9789140676672

Vardag i Sverige Susan Englund Marina Solid Hersler Monica Tindberg

Innehåll Del 1

Privatekonomi 5 Inkomster och utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Vad händer om du inte betalar dina räkningar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Spara och låna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Försäkringar och pensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Skatt och deklaration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Del 2

Konsumenten och lagen

Del 3

49

Att köpa varor i butik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Att köpa varor på distans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Att köpa varor av privatperson . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Att köpa en resa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Att reklamera varor och tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . 77

Arbetslivet 83 Arbetsmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Söka arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Anställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Starta eget företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115

Del 4

Hälsa 123 Hälsovård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mat och motion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sex och samlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

125 133 142 153

Alfabetisk ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167

1. Privatekonomi | Inkomster och utgifter

[1:1]

Inkomster och utgifter

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

7

1. Privatekonomi | Inkomster och utgifter

Reza och Maja gör en budget Reza och Maja är gifta och har två barn. De har en son som heter Akram som är 15 år och en dotter som heter Nora som är 9 år. Reza har också en son med en annan kvinna som de har delad vårdnad om. Det betyder att han bor hos sin mamma ibland och hos Reza ibland. Han heter Dana och är 20 år.

Både Reza och Maja bor och arbetar i Sverige. De trivs på sina arbeten. Reza arbetar som bilmekaniker på en bilverkstad och Maja arbetar som städerska på ett städbolag.

Reza arbetar heltid medan Maja bara arbetar 75 procent. Det finns inte ett heltidsarbete för henne att få på städbolaget. Eftersom Reza kör bil till sitt arbete varje dag, brukar han handla efter arbetet i affären nära arbetet. Det tycker Maja är bra, för det är tungt att bära matkassarna på bussen.

Familjen bor i en 5-rumslägenhet i ett nybyggt stort bostadsområde. Lägenheten har balkong och är mycket ljus och fin, men hyran är mycket hög.

På fritiden tränar Akram ishockey, Nora spelar gitarr, mamma Maja går på Friskis & Svettis och pappa Reza träffar sina kompisar på ett café. På caféet dricker de te. När de ska röka måste de gå ut för det är förbjudet att röka på caféer. Maja tycker inte om att Reza röker så mycket.

Den 20:e varje månad får de barnbidrag och i slutet på månaden får de sina löner.

Det är roligt varje gång lönen kommer, tycker både Reza och Maja. Då brukar de äta något extra gott och fira att de har fått lön.

Reza och Maja har många räkningar som ska betalas varje månad. De måste betala hyra, el, hemförsäkring, fritidsplats till Nora, busskort, bensin, telefon, avbetalningar på bilen och på IKEA-lånet, träningskort, mat, kläder och andra utgifter. Familjen har svårt att få pengarna att räcka till. De förstår inte vart alla pengar tar vägen. De tycker inte att de slösar bort sina pengar på onödiga saker, men pengarna är ändå alltid slut flera dagar innan nästa lön kommer. Det är inte roligt att inte ha pengar, så nu måste de göra något åt det.

Reza och Maja bestämmer sig för att göra en budget. De skriver upp alla inkomster och utgifter de har varje månad. Då måste det bli lättare att se varför alla pengarna tar slut så snabbt. Sedan sätter de sig ner tillsammans och tänker igenom om det finns något som de kan ändra på. Maja tycker att Reza kan sluta röka, för då skulle de spara mycket pengar. Reza vet att det inte är lätt att sluta röka. Han har rökt i 25 år.

Ordlista fritidsplats plats för barn före och efter skolan avbetalning delbetalning budget planering av inkomster och utgifter * (förklaras i nästa text, ”Vad händer om…”, s. 17)

delad vårdnad vårdnad med lika stort ansvar för barnen för båda föräldrarna efter skilsmässa heltid 40-timmars arbetstid i veckan barnbidrag bidrag (en summa pengar) till alla barn under 16 år

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

8

1. Privatekonomi | Inkomster och utgifter

FAKTA: Inkomster och utgifter En budget är ett hjälpmedel när du ska planera din ekonomi. Den innehåller inkomster och utgifter.

Inkomster Inkomster är pengar som du får i lön eller bidrag.

• Har du barn får du barnbidrag.

• Är hyran hög och din lön för låg, kan du få bostadsbidrag.

• Har du precis fått barn och är ledig från ditt arbete får du föräldrapenning.

• Är du sjuk får du sjukpenning först från din arbetsgivare och sedan från Försäkringskassan.

• Studerar du får du studiemedel från CSN. • Är du arbetslös och har arbetat tidigare och samtidigt varit med i A-kassan, får du ersättning från dem.

• Har du aldrig arbetat och är arbetslös kan du få försörjningsstöd från socialen.

• Är du pensionär har du rätt till pension. Hur mycket pension du får beror på hur länge du arbetat tidigare i livet.

• Du kanske har en sjukdom eller har skadat dig och är sjukpensionär – då har du rätt till sjukpension.

Utgifter Med hjälp av dina inkomster ska du sedan betala dina utgifter. Exempel på utgifter är: • hushållskostnader som livsmedel och förbrukningsvaror • hyra, el- och telefonräkning • barnomsorg, avbetalningar och lån (om du har sådana) • kostnader för transport • försäkringar • fackföreningsavgift • underhåll • tv-licens • internetuppkoppling • mobilabonnemang • läkar- och tandläkarkostnader • Det är också bra att sätta undan pengar till semester, nya möbler, kläder eller spara till en liten buffert.

Betalningssätt När du ska betala dina räkningar är det bäst att göra det via din internetbank och med e-faktura. Då kommer det ingen pappersfaktura hem i din brevlåda och du sparar papper och tänker på miljön. Dessutom får du ingen faktureringsavgift på e-fakturor.

Annars kan du ha autogiro, post- eller bankgiro. Du kan också gå på banken och betala dina räkningar kontant men det blir jättedyrt, för de tar ut avgifter för varje räkning du vill betala.

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

9

1. Privatekonomi | Inkomster och utgifter

Hushållskostnader Dina hushållskostnader, som är en av de största utgifterna, kan du hålla koll på genom att ha ett kundkort i någon affär. Då får du varje månad en sammanställning på dina köp och du får även ränta på dina insatta pengar och erbjudanden och rabatter.

Det är också bra att storhandla en till två gånger varje månad. Du sparar både tid och bilen.

Dessutom blir utsläppen från bilen mindre och miljön mår bättre.

Gör meny för hela månaden. Massor av tid och pengar sparas genom bra planering som också minskar impulsköpen.

Godast och billigast frukt och grönsaker köper du bäst på torghandeln, som ofta har både när- och svenskodlat. Tänk också på att köpa säsongsvaror, för då behöver inte varorna transporteras så långt och det blir mindre koldioxidutsläpp i luften.

Hemlagad mat är både den bästa, godaste och billigaste maten. Gör lunchlådor för att ta med till arbetet eller skolan. Du sparar massor av pengar på detta!

När du handlar hygien-, tvätt- och rengöringsvaror, så gör det i refiller och med någon miljömärkning på. Det blir både billigare och bättre för miljön.

Övriga utgifter Du kan söka efter billigare abonnemang för el, telefon, mobil och internet på nätet.

Kostnaderna för transport kan hållas nere om samåkning, buss, cykel eller promenader ersätter bilen. Då är du snäll både mot dig själv och mot miljön och din ekonomi. Kör du mindre, slits till exempel bilens däck mindre och reparationerna blir färre.

Kläder som sköts om och som du är rädd om håller längre. Du kan handla både nytt och gammalt i secondhand-affärer, på loppis eller ute på nätet. Detta är mycket bra alternativ för miljön.

Låt dina barn ärva kläder av varandra och ge sedan bort kläderna, när de inte passar längre, till släkt och vänner. Har du ingen att ge bort kläderna till, så kan du ge kläderna till insamlingar eller sälja dem på loppis.

Det är aldrig bra att låna pengar, om du inte ska köpa en bostad, förstås. Försök i stället att spara och planera. Köp bara sådant som du måste ha. Betala inte så ofta med ditt kreditkort.

Det finns avgifter på alla kort och tillsammans kan det bli många hundralappar i månaden.

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

10

1. Privatekonomi | Inkomster och utgifter

Ordlista budget planering av inkomster och utgifter planera göra upp en plan inkomster t.ex. lön från arbete, barnbidrag, bostadsbidrag utgifter sådant du måste betala bidrag hjälp med pengar barnbidrag hjälp (pengar) att användas till det som barnen behöver bostadsbidrag hjälp till hyran föräldrapenning pengar du får när du är föräldraledig sjukpenning pengar du får när du är sjuk Försäkringskassan statlig myndighet som ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen (I det uppdraget ingår att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar.) studiemedel ekonomisk hjälp till studerande vid högskola och gymnasium som består av studielån och studiebidrag CSN ekonomisk ersättning när du studerar A-kassa ekonomisk ersättning vid arbetslöshet ersättning betalning försörjningsstöd hjälp med pengar från kommunen pensionär person som slutat arbeta på grund av ålder (ofta vid 65 eller 67) pension inkomst för personer som slutat arbeta på grund av ålder (ofta 65 eller 67 år) sjukpensionär person som är så sjuk att han/ hon aldrig kommer att kunna arbeta mer hushållskostnader kostnader för livsmedel och förbrukningsvaror livsmedel mat förbrukningsvaror varor som används och behöver köpas på nytt, t.ex. hushållspapper och tandkräm barnomsorg fritidshem och förskola avbetalning betalningen delas upp i mindre summor lån här pengar som du lånat av t.ex. en bank försäkringar avgifter du betalar för att få ersättning vid t.ex. skada eller olycka fackföreningsavgift kostnad för att vara med i fackförening underhåll pengar som betalas till den förälder som barnet bor hos av den andre föräldern tv-licens tillstånd och avgift för att ha tv internetuppkoppling kontakt med internet buffert sparade pengar för utgifter som du inte känner till i förväg via genom internetbank bank på nätet e-faktura en digital räkning, dvs. du läser och betalar den via din internetbank pappersfaktura en pappersräkning som kommer i brevlådan (Du kan betala den på ett bankkontor eller via internetbanken.)

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

autogiro pengar som dras automatiskt från ditt konto betalning via post- och bankgiro när du skickar in dina räkningar tillsammans med en redovisning till din post eller bank och sedan pengarna dras från ditt konto och räkningarna betalas betala kontant betala direkt med pengar i en kassa avgifter kostnad för en tjänst hålla koll på här ta reda på, förstå kundkort ett konto (t.ex. i en affär) där du sätter in pengar och sedan handlar för sammanställning här en översikt över dina inköp ränta här ersättning för att du haft pengar på ditt konto erbjudanden här bra förslag rabatter billiga erbjudanden meny matsedel där du har planerat vad du ska äta dag för dag impulsköp sådant du handlar utan att tänka dig för, oplanerade köp torghandeln där varor säljs utomhus på ett torg när- och svenskodlat varor som växt nära och i Sverige säsongsvaror varor som är aktuella under en speciell period, t.ex. jordgubbar i juni (eller mössor under vintern) koldioxidutsläpp utsläpp från motorer som bidrar till växthuseffekten växthuseffekten uppvärmning av jorden (fungerar som i ett växthus: solens strålar släpps in, men de släpps inte ut igen och det innebär bl.a. att jordens temperatur ökar) lunchlåda mat som du har lagat hemma och tar med dig till arbetet för att äta på din lunchrast hygien personlig renlighet refiller påfyllnadsflaskor/burkar miljömärkning märkning av varor som betyder att de är snällare mot naturen än omärkta varor nätet internet hållas nere här se till så att det inte blir mer samåkning när du åker tillsammans med någon annan och delar på kostnaderna ersätter byts ut mot färre mindre till antalet sköta om vara rädd om secondhand begagnade varor, dvs. sådant som är använt, som har haft en annan ägare (eller flera) tidigare loppis där kan du köpa/sälja begagnade varor (av/till privatpersoner) ärva här få t.ex. kläder eller leksaker som någon annan inte behöver mer kreditkort bankkort som du betalar med (dvs. pengar som du lånar av banken); kreditkort

11

1. Privatekonomi | Inkomster och utgifter

Uppgifter 1. Vad är en budget?

2. Vilka olika sorters inkomster kan man ha?

3. Vilka olika sorters utgifter är vanligast i en familj?

4. På vilka olika sätt kan man betala sina räkningar?

5. Vilka för- och nackdelar finns det med att ha kundkort hos olika affärer?

6. Vilka är fördelarna med att sköta sina bankaffärer via internet?

7. Vad kan man göra för att spara pengar?

8. Var kan man köpa begagnade saker?

9. Vad är ett kreditkort?

10. Vad betyder närodlade livsmedel?

11. Vad är secondhand och loppis?

12. Vad kan du göra för att minska några av dina utgifter?

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

12

1. Privatekonomi | Inkomster och utgifter

Diskutera 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Hur gör du/din familj för att kunna spara pengar?

Hur betalar du dina räkningar?

Handlar du på kredit någon gång? Vad köper du på kredit i så fall?

Vilka olika kundkort i butiker har du?

Finns det något kundkort som är extra bra tycker du?

Vilka är fördelarna/nackdelarna med att betala med kundkort/kreditkort?

Brukar du köpa närodlade livsmedel? Varför eller varför inte?

Varför är säsongs– och närodlade livsmedel bättre för miljön?

Ta reda på

Hur ser din familjs budget ut? Gör en budget för din familj.

Ta hjälp av Konsument­verkets hemsida: www.konsumentverket.se Du kan också ta hjälp av materialet ”Att göra en budget”.

Be din lärare att ta en kopia på bilagan sist i detta kapitel (s. 14–15).

Länkar

www.konsumentbankbyran.se Här kan man läsa om att betala sina räkningar: kontant på post/bank, via autogiro, girering eller internetbanken. Jämför olika bankers betalningssummor och kort.

www.konsumentverket.se Konsumentverket ger information om vad en bil kostar per år och km i ”Bilkalkylen”.

De ger information om hur du gör en budget i ”Budgetkalkylen”.

I ”Lektionsbanken” finns information om vardagsekonomi, konsumtion, etik och miljö, reklam och påverkan. www.skatteverket.se Skatteverket ger information om skatter, folkbokföring, id-kort och mycket annat. www.naturskyddsforeningen.se/ Ger information om miljömärkning.

Filmtips

www.konsumentverket.se Vem-klarar-krisen.

Studiebesök

Konsumentverket i din kommun tar emot och svarar på konsumenternas frågor.

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

13