9789121219676

v ISBN 978-91-21-21967-6 © 2006 Lennart Undvall, Anders Karlsson och Liber AB

Redaktion: Conny Welén, Pernilla Jonsson Formgivare: Lotta Rennéus, Eva Jerkeman Layout: Eva Englund Bildredaktör: Mikael Myrnerts Teckningar: Typoform Faktor: Annika Eronn Omslagsfoton: Solens yta och Luftballong Tredje upplagan 3 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Prosperous Offset International Ltd, Kina 2008

KO P I E R I N G S F Ö R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner och landsting.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Fysik_gr_kap_0_001_005.indd 2

07-12-13 07.19.23

icke fornyelsebara ENER G I OM VAND LI NG AR O C H ENE R G I K Ä L LO R

14.2

Icke förnyelsebara energikällor

Vårt behov av energi Även då vi inte gör ett enda dugg behöver vi energi. I vila rör det sig om cirka 100 J (joule) per sekund. Om du cyklar behöver du däremot ungefär 400 J/s. Energin får vi från maten vi äter. Men det behövs också energi för att odla och laga mat samt för att bygga och värma bostäder. Energi behövs också för att tillverka och transportera allt som vi anser oss behöva.

Om vi fördelar all energi som används i Sverige på alla människor som bor här, använder varje invånare ungefär 6 000 J/s. I till exempel USA använder varje invånare uppåt 10 000 J/s. Människor i u-länder använder bara omkring 1 000 J/s.

Icke förnyelsebara energikällor Kol, olja och naturgas är exempel på så kallade icke förnyelsebara energikällor. Det är energikällor som förr eller senare kommer att ta slut.

Ett annat exempel är uran, som används som bränsle i kärnkraftverkens kärnreaktorer. Den största delen energi vi använder idag kommer från icke förnyelsebara energikällor.

Även när du vilar använder kroppen ungefär 100 J/s.

Olja, som här förvaras i stora cisterner, är ett exempel på en icke förnyelsebar energikälla.

283

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 283

06-01-13 09.02.48

E N E R G I O M VA N D L IN G AR O C H E N E R GI K Ä L LO R

2%

1% Olja Kol

7%

Naturgas Biobränslen

10 % 35 %

Kärnenergi Vattenkraft Övriga energikällor

21 %

24 %

Nästan all energi som används i världen kommer från fossila bränslen.

1997 träffades 170 av världens länder i Japan för att gemensamt försöka sänka koldioxidutsläppen.

Fossila bränslen De vattendjur och växter som levde för miljontals år sedan sjönk till botten i sjöar och hav när de dog. Under årmiljoner har sedan de döda vattendjuren och växterna packats in i jordskorpan under hög temperatur och högt tryck. Kolföreningarna i de döda djuren och växterna omvandlades då till olja, naturgas och kol. Ett gemensamt namn för bränslen som bildats på det här sättet är fossila bränslen. Forskarna räknar med att det tar mellan 50 och 500 miljoner år för fossila bränslen att bildas.

Eftersom vi förbrukar de fossila bränslena snabbare än de nybildas kommer de så småningom att ta slut.

En del forskare tror att det kommer att ske inom några hundra år.

Fossila bränslen ökar växthuseffekten När kol, olja eller gas brinner bildas koldioxid. Det gör att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Den ökade mängden koldioxid kan medföra att jordens medeltemperatur höjs. Att jordens medeltemperatur påverkas av de gaser som finns i atmosfären kallas för växthuseffekt.

Om inte atmosfären fungerade som ett växthus, skulle det vara betydligt kallare på jorden. Nu är forskarna oroliga att den ökande mängden koldioxid i atmosfären förstärker växthuseffekten och därmed höjer temperaturen på jorden.

Om jordens medeltemperatur höjs med bara några grader kommer isen vid polerna att börja smälta. Havsytan stiger då flera meter och klimatet på jorden kommer kanske att förändras. Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen höjts med omkring en halv grad.

Halten av koldioxid i atmosfären har under samma tid ökat med cirka 20 %. År 1997 träffades 170 av världens länder i Kyoto i Japan. Där skrevs det så kallade Kyotoprotokollet i vilket länderna lovade att sänka koldioxidutsläppen.

Protokollet började gälla 2005 trots att ett antal länder, bland annat USA, ännu inte undertecknat avtalet.

284

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 284

06-01-13 09.02.53

ENER G I OM VAND LI NG AR O C H ENE R G I K Ä L LO R

M fördjupning N Vad är växthuseffekt?

Glaset i ett växthus släpper igenom den strålning som finns i solljuset. Strålningen värmer upp växterna och jorden i växthuset. Samtidigt avger de uppvärmda växterna och jorden värmestrålning. Den kan inte ta sig ut genom glasrutorna lika bra som den inkommande strålningen. Luften inne i växthuset blir därför varmare än utanför.

Koldioxid och många andra gaser som finns i atmosfären fungerar som ett växthusglas.

Medeltemperaturen på jorden är cirka 15 °C. Men om inte atmosfären hade fungerat som växthus, skulle medeltemperaturen ha varit omkring –20 °C.

Kärnkraft Reaktorerna i ett kärnkraftverk använder grundämnet uran som bränsle. Uranet kommer i framtiden att ta slut, men när det kommer att ske är osäkert. Kärnkraft är därför precis som fossila bränslen en icke förnyelsebar energikälla.

Kärnkraften smutsar inte ner eller bidrar till växthuseffekten som de fossila bränslena gör.

Men ett problem med kärnkraft är att det inuti ett kärnkraftverk finns farlig strålning som inte får komma ut.

Runt om i världen finns idag mer än 400 kärnreaktorer. I alla kärnreaktorer gäller det att ha kontroll på kedjereaktionerna inne i reaktorn.

En reaktor kan inte explodera som en atombomb, men under riktigt olyckliga omständigheter kan kedjereaktionerna orsaka en så kallad härdsmälta.

En sådan kan exempelvis inträffa om en reaktor av någon anledning inte kyls tillräckligt. Följden kan då bli att själva reaktorn smälter ner av den väldiga hettan. Då kan radioaktiva ämnen komma ut i luften.

Kärnkraftverket i Oskarshamn är ett av ungefär 400 kärnkraftverk i världen.

Oskarshamns kärnkrafverk har tre stycken så kallade kokvattenreaktorer som tillsammans levererar cirka 2 300 MW.

285

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 285

06-01-13 09.03.05

E N E R G I O M VA N D L IN G AR O C H E N E R GI K Ä L LO R

Härdsmälta i Tjernobyl År 1986 inträffade en härdsmälta i Tjernobyl i Ukraina (dåvarande Sovjetunionen). Då spreds radioaktiva ämnen över stora områden. På grund av att vindarna blåste västerut transporterades radioaktiva ämnen från Tjernobyl till Sverige. Områden i Jämtland och i närheten av Gävle drabbades speciellt av bland annat det radioaktiva ämnet cesium. Halveringstiden för cesium som finns i skog och mark samt i djur och svampar är 30 år. Radioaktiviteten kommer alltså att vara halverad först 2016.

Vid härdsmältan i Tjernobyl 1986 läckte radioaktiva ämnen ut i luften och blåste sedan in över Sverige.

Kan det hända i Sverige?

Reaktorn i Tjernobyl var inte omgärdad av något särskilt säkerhetshölje. Alla svenska reaktorer och de flesta andra länders reaktorer, är inneslutna i skyddshöljen av metall och betong.

Det gör reaktorerna i Sverige mycket säkrare än den i Tjernobyl. Men det är ingen garanti för att en olycka inte skulle kunna ske.

I Harrisburg, USA, inträffade en allvarlig olycka 1979. Men tack vare att den reaktorn var innesluten i ett skyddshölje läckte inga radioaktiva ämnen ut.

På grund av riskerna med kärnkraft har vi beslutat att stänga de svenska kärnkraftverken.

Det beslutet togs i en folkomröstning år 1980.

Därför stängdes den äldsta av de två reaktorerna i Barsebäck i februari 1998. Den andra reaktorn i Barsebäck stängdes 2005.

Beslutet att stänga våra kärnkraftverk ifrågasätts idag av allt fler.

Eftersom kärnkraft inte bidrar till växthuseffekten anser många att kärnkraften kan få finnas kvar som energikälla.

286

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 286

06-01-13 09.03.09

ENER GIOMVANDLINGAR OCH ENE R G I K Ä L LO R

Radioaktivt avfall Det finns risker med avfallet från ett kärnkraftverk. När uranet är uttömt som bränsle har det bildats nya ämnen, till exempel plutonium och cesium. De är också radioaktiva och farliga för oss människor.

Det radioaktiva avfallet måste därför förvaras ända tills det nästan helt har sönderfallit och omvandlats till ofarliga ämnen. Det tar lång tid, ofattbart lång tid för vissa ämnen.

I Sverige har vi därför byggt underjordiska lager. Ett ligger utanför Oskarshamn. Där ska det radioaktiva avfallet först förvaras i cirka 40 år tills den allra farligaste radioaktiviteten har försvunnit. Därefter ska bränslet slutförvaras för all framtid. Men var i Sverige det ska ske är det ingen som vet.

Det pågår forskning om hur man bäst ska förvara det radioaktiva avfallet. Provborrningar har gjorts på några platser i landet för att undersöka hur berggrunden ser ut. Det gäller att hitta berggrund som är så stabil att det aldrig uppstår sprickor eller annat som gör att de radioaktiva ämnena läcker ut.

Ett annat problem med avfallet från ett kärnkraftverk är hur de radioaktiva restprodukterna ska lagras så att de inte kan stjälas. En del av restprodukterna kan nämligen användas för att tillverka atombomber.

Anläggningen heter CLAB och ligger i närheten av Oskarshamns kärnkraftverk.

Här förvaras det använda kärnbränslet nedsänkt i vatten i 40 år. Då har 90 % av den ursprungliga radioaktiviteten försvunnit.

I testa dig själv 14.2J

1 2 3 4 Vad menas med en icke förnyelsebar energikälla?

5 Den så kallade växthuseffekten höjer jordens medeltemperatur.

Ge tre exempel på fossila bränslen.

Vilket grundämne används som bränsle i en kärnreaktor?

När och var inträffade den hittills svåraste kärnkraftsolyckan i världen?

a) Vad beror växthuseffekten på? b) Vilka energikällor bidrar till att öka växthuseffekten?

6 Vilka för- och nackdelar finns med kärnkraft?

7 I en TV-debatt hävdade en forskare att växthuseffekten i grunden är bra.

Vad kan hon ha menat med det?

§

Växthuseffekten kan göra att de enorma ismassorna vid nord- och sydpolen smälter.

Men det är värre om isen vid sydpolen smälter än isen vid nordpolen. Varför är det så?

287

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 287

07-01-22 10.25.47

fornyelsebara E N E R G I O M VA N D L IN G AR O C H E N E R GI K Ä L LO R

14.3

TWh

Energi

120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1860

1880

1900

1920

1940

1960

1980

Energianvändningen i världen har ökat kraftigt de senaste hundra åren.

Frågan är hur trenden kan brytas.

dammbygge

inlopp

Tid 2000 2003 År

Förnyelsebara energikällor Energianvändningen ökar Världens totala användning av energi är idag omkring tio gånger så stor som den var för hundra år sedan. Ändå fortsätter vi att använda mer och mer energi. Men idag kan forskarna visa att högre levnadsstandard inte nödvändigtvis kräver en ökad energianvändning. Det går att öka levnadsstandarden genom att använda energi mer effektivt och övergå till energikällor som inte tar slut.

Förnyelsebara energikällor används lite Det finns energikällor som förnyas varje dag med hjälp av solens energirika strålar, till exempel våra forsande älvar och vår skog. Vattenkraft och ved är därför exempel på vad vi kallar förnyelsebara energikällor. Av den totala mängd energi som världen använder under ett år, kommer idag ungefär 13 % från förnyelsebara energikällor. Det är en förbättring jämfört med för 10 år sedan.

Men fortfarande måste andelen öka kraftigt. Annars är risken stor att de fossila bränslena tar slut och att växthuseffekten blir ett allvarligt hot mot livet på jorden.

generator

turbin

Ett vattenkraftverk utnyttjar rörelseenergin i strömmande vatten. Det strömmande vattnet 13.15 sätter fart på stora propellrar.

De driver i sin tur generatorer som skapar elektrisk energi.

Vattenkraft Ungefär hälften av den elektriska energi som vi använder i Sverige kommer från vattenkraft och den andra hälften från kärnkraft.

Vattenkraft är en förnyelsebar energikälla som inte smutsar ner. Men för att skapa de dammar där vatten ska samlas, måste stora naturområden förstöras. Dammen samlar upp en massa vatten genom att strypa vattenflödet. Då läggs stora delar av naturen under vatten samtidigt som delar av älven efter dammen torrläggs.

Därför beslutade politikerna år 1975 att de fyra orörda älvarna i norr, Torneälv, Kalixälv, Piteälv och Vindelälven ska förbli orörda.

288

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 288

06-01-13 09.03.18

ENER G I OM VAND LI NG AR O C H ENE R G I K Ä L LO R

Biobränslen I Sverige har vi av tradition alltid använt ved som bränsle. Idag eldar vi även med snabbväxande så kallad energiskog. Ved, havre, halm och energiskog kallas med ett gemensamt namn för biobränslen.

Alla biobränslen är förnyelsebara energikällor. Men det förutsätter att till exempel ny skog planteras när den gamla avverkas. Då ger biobränslet inget tillskott av koldioxid till atmosfären. Koldioxid bildas visserligen när vi eldar till exempel ved. Men ett nytt träd behöver precis lika mycket koldioxid för att växa som det gamla avger när det brinner.

Flera stora städer eldar med biobränslen i stora pannor för att värma till exempel skolor och sjukhus. I en del villapannor använder vi så kallade förädlade biobränslen, till exempel pellets, som energikälla.

Pellets är små tärningsliknande träbitar som tillverkas genom att bark och sågspån pressas samman.

Energiskog mals ner till flisor innan de används som bränsle i värmepumpar.

289

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 289

06-01-13 09.03.23

E N E R G I O M VA N D L IN G AR O C H E N E R GI K Ä L LO R

Jordvärme Solens strålar värmer ständigt upp vårt jordklot. Om vi i Sverige mäter temperaturen cirka en meter ner i marken, märker vi att den är mellan 5–6 °C även på vintern. Temperaturen varierar lite beroende på var man bor. Därför krävs det att man gräver lite djupare i norra delen av Sverige än i södra för att få samma temperatur.

Värmen i marken kan användas som energikälla för att till exempel värma upp våra bostäder. Då kallas energikällan för jordvärme.

Värmeenergin tas tillvara på så sätt att en vätska får cirkulera genom en slang som är nergrävd 1–2 m i marken. Vätskan får då samma temperatur som marken. Sedan pumpas vätskan till en så kallad värmepump. I den används vätskans värmeenergi för att värma upp vatten. Det uppvärmda vattnet kan sedan användas som varmvatten.

När den nedkylda vätskan kommer tillbaka till marken värms den upp den igen till 5–6 °C. En värmepump tar alltså värmeenergi från marken genom att göra marken lite kallare. Solen värmer sedan upp marken igen.

För att ta tillvara jordvärme gräver man ner rör en meter ner i marken.

I röret cirkulerar det en vätska som värms av marken. Inne i huset finns det en värmepump som använder jordvärmen för att värma vatten.

290

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 290

06-01-13 09.03.28

Jo B

(n

ENER G I OM VAND LI NG AR O C H ENE R G I K Ä L LO R

Bergvärme Istället för att använda värmen som finns i marken, kan man använda den värme som finns i berggrunden. Det brukar kallas bergvärme. På senare år har bergvärme blivit allt vanligare i Sverige. Istället för att gräva ner slangen borrar man ett 100-200 meter djupt hål i berget.

Sedan sänker man ner en slang i hålet och fyller slangen med samma vätska som vid jordvärme. Grundvatten som finns i det borrade hålet värmer sedan upp vätskan i slangen. I övrigt fungerar det ungefär på samma sätt som med jordvärme.

Geotermisk energi Värmen i jorden kommer inte bara från solen. I jordens inre sker radioaktiva sönderfall som skapar värme. Ibland kommer sådan värme upp till ytan. Det är vanligt på Island där varma källor ofta används som energikällor. Men även i Sverige finns det exempel där vi använder energi från jordens inre. Det sker exempelvis i Lund, där man hämtar upp 20-gradigt vatten från cirka 700 meters djup.

Vindkraft Förr i tiden fanns det många väderkvarnar i Sverige. Men när elektriciteten gjorde sitt intåg övergavs vinden som energikälla.

Under de senaste 10–20 åren har idén om att utnyttja energin i vinden kommit tillbaka.

På senare år har vi byggt många nya vindkraftverk i Sverige. Vindkraften är det energislag som ökar mest i vårt land.

Idag finns mer än 700 vindkraftverk, både på land och till havs. Men om vindkraft ska bli ett verkligt alternativ så måste det byggas väldigt många fler.

Idag motsvarar energin vi får från vindkraft mindre än 1% av den sammanlagda energin från vattenkraft och kärnkraft.

Vindkraftverk i Halland.

Ett vindkraftverk fungerar som bäst när det blåser mellan 12–14 m/s.

291

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 291

06-01-13 09.03.39

E N E R G I O M VA N D L IN G AR O C H E N E R GI K Ä L LO R

Solenergi värmer vatten Solens energi kan användas för att värma vatten. Det sker med hjälp av så kallade solfångare. En solfångare består av rör som sitter på en svart yta. Genom att låta vatten cirkulera i rören värms vattnet upp av solen. I Sverige finns flera bostadsområden som använder solfångare, till exempel i Järna söder om Stockholm och i Falkenberg söder om Göteborg.

Problemet i Sverige är att vi behöver som mest energi på vintern när det är som minst sol. Därför har man prövat att till exempel lagra uppvärmt vatten i stora bergrum.

Solljuset värmer en blandning av vatten och glykol som rinner i rören inuti solfångaren.

Med hjälp av en värmeväxlare används sedan värmen för att värma vatten till hushållen.

Solenergi ger elektricitet Solens energi kan också omvandlas till elektrisk energi med hjälp av solceller. I en solcell skapas bara 0,5 V spänning. Därför måste många solceller kopplas i serie för att man ska få en högre spänning.

Ibland blir elektriciteten billigare om man använder solceller istället för att dra nya elledningar, till exempel på skärgårdsöar eller i fjällen. Solceller används också i en del flerbostadshus där stora paneler av solceller har monterats på taken.

De här solcellerna sitter på ett hustak i Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Solcellerna klarar av att producera 15 % av den el som hyresgästerna behöver.

292

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 292

06-01-13 09.03.44

ENER G I OM VAND LI NG AR O C H ENE R G I K Ä L LO R

Energiläget i Sverige I Sverige är vi lyckligt lottade. Vi har både många älvar och stora områden skog. Det betyder att vi inte använder fullt så mycket kol, olja och gas som andra länder gör. Men ändå kommer 40 % av den energi vi använder från fossila bränslen. Motsvarande siffra för världen i sin helhet är 60 %. Resten av Sveriges energiförsörjning kommer från vattenkraft, kärnkraft och biobränslen.

Oavsett hur vi löser behovet av energi, kommer vi i framtiden att behöva använda förnyelsebara energikällor mer, inte bara i Sverige utan i hela världen.

1%

Olja 9%

Kol Naturgas 34 %

Biobränslen Kärnenergi Vattenkraft

32 %

Övriga energi

5% 18 % 1%

1%

9%

Sveriges beroende av olja har minskat under de senaste 30 åren, medan 34 kärnenergi och % biobränslen har ökat.

Olja Kol Naturgas Biobränslen Kärnenergi Vattenkraft

32 %

Övriga energikällor

5% 18 % 1%

I Sverige är vi lyckligt lottade som har många älvar. 9 % av vår energi kommer från vattenkraften.

I testa dig själv 14.3J

1 Ge tre exempel på förnyelsebara energikällor.

2 I vårt land är vi mycket beroende av elektrisk energi. Varifrån får vi merparten av den elektriska energi vi använder?

3 Hur många procent av energianvändningen på jorden kommer från förnyelsebara energikällor?

4 Vad är biobränslen för någonting?

5 Hur ska man använda biobränslen för att inte öka växthuseffekten?

6 På vilka olika sätt kan man utnyttja energin som finns i solens strålar?

7 Sveriges energiförsörjning ser annorlunda ut jämfört med övriga världens.

Försök att förklara skillnaderna.

§

Blir det kallare i köket om du låter dörren till frysen stå öppen?

293

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 293

06-01-17 16.08.14

fysik i fokus

>

Kommer energin att räcka till alla?

Om vi fortsätter att använda energi på samma sätt som vi gör idag kommer energin inte att räcka till alla människor på jorden i framtiden. Mycket av den energi vi använder produceras nämligen med naturresurser som kommer att ta slut. Livet på jorden måste därför utvecklas på ett uthålligt sätt. I det ingår att industriländerna måste använda energin effektivare och utvecklingsländerna måste få bättre levnadsstandard. Det kan bara ske om vi förändrar vårt sätt att utvinna och använda energi.

Kommer vi att lyckas? Ja, forskarna är hoppfulla! Följer vi punkterna nedan kommer världens utveckling vara hållbar och energin räcka till alla.

■ Vi i industriländerna måste använda energin effektivare.

Det kan vi göra genom att använda produkter som inte drar så mycket energi, till exempel lågenergilampor och nya moderna kylskåp.

■ Utvecklingen av nya energisnåla produkter måste gå snabbare. Tiden från att någon kommit på en idé tills den nya energisnåla produkten finns att köpa måste bli kortare.

Förnyelsebara energikällor bidrar till en hållbar utveckling.

Modern teknik höjer levnadsstandarden i U-länderna.

■ Vi kan inte bygga upp liknande system i utvecklingsländerna som vi gjort i industriländerna.

Våra system är för dyra och inte tillräckligt bra. Istället måste utvecklingsländerna få hjälp med att bygga upp nya, smartare energisystem som hushåller med naturresurserna.

Smart och enkel solugn ger varm mat.

Att köpa energisnåla kylskåp är energieffektivt.

294

Fysik_gr_kap_14_276_295.indd 294

06-01-13 09.04.12

bildf…rteckning REGISTER

ABB 33(2) Adamsson, P-E/Great Shots 125 Adlercreutz, Rolf/Pressens Bild 244(1), 290(2) AKG/IMS 304 Alamy/Lucky Look 188 Anders Karlsson 222(2), 223(1-4), 265(1), 281(2) Andersson, Ingvar/Pressens Bild 235 Andersson, Torbjörn/Pressens Bild 171 Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/IBL 258 Andrews, Peter/Reuters/Scanpix 131 APL/Great Shots 112(1) Art Service 111 Bartee, Rob/Index Stock/Pressens Bild 234 Belmonte/BSIP 245(1) Bennedict, E. 241(1) Berge, Elin/Pressens Bild 207(4) Berglund, Joakim/Pressens Bild 96 Bergman, Ralf/Scanpix 153 Billeson, Göran/Pressens Bild 60(2) Biomedical Imaging Unit, Southhamton General Hospital/Science Photo Library/IBL 19 (1) Boliden 16(2) Boman, Anders/Megapix 165 Bridgeman Art Library/IBL 230(1.2) Broze, Pascal/Reporters/Scanpix 112(2) Brännhage, Bo/N-Naturfotograferna 14, 144(2), 169 Burgess, Dr Jeremy/Science Photo Library/IBL 185(2), 322(4) Carlgren, Thomas 167 Carlsson, Jan E./Pressens Bild 74(1), 287 Carsten, Peter/National Geographics 154-155 CERN 228, 233 Chillmaid, Martyn F./Science Photo Library/IBL 183(4) Chmura, F./Tiofoto 160, 241(2) Corral, Pablo V/Corbis/Scanpix 9(1) Dahlstrand, Melker/Pressens Bild 217(1,2) Diltz, Henry/Corbis/Scanpix 91 E.ON 249, 291 Egmont 162(2) EIO 194 Electrolux 45(1-4) Eliasson, Pär/Pressens Bild 107(1), 292 Engberg, Leif/Pressens Bild 248 Epstein, Lars/Pressens Bild 11(2) Ericson, Bertil/Pressens Bild 292 ESA 63 Estudi, A.J.J./Age Fotostock/Pressens Bild 16(1) Eurenius, Bengt/Pressens Bild 145(1) Everett Collection/IBL 76(1) First Light/IBL 144(1) Forsell, Stefan 27(1), 129, 130(1), 316 Fredrik Persson/Pressens Bild 280 Funck, Fredrik/Pressens Bild 24, 199(1), 262 Führer, Marcus/DPA/Pressens Bild 158 Gambarini, Maurizio/DPA/Pressens Bild 101(1) Gamma/IBL 87(4) Gavitt, Christy/Nonstock/Pressens Bild 119 Gay, John/US Navy/AFP/Pressens Bild 85(1) Giboux, Jean Marc/Gamma/IBL 312 Glassman, Keith/Nonstock/Pressens Bild 214 Good, Anders/IBL 82, 289

Gordon, Larry Dale/Zefa/Corbis/Scanpix 168(1) Gossen/Metrawatt 32(1) Gow, Jessica/Pressens Bild 21(2), 114, 207(5) Great Shots 124(1) Guldbrandsen, Klaus/Science Photo Library/IBL 172 Gustafson, Göran/Pressens Bild 155(1), 288 Gusto/Science Photo Library/IBL 38, 40(3), 183(2) Hagberg, Bertil/Pressens Bild 55 Hagman, Tore/N-Naturfotograferna 259 Halaska, Jakob/Megapix 161 Haléns 30(2) Hallberg, Stefan/IBL 59(1) Hallgren, Magnus/Pressens Bild 80 Hammarstedt, Stig/Pressens Bild 123 Hansson, Dan/Scanpix 147(2) Hansson, Gunte/N-Naturfotograferna 180 Hanzén, Björn/SMHI 148(2) Hart-Davis, Adam/Science Photo Library/IBL 27(2), 40(4) Hedengren, Conny/IBL 136(2) Heick, Volker/DPA/Pressens Bild 90 Henningsson, Mats/Pressens Bild 170(1) Hoepker, Thomas/Magnum/IBL 12 Holger Hollemann/DPA/Pressens Bild 264 Hollemann, Holger/DPA/Pressens Bild 81 Honda, Stan/AFP/Pressens Bild 326 Husmofoto/IBL 179 Hyse, Lennart/Pressens Bild 201(1), 292(1,2) IBL 139(2), 200(1), 236 IBM 326 Image Network/Index Stock/Pressens Bild 97 Image State/IBL 164, 281(1) INA Agency 35 Ivarsson, Jerker/Scanpix 115(1) Johansson,Thore/Myra 36 Jurka, Jan/N-Naturfotograferna 58(1) Jönsson, Stig-Åke/Scanpix 40(2) Kage, Manfred/Science Photo Library/IBL 192 Kaiser, Henryk T./Rex Interstock/IBL 138(1) Karlsson, Anders 31 Kinnås, Bosse/Tiofoto 206 Klupsas, Arunas/Nonstock/Pressens Bild 142(2) Korach, Mujo/IBL 181(1), 242 Kristiansen, Ingemar D./Scandia Photopress/ Pressens Bild 61(2) Kumm, Wolfgang/DPA/Pressens Bild 207(1) Larsson, Kjell-Arne/IBL 137(1) Laski Diffusion/Gamma/IBL 284 Lempinen, Erja/Pressens Bild 139(1) Lessing, Erich/IBL 209(3) Levau, Ewa/Pressens Bild 37 Liber Arkiv 21(1), 53(2), 94, 98(1,2) Lilja, Peter/N-Naturfotograferna 292 Lilja, Torbjörn /N-Naturfotograferna 138(2) Lindau, Åke/IBL 218, 271 Lindgren, Håkan/Pressens Bild 17, 176, 267 Lofterud, Björn 174-175, 195 Lorentzen, D./Teknikbild 317(1) Löfgren, Claes/Pressens Bild 118 Lövgren, T. 204 Maire, Olivier/Keystone/AP/Pressens Bild 88 Malglaive, Etienne de/Gamma/IBL 8(2)

Martin Bond/Science Photo Library/IBL 261 Maslennikov, André/Pressens Bild 93, 145(2), 290(1), 292 Mason, Jerry/Science Photo Library/IBL 252(1) Megapix 222(1) Michler, Astid & Hanns-Frieder/Science Photo Library/IBL 323 Mikrut, Jack/Pressens Bild 92. 107(2), 201(2) Murer, Daniel/AP/Pressens Bild 154 Mächler, Frank/DPA/Pressens Bild 182(1) Nantell, Anette/Pressens Bild 151, 162(1), 178 Nasa 7, 10(1), 67-69, 70-71, 72-73, 110, 251, 277, 294-301, 303, 305-309 NASA/Science Photo Library/IBL 48, 302(1) Niels Bohr Archive/American Institute of Physics/ Science Photo Library 230(4) Nilsson, Johan/Scanpix 106 NOAA/Science Photo Library/IBL 181(2) Nogi, Kazuhiro/AFP/Pressens Bild 282 Nogues, Alain/Corbis Sygma/Scanpix 292 Norberg, Bertil/Pressens Bild 314(1) Nordahl, Peter/IBL 231 Nordén, Jan/IBL 122 Nordien, B./Tiofoto 317(2), 322(2) Nordin, B O/SKB 285 Norén. Lars-Ove/Megapix 143(2) Norenlind, Nils-Johan/Tiofoto 207(3) Normanska arkivet/IBL 53(1) Ogden, Sam/Science Photo Library/IBL 170(2) Oneborg, Tomas/SvD/Scanpix 148(1), 190 OPV On-line Promotion AB 136(1) OS18 Everyday Animals/Photodisc/Getty Images 87(1) OS50 Aminal Attraction/Photodisc/Getty Images 87(2) P. Frank/Sygma/Scanpix 275 Pacholka, Walter/Astropics/Science Photo Library/ IBL 74(2) Palm, Ulf/Pressens Bild 266(2), 207 Parker, David/Science Photo Library/IBL 6 Parr, Martin/Magnum/IBL 182(3), 184 Paseika/Science Photo Library/IBL 322(3) Pelles Foto/Pressens Bild 283 Penny, Gerry/Electronic Images/EPA/Pressens Bild 86 Persson, Fredrik/Pressens Bild 19(1) Photo By Shout/Rex Features/IBL 202 Photoresearchers/IBL 193 Picard, Maria/Corbis/Scanpix 252(2) Plailly, Philippe/Science Photo Library/IBL 13 Pleul, Patrick/DPA/Pressens Bild 142(1) Pressens Bild 42, 247 Priest, Chris/Science Photo Library/IBL 238 R Bossi/IMS 278 Raguet, H./BSIP 245(2) Ressmeyer, Roger/Corbis/Scanpix 303 Rex Features/IBL 60(1) Riksbanken 200(2) Rose, Dr. Harold/Science Photo Library/IBL 324 Royer, Rev. Ronald/Science Photo Library/IBL 61(1) Rune, Klas/N-Naturfotograferna 59(2) Samuelsson, Johnny 152 Sandberg, Fredrik/Scanpix 266(3)

335

Fysik_gr_kap_19_335_336.indd 335

06-01-13 11.31.24

Sandford, John/Science Photo Library/IBL 75(2) Scanpix 140 Schederin, Roger/Pressens Bild 101(2), 239(2) Schrödel 168(2) Science Photo Library/IBL 8(1), 41(1), 50, 70-71, 191, 205(1), 207(2), 209(1,2), 226, 230(3), 266(1) Sederholm, Fredrik/Pressens Bild 146, 318 Segerberg, Jennie/Pressens Bild 121(1) Shearer, Philip/AP/Pressens Bild 124(2) Shostak, Dr Seth/Science Photo Library/IBL 303 Silkeborg Museum, Danmark/Munoz-Yague/ Science Photo Library/IBL 239(1) Sirevåg, John/NPS/IBL 18 Sjöbergs Bildbyrå 105, 246 Sjögren, Christina/Pressens Bild 313 SKF 102(1) Smirnov, Vladimir/ITAR/TASS/Pressens Bild 85(2) Soqui, Ted/Corbis/Scanpix 302(2) Souders, Paul A./Corbis/Scanpix 26 SSC Satellitbild 147(1) SST, Royal Swedish Academy of Sciences, LMSAL 63 Stadener, Sam/Pressens Bild 143(1), 159, 187 Steve Senne/AP/Pressens Bild 254 Streeter, Clive/Corbis/Scanpix 32(2) Ståhl, Joakim/SvD/Scanpix 115(2) Svendsen, Jörgen/Pressens Bild 107(3) Svensson, Thomas Edde/Pressens Bild 155(2) Svensson, Tommy/Kristianstadsbladet/Pressens Bild 196 Sveriges Provning och Forskningsinstitut 20 SVT 319 Tedesjö, Eva/Pressens Bild 224 Tekniska museet 130(2) Teleman, Hanna/Pressens Bild 134 Terry, Sheila/Science Photo Library/IBL 40(1), 41(2), 199(2), 208 The Living Earth 51 Thomas, Mark/Science Photo Library/IBL 182(2) Thompson, Tom/Peninsula Daily News/AP/ Pressens Bild 56 Tivoli Audio 43 Tomalty, Mark/Masterfile/IBL 183(1) Topham Picturepoint/Scanpix 232 Trezzini, Martial/Keystone/Pressens Bild 28 Troncoso, David/Nonstock/Pressens Bild 76(2) Trons/Pressens Bild 9(2), 75(1) Tsiaras, Alexander/Science Photo Library/IBL 185(1) Tsuno, Yoshikazu/AFP/Pressens Bild 33(1) U.S. Department Of Energy/Science Photo Library/IBL 186 Ugander, Peter/N-Naturfotograferna 58(2) ur Elektronik 2000 321 US Department of Energy/Science Photo Library/IBL 237 Uselmann Foto Design/Lucky Look 25 V01 Business and Industry/Photodisc/Getty Images 30(1) V03 Backgrounds and textures/Photodisc/Getty Images 154-155 V04 Science, Technology and Medicine 1/ Photodisc/Getty Images 19, 40-41, 94, 114-115, 128, 182-183, 209, 222-223, 244-245 V34 Spacescapes/Photodisc/Getty Images 49, 57.

62, 84, 70-71, 302-303

Wang Xiaochuan/AP/Pressens Bild 274 Ward, Kennan/Adventure Photo/ Image State/ Pressens Bild 11(1) Welken, Oliver/DPA/Pressens Bild 189 Wengang, Lui/Imagechina/Scanpix 102(2) Westergård, Peter/Teknikbild 314(2), 322(1) Westerlind, Paula/Pressens Bild 94, 163 Widing, Peter/Pressens Bild 100 Wiklander, Björn/IMS 10(2) Wikström, Jeppe/Pressens Bild 250 Wilson, Vasna/The Virginia-Pilot/AP/Pressens Bild 135 Vogel, Richard/AP/Pressens Bild 215 Woman’s Weekly/Rex/IBL 256 Woolfitt/Corbis/Scanpix 220 Zephyr/Science Photo Library/IBL 244(2) Zieminski, Anna/AFP/Pressens Bild 292 Åklund, Peter/Kristianstadsbladet/ Pressens Bild 198, 155(3) Omslag: ESA (stor bild) Aflo Foto Agency (liten bild) Teckningar: Typoform Olsson, KG 111

336

Fysik_gr_kap_19_335_336.indd 336

07-12-13 07.24.47