9789174993929

Page 1



Cormac McCarthy

A DVO K AT E N Översättning av Henrik Petersen

Modernista stockholm



S o v r u m m e t i Advokatens våning. Gardinerna är fördragna och det är nästan helt mörkt i rummet. Två gestalter i sängen, betraktade från sängens fotända. Deras samtal dämpas då och då av sängkläderna och blir nätt och jämnt hörbart. L AU R A

Är du vaken?

A DVOK AT E N

Nej.

L AU R A

Okej.

A DVOK AT E N

Vad är klockan?

L AU R A

Två. Snart två.

A DVOK AT E N

Vadå två?

L AU R A

Va?

A DVOK AT E N

På natten eller på dagen?

L AU R A

Du skämtar.

A DVOK AT E N

Egentligen inte.

L AU R A

Det är eftermiddag. 5


A DVOK AT E N

Jag vet. Herregud vilken sexig kvinna du är. När går ditt flyg?

L AU R A

Nitton och fyrtio.

A DVOK AT E N

Vad gör du?

L AU R A

Jag gör ingenting.

A DVOK AT E N

De kommer att bära ut mig härifrån på en bår.

L AU R A

Vi kan prata om du vill.

A DVOK AT E N

Borde vi göra kaffe?

L AU R A

Du tycker vi borde göra kaffe.

A DVOK AT E N

Eller också inte.

L AU R A

Jag har inte sett dig på två veckor. Och jag måste tillbaka i kväll.

A DVOK AT E N

Jag vet. Säg något sexigt. Ord betyder allt för en man.

L AU R A

Okej.

A DVOK AT E N

Jaha?

L AU R A

Jag tänker.

A DVOK AT E N

Okej.

L AU R A

Jag vill känna din hand innanför min klänning.

6


A DVOK AT E N

Du har ingen klänning på dig.

L AU R A

Vad har det med saken att göra? Det är något du vill jag ska säga.

A DVOK AT E N

Jag vet. Men det måste vara verkligt, eller hur?

L AU R A

Okej. Jag vill känna din hand innanför mina trosor.

A DVOK AT E N

Samma problem. Kanske du bara ska säga vad du vill jag ska göra.

L AU R A

Jag vill att du rör vid mig.

A DVOK AT E N

Du vill att jag rör vid dig var någonstans?

L AU R A

Jag vill att du rör vid mig där nere.

A DVOK AT E N

Så det vill du?

L AU R A

Det vill jag.

A DVOK AT E N

Säg det sexigare.

L AU R A

Jag vill att du rör vid den.

A DVOK AT E N

Gud. Är du våt?

L AU R A

Ja. Ååh. Älskling?

A DVOK AT E N

Gud. Du är plaskvåt.

L AU R A

Jag vet. 7


A DVOK AT E N

Hur kunde det bli så?

L AU R A

Ååh. Jag tänkte på dig.

A DVOK AT E N

Tänkte på mig hur?

L AU R A

Jag tänkte på ditt söta ansikte mellan mina ben.

A DVOK AT E N

Gud, kvinna.

L AU R A

Älskling? Ååh. Jag borde gå upp och göra mig i ordning.

A DVOK AT E N

Nej, gör inte det. Jag vill ha dig över hela mig.

L AU R A

Är du säker?

A DVOK AT E N

Helt säker.

L AU R A

Okej.

A DVOK AT E N

Hur blev du en sådan här snuskig flicka?

L AU R A

Det är för att jag umgås med dig. Får jag säga en sak?

A DVOK AT E N

Självklart.

L AU R A

Du överträffade dig själv i går. Jag trodde aldrig jag skulle sluta komma.

A DVOK AT E N

Du vet vad sådant där gör med en mans ego?

L AU R A

Jag vet. Ska jag fortsätta?

8


A DVOK AT E N

Gärna.

L AU R A

Gud. Långsamt. Långsamt. Gud. Hur vet du att du ska göra precis så?

A DVOK AT E N

För att jag umgåtts med riktigt snuskiga flickor.

L AU R A

Du har förstört mig. Och du vet det.

A DVOK AT E N

Jag hoppas det. Gud. Du har den underbaraste fittan i kristendomens historia. Vet du det?

L AU R A

Vad brukar tjejer säga när du gör det där?

A DVOK AT E N

Det finns inga andra. Finns bara du.

L AU R A

Men det har funnits.

A DVOK AT E N

Väldigt länge sen. Jag minns inte.

L AU R A

Det gör du visst.

A DVOK AT E N

Vill du verkligen veta?

L AU R A

Ja. Det vill jag.

A DVOK AT E N

Okej. Det brukar vara antingen Åh, Gud eller Jesus. I alla fall nästan alltid något religiöst i den stilen.

L AU R A

Du är ganska rolig.

A DVOK AT E N

Kvinnor vill bli underhållna. Säg vad jag ska göra.

9


L AU R A

Du vet vad du ska göra.

A DVOK AT E N

Säg det.

L AU R A

Och om du blir upprörd?

A DVOK AT E N

Synd om mig.

L AU R A

Är du säker?

A DVOK AT E N

Ja.

L AU R A

Okej. Jag vill att du fingerknullar mig.

A DVOK AT E N

Vad?

L AU R A

Du hörde mig.

A DVOK AT E N

Jag kan inte fatta att du sa det där.

L AU R A

Men jag sa det.

A DVOK AT E N

Ditt förfall har nått helt nya nivåer, eller hur? Jag trodde inte att det där betydde så mycket för tjejer.

L AU R A

Beror på tjejen.

A DVOK AT E N

Du vill det alltså?

L AU R A

Jag vill att du kör in ett finger och hittar min punkt och trycker på den.

A DVOK AT E N

Gud. Nu direkt?

10


L AU R A

Nej. På torsdag.

A DVOK AT E N

Gud.

L AU R A

Ååh. Gud. Ja. Ja. Ååh. Jag trodde inte du visste hur?

A DVOK AT E N

Har jag aldrig sagt. Gud, du är så underbar.

L AU R A

Ssch!

A DVOK AT E N

Okej.

L AU R A

Ssch! Åh. Gud. Åh, gode Gud.

* * * Mexikanskt garage. En svetsare i blåställ och svetsglasögon skär med en acetylensyrgasbrännare upp en linje i sidan av tanken på en Ford F-650 tankbil. Mexikanskt garage. Fordens tank har klyvts itu i sidled och en lyftanordning är i färd med att sänka ner ett tvåhundralitersfat i den öppna tanken. Svetsaren står inuti tanken och väntar på att kunna lossa hakarna och kabeln. Höglänt öken med gräsmark, liknande landskapet kring Patagonien, Arizona, eller öster om Las Vegas, New Mexico. Kväll. En vit Cadillac Escalade står parkerad längs randen av en uttorkad bäck under några stora popplar. Ett hästsläp är påkopplat bakre delen av fordonet och bakluckan på Escaladen är nedfälld. Förardörren är öppen och en man – Reiner – sitter på förarsätet och tittar 11


ut genom dörren med en kikare. Han är välklädd, i khakishorts och sporttröja, och har också på sig ett par höga, ormsäkra Gokeyläderstövlar. Höglänt öken. Kväll. En gepard i snabba, fjädrande språng. En gata i Amsterdam, affärer, kanal. Advokaten korsar en bro. Han är klädd i sommarkostym utan slips och bär i sin ena hand en svart nylonportfölj. Höglänt öken. En mycket attraktiv kvinna – Malkina – sitter i skräddarställning i bagageutrymmet på Escaladen. Hon bär en svart flatkullig hatt med hakband i flätat läder, vit blus, skinnväst, ett par whipcord-ridbyxor och dyra läderstövlar. Hennes långa svarta hår är uppsatt baktill och hon lutar sig framåt med armbågarna mot knäna och tittar i en dyr kikare. Mexikanskt garage. Svetsaren svetsar dit toppen av tanken igen. Mexikanskt garage. Svetsaren slipar ner svetssträngen längs med sidan av tanken med en vinkelslip i ett enormt gnistregn. Höglänt öken. En hare pilar genom gräset. Geparden kommer ikapp och dödar den i ett moln av damm. Höglänt öken. Kvinnan sänker kikaren och sluter sina ögon och pressar armbågarna mot sidorna. Hon ryser nästan till. På såhär nära håll syns en tatuerad egyptisk katt på ena sidan i hennes nacke. En andra gepard sitter kedjad vid sidan av Escaladen, den reser sig och cirkulerar och sätter sig igen, intensivt stirrande i fjärran. Mexikanskt garage. En man i blåställ iförd målarmask med partikelfilter, sprutmålar tankbilen i en lackbox.

12


En diamanthandlares kontor i Amsterdam, inrett i gammaldags träpanel. Handlaren bär skjorta med ärmhållare, slips. Han skjuter mikroskopet över bordet till Advokaten. Advokaten sätter sitt öga till mikroskopet. En juvelerares svarta duk är utbredd mellan dem och på den ligger sju eller åtta diamanter, i storlekar mellan tre och fem carat. Advokaten tittar upp och handlaren sträcker sig efter mikroskopet och drar tillbaka det över bordet, gör en nonchalant gest med ena handen och tar bort stenen ur klämman, placerar den på duken, fäster en annan sten i klämman och skjuter tillbaka mikroskopet. Advokaten lutar sig fram för att studera stenen. Handlaren observerar honom. En liten mexikansk hamnstad i Californiaviken. Ett flertal lastbilar töms och körs längs hamnen mot ett lager med en skylt med namnet Aduana. En av dem är tankbilen. Den vinkas åt sidan och föraren räcker ett brunt kuvert till tullinspektören som stoppar det innanför sin rock och tankbilen kör ut på gatan. Höglänt öken. Solnedgång. Kvinnan rider ut över gräsmarken i nästan full galopp på ett vackert arabiskt fullblod. Engelsk sadel. Hon vänder hästen och tittar bakom sig och böjer sig sedan lågt över hästens nacke och manar den att öka farten igen. De två geparderna passerar henne och försvinner i dammet. Öken i sydväst. Avlägsna berg glimmar i hettan. Framöver en rak lång väg av tom svart asfalt närmast flytande i hettans vågor. Öken i sydväst. Tankbilen står i chaparralen. Föraren öppnar dörren och ställer sig upp, med ena handen på biltaket och den andra stödd mot överkanten på den öppna dörren. Den andre mannen ser ut genom vindrutan i en kikare. I fjärran en spridd grupp människor som korsar chaparralen, män och kvinnor, bärande på koffertar, tvättbagar över axlarna. Den stående mannen tar fram en cigarett ur skjortfickan, tänder den och blåser stillsamt ut röken. 13


Diamanthandlarens kontor.

* * *

A DVOK AT E N

Jag vill att hon ska ha något hon inte känner sig obekväm med. Jag vill inte ge henne en diamant som är så stor att hon inte vågar använda den.

H A N DL A R E N

(Nickar, skymten av ett leende) Hon är säkert modigare än du tror.

Han tar stenen ur klämman och väljer en annan och fäster i klämman och tittar på den genom luppen. Han håller den mot sin mun och andas på den och tittar sedan igen. Han böjer sig fram och lägger den på plats under mikroskopet och drar sig undan. Advokaten böjer sig fram för att studera stenen. Handlaren observerar honom. A DVOK AT E N

Är det här en Kudde?

H A N DL A R E N

Nej. Det är en Asscher. Lägg märke till hörnen.

A DVOK AT E N

Ja.

H A N DL A R E N

Vi lägger den i graderingsboxen.

Advokaten tittar upp och handlaren sträcker sig efter stenen, tar den ur klämman med en pincett och tar sedan fram en liten vit låda i vilken han placerar diamanten. H A N DL A R E N

Kudden är lätt bågad vid sidorna. Det är en modern version av en antikslipning. Låt oss titta på färgen.

Advokaten ställer in mikroskopet och vrider på stenen med pincetten.

14


H A N DL A R E N

Lägg den med bordet nedåt.

A DVOK AT E N

Så du tittar på den genom paviljongen?

H A N DL A R E N

Ja. Så finns det mer att titta genom.

A DVOK AT E N

Den ser ut att vara gul.

H A N DL A R E N

Ja. Det kallas kroppsfärgen. Det är fortfarande en vit sten. Men kroppsfärgen är antingen brun eller gul. Färgskalan börjar med D. D-stenen har ingen färg alls.

A DVOK AT E N

Färgerna går hela vägen till Z.

H A N DL A R E N

Ja.

A DVOK AT E N

Så vad är det jag tittar på?

H A N DL A R E N

H.

A DVOK AT E N

Är det fortfarande en bra färg?

H A N DL A R E N

En väldigt bra färg. Det är kvävet som gör den gul. Sanningen är den att allt som kan sägas om en diamant ligger i själva bristfällighetens natur. Den perfekta diamanten skulle helt och hållet bestå av ljus. Ser du inneslutningen?

A DVOK AT E N

Nej.

H A N DL A R E N

Titta noga. Den är liten. Vad vi kan kalla en fjäder. Vänd på stenen lite.

15


A DVOK AT E N

Ja. Jag tror jag ser den. (Han tittar upp och lutar sig tillbaka) Så den här värderas till vad?

H A N DL A R E N

En VS-1. Andra skulle kanske värdera den högre.

A DVOK AT E N

Du skulle kunna värdera den högre.

Handlaren rycker på axlarna. A DVOK AT E N

Du gillar den här stenen.

H A N DL A R E N

Jag gillar den stenen.

A DVOK AT E N

Hur många carat?

H A N DL A R E N

Tre komma nio.

A DVOK AT E N

Den är dyr.

Handlaren rycker på axlarna. Han drar mikroskopet mot sig och placerar en ny sten i klämman och skjuter sedan tillbaka det. H A N DL A R E N

Säg mig vad du ser. Kom ihåg, du är inte ute efter förtjänster. Det här är en cynisk bransch. Vi ser bara ofullkomlighet. Detta är en femcaratssten. Säg mig vad du ser.

A DVOK AT E N

(Lutar sig fram mot mikroskopet) Från det här hållet?

H A N DL A R E N

Ja.

A DVOK AT E N

Verkar vara en stor kulett.

16


Handlaren rycker på axlarna. Advokaten studerar stenen. A DVOK AT E N

Kronan och paviljongen stämmer inte överens. Gördeln ser sned ut.

H A N DL A R E N

(Höjer på ögonbrynen) Ja. Kronan och paviljongen må ha slipats väl var och en för sig men är ändå främmande för varandra. När väl den första fasetten slipats finns ingen återvändo. Vad som var menat att förenas har för evigt förvridits. Det är den betungande sanningen med våra åtaganden, att formerna alltid är klara från början. På gott och ont.

A DVOK AT E N

(Tittar upp) Men ingen diamant är perfekt.

H A N DL A R E N

En este mundo nada es perfecto. Som min far brukade säga.

A DVOK AT E N

Du är sefard.

H A N DL A R E N

Ja.

A DVOK AT E N

Så du är förtrogen med Spanien?

H A N DL A R E N

Jodå. Och Spanien med mig. En gång trodde jag hon skulle återuppstå ur graven. Men så kommer det inte att bli. Alla länder som fördrivit sina judar har gått samma öde till mötes.

A DVOK AT E N

Vilket är?

H A N DL A R E N

Ack. Du vill inte höra. Vi borde tala om stenarna. Den mest värdefulla är den röda diamanten. Från 17


Argyle-gruvan. Ytterst sällsynt. Jag har sett två under ett långt liv. Priset är bortom dina vildaste fantasier. A DVOK AT E N

Jag vill faktiskt höra.

H A N DL A R E N

(Lutar sig bakåt, betraktar Advokaten) Verkligen?

A DVOK AT E N

Ja.

H A N DL A R E N

Ack. Hm. Hur ska jag säga det? Det finns ingen kultur utom den semitiska. Där. Den senaste kända kulturen före den är den grekiska och ingen kultur kommer efter den.

A DVOK AT E N

Hårda ord.

H A N DL A R E N

Hjärtat i kulturen finns alltid i dess hjältemyter. Vem är det som vördas? I den klassiska kulturen är det krigaren. Men i västerlandet är det gudasonen. Från Moses till Kristus. Profeten. Botgöraren. En sådan gestalt är helt främmande för grekerna. Otänkbart. För du kan bara ha en Guds son, ingen son av många gudar. Och den här guden är det judiska folkets Gud. Det finns ingen annan Gud. Vi ser honom som – vad heter det nu? Som stulen. Stulen av väst. Hur stjäl du en gud? Juden betraktar sin plågoande iförd judens egen antika kulturs dräkt. Allt känns underligt bekant. Men den sitter alltid lite illa och händerna är alltid blodiga. Den där rocken. Tillhörde inte den Onkel Haim? Och de där skorna? Okej, jag förstår på din blick att det räcker. Ingen mer filosofi. Och kanske har Schiller rätt. Så länge

18


gudarna var mer mänskliga var också människan mer gudalik. Stenarna har sitt eget sätt att se på saker och ting. De är kanske inte så tysta som du tror. De sköt upp ur jorden innan något vittne ännu existerade, men här är de. Vem ska nu vara deras vittnen? Vi. Vi två. Här. (Fäster en sten i klämman) Det här är en varningssten. A DVOK AT E N

En varningsdiamant?

H A N DL A R E N

Javisst. Varför inte? Fast jag antar att alla diamanter är varningsstenar. Det är ju ingen liten sak att önska sig. Och det är egentligen en önskan som inte går att uppfylla. Att få del i stenens oändliga öde. Är det inte själva meningen med att bära smycken? Att framhäva skönheten hos sin älskade är att erkänna hennes dödlighet men också det ädla hos denna dödlighet. När vi uppträder som ädlast meddelar vi mörkret att vi inte nedslås av att våra liv är korta. Att vi inte tänker förminska oss bara därför. Låt mig visa dig. Du ska få se.

* * * Kväll. Kvinnan, Malkina, sitter i en campingstol vid ett hopfällbart bord med en vit linneduk över, dukat med porslin och silver. En aladdinlampa brinner på bordet, och hon läser en bok. Reiner placerar ett cocktailglas framför henne med ett körsbär i, han lutar sig över henne med en drinkblandare och häller upp en Manhattancocktail till henne. Hon tittar upp och ler. Han går fram till elden och vänder på två stekar på grillen. De två hästarna betar alldeles intill. Geparderna, i sina kedjor, stirrar. En reser sig, vänder sig och lägger sig ner igen. Kvinnan smuttar på sin cocktail.

19


Höglänt öken. Kväll. Reiner och Malkina står på en höjd ute på prärien och betraktar solnedgången. Solen är ungefär halvvägs nere. Vidsträckt röd himmel. REINER

Du gillar det för att det påminner dig om Argentina.

M A L K I NA

Det liknar Argentina. Pampas. Men det är inte därför jag tycker om det. Jag tycker om det för vad det är.

REINER

Det behöver inte likna någonting.

M A L K I NA

Nej.

REINER

Påminner jag dig om någon?

M A L K I NA

Ja. Faktiskt.

REINER

Någon du saknar?

M A L K I NA

Om någon som är död. Jag tror inte jag saknar något. Saker är här, och sedan är de borta. Att sakna dem är att hoppas att de kommer tillbaka, antar jag. Men de kommer inte tillbaka. Det har jag alltid vetat. Sedan jag var liten.

REINER

En ganska kall tanke, tycker du inte?

M A L K I NA

Jag tror inte sanningen har någon temperatur. Titta, där försvinner den.

Solen flammar ut under horisonten.

20


Öken. Solen har just gått ner. Nakna berg mörklila mot en mörknande himmel med blodröda strimmor. Det höga gälla skriket från en motorcykel i fjärran, som ytterst långsamt växer i styrka. Ytterst långsamt. Så susar den förbi halvvägs mot horisonten under någon kort sekund, inte mer än en hastig ljusglimt, och viner i väg ut i fjärran och tystnaden.

* * * Liten, elegant restaurang inne på en privat klubb. Omkring tjugo bord, kyparna välklädda, kvinnorna i cocktailklänningar och juveler. Ljuskronor, kristall, silver, dukar och servetter. I högtalarna hörs Anne-Sophie Mutter spela Mozarts andra violinkonsert. Kyparna bär svart slips, svarta byxor och vita serveringsjackor. Längs ena väggen hänger åtta oljeporträtt av berömdheter: Bogart, Monroe, Dean, Elvis, Lennon, Miles Davis, Billie Holiday, och så spanske Formel 1-föraren Alfonso de Portago. Målningarna är skarpa, spektakulära men varken grälla eller billiga. Det är oljemålningar som ser ut som riktigt högkvalitativa pasteller. I den bortre änden av rummet finns en liten plattform – en liten scen – och på den står en flygel. Locket på flygeln är täckt med ett rött täcke eller en filt, fäst med elastiska rep som går inunder instrumentet. En gepard ligger ovanpå det. Den andra geparden kommer gående i rummet förbi borden. En kvinna klappar den förstrött när den passerar, utan att titta på den. Den hoppar utan ansträngning upp på flygeln och nosar på den andra geparden och slickar dess päls. De bär tunga och detaljerade halsband med svarta transpondermottagare. På den tredje väggen hänger en komplett Formel 2 Lotus-racerbil rakt ut från väggen med nosen nedåt. Där är också en vägg med fotografier av bilar, förare och berömdheter. Vid hörnbordet sitter en man och en kvinna mitt emot varandra. Han är fyrtiotre och hon trettiosex. De är välklädda och mycket attraktiva. En kypare dukar av bordet och en annan fyller på deras champagneglas. Han

21


sveper in flaskhalsen i handduken igen och ställer flaskan i ishinken vid sidan av bordet och går vidare. A DVOK AT E N

Hur som helst, jag har något jag vill prata med dig om och jag är lite rädd.

L AU R A

(Leende) Har du varit stygg?

A DVOK AT E N

Nej. Egentligen är det inte så mycket att diskutera. Så låt mig bara ge dig den här och så får du säga vad du tycker.

Han tar fram en liten svart sammetsask ur sin rockficka och ställer den på bordet framför henne. Hon sätter ovansidan av sin hand till munnen och tittar på honom. Så tar hon upp asken och öppnar den. Hon tittar upp på honom igen. L AU R A

Åh, älskling.

A DVOK AT E N

Vill du…

L AU R A

Ja. Det vill jag.

A DVOK AT E N

Puh.

L AU R A

Visste du inte det?

A DVOK AT E N

Jo. Men jag var rädd ändå.

L AU R A

Bra. Den är vacker.

A DVOK AT E N

Är du okej?

L AU R A

Ja. Jag känner mig lite konstig.

22


A DVOK AT E N

Du tänker väl inte börja gråta?

L AU R A

Nej. Jag tror inte det. Är du säker?

A DVOK AT E N

Åh, mer än så.

L AU R A

Den är vacker.

A DVOK AT E N

Du är en gloria.

L AU R A

Jag är en gloria?

A DVOK AT E N

Ja. Som i gloriös. Du är en gloriös kvinna.

L AU R A

Tack. Du är en man med oklanderlig smak. Jag borde inte sagt så.

Han höjer sitt glas. A DVOK AT E N

Du kan inte ta tillbaka det.

Hon tar ut ringen ur asken och sätter den på fingret, håller ut handen och tittar på den. Hon vänder på armen för att visa honom den. Hon tar sitt glas och för det mot hans glas, de dricker. L AU R A

Okej då.

A DVOK AT E N

Jag tänker älska dig tills jag dör.

L AU R A

Jag först.

A DVOK AT E N

Aldrig i livet.

23


* * *

En liten livsmedelsbutik. En ung man klädd i en skinande grön MCoutfit – jacka och tajta brallor och gröna boots och handskar – står i kö, med hjälmen över armen. Han är något mörk, halvmexikan. Kvinnan framför honom har lagt varorna på bandet och expediten räknar ihop priserna. Hon vänder sig om och ler mot grabben. Han håller i en femkilos påse hundmat. K V I N NA N

Har du hund?

DE N U NG E M A N N E N

Om jag har hund.

K V I N NA N

(Ler) Ja.

DE N U NG E M A N N E N

Nej, ma’am.

K V I N NA N

(Lite förbryllad) Åh.

DE N U NG E M A N N E N

Jag har ingen hund.

K V I N NA N

Okej.

DE N U NG E M A N N E N

Det här är till mig.

K V I N NA N

Till dig.

DE N U NG E M A N N E N

Ja, ma’am. Det är min diet.

K V I N NA N

Diet?

DE N U NG E M A N N E N

Ja, ma’am. Alltså. Jag borde kanske inte alls berätta det här. Jag har försökt några

24


gånger och jag tycker faktiskt att det funkar. Du behöver inte äta. Om du blir hungrig så stoppar du bara i dig några av de här hårdingarna. Jag bär alltid med mig en sådan här påse. Om du vaknar mitt i natten, så går du inte ner och länsar kylskåpet. Du har i stället några sådana här på nattduksbordet och bara sträcker dig efter dem och sätter i dig några stycken. Du har ditt glas vatten där. Förra gången gick jag ner sisådär femton kilo. Jag rekommenderar det till vem som helst. Alla de här andra dieterna du läser om (Pekar) – alltså, det här funkar. Visst, som med allt annat får du lov att använda huvudet. Vid ett annat tillfälle vaknade jag på sjukhuset. Du får lov att hålla koll på sakerna. Som med allt annat. Men om du vill gå ner i vikt? Då är det här grejen. Här finns allt du behöver av vitaminer och mineraler. Det säger jag dig. Efter några dagar vill du inte ens ha något annat. Jag skulle absolut rekommendera det till vem som helst. Kvinnan vänder sig till expediten, som ger henne tillbaka hennes kreditkort. Den andre expediten har packat färdigt hennes varor. Grabben skjuter fram sin påse hundmat. K V I N NA N

Men du sa att du vaknade på sjukhuset en gång. Vad hände? Någon systemisk reaktion eller vadå?

25


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.