Page 1

Djurspanarna B Djurspanarna B

Djurspanarna – det är Sofie, Jens och pappa. Hela sommarlovet ska de ta hand om sig själva medan mamma pluggar i Frankrike. Pappa är inte riktigt typen som bara vill ta det lugnt. Han är fotograf och tänker fÜrena nÜje med nytta: han ska fotografera samtliga Sveriges landskapsdjur i deras rätta miljÜ fÜr en barnbok. Det blir en händelsrik och mycket annorlunda sommar ! Sofie och Jens für hälsa pü vargar, märka lodjur, intervjua en igelkott, fiska lax och annat spännande. De mÜter fÜrstüs viltvürdare, sälforskare, bjÜrnskÜtare, djurpratare och münga andra intressanta människor under sina djurspaningar. Men det finns andra som ocksü spanar efter djur, sällsynta och utrotningshotade djur‌ Sofie och Jens hüller Ügonen Üppna. I Kom och läs 3 ingür: Djurspanarna A och B, Popcorn – Min arbetsbok, Min studiebok respektive Kopieringsunderlag, Lärarbok och en affisch med Sverigekarta.

Arne Norlin

*4#/



Djurspanarna_omslagB.indd 1

 

08-06-09 17.16.35


Djurspanarna B.indd 3

08-09-25 17.52.43


Innehåll 1. Pappa har en sommarlovsplan   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2. Det sa klafs, klafs, men var är fiskgjusen?  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3. Varning för spottande lamor!  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 4. Svanar och så in i vassen mycket vass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 5. Vi har sett en utter!  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 6. En falsk och en äkta näktergal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 7. En två tändstickor lång ekoxe  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 8. Kronhjortar och världens längsta hår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 9. Sex laxar i en lackask  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 10. Midsommar och Liseberg  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 11. Hotellfrukost och trandans  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 12. Båt till sälar på bådarna  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 13. Korpen är klok  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 14. Pussas med vargar  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 15. Hasselmusfällan  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 16. Rådjurskidet  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 17. Vilda djur i stan  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 18. Den tama havsörnen Ernie  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 19. Intervju med en igelkott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 20. Björnparken  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 21. Berguven Bubo  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 22. Tjädern Tjalle  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 23. Lodjursmärkning   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 24. Skogsharen och Skvadern  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 25. Bäverfamiljen  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 26. Kan man rida på en älg? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 27. Djurtjuvarna  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 28. Bara femtio fjällrävar  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 29. Djurpolisen Kaj  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 30. Storspoven spovar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 31. Hemma hos farmor  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 32. Världens farligaste djur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180

Djurspanarna B.indd 3

08-09-25 17.52.43


1

Pappa har en sommarlovsplan –  Hej, du som läser det här. Jag heter Sofie, men de flesta kallar mig för Soffan. Det beror på att jag inte kunde säga Sofie när jag var liten. Jag sa Soffa i stället. –  Din gamla möbel, brukar min storebror Jens säga. Det var pappa som föreslog att jag skulle göra en dagbok om sommaren när vi åkte runt hela Sverige. Trots att jag bara är nio år, är jag den som tycker bäst om att skriva och läsa i vår familj. Förutom mamma förstås, men hon var inte med den här gången. Pappa läser bara tidningar, aldrig böcker. Jens, min elvaåriga storebror, skriver aldrig – om det inte är kommandon för något spel på datorn. Jag började i en tjock anteckningsbok, som pappa köpte innan vi åkte. Men det blev för hoppigt att sitta i bilen och skriva. Ibland kunde inte ens jag själv läsa vad det stod. Så jag fick låna pappas lilla bandspelare. Han brukar alltid ha en sådan med sig. Han använder den till att prata in när och var en bild är tagen och vem den föreställer. Pappa heter Lasse Ström. Han är fotograf på en tidning i Stockholm. Han är en jättebra pappa, förutom att 

Djurspanarna B.indd 4

08-09-25 17.52.43


han är borta så mycket. Han älskar nämligen sport och säger aldrig nej till att åka och fotografera på olympiader och världsmästerskap. Ibland kan man se honom i tv, när han springer efter någon idrottsstjärna med sin kamera i högsta hugg. Hela den här historien började samma dag som vi hade vinkat av mamma på Centralstationen. Mamma är lärare och den här sommaren hade hon fått ett stipendium för att läsa franska i åtta veckor i Aix-en-Provence i Frankrike. Det blev ett ganska sorgligt avsked på stationen. Jag grät och mamma grät. Och mamma och pappa pussades och kramades så länge att Jens hann bära in mammas väskor, hitta hennes plats, gå på tågtoan och dricka en mugg vatten från behållaren i väggen. Det var i alla fall vad han sa efteråt. 

Djurspanarna B.indd 5

08-09-25 17.52.46


För att muntra upp oss tog pappa oss till ett speciellt glasställe, som han känner till. Där har de 24 olika smaker och vi fick var sin jättevåffla med fyra kulor. När vi hade torkat upp det sista glasspillet, berättade pappa om sin idé. –  Vi åker på en resa genom hela Sverige, sa han. –  Hur länge då? frågade jag. –  Lika länge som mamma är borta. Jens gruffade litet. Han hade helst velat åka till Grekland, som Jonas i hans klass. Men när pappa berättade vad vi skulle göra, var han inte särskilt svår att övertala. –  Ni vet ju att jag har funderat på att göra en fotobok, fortsatte pappa. Nu har jag kommit på en idé: Sveriges landskapsdjur. Jag har redan pratat med ett förlag, som är intresserat. Och vi ska nog hinna med en massa roligheter också. –  Liseberg? sa Jens. –  Kanske det, sa pappa. Pappa hade muttrat litet när mamma berättade om sitt stipendium. Men mamma sa att det var nog bara bra för honom att ta litet mer ansvar för oss. Att ta ledigt från jobbet var i och för sig inget problem för pappa. Han har massor med övertid och semester kvar från förra året. Men han var litet sur över att han skulle missa tennisen i Wimbledon, friidrotts-VM och när golfproffs­ en kom till Sverige. 

Djurspanarna B.indd 6

08-09-25 17.52.47


Pappa är inte heller riktigt den typen som bara vill ta det lugnt. När vi var på Kanarieöarna härom året, blev han uttråkad efter bara en timme på stranden. Så då hyrde vi en bil och åkte runt i två dagar. Han måste alltid ha något att göra. Det var nog därför som han kommit på det här med landskapsdjuren. –  Vilka djur är det? frågade jag. –  Alla möjliga. Varg, björn, rådjur, säl och bäver. Pappa tog fram ett hopvikt papper ur bakfickan. Det såg ut som en utskrift av något som han hämtat på Internet. Där stod tjugofem djur i tur och ordning, från norr till söder. Listan började med fjällräv i Lappland och slutade med kronhjort i Skåne. Det var en tidning som hittade på landskapsdjuren på 1980-talet. Alla svenskar fick vara med och bestämma. Man kunde rösta på allt från däggdjur till fågel, fisk, insekt eller kräldjur. Enda villkoret var att det måste vara ett vilt djur. Men till sist var en jury ändå tvungen att bestämma. Flera landskap ville nämligen ha älgen, laxen och björnen som sitt landskapsdjur. Det blev Jämtland, Halland och Hälsingland. Jag tyckte att det lät kul. Jag älskar djur men vi kan varken ha hund eller katt hemma eftersom jag är allergisk mot pälsdjur. Det enda djur jag haft, var en liten allergifri ödla. Direkt efter jätteglassarna åkte vi till biblioteket och lånade djurböcker. Så här gjorde vi: pappa skrev in dju- rets namn på bibliotekets dator. När han hittade en lämplig bok, fick Jens eller jag springa till hyllan och hämta den. Vi lånade böcker både på vuxenavdelningen 

Djurspanarna B.indd 7

08-09-25 17.52.47


Sve rig es lan dsk aps dju r Lap pla nd Nor rbo tte n Väs ter bot ten Ång erm anl and

Fjä llr äv Lav skr ika Sto rsp ov

Jäm tla nd Här jed ale n Häl sin gla nd

Älg

Med elp ad Gäs tri kla nd

Sko gsh are Tjä der

Dal arn a Upp lan d

Ber guv Hav sör n Fis kgj use

Söd erm anl and När ke Väs tma nla nd

Bäv er Bjö rn Lod jur

Has sel mus Råd jur

Vär mla nd Dal sla nd

Var g Kor p

Väs ter göt lan d Öst erg ötl and

Tra na Knö lsv an Knu bbs äl

Boh usl än Got lan d Små lan d Öla nd Hal lan d Ble kin ge Skå ne

Ige lko tt Utt er Näk ter gal Lax Eko xe Kro nhj ort



Djurspanarna B.indd 8

08-09-25 17.52.56


och på barnavdelningen. Det fanns till och med en bok som handlade speciellt om landskapsdjuren. Det enda vi inte hittade, var någon bok om fjällräven i Lappland. Men bibliotekarien hjälpte oss att leta bland tidskrifter­ na. I ett nummer av ”Forskning & Framsteg” hittade vi en lång artikel om fjällräven. Pappa packade in böckerna med ryggarna uppåt i en korg i bilens bagageutrymme. –  Det här får bli vårt bilbibliotek, sa han. Hela den dagen fortsatte vi att planera och packa. Vi tog med kläder som skulle räcka i en vecka, sedan måste vi stanna någonstans och tvätta. Pappa tyckte att både Jens och jag skulle fylla våra ryggsäckar med saker som vi ville ha inne i bilen. Jens packade sin full med serietidningar. Jag tog med några böcker och min nalle, Ture. Han ligger alltid på min kudde på natten. På kvällen visade pappa på en karta hur han hade tänkt att vi skulle åka. –  Det blir rena djurjakten, sa han. Först skulle vi åka nedåt, längs Sveriges östkust. Där skulle pappa fotografera fiskgjusen i Sörmland, knölsvanen i Östergötland, uttern i Småland, näktergalen på Öland, ekoxen i Blekinge och kronhjorten i Skåne. Sedan skulle vi köra upp igen, via västra Sverige. Laxen i Halland, tranan i Västergötland, knubbsälen i Bohuslän, korpen i Dalsland, vargen i Värmland, hasselmusen i Närke och rådjuret i Västmanland. –  Det tar drygt tre veckor. Sedan kommer vi hem. Tycker ni att det är alldeles för jobbigt och tråkigt så slu- tar vi där. Och hittar på något annat. 

Djurspanarna B.indd 9

08-09-25 17.52.57


Sent den kvällen ringde vi till mamma. Hennes tåg var någonstans i Tyskland. Hon skulle just gå och lägga sig. Hon berättade att nästan hela vagnen var full av gäst­ arbetare, som skulle hem till Italien, Grekland eller Turk­iet på semester. Många av dem stod ute i korridoren och rökte cigaretter som luktade starkt. –  Har pappa berättat? frågade hon. Då förstod jag att hon visste om vår resa genom hela Sverige. –  I morgon ska vi hitta en fiskgjuse, sa jag. Jag pussade henne god natt rakt i örat. Så nu vet du det, din gamla bandspelare. God natt på dig!

10

Djurspanarna B.indd 10

08-09-25 17.52.58


2

Det sa klafs, klafs, men var är fiskgjusen? I dag är det dag ett på vår resa genom Sverige. Vi åkte från Stockholm vid tiotiden. Vid Trosa svängde vi av från E4 och letade oss ut mot kusten. Pappa hade läst i en av böckerna att fiskgjusar bor i stora, risiga bon i ­lugna havsvikar. När vi började gå var det visserligen mulet, men inget regn. Sedan började det … Efter ett tag sa det klafs, klafs om mina gymnastikskor. Ja, inte bara om skorna. Hela jag var genomblöt. Egentligen skulle min jacka vara regntät, men jag kände hur det våta hade trängt igenom på axlarna och över­ delen av armarna. Mina byxor var dyngsura nedanför jackan och långt upp på benen. Dessutom började något iskallt leta sig in därbak under kragen. –  Jag vill gå tillbaka till bilen, sa jag. Pappa vände sig om och torkade bort regnet ur ögonen med baksidan av handen. –  Men vi har ju inte tagit … –  Jag är alldeles genomblöt, sa jag. –  Vi kommer att få lunginflammation eller vatten i knäna, muttrade Jens. 11

Djurspanarna B.indd 11

08-09-25 17.52.58


Jens såg ut som en nybadad katt under den blå New York Rangers-kepsen. –  Bara en liten bit till, försökte pappa. –  Två mot en. Du är nedröstad, sa Jens. Jens bar matsäcken i sin ryggsäck, men vem kunde vara sugen på kaffe, saft och bullar i det här vädret? –  Jag tror det håller på att klarna upp. Litet choklad? försökte pappa. Han trevade i fickan efter reservprovi- anten, som han brukar ta fram som muta om vi blir gnälliga. För några år sedan gick vi alltid på det. 12

Djurspanarna B.indd 12

08-09-25 17.53.00


–  Tack, sa Jens och tog en bit choklad, men vi går tillba- ka i alla fall. Till sist förstod pappa att det var lönlöst att försöka övertala oss. Och det slutade inte regna! När vi äntligen kom tillbaka till bilen, var chokladen slut. Pappa verka­ de också nöjd med att vi vänt om. Han startade bilen och satte värmen på fullt blås. –  Vilken pärs, sa han. Jens sa att han ville hem och att han struntade i alla djur. Han skulle inte kliva ur bilen ens om det kom en stor jäkla elefant… Pappa såg ledsen ut och sa inte ens något om att Jens svor. Han började sakta köra tillbaka längs skogsvägen. Vindrutetorkarna gick på maxfart. Ute hade regnet övergått till något som mest liknade ett skyfall. –  Det blir bättre när vi fått litet mat i oss, sa pappa. Pappa var nog ganska fiffig. Han körde inte långt, bara till ett motell i Nyköping. På rummet bytte vi till torra kläder och hängde upp de våta jeansen och strumporna i badrummet. Sedan gick vi direkt till matsalen. Vi fick beställa vad vi ville. Både Jens och jag drack två läsk var till maten och åt chokladtårta till efterrätt. Sedan fick vi ligga i sängen och titta på långfilm på hotellets tv.

13

Djurspanarna B.indd 13

08-09-25 17.53.02


När den var slut, ringde vi till mamma. Hon var äntligen framme. Det hade tagit henne nästan två dygn att åka tåg genom Europa. Trots att klockan snart var tio på kvällen, var det över trettio grader varmt i Aix-en-Provence. När jag berättade om hällregnet och att vi inte hade hittat någon fiskgjuse, bad hon att få prata med pappa. –  Hon tyckte att vi ska planera resan litet bättre, sa pappa dystert när de pratat klart. –  Det finns folk som vet hur man hittar djur, sa Jens sömnigt från sin kudde.

14

Djurspanarna B.indd 14

08-09-25 17.53.07


3

Varning för spottande lamor! Vid frukosten nästa morgon sa pappa att han hade funderat. –  Det räcker inte med böckerna, sa han. Jag tänkte på det där som Jens sa i går kväll. Ingen av oss vet hur man hittar vilda djur. Men det måste ju finnas sådana som kan. Vi bestämde att vi skulle tillbringa dagen på ­ Kol­- mårdens djurpark. Där skulle Jens och jag få gå om­- kring själva, medan pappa satt på något lugnt ställe och ringde till folk som kunde hjälpa oss att få tag på landskapsdjuren. Men allra först tog vi bilen genom safariparken och såg en massa vilda djur från andra länder, som lejon, ­tigrar, kameler, zebror, strutsar och kängurur. –  Förbjudet att gå ut eller ens öppna fönstret, förmanade pappa. Han berättade om en utländsk turist, som råkade mycket illa ut sedan han klivit ur bilen för att titta närmare på lejonen. –  Dog han? frågade Jens. –  Något åt det hållet, sa pappa. 15

Djurspanarna B.indd 15

08-09-25 17.53.07


Det skojigaste under hela safarituren var när ett lamadjur spottade på bilen. Pappa blev rädd för att det skulle fräta på lacken. Men när han öppnade dörren för att torka bort spottet, stoppade vi honom. –  Inte gå ut! sa jag. –  Men här finns det inga farliga djur, försökte han. –  Pappa! skrek både Jens och jag. Sedan upprättade vi en bas vid ett av borden utanför Barnens lantgård. Dit kunde vi komma om vi behövde få tag på pappa. Annars skulle vi ses om en timme. Hemma i Stockholm brukar Jens och jag nästan ­ aldrig göra något tillsammans. Han har sina kompisar 16

Djurspanarna B.indd 16

08-09-25 17.53.09


och jag har mina. Men vi har jättekul när det bara är han och jag. När vi kom förbi delfinariet, såg vi att ­nästa föreställning skulle börja om en kvart. Vi sprang tillbaka till pappa och bad om extra pengar. Den skickligaste delfinen hette Flip. Han kunde göra två och en halv volt baklänges. Dessutom var han jättesöt när han kom upp och ville bli klappad. Efter föreställningen ville Jens rida på en elefant, men jag ville titta på Bamses värld. Vi singlade slant. Jens vann. Jag väntade på honom medan han red på elefanten. Själv vågar jag ­aldrig rida på några djur, eftersom jag inte vet om jag är allergisk mot dem. Jens muttrade när vi gick till Bamsehusen. Jag tror att han ville visa att

17

Djurspanarna B.indd 17

08-09-25 17.53.13


han var för gammal för Bamse. Men när vi kom tillbaka till pappa var det minsann Jens som berättade mest om Lille Skutts stubbe och att vi hade fått hälsa på en riktig Skalman. Efter det ville jag köpa en Bamse i affären. –  279 kronor, sa pappa. Rena rövarpriset. Och vad ska du med den till? Du har ju redan … ja, hur många mjukisdjur har du? Svaret är tjugotre. Den minsta är Hugo, som är en liten hård häst, klädd med luddigt skinn. Den största är ett jättestort lejon som heter Leo. Minst hälften av dem sover i min säng. Den ende som alltid måste följa med är min nalle, Ture. Jag försökte tjata, men det var lönlöst. –  Jag tror att matklockan har ringt, sa pappa. Det blev en hamburgerbar inne i Norrköping. All­deles bredvid den låg en sportaffär, dit pappa drog med oss. Vi behövde komplettera vår utrustning med stövlar och riktiga regnkläder. Av bara farten köpte vi också var sin sovsäck, en kniv till Jens och en kåsa till mig. Jens stod länge och höll i en kikare, men pappa sa att vi lika gärna kunde använda teleobjektiven till hans kameror. Försäljaren måste ha tyckt att vi var dagens bästa kunder. Vi fick nämligen var sitt liggunderlag på köpet. Det blev hotell den kvällen också. –  Sedan blir det vandrarhem. Annars spräcker vi budgeten innan vi ens har börjat, sa pappa. Innan vi somnade i dubbelsängen den kvällen, gav pappa oss en gåta att fundera på under resan. Han hade läst den på en hemsida på Internet om de stora rov­ 18

Djurspanarna B.indd 18

08-09-25 17.53.13


djuren, som vargar och björnar. –  Världens farligaste djur finns i Sverige. Gissa vilket? sa han. Jens föreslog den förskräckliga Snömannen, som han just hade läst en serie om. –  Om Snömannen finns, så inte är det i Sverige, sa pappa. Då gissade vi på varg och björn och lejonen, som vi sett på Kolmården. Men alltihop var fel. –  När ni kommer på rätt svar, inser ni att det är självklart, sa pappa. God natt och sov gott.

19

Djurspanarna B.indd 19

08-09-25 17.53.13


Djurspanarna B Djurspanarna B

Djurspanarna – det är Sofie, Jens och pappa. Hela sommarlovet ska de ta hand om sig själva medan mamma pluggar i Frankrike. Pappa är inte riktigt typen som bara vill ta det lugnt. Han är fotograf och tänker fÜrena nÜje med nytta: han ska fotografera samtliga Sveriges landskapsdjur i deras rätta miljÜ fÜr en barnbok. Det blir en händelsrik och mycket annorlunda sommar ! Sofie och Jens für hälsa pü vargar, märka lodjur, intervjua en igelkott, fiska lax och annat spännande. De mÜter fÜrstüs viltvürdare, sälforskare, bjÜrnskÜtare, djurpratare och münga andra intressanta människor under sina djurspaningar. Men det finns andra som ocksü spanar efter djur, sällsynta och utrotningshotade djur‌ Sofie och Jens hüller Ügonen Üppna. I Kom och läs 3 ingür: Djurspanarna A och B, Popcorn – Min arbetsbok, Min studiebok respektive Kopieringsunderlag, Lärarbok och en affisch med Sverigekarta.

Arne Norlin

*4#/



Djurspanarna_omslagB.indd 1

 

08-06-09 17.16.35

Profile for Smakprov Media AB

9789127732476  

Djurspanarna B DjurspanarnaB Arne Norlin Innehåll 1 4 5 6 7 Sveriges landskapsdjur 8 9 10 2 11 12 13 14 3 15 16 17 18

9789127732476  

Djurspanarna B DjurspanarnaB Arne Norlin Innehåll 1 4 5 6 7 Sveriges landskapsdjur 8 9 10 2 11 12 13 14 3 15 16 17 18

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded