I_Imorgon 채r allt som vanligt.indd 3
2014-01-09 10:22:55
Läs mer om Lina Stoltz på rabensjogren.se
Rabén & Sjögren Box 2052, 103 12 Stockholm rabensjogren.se © Lina Stoltz 2014 Omslag: Louise Bååth, Kingisland Design © Omslagsfoto: Getty Images/Renee Keith Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2014 ISBN 978-91-29-69054-5 Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 4
2014-01-09 15:43:14
1 Kylan bet och vi halvsprang alla tre över parkeringen. mamma hade lockat mitt hår och fäst undan luggen med ett silvrigt hårspänne, så jag hade ingen mössa på mig. vi hade fått ett snyggt inbjudningskort där det stod att vernissagen började 18.00. men mamma hade förklarat för mig att man inte måste komma prick, så det gjorde inget att klockan redan var tjugo över. Jag hade aldrig varit på vernissage förut. min storebror tintin gick på konstskola och det var hans klass som skulle ha utställning. – lämna jackan, sa mamma till tanja när mamma och jag hängt upp våra ytterkläder. – nej, mumlade tanja. Hon var fjorton år och sur som vanligt. – Kan du ta ut de där hörlurarna? bad mamma. tanja drog ur dem och stoppade dem i jackfickan.
5
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 5
2014-01-09 10:22:55
strax innanför dörren till själva utställningslokalen stod ett bord med cider i plastmuggar. – varsågod! En tjej med långt, glansigt, svart hår förklarade leende att de vita muggarna innehöll alkoholfri cider och de genomskinliga innehöll alkohol. Jag tog en vit mugg och drack en stor klunk. Kolsyran kittlade i munnen. Jag tog en likadan mugg och sträckte fram den mot mamma. – ljummen, sa hon när hon hade smakat på den. – men god, sa jag. Jag såg mig om i rummet. På de vita väggarna hängde tavlor, fotografier och tyger i olika storlekar. – ta en sån här, sa mamma. Hon gav mig ett papper där det stod vad alla konstverk hette, vem som gjort dem och vad de kostade. tintin fick syn på oss och kom fram. Han var fint klädd i svarta jeans och kavaj. Han vände sig till den svarthåriga och sa: – Det här är morsan och småsyrrorna. mamma tog henne i hand och jag hörde att hon hette nelly.
6
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 6
2014-01-09 10:22:55
– tanja och lillan, sa tintin samtidigt som han pekade på oss. Jag blängde på tintin och han rättade sig och sa: – lilian.
7
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 7
2014-01-09 10:22:55
2 tintin berättade och pekade ut vem som hade gjort vad, och sa en massa namn som jag inte kunde minnas. nelly hade i alla fall gjort jättefina tygtryck i klara, vackra färger. Han stannade framför några tavlor. – De här är mina, sa han. Jag tittade på dem. De var liksom mörka, mest grått och beige och svart. Inte en endaste färgklick någonstans. Jag sneglade runt på de andra konstverken i rummet. tintins målningar var så dystra i jämförelse. – Jag gillar dem, sa tanja. – De är jättebra, sa mamma och log. – De är fina, sa jag. tintin ryckte lite nonchalant på axlarna: – Det var svårt att välja vilka jag skulle ta med. Efter en stund måste han lämna oss för att prata med
8
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 8
2014-01-09 10:22:55
några andra. tanja gick och satte sig på en bänk. Hörlurarna åkte snabbt in i öronen igen och hon var väldigt upptagen av sin mobil. mamma började prata med några av tintins klasskompisar. Jag vandrade runt på egen hand. Bäst tyckte jag om tygtrycken. Jag gick nära två tanter som stod och betraktade tintins tavlor. – Han är begåvad. Jag tycker om det här, sa den ena. – är det inte lite … hur ska jag säga … banalt? sa den andra. – Han är ju ung. alla ska vi börja någonstans. – visserligen. Jag ryckte till när jag hörde en hög röst precis bakom mig. – Ja, då ska vi se vad ungdomarna lyckats åstadkomma. En lång man med grått, rufsigt hår, jeans och sliten grå kavaj lutade sig fram mot tintins tavlor och granskade dem. Han hade ett par glasögon långt ut på näsan och ett genomskinligt ciderglas i handen. Jag höll andan och försökte verka väldigt intresserad av papperet jag höll i. Innan jag hann smita iväg, lade han en tung hand på min axel. – Du som är ung och oförstörd. vad säger du? är det konst eller är det skräp? – Jag vet inte, pep jag fram.
9
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 9
2014-01-09 10:22:55
– nå, de gör ju ärliga försök i alla fall. Det ska de ha en eloge för. men fy fan för installationer och performance … Han släppte min axel, men det kändes som om han hade lämnat ett avtryck på min skjorta. Jag märkte att flera personer där inne tittade på oss, och jag skämdes. Kanske trodde de att jag hade något med honom att göra. Jag såg ner i golvet och vände mig bort. Han fortsatte gå runt i rummet och kommentera allt med hög röst. Jag kunde inte sluta snegla på honom. Han stannade framför de färgglada tygtrycken och slog ut så häftigt med armarna att det stänkte cider från hans plastmugg. några droppar landade på själva tyget. – En faders stolthet! utropade han dramatiskt. sedan föll hans huvud framåt och han satte ena handen över ögonen som om han grät. Jag fick syn på mamma i dörröppningen och skyndade mig fram till henne. Jag stack in min arm under hennes och sa: – ska vi åka hem snart? Jag drog i mammas arm. – Kom nu!
10
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 10
2014-01-09 10:22:55
3 när jag låg i min säng på kvällen och inte kunde somna började jag tänka på det där med mitt namn. tanja och tintin brukade reta mig och säga att jag egentligen skulle ha hetat lillan, men att pappa hade skrivit för slarvigt på blanketten till skatteverket. De läste fel och trodde det stod lilian, och därför fick jag det namnet. Det är så klart inte sant. när jag föddes var tanja tre år och kunde inte prata rent, så när hon sa Lilian lät det som Lillan. Det var därför alla andra också började kalla mig det. om jag hade fått välja ett namn på t, som tanja och tintin, hade jag valt tatjana. Det låter märkvärdigt och vackert. som om man kommer från ett annat land. min kompis nina kommer från Etiopien. Jag undrade om nelly också kom från ett annat land. Från Kina, kanske. Dörren stod halvöppen och där ute var det knäpptyst. Det
11
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 11
2014-01-09 10:22:56
var tänt i hallen, som alltid. I fönstret i mitt rum hängde en adventsstjärna. Det var så pass ljust att jag kunde titta på tavlan som hängde på väggen ovanför sängen. Den föreställde mig som ettåring och var ritad i blyerts av tintin. Jag var väldigt söt på bilden. mitt utseende är ganska vanligt. Jag har långt, ljusbrunt hår som lätt blir flygigt och tovigt. Det är ganska ofta uppsatt i en hög hästsvans, det tycker jag är fint. Jag är mellanlång och har blandad ögonfärg. varken blå eller bruna eller gröna. På sommaren blir jag lätt brun. Det tycker jag om. Jag har hål i öronen och mina favoritörhängen har en turkos pärla i mitten. tanja vill göra hål i näsan, men det får hon inte för mamma. Fast jag tror hon kommer att göra det i alla fall. Jag höll plötsligt andan och lyssnade. mammas sovrumsdörr öppnades. Jag låg helt stilla och tyst som om jag sov. mamma kom fram till min dörr. Jag blundade. – sover du? viskade hon. Jag funderade lite på om jag skulle svara henne, eller om jag skulle låtsassova. men innan jag hann bestämma mig fortsatte hon: – sov gott. sedan stängde hon försiktigt dörren.
12
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 12
2014-01-09 10:22:56
4 – Vakna! Tanja ruskade min fot. – Du måste stiga upp. Klockan är halv åtta, sa hon kort och försvann ut ur mitt rum. Hur hade jag kunnat sova så länge? Jag slängde av mig täcket och tog på mig samma kläder som jag hade haft igår. Jeans och en röd huvtröja. Jag tog fram ett par stickade strumpor från garderoben. De var randiga i grönt och blått. Jag fryser ofta om fötterna, så det är bra att min moster har stickat massor av strumpor åt mig. Dörren till mammas rum var stängd. Jag visste inte om hon var där inne. Men hon hade inte stigit upp och gjort sig i ordning i alla fall. Hon skulle alltså inte jobba idag. Under tystnad hjälptes jag och Tanja åt att ställa fram frukost. Rostat bröd med smör och kall O’boy.
13
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 13
2014-01-09 15:43:36
– Hur många? frågade tanja när hon satte ner bröden i rosten. – två, svarade jag och hällde upp mjölk åt både mig själv och henne. Hon hade på sig jättesnäva svarta stretchjeans, en svart, snäv, långärmad topp och utanpå det en knälång, röd klänning. Jag tyckte hon var fin. själv hade jag alltid bara jeans och tröja i skolan. Utanför köksfönstret var det som vanligt flera småfåglar som satt och åt vid fågelbordet. Jag kan bara domherre. Jag är inte så intresserad av fåglar. men det var roligt att sitta och titta på dem i alla fall. snön nedanför var full av svarta frön. – Jag slutar tjugo i tre, sa tanja när hon satte sig vid bordet. Jag visste vad hon menade. Ifall jag inte ville gå hem ensam. – Fast vi ska ju egentligen träna med bandet klockan tre, lade hon till. Det molade i magen. ändå sa jag: – Det går bra. tanja skyndade sig att smöra sina brödskivor medan de ännu var varma. Hon slickade i sig lite smält smör som rann nerför tummen. Jag väntade tills mina var helt kalla innan jag bredde dem. vi åt under tystnad. Fast jag fick bara i mig den
14
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 14
2014-01-09 10:22:56
ena smörgåsen. sedan struntade vi båda två i att ställa glasen i diskmaskinen. vi lämnade dem på bänken med o’boy kvar i botten. mamma var ordningsam och vi hade det alltid välstädat hemma. Brödsmulorna, smördropparna och ringarna efter o’boyglasen fick också vara kvar. när vi höll på att klä på oss i hallen, efter att ha borstat tänderna och tanja hade sminkat sig, sa hon plötsligt: – alltså, jag bryr mig i alla fall inte! Hon lät kaxig. – om mamma vill hålla på så här får hon väl det. Det skiter jag totalt i. Hon drog ner den svarta mössan över huvudet, lindade den långa, röda halsduken flera varv och stack händerna i de vita lovikkavantarna. – Det borde du också göra. Jag drog igen dragkedjan på min turkosa dunjacka. Jag trodde nog inte att jag skulle kunna strunta i det, även om jag ville. värken i magen och susandet i huvudet av oro kom av sig själv. – Jag bryr mig bara inte! sa tanja igen när vi smällde igen ytterdörren efter oss.
15
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 15
2014-01-09 10:22:56
Jag såg Nina stå och vänta på mig borta vid brevlådorna, så jag svarade inte utan sa bara över axeln: – Hej då! Sedan sprang jag iväg. Som vanligt på torsdagar fick jag höra allt om vad som hade hänt på Ninas ridlektion kvällen innan. Och även om jag inte är intresserad av hästar var det skönt att höra henne babbla. För är det något Nina är bra på så är det att babbla.
16
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 16
2014-01-09 15:44:48
5 när viktor kom stod jag redan utanför klassrumsdörren och väntade. – Jag skulle ju ha haft utvecklingssamtal imorgon, sa jag. – Ja. – men mamma kan nog inte komma. Hon har magsjuka. – oj då. Ja, det kan ju inte hjälpas. Jag får ge dig en ny tid, sa viktor. Jag nickade och slank in till min bänk. tänk om viktor ringde hem till oss och mamma svarade! men han borde inte ringa när jag sagt att hon hade magsjuka. Då borde hon få vara ifred och vila sig. – nu ska vi prata om luciafesten, sa viktor. Han skrev LUCIA med stora, röda bokstäver på whiteboarden. när resten av klassen vällde in och såg vad viktor skrivit
17
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 17
2014-01-09 10:22:56
började alla prata i munnen på varandra. Jag försökte verka ointresserad. Jag tänkte på mamma, på att man aldrig kunde veta i förväg hur det skulle bli. – vem ska du rösta på? viskade nina till mig när viktor började dela ut små lappar. Först hade klassen röstat om ifall vi skulle välja lucia genom att rösta eller att lotta. alla ville rösta, så nu skulle vi få skriva ett namn på varsin lapp. – vet inte, svarade jag tjurigt. – Jag röstar nog på dig, sa nina och log. – I så fall röstar jag på dig, sa jag. – nej! sa hon och skrattade. Hon drog handen över sina svarta flätor. – Det passar ju inte alls, sa hon. Fast jag skrev NINA med stora bokstäver på min lapp i alla fall. om hon tog bort flätorna skulle hon passa. – vem blev det? ropades det från flera håll redan innan viktor hunnit läsa alla lappar. – lugn i stormen, sa han och räknade. – vem fick flest? Utan att säga något tog viktor den röda pennan igen och började skriva något på whiteboarden. LILIAN.
18
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 18
2014-01-09 10:22:56
– Det blev du, lillan! ropade nina glatt. – li-li-an! sa jag. Jag kände mig alldeles konstig. glad och orolig på samma gång. några klappade i händerna och axel sa grattis. Jag glodde ner i bänken och sa högt: – Jag kanske inte ens vill vara lucia! Jag kanske skiter i luciatåget! – Då får vi väl rösta om då, sa axel snopet. viktor såg på mig och jag blängde ut genom fönstret och ville nästan gråta. Jag gned mig i ögonen, hårt och snabbt så att ingen skulle märka det. viktor sa: – Jag tror lilian får fundera på saken till imorgon. – men om hon inte vill så vill hon ju inte, protesterade maya. – Fast nu gör vi som jag säger, sa viktor. sedan fick vi plocka fram papper och pennor och skriva inbjudningskort. – Jag har ju alltid kallat dig lillan förut. Jag tycker att det är gulligt med smeknamn, sa nina. – Det tycker inte jag, sa jag kort. – Dessutom är det en ära att få vara lucia, sa hon och
19
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 19
2014-01-09 10:22:56
plockade fram sina tuschpennor ur bänken. Då visste jag inte vad jag skulle svara. Istället lutade jag mig över mitt papper och började jobba väldigt koncentrerat med mina inbjudningskort. Jag gjorde tre stycken jättefina, fast jag var tvungen att gnida mig i ögonen flera gånger för de där dumma tårarna som trängde på.
20
I_Imorgon är allt som vanligt.indd 20
2014-01-09 10:22:56
Hon dör hellre än berättar för någon. Inte ens bästa kompisen Nina får veta. Att ha en mamma som dricker för mycket är så skämmigt att Lilian bara inte står ut. Och nu är det snart luciafest. Tänk om mamma inte kan komma? Eller, ännu värre, tänk om hon dyker upp och skämmer ut Lilian totalt … Det får bara inte hända!
I S B N 978-91-29-69054-5
9
imorgon_final_NY.indd 1
789129 690545
2014-01-07 09:51