9789140688583 by Smakprov Media AB

Ingång övningsbok 3 är ett läromedel som vänder sig till elever på studieväg 3, textbok, en övningsbok och en lärarhandledning. Materialet finns även i interaktiv version om du vill att eleverna ska arbeta helt digitalt. Textboken utgår från flera olika typer av texter. Texterna har vuxenperspektiv och är tänkta att inspirera till bland annat diskussioner och skrivning. Viljan har varit att göra ett allmängiltigt material. Tanken är att texterna ska ge information och vidga elevernas ordförråd och grammatiska kunnande. Övningsboken följer textbokens åtta olika teman. Dessutom finns en ny, något enklare text, i varje tema. Efter texten kommer en läsförståelse. Varje tema har ett antal övningar av olika slag. Till exempel finns ordbildning, skrivövningar, diskussionsövningar, hörförståelse, presentation med mera. Fokus här har legat på att utöka ordförrådet och få eleverna att kunna uttrycka sig så varierat som möjligt i olika situationer. Efter varje tema finns också en grammatikdel. För att förstå det komplexa i

Ingång Sfi studieväg 3 Kurs C och D

kurs C och D, inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Läromedlet består av en

svenskans ordföljd, har vi startat grammatiken med substantiv. Därefter följer adjektiv, för lätt för kurs D, men vi har utgått ifrån att elever på kurs C kan vara nybörjare. Man behöver därför inte göra alla grammatikövningar med alla elever. Läraren väljer helt enkelt utifrån elevernas behov. Längst bak i övningsboken finns två bilagor. Den ena är bokstaveringsalfabetet på svenska. Många efterfrågar detta, då våra elever ofta har namn som kan vara svåra att uppfatta per telefon till exempel. Den andra bilagan är en lista över de vanligaste oregelbundna verben i svenskan. Båda bilagorna är tänkta som uppslagsdelar för eleverna. I lärarhandledningen finns fler övningar och tips på hur du kan arbeta med texterna och övningarna. Dessutom innehåller lärarhandledningen flera kopieringsunderlag.

Josefin Lindholm är lärare i sfi, svenska och svenska som andraspråk. Hon har arbetat inom vuxenutbildning i många år och har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk och retorik. Just nu arbetar hon på Alströmergymnasiet i Alingsås.

Angela Reiser är lärare i sfi, svenska och svenska som andraspråk. Hon har arbetat inom vuxenutbildning i många år, samt har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk, retorik samt fri skrivning. Just nu arbetar hon på Vuxenutbildningen i Alingsås.

ISBN 978-91-40-68858-3

789140 688583

Josefin Lindholm och Angela Reiser

verb, pronomen, ordföljd i huvudsats och bisats. En del av grammatiken är kanske

Sfi studieväg 3 Kurs C och D JOSEFIN LINDHOLM OCH ANGELA REISER

Innehåll 1. Fika 6 Fraser 9 Ordbildning 10 Läsförståelse – Fredagsfika på stan 13 Dialoger 15 Presentationsteknik 17 Hörförståelse 18 Uttal 18 Grammatik – Substantiv 19

2. Natur och miljö 24 Synonymer 25 Läsförståelse – Svamputflykten 32 Att skriva vykort 35 Presentationsteknik 36 Hörförståelse 37 Uttal 38 Grammatik – Verb 39 Grammatik – Verbens tidsformer 42

3. Böcker 44 Jul i Sverige 48 Fraser 51 Partikelverb 53 Läsförståelse – Du har nyckeln i din hand 57 Presentationsteknik 59 Hörförståelse 60 Uttal 61 Grammatik – Adjektiv 62 Mönster är också adjektiv 64

4. Symboler 65 Ordbildning 72 Läsförståelse – Rosa bandet 74 Presentationsteknik 77 Hörförståelse 78 Uttal 78 Grammatik – Kongruens adjektiv – substantiv 79

5. Minoriteter 83 Synonymer 85 Liten 86 Fraser 91 Läsförståelse – Kayanfolket 92 Uttal 95 Presentationsteknik 97 Hörförståelse 98 Grammatik – Personliga pronomen 99

6. Kärlek 101 Ordkunskap 107 Läsförståelse – Kärleken är ingen jävla saga 109 Presentationsteknik 114 Hörförståelse 115 Uttal 115 Grammatik – Ordföljdsord 116

7. Förebilder 119 Läsförståelse – Käre bror 122 Frågeordsfrågor 123 Ordkunskap 128 Presentationsteknik 132 Hörförståelse 133 Uttal 134 Grammatik – Ordföljd i huvudsats 135

8. Livsfrågor 140 Tänka – tycka – tro 143 Läsförståelse – En invandrare som skulle vilja bli svensk 146 Hörförståelse 153 Grammatik – Ordföljd i bisats 155 Svenska bokstaveringsalfabetet 161 Oregelbundna verb 162

Fika

1. Fika Ordlistorna i det här kapitlet hör till kapitlet FIKA i textboken. Lär dig orden i ordlistorna. Det är alltid bra att försöka förstå ordet genom att läsa meningen det används i. Vad betyder meningen? Kan man gissa vad ordet betyder? Så här kan man annars göra när man lär sig nya ord: • Slå upp ordet i ditt lexikon. • Skriv vad ordet heter på ditt språk. • Använd ordet i egna meningar, som visar att du förstår ordet. • Försök att hitta synonymer till ordet. • Låt en kamrat eller någon i familjen förhöra dig på alla orden. Om du inte förstår förklaringarna till orden, be en kamrat eller din lärare att förklara orden.

Ordlista – Fikahistoria (s. 7) ett kafferep, -

umgås runt kaffe och kaffebröd

en opinion, -er

den allmänna meningen (de flestas åsikt för tillfället)

en ransonering, -ar

begränsning i hur mycket man kan köpa, får använda

U N DER SÖ K AN DE UPPGIFT Texten berättar om att kaffet ransonerades en tid. Ta reda på om något annat har ransonerats i Sverige under 1900-talet. Du kan helt enkelt gå ut på internet för att söka svar på vad som har ransonerats. Skriv: ”ransonering i Sverige” i sökfältet. Berätta för dina kurskamrater vad du har hittat.

Fika

Ordlista – Vår goda smak håller liv i bullen (s. 8) en trend, -er

utveckling, det som är modernt för tillfället

att härja

bråka, förstöra, gå hårt fram

att störtdyka

falla kraftigt

en standardisering, -ar

något som görs till en norm

att tyna

avta, försvagas

att snegla

titta åt sidan, kasta blickar åt annat håll

att rata

ogilla

ohotad

inte vara hotad, vara säker

Ordlista – Fika dig effektiv på jobbet (s. 11) effektiv

nyttig, produktiv

kreativ

skapande, fantasirik

att mala på

prata mycket

att prata skit

tala illa om något eller någon

avspänt

lugnt, obekymrat

ett snack

prat

en förolämpning, -ar

kränkning, oförskämdhet

Fika

U P P GI F T Skriv ner receptet på något som du tycker om att äta. Det kan vara mat eller kaffebröd. Skriv receptet så noga du kan. Först talar du om vilka varor man behöver för att laga din rätt eller ditt kaffebröd. Du ska också tala om hur mycket man behöver använda. Sedan talar du i tur och ordning om hur man gör. (Titta också gärna på hur receptet i textboken är skrivet.) När du har skrivit klart ditt recept, kan du försöka att hitta en bild på din maträtt eller ditt kaffebröd. Klistra in den bredvid ditt recept. Exempel:

Tigerkaka Ingredienser 150 gram smör eller margarin 2,5 dl socker 3 st äggulor 3 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 dl grädde eller mjölk 3 st äggvitor Gör så här: 1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en form. 2. Rör smör/margarin och socker poröst. Tillsätt 1 äggula i taget och rör tills gulorna är väl inblandade. 3. Blanda samman mjölet och bakpulvret. Rör ner det omväxlande med grädden eller mjölken. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd ner det i smeten. 4. Häll 1/3 av smeten i en annan bunke och smaksätt den med kakao och vaniljsocker. Häll lite av den ljusa smeten i botten i en form och sen den bruna smeten och sist den ljusa. Dra med en gaffel i smeten så att det blandas lite. 5. Grädda på nedersta falsen i ugnen ca 50 minuter. 6. Låt kakan stå kvar i formen några minuter. Stjälp upp den på galler. Låt den kallna under formen.

Vanliga förkortningar i recept: g gram

l liter

tsk tesked

dl deciliter

st stycken

msk matsked

krm kryddmått

Fika

Ordlista – Intervju med Anders – kaffe- och tehandlare (s. 15) ”att driva eget”

ha eget företag

ett ursprung, -

början, grund, orsak

U P P GI F T Känner du någon som har eget företag? Eller har du kanske själv haft ett eget företag? Berätta för dina kurskamrater!

Ordlista – Stamfiket (s. 17) en stamgäst, -er

återkommande kund

en pensionär, -er

äldre person som inte arbetar längre

U P P GI F T Skriv nu egna meningar med orden från alla ordlistorna, så att du visar att du har förstått dem. Det bästa sättet att lära sig nya ord, är att använda dem.

Fraser De här fraserna finns i texterna. Försök först att gissa vad de betyder eller ta reda på vad de betyder. Lär dig sedan fraserna. Fraser är som kryddor i språket. ”andra bullar”

– Nu ska du få se på andra bullar! sa den arga mamman till sin bråkiga dotter.

”att låta munnen gå”

– Säg något vettigt istället för att bara låta munnen gå!

”ett smörjmedel”

– Du får nog be honom om ursäkt! Du får använda ett smörjmedel!

”att lösa världsproblemen”

– Vi kan nog inte lösa världsproblemen vid middagsbordet i dag heller.

U P P GI F T Försök att skriva egna meningar med fraserna!

Fika

Ordbildning I svenska språket kan man bilda ord på flera olika sätt. Ett av de vanligaste sätten är att sätta ihop två ord. Man får då ett sammansatt ord. Man kan till exempel sätta ihop två substantiv. Det är det sista ordet som är det viktigaste. Det är också det ordet man sätter sist, som bestämmer om det är ett n- eller t-ord och det bestämmer hur det ska heta i plural. bok + hylla

en bokhylla (en hylla för böcker)

gräs + matta en gräsmatta (en matta av gräs) baby + säng en babysäng (en säng för en baby)

U P P GI F T Sätt ihop substantiven här nedan till ett ord. Skriv det nya ordet och tala om ifall det är ett n-ord (utrum) eller ett t-ord (neutrum). Tala också om vad det nya ordet heter i plural. (Alla orden finns i någon av texterna i kapitlet.) kaffe + böna

kanel + bulle

industri + samhälle deg + skål

mat + fett

liter + mått

baka + bord

snitt + yta

baka + plåt

fika + rast

fika + kultur

fika + paus

citrus + frukt

te + industri

te + plockare

namn + skylt

räka + smörgås

värld + problem

Fika

U P P GI F T

Fika kl. 12? Är på stan nu. Du kan bestämma café. Hör av dig! Kram Filip

Att skriva sms Ett sms ska vara kort, men det ska innehålla nödvändig information. Tänk på att det ska gå fort att skriva och fort att läsa. 1. Skicka ett sms till din klasskamrat och tala om att du är sjuk. Du kan inte komma till skolan i dag. 2. Skriv ett sms till din fru/man och tala om att du kommer hem lite senare än vanligt. Tala också om varför du blir sen. 3. Skriv ett sms till en kompis och fråga om kompisen vill gå på bio med dig i morgon kväll. 4. Skriv ett sms till din fru/man och tala om att bilen gått sönder. 5. Skriv ett sms till din son och be honom köpa smör på vägen hem.

Fika

U P P GI F T

Berätta och skriv Titta på bilderna. Försök att muntligt beskriva vad som händer. Berätta så mycket du kan om bilderna. (Vilka personer är med på bilderna? Vad gör de? Hur ser de ut? Vad händer? Vad pratar de om?) Skriv sedan en kort text om vad bildserien handlar om. 1.

Fika

L Ä SF ÖR STÅEL SE

Fredagsfika på stan Klockan är snart fyra och Julia ska träffa sin kompis Linda för den vanliga fredagsfikan. Det är favoritcaféet Kafferosten som gäller, precis som de senaste veckorna. Julia och Linda gillar Kafferosten, eftersom de har många olika goda saker att välja bland. Allt är hembakat. Dessutom har de mysig inredning och glad personal. Man trivs där, helt enkelt. I dag är varken Julias eller Lindas barn med, men ibland följer barnen med och fikar. Det är viktigt att man känner att barnen är välkomna på caféet. På vissa ställen känner man att barnen är i vägen, att caféet helst inte vill att man har med sina barn. Sådana ställen gillar inte Julia och Linda. Alla ska vara välkomna, tycker de. Denna fredag har Linda med sin lilla hund. Även han är välkommen till caféet. Det är inte så vanligt att man får ha med hundar på café, men på Kafferosten går det bra. Ägaren älskar hundar och Lindas är så liten att den sitter i hennes knä. Julia och Linda har tur, deras favoritbord är ledigt. Från det bordet ser man ut genom det stora fönstret och kan sitta länge och bara titta på alla som går förbi. Stolarna är mjuka och bekväma och hela inredningen är trevlig. Det känns nästan som att man är utomlands, tycker tjejerna. Förutom att det är trevligt att träffas på café, tycker Julia att det är stimulerande att sitta bland folk och lite brus. Eftersom hon har varit hemma ett tag som föräldraledig och nu är arbetssökande, kan det bli lite tråkigt att bara vara hemma. Cafémiljön är kreativ och rolig och Julia få ofta idéer till olika projekt. Ibland tar tjejerna bara en kopp kaffe när de träffas, men i dag är de hungriga och vill ha något mer. Julia väljer en macka med hummus och Linda tar en äppelpaj. Det känns bra att allt är bakat och lagat på plats och det märks att allt är färskt. Tjejerna pratar och skrattar och snart har två timmar flugit iväg. Det är skönt att få en stund utan småbarn och vardagsarbete. Julia och Linda upplever att de har fått både avkoppling och inspiration när de lämnar caféet för att åka hem till sina familjer.

Fika

Ordlista – Fredagsfika på stan en fredagsfika

fika en fredag

en favorit

bland de bästa

mysig

trivsam, njutbar

bekväm

behaglig, skön

en inredning

möblering

stimulerande

uppmuntrande, stärkande

kreativ

skapande, fantasifull

ett projekt

större arbete, plan

en avkoppling

vila, ombyte

en inspiration

motivation, påverkan

U P P GI F T

Läsförståelse 1. Varför går Julia och Linda gärna till café Kafferosten? 2. Vilka tankar har tjejerna om att ta med barn på café? 3. På vilket sätt blir man kreativ av att sitta på café, tycker Julia? 4. Hur känner tjejerna sig när de lämnar caféet?

Fika

U P P GI F T

Dialoger Läs dialogerna två och två.

I telefon Maria: – Hej Sarah! Det är Maria! Sarah: – Men hej! Hur mår du? Maria: – Jag mår bara fint! Du, ska vi gå och ta en fika? Sarah: – Ja, gärna! Menar du nu på en gång? Maria: – Ja, jag tänkte det. Om du kan. Sarah: – Absolut. Ska vi ses på Solkatten om en halvtimme? Maria: – Perfekt! Vad kul! Sarah: – Hej så länge! Maria: – Hejdå!

På café Maria: – Hej! Vad roligt att träffas! Sarah: – Ja, verkligen. Det är ju flera månader sen sist! Maria: – Vad ska du ha till kaffet? Sarah: – Jag är lite hungrig, faktiskt. Jag tar en macka. Maria: – Då tar jag samma sak. Men ska vi inte ha nåt sött också? Sarah: – Jo, det vore ju gott! Jag tar en kolakaka. Maria: – Och jag tar en chokladmuffin. Sarah: – Vi tar ett fönsterbord, va? Maria: – Ja, det blir bra!

Fika

Skriv färdigt dialogerna. Ni ska själva hitta på de repliker som fattas.

På café Adam:

– Jag skulle vilja ha en bit kladdkaka med vispgrädde.

Tjejen i kassan: – Adam:

– Åh, vad synd. Vad tycker du att jag ska ta i stället?

Tjejen i kassan: – Adam:

– Det låter gott! Jag vill ha en kopp te också.

Tjejen i kassan: – Adam:

– Utan mjölk, tack.

Tjejen i kassan: – Adam:

– Okej. Jag tror att jag har jämna pengar.

Tjejen i kassan: – Adam:

– Tack själv!

Skriv färdigt dialogerna. Ni ska själva hitta på de repliker som fattas.

På fikarasten Rami: – Oj, vem är det som bjuder på tårta? Lisa: – Rami: – Grattis! Hur mycket fyller du? Lisa: – Rami: – Jaha. Hoppas du får en fin födelsedag! Lisa: –

U P P GI F T

Dialoger Nu ska ni skriva helt egna dialoger. Låt dem gärna handla om fika på något sätt.

Fika

Presentationsteknik Det är viktigt att du lär dig presentera och informera tydligt. Det är bra om man övar på det i klassrummet. När du presenterar något, ska du tänka på följande: • Det absolut viktigaste när man ska presentera, är att man är förberedd. Det är viktigt, för då känner man sig säkrare. Men det är också viktigt för dem som ska lyssna. Det är inte roligt att lyssna på någon som inte vet vad han ska säga. • Börja din presentation med att säga något som man blir intresserad av. Säg något som överraskar dem som lyssnar. Eller börja med något som är roligt. Det viktiga är att de som lyssnar vill fortsätta lyssna. Exempel: Om du ska prata om en person kan du börja med att beskriva hur personen ser ut, utan att tala om vem det är. • När du har börjat din presentation, ska du fortsätta med vad du egentligen vill säga om ditt ämne. Då är det bra om du vet i vilken ordning du ska säga olika saker. Det måste vara tydligt. Använd inte ord som du tycker är svåra att uttala. Orden ska inte vara för svåra, för då kanske inte alla förstår. • När du ska avsluta din presentation, kan du repetera det viktigaste du har sagt, så att man kommer ihåg vad du har pratat om.

U P P GI F T Presentera muntligt en person som du tycker mycket om. Din presentation ska bli ca 3 minuter lång. Tänk på att berätta något som är speciellt för din person. Tala också om varför du har valt just den personen.

Fika

Hörförståelse Lyssna på Klartext någon kväll i veckan. Klartext är ett nyhetsprogram på lättare svenska. Du hittar Klartext på www.sverigesradio.se. Men du kan också gå in på internet och söka på Klartext, så får du fram de senaste nyhetsprogrammen.

Klartext

U P P GI F T Välj en av veckans nyheter och återberätta den muntligt för dina kurskamrater. Tänk på: Du måste berätta så tydligt som möjligt, så att alla förstår vad nyheten handlade om. Tala också gärna om varför du har valt just den nyheten.

Uttal Här följer några fraser, som måste betonas på rätt sätt. Markera det ord eller den stavelse som ska betonas. Skriv därefter vad fraserna betyder. Tala också om när och i vilket sammanhang man kan använda fraserna. Lär dig fraserna utantill! Markera betonat ord eller stavelse.

”Hur står det till?”

”Vad står på?”

”Hur är det fatt?”

”Vad ska jag ta mig till?”

”Stå på dig!”

Fika

GR AMMAT I K SUBSTANTIV Bland de ordklasser som finns i svenska språket är substantiv den största. Det är också den ordklass som blir större och större hela tiden. Det beror på att vi får nya saker i samhället. Substantiv är namn på saker, företeelser och egennamn. Exempel: penna, bil, hus, Sverige, Karin Man kan sätta en eller ett framför ett substantiv och då säger man att det är ett n-ord (utrum) eller ett t-ord (neutrum). Men man kan ibland också säga mycket eller lite framför. Då handlar det om saker som man inte kan räkna (till exempel kaffe, sand, vatten …)

U P P GI F T Här får du några vanliga substantiv. Försök att sätta en eller ett framför.

kamrat

stol

bord

hus

fönster

gata

kopp

tallrik

sked

kastrull

Fika

U P P GI F T Varje substantiv kan finnas som obestämt och bestämt. Om man inte vet vilken bil eller vilket hus någon pratar om står ordet i obestämd form: en bil, ett hus. Vet man vilken bil eller vilket hus någon pratar om (till exempel sin egen bil eller sitt eget hus), står ordet i bestämd form: bilen, huset. Det är alltså viktigt att först veta om ordet är ett n-ord eller ett t-ord. Vad heter orden i obestämd form? Vad heter orden i bestämd form? Vad heter orden i plural? Obestämd form

bestämd form

flertal (plural)

bulle

smörgås

kaka

café

kvinna

man

sol

moln

kappa

jacka

Vissa substantiv kan man inte räkna. Men man kan använda dem i bestämd form. Exempel: mjölk

mjölken

vatten vattnet

kaffe

kaffet

sand

sanden

socker sockret

En del substantiv är konkreta (man kan se dem och ofta ta på dem). Exempel: träd, fågel, arm En del substantiv är abstrakta (man kan inte se dem och inte ta på dem). Exempel: dröm, sorg, kärlek

Fika

U P P GI F T

På den här bilden ser du ett café. Titta på bilden och försök att hitta så många substantiv som möjligt. Skriv om substantivet är ett n-ord eller ett t-ord. Exempel: en lampa, ett café

Fika

U P P GI F T

Frukost På bilden ser du ett frukostbord från ett hotell. Titta på bilden och försök att hitta så många substantiv som möjligt. Skriv också om ordet är ett n-ord eller ett t-ord. Exempel: en kopp, ett bord

U P P GI F T Vad brukar du äta till frukost? Berätta för en kurskamrat!

Fika

U P P GI F T

Middag Här får du några bilder på middagar. Skriv vad det är för mat du ser. Berätta sedan för en kurskamrat vad du själv brukar äta till middag.

Ingång Sfi studieväg 3 Kurs C och D

kurs C och D, inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Läromedlet består av en

ISBN 978-91-40-68858-3

789140 688583

Josefin Lindholm och Angela Reiser

verb, pronomen, ordföljd i huvudsats och bisats. En del av grammatiken är kanske

Sfi studieväg 3 Kurs C och D JOSEFIN LINDHOLM OCH ANGELA REISER