventionell familjebildning med t.ex. föräldrar av samma kön

Brister och missförhållanden i äldreomsorgen.

Förebyggande och åtgärdande av psykisk ohälsa bland unga.

Barnfattigdom i Sverige.

Behandling och medicinering av unga med problembeteenden.

Nya familjekonstallationer, ombildade familjer, regnbågsfamiljer och följder för barnen.

13


Lite statistik Sverige har under lång tid arbetat för att vara ett välfärdsland där så många som möjligt kan ha det så bra som möjligt och där utsatta individer skyddas av olika typer av samhällsstöd. Socialt arbete är därför en stor och viktig del av det svenska samhället. Nedan följer lite statistik över samhällets sociala insatser:

År 2011 fick 235 947 hushåll ekonomiskt bistånd från sin kommun. Det är 6,2 procent av alla hushåll i landet. Sammanlagt betalades 11,2 miljarder kronor ut. (Socialstyrelsen)

Den svenska socialförsäkringen betalas ut av Försäkringskassan och består bland annat av barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, sjukpenning, sjukersättning och aktivitetesstöd. År 2011 gjordes utbetalningar på drygt 200 miljarder kronor. (Försäkringskassan)

År 2010 fanns det i Sverige 26 395 förvärvsarbetande socialsekreterare och kuratorer, 7 352 psykologer, 17 907 behandlingsassistenter och 151 804 vårdare/personliga assistenter. (SCB)

diskutera

· fundera på

1. Vilka sociala arbetsområden tycker du är viktigast och varför? 2. Vilka sociala yrken tycker du verkar spännande och vilka skulle du kunna tänka dig att arbeta inom?

3. Finns det några sociala yrken som du absolut inte skulle vilja arbeta inom? I så fall, varför?

14


Socialpolitiska modeller Socialpolitik är den del av ett samhälles politik som ägnar sig åt sociala frågor. Socialpolitiken syftar till att skapa goda förutsättningar för alla, exempelvis genom olika typer av socialförsäkringssystem och inkomstutjämning. Man skulle kunna säga att den allmänna socialpolitiken förebygger sociala problem och att det sociala arbetet åtgärdar de problem som trots allt uppstår. Socialpolitiken styr också hur det sociala arbetet ska organiseras.

Riksdagshuset i Stockholm – det är här politikerna fattar beslut som rör det svenska samhället.

Eftersom socialt arbete till stor del har att göra med samhällsbyggnad och samhällsinsatser, är det också starkt kopplat till samhällets politik. Ett samhälles politik färgas också av dess kultur och historia, vilket gör att man har olika syn på socialpolitik och socialt arbete i olika delar av världen. Politiken förändras över tid, ofta i takt med att värderingar förändras, men också på grund av förändringar i samhällets förutsättningar. Ett land som drabbas av ekonomisk kris blir tvunget att göra nedskärningar, något som ofta leder till försämrade sociala villkor.

15


Folkrörelser och välgörenhetstankar En annan viktig del i utvecklingen av den svenska socialpolitiken var folkrörelserna. Från mitten av 1800-talet uppstod en rad olika folkrörelser som arbetade för att genomdriva olika idéer och uppnå förändringar i samhället. Arbetarrörelsen var kanske den viktigaste folkrörelsen, men ytterligare två hade stort inflytande vid den här tiden: frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Frikyrkorörelsen kämpade för religionsfrihet och rätten att bilda trossamfund som inte tillhörde Svenska kyrkan. Nykterhetsrörelsen arbetade för att motverka de alkoholproblem som brett ut sig i landet under 1700- och 1800-talet. Dessutom bidrog idrottsrörelsen med sin syn på idrott och hälsa. Folkrörelserna var ofta aktiva i debatterna kring sociala frågor. Tillsammans med olika välgörenhetsorganisationer stod de dessutom ofta som huvudmän bakom flera av de tidiga sociala institutionerna.

Folkhemmet 1900-talets Sverige kom att präglas av nya politiska tankar som hade sina rötter i arbetarrörelsen och socialdemokratin. Man hade en önskan om att bygga upp ett samhälle som var som ett hem för alla invånare - ett folkhem. Socialdemokraternas ledare Per-Albin Hansson formulerade sig på detta sätt år 1921:

välfärd – invånarnas möjlighet till god levnadsstandard och tillgång till tjänster som utbildning, vård och omsorg

26

”Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.” Folkhemsarbetet bidrog på flera sätt till skapandet av den svenska välfärden. En annan mycket viktig faktor var att Sverige inte deltog i andra världskriget (1939-1945) och därför inte heller behövde ta de ekonomiska smällar som krigföring innebär.


Välfärdssverige – fler reformer För att göra Sverige till ett välfärdsland där invånarna kunde vara trygga och må bra genomfördes ett stort antal politiska förändringar under 1900-talet. Här är några av dem:

Man byggde ut den skattefinansierade offentliga verksamheten så att alla medborgares behov av skola, omsorg och sjukvård kunde tillgodoses.

Man genomförde stt stort antal sociala reformer som ökade invånarnas trygghet i frågor om föräldraskap, barnomsorg, skola, vård, äldreomsorg och socialtjänst.

Man satsade mycket på barnomsorg och skola, så att även kvinnor kunde gå ut i arbete, vilket tidigare varit ovanligt.

Man ägnade sig åt avancerad samhällsplanering för att skapa arbets- och boendemiljöer där allas behov kunde tillgodoses. Under åren 1965-1975 byggdes en miljon bostäder i det så kallade miljonprogrammet. Många av de nya områdena var förorter som senare kom att kallas ”sovstäder”.

Stockholmsförorten Tensta var en av många förorter som byggdes inom miljonprogrammet.

27


Expertsamhället En av tankarna bakom folkhemmet var att invånarna skulle kunna lita på staten och att staten garanterade att den skulle ta hand om sina medborgare. De ansvarsområden som tidigare skötts inom familjen skulle nu skötas av utbildade experter. För att garantera att alla skulle få samma professionella vägledning genom livet infördes mödravårdcentraler, barnavårdcentraler, daghem/förskolor, skolor, fritidshem, fritidsgårdar, vårdcentraler, äldreboenden och ett stort antal myndigheter med expertkunskap inom olika områden.

Rashygienens Sverige En av vårt lands stora skamfläckar är den rashygieniska politik som fördes under 1900-talets första hälft. Denna utgick från tanken att man skulle främja fortplantningen av samhällets mest önskvärda ras, alltså friska och skötsamma svenskar. På samma sätt ville man begränsa fortplantningen av personer med ”dåliga” gener. Raspolitiken ledde bland annat till tvångssterilisering av mellan 20 000 och 30 000 personer, däribland ”sinnesslöa”, kriminella, romer, alkoholister och sexuellt lössläppta kvinnor.

Socialtjänstereformen År 1982 genomfördes en socialtjänstreform som innebar att tidigare enheter som barnavård, nykterhetsvård och socialhjälp slogs ihop under socialtjänsten. Samtidigt kom Socialtjänstlagen (SoL) som angav de regler och riktlinjer som socialtjänsten skulle arbeta utifrån. diskutera

· fundera på

1. Fanns det sociala problem förr som inte finns idag? 2. Vad kan du se för för- och nackdelar med folkhemmet? 3. Idag skulle det vara otänkbart att låta sterilisera människor på grund av deras egenskaper. Varför tror du att synsättet har förändrats?

4. Finns det sociala problem idag som inte fanns förr?

28


Den svenska socialpolitiken idag Socialpolitiken är ett stort och brett område som spänner över flera politiska områden, som exempelvis arbetsmarknad, bostadsmarknad, sjukvård, utbildning, migration och socialtjänst. Det finns ett stort antal myndigheter och organisationer som arbetar med socialpolitiska frågor i Sverige idag.

Förebyggande socialpolitik Inom vissa verksamheter arbetar man framför allt förebyggande med sociala frågor – man utformar samhället på ett sätt som gör att så många som möjligt har det bra för att undvika att det uppstår sociala problem. Det gör man t.ex. genom att:

stifta lagar som ska göra det så rättvist som möjligt på arbets- och bostadsmarknaden.

vara delaktig i alla barns fostran och utbildning genom att göra utbildning likvärdig och tillgänglig för alla.

ha en hälso- och sjukvård som arbetar förebyggande för en god folkhälsa.

ha ett socialförsäkringssystem som gör att alla ska kunna klara sig även under sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet.

29


Åtgärdande socialpolitik åtgärda – ta itu med, lösa, göra något åt ett problem som redan uppstått

När man arbetar med åtgärdande socialpolitik försöker man åtgärda de sociala problem som redan uppstått. Det gör man bland annat genom att ha ett brett utbud av stödåtgärder inom skola, vård och omsorg. Handläggare inom socialtjänst, äldreomsorg och funktionshinder upprättar individuella åtgärdsprogram och stödåtgärder för invånare med speciellt behov av stöd. Skolans elevhälsovård och specialpedagoger försöker tidigt fånga upp barn och unga med problem för att ge dem olika typer av stöd. Ibland genomförs nationella satsningar för att åtgärda nya typer av problem. Det kan till exempel vara kampanjer för förbättrade mat- eller motionsvanor eller kampanjer mot droger. När förekomsten av könssjukdomen klamydia ökade bland ungdomar införde man på många skolor speciella klamydiadagar då ungdomar kunde testa sig.

Socialpolitikens organisation I Sverige arbetar man med socialpolitik på tre olika nivåer – på statlig nivå, på regional nivå (landsting) och på kommunal nivå. På varje nivå finns det vissa departement, avdelningar och förvaltningar som arbetar just med de sociala frågorna.

Staten Högst upp, på statlig (eller nationell) nivå, finns regeringen. Det departement inom regeringen som sysslar med socialpolitik är Socialdepartementet. Departementets arbete styrs delvis av riksdagen, som ju är politiskt vald och som har rätt att stifta lagar och ta beslut i olika frågor. På statlig nivå finns också de myndigheter som arbetar med sociala frågor, som t.ex. Socialstyrelsen och Försäkringskassan.

30


Landstingen På regional nivå finns landstingen/regionerna. I Sverige finns det 20 landsting (av dessa räknas Västra Götaland, Halland och Skåne som regioner). Landstingens främsta uppgift är att ansvara för hälso- och sjukvården, men de ansvarar också för tandvård och kollektivtrafik och i vissa fall även andra frågor.

Kommunerna Kommunerna utgör den lokala nivån i det svenska samhällets organisation. Det finns 290 kommuner i Sverige. De har i uppdrag att erbjuda invånarna vissa grundläggande samhällstjänster. Följande verksamheter är kommunerna enligt lag skyldiga att erbjuda:

• • • • • • • • • • • • • • • •

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning

31


Som du ser har flera av de verksamhet kommunerna är skyldiga att erbjuda direkt eller indirekt koppling till socialt arbete – några genom förebyggande och andra genom åtgärdande insatser. Kommunerna utgörs av ett antal förvaltningar som ansvarar för olika verksamhetsområden. Dessa kan organiseras på olika sätt. Ibland ligger alla verksamheter under socialförvaltningen och ibland är ansvarsområden som biståndshandläggning, individoch familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till personer med funktionsnedsättning uppdelade mellan olika förvaltningar.

Socialpolitiska mål Alla politiska områden har mål som man strävar efter att uppnå. Det gäller även socialpolitiken. Den svenska socialpolitiken styrs av mål från flera olika nivåer – från EU:s Lissabonfördrag till versamheternas egna mål. Sveriges nationella socialpolitiska mål formuleras under varje specifikt arbetsområde. På regional nivå har landstingen satt upp mål för sin verksamhet, framför allt då inom hälso- och sjukvård. Varje kommun formulerar lokala mål för sina verksamheter inom bland annat skola, äldrevård och socialtjänst. Dessutom brukar varje enskild verksamhet skriva egna, detaljerade mål som man vill uppnå och arbeta för inom verksamheten. Det gäller allt ifrån skolor och fritidsgårdar till hemtjänst och vårdanstalter.

32


Nationella socialpolitiska mål

Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges

Målet för den nationella folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Målet med funktionshinderspolitiken är att skapa ett samhälle utan hinder

möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.

god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

för delaktighet och där det finns jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning.

Målet för den ekonomiska familjepolitiken är att bidra till förbättrade förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard samt ökad valfrihet och stärkt makt över den egna livssituationen för alla barnfamiljer.

Målet för hälso- och sjukvården är att ge patienten ett mervärde i form av ökad hälsa. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så effektivt och med så gott resultat för patienterna att den får ett högt förtroende bland allmänheten.

Målet för individ- och familjeomsorgen är att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer, samt att stärka skyddet för utsatta barn.

Målet för pensionsområdet är att personer med låg eller ingen inkomstrelaterad

Målet för sjukförsäkringen är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska

Målet för socialtjänstpolitiken är att stärka förmågan och möjligheten till social

pension ska garanteras ett värdesäkrat grundskydd.

ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

delaktighet för människor i ekonomiskt utsatta situationer samt att stärka skyddet för utsatta barn.

Målet för äldrepolitiken är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. (Socialdepartementet, 2013)

33


Sammanfattning

34

Socialt arbete är arbete som rör samhällsfrågor och som syftar till att förebygga och åtgärda olika samhällsproblem samt ge stöd åt de personer som är mest utsatta i samhället. Det kan t.ex. handla om arbete inom områden som ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, funktionsnedsättningar, arbetslöshet, missbruk eller familjeproblematik.

Det finns många yrken som utför socialt arbete. Exempel på sociala yrken är socialsekreterare, kurator, behandlingsassistent, behandlingspedagog, familjerådgivare, personlig assistent och personal inom äldreomsorgen.

Olika samhällen har olika socialpolitiska modeller, alltså olika sätt att arbeta med sociala frågor. I vissa samhällen har staten en stor roll och tar därför på sig ett stort ansvar för medborgarnas välmående. I andra samhällen förlitar man sig mer på familj, släkt och välgörenhet när man behöver hjälp i sociala svårigheter.

Samhällets sociala insatser har sett olika ut vid olika tidpunkter i historien. Under lång tid låg det huvudsakliga ansvaret för barn, äldre, funktionshindrade och utslagna hos familjen. Olika typer av fattighus har funnits under lång tid, men det var först under 1800-talet som man började bygga upp olika typer av institutioner i stor skala. Industrialiseringen hade medfört stora sociala problem, som nu blev statens ansvar. Socialpolitiken utvecklades och allt fler utbildades inom sociala yrken.

Dagens svenska socialpolitik bygger på tanken om ett välfärdssamhälle där alla bidrar till att skapa trygghet för alla. Det sociala arbetet är organiserat på tre nivåer: på statlig nivå, på landstingsnivå och på kommunnivå. Största delen av hälso- och sjukvården ligger under landstinget, medan socialtjänst, äldreomsorg och funktionsnedsättningar ligger under kommunens ansvar. Många verksamheter drivs av kommunen, men de kan även drivas privat.


instuderingsfrågor

1.

Förklara begreppet ”social” och dess olika betydelser.

2.

Vad är socialt arbete på strukturell nivå?

3.

Vad är socialt arbete på grupp- och organisationsnivå?

4.

Vad är socialt arbete på individ- och familjenivå?

5.

Ge exempel på forskningsområden som berör socialt arbete.

6.

Ge exempel på hur socialpolitiken färgas av ideologi.

7.

Vad var helgeandshus och hospital?

8.

På vilka sätt påverkades socialpolitiken av upplysningens idéer?

9.

Hur bidrog industrialiseringen till ökade sociala samhällsproblem?

10. Ge exempel på sociala reformer under 1800-talet. 11. Beskriv folkhemsidén. 12. På vilka tre samhällsnivåer utförs socialt arbete i Sverige idag? 13. Ge exempel på versamheter som kommunen måste ha.

uppgifter

1.

Arbeta i grupp. Ta reda på hur det sociala arbetet är organiserat i er kommun. Vilka förvaltningar finns och vad har de ansvar för? Läs all information ni hittar om det arbete som görs inom olika sociala områden och sammanställ informationen i ett arbete. Avsluta med att sitta med en annan grupp och förhöra varandra.

2.

Tillbaka till Thea och Emma. Ta utgångspunkt i tjejernas diskussion och ta reda på mer om hur socialpolitik och socialt arbete ser ut i ett annat land. Arbeta i par och välj ett land som ni är intresserade av. Använd internet och biblioteket för att hitta information. Redovisa muntligt för resten av klassen.

35


Socialt arbete Tove Phillips

Tove Phillips

Det här och mycket mer diskuteras i Socialt arbete. Boken är skriven för dig som vill arbeta i sociala verksamheter eller som intresserar dig för samhällets sociala frågor. Den tar upp allt ifrån socialpolitik och lagstiftning till planering, genomförande och dokumentation av arbete inom det sociala området.

Socialt arbete

Vilka är de svåraste sociala problemen i dagens samhälle och vad kan samhället göra för att hantera dem? Är det rätt att tvinga människor till vård och behandling mot deras vilja? Skulle du vilja arbeta med att förbättra livet för människor som mår dåligt?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Socialt arbete, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Socialt arbete

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

ISBN 9789140685216

9

789140 685216

Profile for Smakprov Media AB

9789140685216  

9789140685216  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded