Issuu on Google+

Skapa spänning!

Hänt i klassen KOLL PÅ

KONTAKT ...

tidningar

2 Praktisk Svenska Annika Bayard och Karin Sjöbeck omslag korr 2, 2009-06-11

40665157.omslag.indd 3

2009-06-24 07.31


Kryssa här när du är klar!

Innehåll Snacka på chatten – Kommunicera 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Magiska ord – Dikter 1

..............................................................

Substantiv i olika former – Substantiv 1 Repetera dubbelteckning – Stavning 1

9

.....................................

12

.......................................

14

Skriv bättre med adjektiv – Adjektiv 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 . ? ! Skiljetecken – Skiljetecken 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Skriv en berättelse – Skriva 1

....................................................

Hjälp hjärnan att minnas – Studieteknik 1 Kalla kårar – Läsa och skriva 1

20

..................................

24

....................................................

27

Förstasidan avslöjar – Massmedia 1

..........................................

34

Verb NU och DÅ – Verb 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Långt ifrån cool – Läsa och skriva 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Känslor här och nu – Dikter 2

...................................................

Läs på olika sätt – Studieteknik 2 Ng, n eller g? – Stavning 2

...............................................

50

........................................................

53

Lär känna en kompis – Kommunicera 2

.....................................

54

..............................................

56

........................................................

58

God, godare, godast – Adjektiv 2 Skapa spänning – Skriva 2

46

Artiklar med olika innehåll – Massmedia 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Personliga pronomen – Pronomen Skriv en deckare – Skriva 3

...........................................

68

.......................................................

70

Subjekt och predikat – Satsdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 O eller å? – Stavning 3

..............................................................

Skriv en dialog – Skiljetecken 2 Räkneord – Räkneord

74

..................................................

76

...............................................................

78

Läs och lär – Studieteknik 3

.......................................................

80

4

Praktisk_Svenska_2.indd 4

2009-06-24 09.51


Hänt i klassen – Kommunicera 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Hur använder du verben? – Verb 2 Nu tar vi dom! – Läsa och skriva 3

...........................................

86

.............................................

89

E eller ä? – Stavning 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Symbolspråk – Symboler

..........................................................

98

Repetera substantiv – Substantiv 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 J-ljudet – Stavning 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Lika uttal men olika stavning – Stavning 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Repetera alla ordklasser – Repetition ordklasser

........................

106

2 tsk, v.t., m.m. – Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Flera svårstavade ord – Stavning 7

............................................

Nyheter – senaste nytt – Massmedia 3

.....................................

111 112

Skriv en recension – Läsa och skriva 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Mina böcker – Läsa och skriva 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

5

Praktisk_Svenska_2.indd 5

2009-06-24 09.51


Kommunicera 1

Snacka på chatten Tyckk till om datorn Ty 1 a . Vad använder du datorn till? Vilka dataspel gillar du?

b. Jämför dina svar med en kompis. Gör ni samma saker? Eller? 2

a. Diskutera med kompisen. Hur använder ni datorn för att

hålla kontakt med andra? roa er? ta reda på fakta? b. Vad använder ni mer datorn till? c. Vilket gör ni mest?

Tyckk till om chatt Ty 3 a . Hur ofta chattar du? Varje dag? Två gånger i veckan?

Mer? b. Vem brukar du chatta med?

c. Vilka chattar gillar du?

d. Varför chattar du?

6

Praktisk_Svenska_2.indd 6

2009-06-24 09.51


Chatt på gång

Smileys Para ihop förklaringen med rätt symbol. glad varm överraskad illamående arg förvirrad ledsen

Vad a svarar du? 4 Låtsas att du är Alma-Esmeralda som har varit ute på stan och sedan kommer hem och ska chatta med Magnusson och berätta vad som har hänt. Vad skriver du då på MSN med ”chattspråk”? Och vad svarar Magnusson?

7

Praktisk_Svenska_2.indd 7

2009-06-26 13.47


Koll K ll på chattspråket 5 Undersök språket i de båda chatt-texterna (den i Chatt på gång och din egen text). Vad upptäcker du när det gäller

stora och små bokstäver? förkortningar? smileys och andra symboler?

Vad er betyd ett cket v y r t t u ? ikett och et

Jämför äm dina språk 6 a . Skriv om dina svar till ”vanlig” svenska.

b. Vad lägger du märke till när du jämför dina två texter?

Tänk först – chatta sen Tän 7 a . Vad tycker du är viktigt att tänka på när man chattar när det gäller

vem man chattar med? vad man skriver om? Chatt-vettikett

vilka ord man använder? vilka bilder man väljer att använda?

b. Jämför och diskutera dina svar med några kompisar. Vad tycker de är viktigt? Fyll på dina svar i 7 a. c. Diskutera chatt-vettikett i klassen. Gör en lista med det

viktigaste.

8

Praktisk_Svenska_2.indd 8

2009-06-24 09.51


Substantiv 1

Substantiv i olika former

Tävla med en kompis Skriv ner alla substantiv du kan komma på som har med sport att göra under en minut. Jämför med en kompis. Vem har kommit på flest substantiv?

Substantiv kan stå i obestämd och bestämd form i både singular och plural. Framför substantiv i obeFramför substantiv i bestämd stämd form kan du sätta en/ form kan du sätta den/det eller ett eller flera. de här. singular plural singular plural en skoter flera skotrar den skotern de här skotrarna ett barn flera barn det barnet de här barnen

1

Skriv in de former som saknas av orden i tabellen.

SINGULAR = ENTAL Obestämd form Bestämd form (en/ett) (den/det)

PLURAL = FLERTAL Obestämd form Bestämd form (flera) (de här)

barnet tjej killar hus spadarna tand hjärnan böcker gorillorna apelsinen saga bergen

12

Praktisk_Svenska_2.indd 12

2009-06-24 09.51


Står de här substantiven i singular eller plural? I obestämd eller bestämd form? Kryssa i rätt ruta. 2

Substantiv husen båt kastruller ljus cd himlen spelet ögonen läppar dalmatinern kompisar fyrarna hav resväskan

Singular

Plural

X

Obestämd form

Bestämd form

X

Konkreta och abstrakta substantiv Substantiv som du kan ”se eller ta på” kallas för konkreta substantiv. Exempel: äpple, kille, måne Substantiv som du inte kan se eller ta på kallas för abstrakta substantiv. Exempel: glädje, sorg, hat, kärlek 3

Vilka av orden i rutan är konkreta? Vilka är abstrakta?

sol dröm lukt stol styrka abborre brevlåda värme

konkreta: abstrakta:

13

Praktisk_Svenska_2.indd 13

2009-06-24 09.51


Studieteknik 1

Hjälp hjärnan att minnas D

in hjärna fungerar som en dator. Den tar emot information – sådant du ser, hör, känner, luktar och smakar. Med hjälp av olika ”program” bearbetar den informationen och lagrar den sedan på olika ställen. Du kan hjälpa hjärnan att spara informationen genom att använda olika minnesknep.

Bilda minnesord Bil 1 Ett enkelt knep är att bilda ett ord av första bokstaven i varje ord du ska komma ihåg.

Tänk dig att du ska handla tomater, lök, avokado, olja och spaghetti till middagsmaten. Hur ska du göra för att komma ihåg vad du ska handla? Jo, du kan till exempel bilda ordet solat av de första bokstäverna i varje ord. Du kan också bilda ett fantasiord som inte betyder något, till exempel slato. a . Vilka andra ord kan du bilda av den första bokstaven i de

olika matvarorna?

b. Tänk dig att du ska komma ihåg vilka sidor som finns i en

tidning. Bilda minnesord av den första bokstaven i varje ord. Hur många kommer du på? Nyheter, Kultur, Insändare, Annonser, Sport

24

Praktisk_Svenska_2.indd 24

2009-06-24 09.52


Bilda minnesramsor Bil 2 Ett annat knep är att du skapar ord av de första bokstäverna (och eller andra bokstäver) i varje ord som du ska komma ihåg och sätter ihop dem till en mening eller ramsa.

Exempel: Laga Ni Äta Vi Floderna i Halland: Lagan, Nissan, Ätran, Viskan Grabben sa hunden Nico kostar pengar Länder i Mellanamerika: Guatemala, Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica, Panama a . Hur ska du komma ihåg de stora älvarna i Norrland från

norr till söder? Gör en egen mening eller ramsa som bygger på några av de första bokstäverna (eller några andra bokstäver) i varje namn.

Ordna i grupper – ett annat minnesknep Genom att ordna fakta i grupper kan du hjälpa din hjärna att minnas. ƒ Ordna älvarna i Norrland i grupper om tre (den sista på fyra) och träna in ordningen. Läs grupperna av namn högt för dig själv tills du kan dem.

Floderna är: Torne, Kalix, Lule, Pite, Skellefte, Ume, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan och Ljusnan.

b. Hitta på en ramsa som hjälper dig att minnas Sveriges

fem största städer efter invånarantal: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås.

En del förkortningar bildas av den första bokstaven, i varje ord. Vissa uttalas som ett ord, till exempel GAIS – Göteborgs atletoch idrottssällskap. I andra förkortningar uttalas bokstäverna var för sig, till exempel cd, compact disc.

25

Praktisk_Svenska_2.indd 25

2009-06-24 09.52


SUBSTANTIV är namn på ting, till exempel boll och ring. Verbet säger vad man gör, starta, gasa, tuta, kör.

Skap minnesramsor på rim Skapa 3 Ramsor som rimmar är också lätta att komma ihåg. Här till vänster är ett exempel. a . Gör om ramsan om ordklasserna och välj ord och rimord

som du tycker passar.

b. Gör en ramsa på rim med länderna och huvudstäderna

i Norden: Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Reykjavik. Länderna kan du säkert själv lägga till.

Fler ord och ramsor Arbeta med en kompis. ƒ Hitta på egna ord eller ramsor med eller utan rim som kan hjälpa er att komma ihåg något som ni just nu läser om och ska plugga in i SO, NO eller något annat ämne. ƒ Hitta på egna ord eller ramsor med eller utan rim om något som ni vill komma ihåg på fritiden.

Om du hinner! Där bor många 4 Vilka fem städer i Europa har flest invånare? Ta reda på det och gör en minnesramsa på rim.

26

Praktisk_Svenska_2.indd 26

2009-06-24 09.52


Skriva 3

Skriv en deckare Sätt fart på fantasin Kolla in verkligheten, se dig omkring, lyssna på andra, läs tidningar och se filmer.

Koppla greppet Vilka är skurkarna och huvudpersonerna? Vilket brott har begåtts? Varför? Vilka ledtrådar och villospår finns? Detta är några frågor du måste fundera över när du ska bygga upp intrigen, det vill säga handlingen, i en deckare, spökhistoria, mysteriebok eller annan typ av spännande berättelse. Spana in människor och platser och använd din fantasi och bygg sedan upp en spännande berättelse som kopplar greppet om läsarna från början till slutet. Spåra knepen Här är några tips som hjälper dig att lyckas.

Följ deckarmallen De flesta spännande berättel-l ser och deckare följer samma mönster. Först presenteras problemet – något mystiskt sker, ett eller flera brott eller mord begås – sedan följer utredningen och till sist berättas upplösningen.

Handling och miljö Vad ska hända? Var? Låt berättelsen handla om något som du känner till eller kan något om – det är lättare att skriva om sådant. Bestäm också var berättelsen ska utspelas och välj helst en plats du känner till väl.

Behåll spänningen id Ett sätt att hålla spänningen vid liv är att avluta avsnitt eller kapitel med en oväntad händelse eller en fråga som inte besvaras. Ett annat sätt kan vara att göra flera personer misstänkta till brottet och lägga ut villospår bland ledtrådarna för att göra läsaren förvirrad.

Huvudpersoner Vilka är huvudpersonerna? Vilka är skurkarna? Välj olika typer av personer, inte bara onda och elaka, och bestäm hur de ser ut, hur gamla de är och hurdana de är och beter sig.

Slutet Fundera över hur berättelsen ska sluta – helt oväntat, med en fråga eller oklart så att läsaren själv får fundera vidare.

70

Praktisk_Svenska_2.indd 70

2009-06-24 09.53


Författartipset! När du har bestämt innehåll och personer i berättelsen kan du börja skriva. Men börja inte från början utan skriv lite här och där. Använder du datorn kan du lätt klippa ut, klistra in och flytta runt olika avsnitt. Viken titel ska du ha? Fundera under tiden du författar och skriv upp olika förslag som du kommer på.

Deckardags De k – din egen berättelse 1 a . Börja med att bestämma vilken sorts spännande berättelse du ska skriva: en spökhistoria, en mysterieberättelse eller en deckare. b. Vad ska din berättelse innehålla? Ta hjälp av tipsen i Spåra

TIPS I avsnittet Skriv en berättelse på s. 20 får du tips om hur du ska gör när du skriver. Slösa med ord som skapar spänning. Se också Skapa spänning på s. 58.

Om du behöver mer plats: ta ett stort papper och använd dina egna post-it-lappar i olika färger för de olika rubrikerna eller gör en tankerkarta på ett stort papper och använd olika färgpennor för varje rubrik.

knepen. Fundera över vad som ska hända, var och när berättelsen ska utspelas, vilka personer som ska vara med, hur du ska hålla spänningen vid liv och hur berättelsen ska börja och sluta. c. Fyll i post-it-lapparna på nästa sida.

71

Praktisk_Svenska_2.indd 71

2009-06-24 09.53


a . Skriv din spännande berättelse i din skrivbok eller på dator. Ta god tid på dig och skriv då och då under en eller två veckor. 2

Handling och miljö

Behåll spänningen

Huvudpersoner

Slutet

b. Läs igenom din text när du är nöjd. Låt någon annan läsa din text och ge synpunkter. c. Ändra och fi xa till

texten, och lägg in bilder om du vill ha några sådana. d. Skriv sedan ut tex-

ten och gör ett omslag som du gillar.

g n ja a k Nu När jag skriver deckare eller en spännande berättelse bygger jag upp berättelsen genom att

Läs era deckare Vem ska läsa era deckare? Hur? När? Diskutera i klassen och bestäm hur ni vill göra.

skapar jag personer som

gör jag en början som

gör jag ett slut som

72

Praktisk_Svenska_2.indd 72

2009-06-24 09.53


Praktisk Svenska ƒ

ƒ ƒ

ƒ

ƒ

ƒ

ƒ

Praktisk Svenska är en modern allt-i-ett-bok som utvecklar språkförmågan steg för steg. En lärobok per årskurs ger eleverna allsidig träning i svenska. Baskunskaper varvas med omväxlande och roliga övningar i olika svårighetsgrad. I Praktisk Svenska finns grundläggande språkträning – bland annat stavning, grammatik, skrivregler och läs- och skrivträning. Eleverna skriver direkt i boken och kan följa sin språkutveckling och repetera när de behöver. Längre texter av olika slag uppmuntrar eleverna till att läsa och skriva och stärker läsförståelsen. Praktisk Svenska innehåller texter och ämnen som stimulerar till etiska samtal i grupp eller helklass Ur innehållet: ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

Snacka på chatten Hjälp hjärnan att minnas Verb nu och då Känslor här och nu Läs på olika sätt

ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

Skriv en berättelse Hänt i klassen Långt ifrån cool Nyheter – senaste nytt Skriv en recension

Praktisk Svenska är ett läromedel i svenska för år 4–6. Praktisk Svenska 1 Praktisk Ordkunskap 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Ordkunskap 2 Praktisk Svenska 3 Praktisk Ordkunskap 3

ISBN 978-91-40-66515-7

omslag korr 2, 2009-06-11 9

40665157.omslag.indd 2

789140 665157

2009-06-24 07.31


9789140665157