9789127137080

Berntson

Enkätmetodik ger såväl teoretisk som praktisk kunskap om enkätundersökningar – från att identifiera ett problem och formulera lämpliga frågor, till att analysera och tolka resultatet. Boken har ett evidensbaserat perspektiv där läsaren får lära sig olika verktyg som bidrar till undersökningens tillförlitlighet.

Fokus ligger på metodiken, som förklaras och sätts in i sitt sammanhang med hjälp av många exempel, fakta­ rutor och tydliga beskrivningar. Läsaren får så­ledes god förståelse för centrala områden såsom mätteori, reliabilitet, validitet och faktoranalys.

e r i k b e r nt so n (nedre raden, t.v.) är docent i psykologi och universitetslektor i arbets- och organisationspsykologi. c l au d i a b e r n h a r d - o e t te l (mitten) är docent i psykologi och universitetslektor i forskningsmetodik. joh n n y h e llg r e n (övre raden, t.v.) är docent i psykologi och universitetslektor i arbets- och organisationspsykologi. k ath a r i n a n ä s wa ll (nedre raden, t.h.) är docent i psykologi och universitetslektor i arbets- och organisationspsykologi. m ag n u s s v e r k e (övre raden, t.h.) är professor i arbets- och organisationspsykologi.

Hellgren

Näswall

Sverke

E n k ätm e to d i k Erik Berntson C l a u d i a B e r n h a rd - O e t t e l

E n k ät m e to d i k

Boken är skriven för studerande på högskolor och universitet, forskare och för alla andra som använder enkäter i kartläggande och åtgärdande syfte.

BernhardOettel

J o h n ny H e l l g r e n Katharina Näswall M a g n u s Sve r ke

Författarna är verksamma vid Stockholms universitet, förutom Katharina Näswall som är verksam vid University of Canterbury, Nya Zeeland.

Foto: Lena Låstad

ISBN 978-91-27-13708-0

9 789127 137080

EnkätmetodikHårdband.indd 1

2016-07-01 15.02

enkatmetodik.indd 6

2016-07-01 16:04

Innehåll Författarpresentationer 9 Förord 11 1. Introduktion till enkätmetodik 13

Undersökningsprocessen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 1 – Problemformulering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 2 – Design och urval. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 3 – Frågekonstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 4 – Datainsamling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 5 – Analys av mätegenskaper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 6 – Analys för att besvara frågeställningen. . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 7 – Slutsatser och reflektion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 8 – Avrapportering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Undersökningens etiska aspekter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bokens upplägg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 15 20 21 23 23 24 24 25 25 27 30

2. Grundläggande begrepp inom enkätmetodik 31

Samband mellan variabler och korrelationskoefficienten . . . . . . .

Felvarians. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Latenta variabler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Relation mellan latenta och manifesta variabler. . . . . . . . . . . . . . .

Skalnivåer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

31 32 34 36 38 41

3. Frågeställning, urval och design 42

Problemformulering och mätning – en iterativ process. . . . . . . . .

Frågeställning och population. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Design. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

enkatmetodik.indd 3

43 44 57 62

2016-07-01 16:04

4. Mätteori och reliabilitet 63

Klassisk mätteori. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Reliabilitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Item response theory – ett alternativ till den klassiska mätteorin .90 Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 5. Frågekonstruktion 95

Typer av frågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Definition och operationalisering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Viktiga aspekter att ta i beaktande vid frågekonstruktionen . . . . 106 Svarsalternativ. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 6. Explorativ faktoranalys 122

Vad är explorativ faktoranalys?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 1: Screening. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 2: Extraktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Steg 3: Rotation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vad händer sedan? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

123 133 135 147 154 156

7. Konfirmatorisk faktoranalys 157

Likheter och skillnader mellan explorativ och konfirmatorisk faktoranalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hur används konfirmatorisk faktoranalys? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Stegen i konfirmatorisk faktoranalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Andra tillämpningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

158 163 167 190 196

8. Att svara på undersökningens frågeställning 198

Analyser med observerade variabler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att korrigera för mätfel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Analyser baserade på strukturekvationsmodellering. . . . . . . . . .

Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

enkatmetodik.indd 4

199 208 214 223

2016-07-01 16:04

9. Validitet – är slutsatserna giltiga? 224

Historisk bakgrund – hur har tankar om validitet och validering växt fram?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Framväxten av en ny syn på validitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Vilken roll har undersökningens upplägg för slutsatser om validitet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 10. Problem och utmaningar 250

Data som är självrapporterade. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gemensam metodvarians . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bortfall. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Frågan om kausalitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att studera förändring över tid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande kommentarer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

251 253 258 265 269 276

Ordlista 278 Referenser 288 Register 301

enkatmetodik.indd 5

2016-07-01 16:04

enkatmetodik.indd 6

2016-07-01 16:04

Författarpresentationer Erik Berntson är docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskning handlar om villkor i arbetslivet och han har särskilt fokuserat på arbetsvillkor för chefer och individers rörlighet på arbetsmarknaden. Eriks avhandling handlar om begreppet anställningsbarhet och vilken betydelse upplevelsen av att kunna skaffa sig ett nytt arbete har för individer i arbetslivet. Han har också arbetat med chefers arbetsvillkor i offentlig sektor inom ramen för CHEFiOS-projektet. Erik har ett särskilt intresse för metodutveckling inom arbetslivsforskningen, vilket exempelvis berör hur man använder enkäter på ett tillförlitligt sätt.

Claudia Bernhard-Oettel är docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Claudias forskning handlar om betydelsen av anställningskontrakt, anställningsvillkor och omställningar, samt om karriärförändringar i arbetslivet för individens arbetsrelaterade attityder, välbefinnande och hälsoutveckling över tid. Hennes forskning fokuserar också på att belysa hur upplevelsen av organisatorisk rättvisa och ett fungerande psykologiskt kontrakt kan främja individuell hälsa i tider av organisationsförändringar och otrygga anställningsförhållanden. Claudia undervisar om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och använder enkätmetodik i många av sina forskningsprojekt.

Johnny Hellgren är docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskning har främst rört områden som anställningsotrygghet, organisationsförändringar, arbetsklimat, urval och rekrytering och organisatoriska villkor för säkerhet, felhandlingar, olyckor, säkerhetskultur samt samspelet mellan människa, tekning och organisation. För tillfället ligger forskningsintresset inom områden som prestationsbedömning, individuell lönesättning och arbetsmotivation.

Johnny har även ett stort intresse för metod- och statistikfrågor och har länge arbetat med enkätutveckling och enkätundersökningar både som forskare och lärare.

7

enkatmetodik.indd 7

2016-07-01 16:04

Katharina Näswall är docent vid Psykologiska institutionen, University of Canterbury, New Zealand. Hon är också affilierad docent vid Psykologiska instutionen, Stockholms universitet. Katharinas forskning fokuserar främst på hur välbefinnande i arbetet kan främjas genom ledarskapsutveckling och arbetets utformning. Hon forskar också om hur företag och organisationer kan bidra vid återuppbyggnad av samhällsfunktioner efter stora katastrofer, hur organisationer kan arbeta för att främja resiliens på organisations- och individnivå, samt hur otrygga anställningsförhållanden påverkar individer.

Magnus Sverke är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och även verksam vid Stockholm Stress Center. Han är också Extraordinary Professor vid WorkWell: Research Unit for People, Policy and Performance, North West University, Sydafrika. Magnus forskningsområden inkluderar organisationsförändringar och deras effekter bland anställda, nedskärningar och anställningsotrygghet, flexibilitet på arbetsmarknaden och tidsbegränsade anställningar, attityder och välbefinnande, arbetsklimat och arbetsmotivation, ledarskap och lönesättning, karriärutveckling samt fackligt relaterade attityder och beteenden.

8 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 8

2016-07-01 16:04

Förord Enkäter används i dag i mycket stor utsträckning i många delar av samhället. Detta gäller inte minst i arbetslivet där enkäter är ett vanligt alternativ för att samla in kunskap om både organisationer och de individer som arbetar där. Men enkäter används också vid marknadsundersökningar och opinionsundersökningar, vid brukarundersökningar och kundundersökningar. Enkäten som verktyg är ett utmärkt sätt att samla in data, särskilt om man vill ha mycket information från många personer. Men det finns också exempel på enkäter som inte fyller sitt syfte, det vill säga som har bristfällig kvalitet och som till och med kan ge missvisande svar och därmed ge ett dåligt underlag för det vidare arbetet.

Syftet med boken Enkätmetodik är att ge en fördjupad kunskap om enkäter som verktyg och en möjlighet att sätta in denna kunskap i ett vidare perspektiv. Vi har valt att utgå från undersökningsprocessen för att visa hur man kan använda enkäter för att samla in kunskap, hur man skapar dem och hur deras tillförlitlighet kan utvärderas. Boken fokuserar specifikt på enkäten som verktyg, men mycket av resonemangen, till exempel att utvärdera mätegenskaper, undersökningsprocessens olika delar och olika sätt att kritiskt granska de slutsatser som dras, är naturligtvis tillämpbara för andra typer av undersökningar.

Enkätmetodik är resultatet av ca 20 års arbete med kursen Enkätmetodik på Stockholms universitet. Vi som skrivit boken har alla varit ansvariga för kursen vid olika tillfällen och vi har alla sagt att vi borde skriva en bok i ämnet. Nu när boken är skriven är vår förhoppning att den ska ge ett pedagogiskt bidrag till förståelsen för enkäter och att den över tid ska kunna vara till hjälp i såväl det teoretiska som det praktiska arbetet med enkätundersökningar.

I arbetet med boken har vår egen förståelse för enkätmetodikens svårigheter och komplexitet vuxit fram och vi har ägnat åtskilliga timmar åt att diskutera hur en enkätundersökning görs på bästa sätt. Varje kapitel har en huvudförfattare, men alla kapitel är kommenterade av samtliga medförfattare. Vi har också fått boken genomläst och kommenterad av 9

enkatmetodik.indd 9

2016-07-01 16:04

två fackgranskare – professor Jan-Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet och professor Petter Gustavsson vid Karolinska institutet – och vi är väldigt tacksamma för hjälpen vi fått av dessa två mycket kunniga och framstående forskare med stor erfarenhet av enkätkonstruktion. Vi vill också rikta ett särskilt stort tack till Marie Söderberg, förläggare på Natur & Kultur, och Åsa Hernborg Axelson som genom sin textredigering hjälpt oss att förtydliga vårt budskap.

Stockholm i april 2016 Erik Berntson, Claudia Bernhard-Oettel, Johnny Hellgren, Katharina Näswall, Magnus Sverke

10 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 10

2016-07-01 16:04

1

Introduktion till enkätmetodik

Enkäter används i dag i väldigt många sammanhang i samhället. Det kan handla om att man vill göra en utredning och därför samla in information om en händelse eller företeelse. Kanske vill man förstå varför en produkt inte säljer tillräckligt bra eller varför en person inte fungerar i sociala sammanhang. Som anställd är det vanligt att man får fylla i en medarbetarenkät och som förälder ombeds man ofta fylla i enkäter om hur nöjd man är med förskolan och skolan. Enkäter kan också användas i vården vid exempelvis hälsodeklarationer eller vid mätningar om kundnöjdhet. Dessutom används de väldigt ofta i olika forskningssammanhang, vare sig man vill genomföra en undersökning om attityder, arbetsmiljöfrågor eller i ett experiment. Listan över möjliga enkätsituationer kan göras väldigt lång. I den här boken, Enkätmetodik, kommer vi att försöka beskriva hur man utformar och genomför en enkätundersökning på ett bra sätt. Boken handlar om att visa hur mätningar kan bli giltiga och tillförlitliga och där resultatet går att lita på och bidrar till att svara på en frågeställning.

Vår utgångspunkt för detta är det så kallade psykometriska perspektivet, vilket kortfattat är ett perspektiv som bildar utgångspunkten för att mäta abstrakta fenomen, till exempel attityder (mer om de grundläggande utgångspunkterna i enkätmetodik diskuteras i kapitel 4). Vi vill dock poängtera att grunderna för hur en enkät görs och de principer som ligger bakom (t.ex. mätteori som vi går igenom i kapitel 4) är giltiga i många beteendevetenskapliga sammanhang. Alla undersökningar, vare sig det handlar om forskning, utbildning eller en utredning, följer vissa mönster. I boken diskuteras och beskrivs processen för att göra 11

enkatmetodik.indd 11

2016-07-01 16:04

en bra enkätundersökning. Vi tar vår utgångspunkt i frågeställningen och visar sedan på de centrala delarna i undersökningsprocessen, för att till slut göra tillförlitliga uttalanden om resultaten. Grundtanken är att varje undersökning är en empirisk reflektion av en teoretisk idé. Det finns med andra ord en föreställning om hur världen ser ut (en teori) och en undersökning som har för avsikt att se om detta stämmer (empiri).

I detta första inledande kapitel kommer vi att beskriva hur en undersökningsprocess kan se ut och de steg som den omfattar för att ge dig som läsare en god överblick. Det är här viktigt att poängtera att processen inte nödvändigtvis är linjär – i flera fall handlar undersökningar om att gå ett steg fram och två steg tillbaka innan man kan avancera igen.

Inte desto mindre innehåller alla undersökningar ett antal delar som är viktiga att beskriva. De följande kapitlen i boken illustrerar dessa olika delar i undersökningsprocessen mer i detalj. Sist i det här kapitlet kommer en beskrivning av bokens upplägg och hur de olika kapitlen hänger ihop med undersökningsprocessen.

Undersökningsprocessen I den här boken har vi valt att illustrera undersökningsprocessen i åtta steg: problemformulering, design och urval, frågekonstruktion, datainsamling, analys av mätegenskaper, analys för att besvara frågeställningen, slutsatser och reflektion samt avrapportering. Det kan vara värt att återigen påminna om att en undersökning inte följer stegen i processen kronologiskt; ofta är det viktigt att ha kunskap från ett senare steg för att kunna genomföra ett tidigare. Exempelvis är kunskap om validitet en viktig förutsättning för att kunna göra en bra design av undersökningen. Samtidigt är frågan om validitet som mest aktuell mot slutet av en studie och det är av den anledningen vi har valt att lägga stegen i den här ordningen.

Boken kommer alltså att ta sin utgångspunkt i dessa åtta steg även om alla steg inte berörs explicit i boken. Således är det lite mindre fokus på delarna problemformulering, design och urval, medan frågekonstruktion, analys och slutsatser diskuteras mer djupgående. Avrapportering fördjupar vi oss inte i och datainsamling berörs bara mycket ytligt.

12 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 12

2016-07-01 16:04

8 – Avrapportering

1 – Problemformulering

7 – Slutsatser och reflektion

2 – Design och urval

6 – Analys för att besvara frågeställning 5 – Analys av mätegenskaper

3 – Frågekonstruktion

4 – Datainsamling

Figur 1.1 Undersökningsprocessen.

Steg 1 – Problemformulering Den första fasen i undersökningsprocessen, problemformuleringsfasen, innebär att undersökningens idé utvecklas. Här identifieras och definieras de begrepp som står i fokus för undersökningen och här problematiseras hur de förhåller sig till varandra.

Koppling mellan teori och empiri För att en undersökning ska bli bra är det viktigt att frågeområdet, och frågeställningen i sin tur, är baserad på en teoretisk föreställning. I en klassisk artikel från 1955 lanserade Cronbach och Meehl (1955) begreppet nomologiskt nätverk. Syftet med det nomologiska nätverket var att försöka systematisera den (i deras fall) psykologiska undersökningen och andemeningen i deras modell var att beskriva hur ett begrepps validitet kan säkerställas (mer om detta i kapitel 9).

I figur 1.2 ges en generell illustration av det nomologiska nätverket.

I alla undersökningssammanhang är det relevant att tala om både en teoretisk nivå och en empirisk nivå. På den teoretiska nivån visas hur två tänkta begrepp förhåller sig till varandra. Det skulle till exempel kunna röra sig om hur upplevelsen av stress påverkar en persons sömnsvårigheter. I figuren finns på den teoretiska nivån upplevelsen av stress (begrepp 1 Introduktion till enkätmetodik 13

enkatmetodik.indd 13

2016-07-01 16:04

Begrepp A

Begrepp B

Upplevelse av stress

Sömnsvårigheter

Teoretisk nivå Empirisk nivå

Variabel a

Variabel b

Mått på stress

Mått på sömnsvårigheter

mätfel

mätfel

Figur 1.2 Relationen mellan teori och empiri för exemplet om stress och sömnsvårigheter. Figuren illustrerar att på den teoretiska nivån finns begrepp som man försöker mäta på den empiriska nivån.

A) och av sömnsvårigheter (begrepp B). Pilen anger att graden av stress antas påverka de upplevda sömnsvårigheterna. I figuren återges också en empirisk nivå. Den återspeglar hur vi mäter de teoretiska begreppen stress och sömnsvårigheter samt det observerade sambandet mellan de båda begreppen. I figuren betecknas de återspeglade begreppen som variabler, där variabel a representerar måttet på stress (exempelvis genom ett antal enkätfrågor) och variabel b måttet på sömnsvårigheter (t.ex. med enkätfrågor eller observation av sömn i ett sömnlaboratorium).

Poängen med modellen är att varje mätning (den empiriska nivån) är en spegling av den teoretiska nivån, och för att kunna bedöma tillförlitligheten i mätningen måste det finnas en teoretisk utgångspunkt för hur ett begrepp förhåller sig till andra begrepp. Detta möjliggör då en prövning av den teoretiska modellen och en diskussion kring huruvida den egna mätningen är korrekt i förhållande till de teoretiska antaganden som är uppställda.

Idén att på det här sättet göra en åtskillnad mellan den teoretiska och den empiriska nivån är att undersökningar ofta tar sin utgångspunkt i relationer mellan ett antal teoretiska begrepp. Eftersom teoretiska be14 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 14

2016-07-01 16:04

grepp är svåra att undersöka är undersökningen inriktad på att studera relationen mellan olika variabler, det vill säga empiriska mått av de teoretiska fenomenen. Figur 1.2 visar också på dilemmat med varje empirisk undersökning, nämligen att inga empiriska mått till fullo lyckas med att täcka alla delar av de teoretiska fenomen som är av intresse. Måtten är bemängda med felkällor av olika slag, vanligen benämnda mätfel.

Mätfel anger i någon mening diskrepansen mellan den teoretiska och den empiriska nivån (mer om detta i kapitel 4).

Oavsett hur starkt kunskapsläget är för de begrepp som står i fokus för en undersökning – och oavsett hur mycket den som genomför (eller beställer) undersökningen faktiskt känner till om de fenomen som studeras – bidrar en väl genomarbetad teoretisk utgångspunkt alltid till bättre förutsättningar för formuleringar av frågeställningen. Detta skapar, i sin tur, bättre förutsättningar för frågekonstruktionen, datainsamlingen och analysen av data. Det som i slutändan avgör vilken nivå undersökaren vill lägga sig på kan vara hur resultaten ska kommuniceras, vilka resurser man har till förfogande och olika tidsaspekter. En mer genomarbetad teoretisk utgångspunkt kräver att man har mer resurser och mer tid till sitt förfogande, vilket kanske inte alltid är möjligt – men ibland är det helt nödvändigt, till exempel vid författandet av en vetenskaplig artikel eller en avhandling.

Frågeställning Innan enkätfrågorna kan formuleras måste det finnas en övergripande frågeställning som ska besvaras med hjälp av frågorna i enkäten. Utvecklingen av en god frågeställning kan göras på olika sätt. En undersökning inleds alltid med detta steg; det är centralt i den arbetsprocess som sedan ligger till grund för vilka enkätfrågor som kan formuleras. Man kanske vill veta något om betydelsen av god arbetsmiljö för en organisation. Men vad menas då med detta? Innebär det att man vill veta hur vanligt det är med en god arbetsmiljö i organisationen? Eller att man vill veta något om sambandet mellan god arbetsmiljö och någon annan viktig faktor för organisationen? Vilken i så fall? Eller vill man veta vad som orsakar en bra arbetsmiljö? Och vad är i så fall en sådan?

Att utveckla en frågeställning handlar dels om att veta vilken typ av fråga man är ute efter, dels om att precisera, definiera och konkretisera sin frågeställning. Ett vanligt fel, vilket särskilt gäller för enkätunder1 Introduktion till enkätmetodik 15

enkatmetodik.indd 15

2016-07-01 16:04

sökningar, är att frågeställaren inleder sitt arbete med att formulera de enkätfrågor (före frågeställningen) som ska mäta de variabler som är av intresse. Ett sådant tillvägagångssätt bidrar dock alltför ofta till att enkätfrågorna som ställs missar sitt mål, det vill säga att det formuleras frågor om saker som inte är relevanta för den frågeställning som undersökaren vill ha reda på.

Olika typer av frågeställningar Det finns generellt tre typer av frågeställningar (Kline, 2009) – beskrivande, relationella och kausala (orsakssamband). Ibland delas de också in i deskriptiva och analytiska, där den senare kategorin innehåller relationella och kausala frågeställningar (Oppenheim, 1992).

Beskrivande frågeställningar handlar om att kartlägga nivåer av attityder eller förekomster av ett fenomen i en grupp. Ett exempel på en beskrivande frågeställning kan vara: • Hur många män respektive kvinnor arbetar i en organisation?

• Hur många läser en dagstidning varje dag?

• Hur vanligt är arbetsplatsolyckor i byggbranschen?

Att svara på en beskrivande frågeställning handlar alltså om att samla in information om hur många eller hur mycket det finns av något eller hur vanligt förekommande ett fenomen är i en särskilt avsedd grupp.

Relationella frågeställningar berör samband mellan variabler. Här är det vanligare att man har en förförståelse för frågeområdet och försöker besvara en frågeställning som handlar om huruvida det finns samvariation mellan olika företeelser. Exempel på en relationell frågeställning kan vara: • Finns det ett samband mellan arbetsmiljö och hälsa?

• Finns det ett samband mellan om man läser dagstidningen vid frukosten och hur länge man äter frukost? Även om relationella frågeställningar endast berör samband mellan variabler är det vanligt att man ändå har en tanke om orsak och verkan mellan de undersökta variablerna. Är så fallet ligger det nära till hands att man i stället formulerar en kausal frågeställning.

Kausala frågeställningar handlar om att undersöka orsakssamband.

Man är med andra ord intresserad av sambandet mellan olika variabler, 16 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 16

2016-07-01 16:04

men man går ett steg längre och vill också veta vilken variabel som orsakar vilken. Exempel på en kausal frågeställning kan vara: • Orsakar hög arbetsbelastning stress hos anställda i en organisation?

• Leder läsning till ökad kunskap om livet?

Utveckla frågeställningen Frågeställningen är i sin tur kopplad till vilken design (undersökningens upplägg) man bör välja, och vilken analysstrategi som passar bäst för att kunna besvara frågeställningen på ett tillförlitligt sätt. För att utveckla en bra frågeställning bör därför tre viktiga steg tas.

Det första steget är att identifiera och beskriva det eftersökta frågeområdet. En relevant forskningsfråga ska alltid sättas i relation till det fält som studeras och den praktik som utövas inom fältet. Det är därför av största vikt att man inledningsvis söker efter liknande frågeställningar eller frågor som har ställts tidigare. Genom att samla information om det område som är av intresse, till exempel genom att läsa vetenskapliga artiklar och rapporter, får man klart för sig vilka frågeställningar som redan har väletablerade svar och vilka nya frågor som behöver ställas.

Detta är kopplat till det nomologiska nätverket i Figur 1.2. Där handlar arbetet med en frågeställning om att på den teoretiska nivån förstå ett begrepps relation till andra begrepp och att skapa sig en förförståelse för hur ett nätverk av relationer kan se ut.

Det andra steget i att utveckla en bra frågeställning är att precisera och konkretisera frågeställningen. Låt gärna en kollega eller vän läsa frågeställningen och avgöra om den är begriplig och kan sättas i ett relevant sammanhang. Det är lätt hänt att en frågeställning blir för vag och då kommer det bli oerhört svårt att skriva bra och vettiga enkätfrågor till den. Följande exempelfrågeställning är vag till sin karaktär: ”Är kunskapssamhället källan till våra upplevelser av arbete och stress?” Här finns flera vaga aspekter, till exempel vad ett kunskapssamhälle är och möjligtvis vad stress är. Det är mycket svårt att svara på en sådan frågeställning. En sådan frågeställning behöver bearbetas, avgränsas, konkretiseras och begreppen som ingår måste definieras.

Det tredje steget innebär att frågeställningen bör avgränsas till en rimlig storlek. Detta är inte en lätt sak och givetvis handlar det om att göra en avvägning, men frågeställningen får inte vara för invecklad och inte 1 Introduktion till enkätmetodik 17

enkatmetodik.indd 17

2016-07-01 16:04

omfatta för många delfrågeställningar. Låt följande exempel illustrera problematiken ”Vad orsakar ohälsa?” Detta är en frågeställning som det kan vara svårt att ge ett rättvisande svar på. Dels är ohälsa i detta sammanhang ett brett begrepp, den kan till exempel innefatta både psykisk ohälsa och fysisk ohälsa. Man kan ju tänka sig att man helst vill avgränsa hälso­aspekterna till att handla om aspekter av antingen fysisk eller psykisk ohälsa, till exempel muskoloskeletala besvär eller depression. Dels finns det ett problem med att ha en formulering som ”vad orsakar . . .”, då det omfattar alltför många möjligheter till orsaksfaktorer. En möjlighet är då att man avgränsar frågeställningen till att endast fråga om huruvida vissa specifika faktorer i arbetslivet har ett samband med en konkret del av hälsan. Frågeställningen skulle då kunna avgränsas till: ”Finns det ett samband mellan stressorer i form av rollotydlighet, rollöverbelastning samt tidspress och mental ohälsa i form av depression?” Även denna frågeställning kan vara bred, men den är ändå betydligt mer avgränsad.

Definition av begreppen En frågeställning innehåller alltid en uppsättning variabler eller begrepp, och dessa behöver definieras för att kunna besvaras. I det här sammanhanget brukar man hänvisa till två typer av definitioner: konceptuella och operationella (Frankfort-Nachmias & Nachmias, 1996). Konceptuella definitioner beskriver och avgränsar sådana begrepp som är aktuella för undersökningen. I frågeställningen ovan finns det till exempel fyra variabler som behöver definieras (rollotydlighet, roll­överbelastning, tidspress och depression). Det andra och tredje steget (se ovan) i beskrivningen av att utveckla en frågeställning är i princip också beskrivningar av en konceptuell definition, som handlar om att precisera, konkretisera och avgränsa frågeställningen. Operationella definitioner däremot beskriver hur olika begrepp mäts, till exempel genom enkätfrågor.

Steg 2 – Design och urval När frågeställningen är formulerad handlar nästa steg om att formge undersökningen, vilket kallas undersökningens design. Design handlar om att bestämma vilken typ av datainsamling som ska göras, till exempel enkäter, intervjuer, dagböcker eller observationer. Men också om praktiska 18 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 18

2016-07-01 16:04

detaljer, som hur själva undersökningen ska genomföras, när och var den ska genomföras samt hur många datainsamlingar som är nödvändiga.

Designen har också ett nära samband med vilka personer som ska ingå i den. De som ska studeras kallas population. Hur personer från populationen ska rekryteras till undersökningen, det så kallade urvalet, är då i fokus.

Alla dessa olika val skapar förutsättningar för möjligheten att dra giltiga och tillförlitliga slutsatser om de resultat som studien ger. Mer om design och urval finns att läsa i kapitel 3, och om validitet i kapitel 9.

Steg 3 – Frågekonstruktion När problemformuleringen är gjord, när det finns en frågeställning med väl definierade och avgränsade begrepp och när undersökningen är designad (inklusive urval), är det dags att formulera de frågor som ska ingå i enkäten (i den här boken är ju enkäten i centrum). Det här steget omfattar att gå från den teoretiska nivån till den empiriska (det som kan kallas för operationalisering), och att skapa det frågeformulär som ska ingå i enkätundersökningen. Delarna i frågeformuleringen är tätt sammankopplade med det arbete som har utförts i det första steget (problemformuleringen). Hur man har formulerat sin frågeställning avgör i stora drag hur enkätfrågorna kan formuleras. I kapitel 5 kommer frågekonstruktionen att diskuteras mer ingående.

Operationalisering av begreppen Ovan framgick det att man i problemformuleringsfasen gör en konceptuell definition av studiens variabler. Men medan den konceptuella definitionen beskriver begreppen i frågeställningen (t.ex. rollotydlighet och depression), handlar den operationella definitionen om hur variablerna ska mätas, det vill säga hur definitionen av de operationer som utgör måttet på det teoretiska begreppet ska se ut. I enkätundersökningar handlar den operationella definitionen i princip om att skriva sina enkätfrågor.

Den operationella definitionen, eller operationaliseringen, innebär med andra ord att undersökaren beskriver hur de begrepp som används 1 Introduktion till enkätmetodik 19

enkatmetodik.indd 19

2016-07-01 16:04

i frågeställningen kan mätas. Operationaliseringen fungerar både som en beskrivning av vad undersökaren har gjort, men också som en ledtråd för att kontrollera att begreppen är väl definierade och avgränsade. I den här boken ligger ju fokus på att skapa enkätfrågor, ibland även kallade indikatorer, som kan mäta de begrepp som står i fokus. Det är värt att notera att en operationalisering kan innebära att det begrepp som måttet avser att mäta kan vara mer eller mindre lyckat, det vill säga enkäten kan lyckas med att reflektera stora delar av begreppet, men också misslyckas i sin avsikt (jfr mätfelen i Figur 1.2). Detta är något vi återkommer till i flera kapitel i boken.

I enkätmetodik används ofta så kallade multipla indikatorer, det vill säga att flera enkätfrågor används för att mäta och reflektera ett begrepp.

Detta har att göra med de mätteoretiska principerna (dessa beskrivs närmare i kapitel 4), där en grundläggande idé är att mätprecisionen ökar om fler frågor används för att mäta samma begrepp.

Konceptuell och operationell definition De konceptuella och operationella definitionerna kan illustreras med exemplet sömnsvårigheter. Begreppet sömnsvårigheter kan delas in i flera dimensioner varav en avser insomnandefasen, insomni. Insomni kan definieras som svårigheter att somna in (lång insomningstid, 45 minuter eller mer).1 Detta är den konceptuella definitionen; här har begreppet beskrivits, avgränsats och konkretiserats. Den operationella definitionen bygger i stället på hur begreppet ska mätas. Ett befintligt mått på sömnsvårigheter är Karolinska Sleep Questionnaire (Kecklund & Åkerstedt, 1992) där det finns en rad olika aspekter av sömnsvårigheter, men där en avser insomni. Frågan ”Har du under de senaste tre månader haft svårigheter att somna?” utgör här en indikator och en operationell definition skulle då kunna lyda: ”Begreppet insomni mäts med frågan ’Har du under de senaste tre månader haft svårigheter att somna?’ Svarsskalan går från aldrig till alltid (i sex steg).”

1 Det går att vara än mer detaljerad kring sömnsvårigheter, läs gärna Åkerstedt och Kecklund (2013) för en mer ingående diskussion.

20 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 20

2016-07-01 16:04

Steg 4 – Datainsamling Undersökningsprocessen fortsätter i det fjärde steget med det praktiska arbetet kring att samla in data. Datainsamlingen omfattar både pilotundersökningen och huvudundersökningen. I den här boken går vi inte närmare in på hur man konkret går tillväga när man samlar in data, men det finns en rad olika sätt att göra det på. Exempelvis kan man samla in data genom pappersenkäter som delas ut eller skickas med post, eller så kan digitala enkäter distribueras över internet (i datorn eller mobilen) eller med e-post.

Arbetet med datainsamlingen skiljer sig åt beroende på det urval som görs; exempelvis kräver en datainsamling som görs på ett antal arbetsplatser en annan typ av fältarbete jämfört med en som görs med ett slumpmässigt urval av medborgare. I det förra exemplet kan det innebära att man måste förankra undersökningen på arbetsplatserna med möten och presentationer, att man måste sammanställa utskickslistor till de anställda alternativt gå ut på arbetsplatsen och genomföra undersökningen där. I det senare exemplet kan det i stället innebära att man måste utgå från ett populationsregister och utifrån det dra ett urval. Mer om design och urval i kapitel 3.

I arbetet med datainsamlingen ingår också att föra in uppgifterna från undersökningsdeltagarna i ett statistikprogram. Detta kan antingen göras manuellt, genom att skanna in pappersenkäter, eller automatiskt (vilket är fallet då enkäten distribuerats via dator eller mobil). Vi kommer i den här boken inte närmare gå in på tillvägagångssätt för att hantera olika statistikprogram.

Steg 5 – Analys av mätegenskaper När datainsamlingen är gjord, och data har förts in i valt statistikprogram, är det dags att analysera data. Statistiska analyser beskrivs i väldigt många böcker. I den här boken har vi valt att dela in analysfasen i två separata steg. Det har vi gjort för att tydliggöra den variant av analyser som är kopplade till att förstå enkätens mätegenskaper (vilket ju är centralt i den här boken) och den variant som i stället är kopplad till att besvara frågeställningen (nästa steg i processen, steg 6).

1 Introduktion till enkätmetodik 21

enkatmetodik.indd 21

2016-07-01 16:04

Den statistiska bearbetningen i det här steget görs för att utvärdera enkätfrågornas mätegenskaper och kvalitet, vilket man får fram genom faktoranalyser (kapitel 6 och 7) och reliabilitetsanalyser (kapitel 4). Faktoranalysen är ett verktyg för att avgöra om, och i så fall hur många, underliggande faktorer det finns bakom de enkätfrågor som används för att mäta ett begrepp. I frågekonstruktionssteget (steg 3) nämndes att multipla indikatorer (frågor) vanligen används för att öka mätprecisionen.

I faktoranalysen får man svar på om de frågor som är avsedda att mäta ett gemensamt begrepp verkligen gör det (och därmed diskriminerar gentemot andra begrepp), och i reliabilitetsanalysen undersöks frågornas interna konsistens, det vill säga om flera frågor mäter samma sak.

Steg 6 – Analys för att besvara frågeställningen Den statistiska bearbetningen är också central för att kunna besvara undersökningens frågeställning, som avgör vilken analys som är bäst lämpad i det enskilda fallet. Exempelvis kan man använda deskriptiv statistik för att komma närmare svaren på beskrivande frågeställningar, medan sambandsanalyser är relevanta för att undersöka sambandet mellan variabler och variansanalys när man ska studera skillnader mellan grupper.

Den här boken är inte tänkt att vara en renodlad statistikbok med fokus på analysstrategier. I några kapitel ges dock exempel på och diskuteras översiktligt olika analysstrategier för att knyta an till undersökningsprocessen, men det kommer inte finnas någon detaljerad beskrivning av analysstrategier för att besvara frågeställningen.

Steg 7 – Slutsatser och reflektion När analyserna är gjorda är det dags att dra slutsatser och diskutera de resultat som framkommit. Utvärderingen av resultaten och jämförelser med tidigare teori och empiri handlar om att föra tillbaka kunskapen som den enskilda studien bidragit med till den litteratur eller den kunskap man hade i början av undersökningsprocessen. Det är dags att se hur den empiri som tagits fram förhåller sig till de teoretiska konceptualiseringar 22 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 22

2016-07-01 16:04

som man gjort inledningsvis. Kan data bekräfta den rådande teoretiska idén? Skiljer sig de egna resultaten från det förväntade? Varför? Det kan förstås vara så att det finns rimliga förklaringar till att resultaten skiljer sig från det förväntade, men det kan också handla om tillkortakommanden i metoden eller genomförandet av undersökningen.

Det här steget handlar därmed också om att reflektera kring giltigheten i de slutsatser som dras. Det här brukar kallas validitet och avhandlas i kapitel 9. Sammantaget handlar det om att resonera kring kvaliteten på den egna undersökningen och om huruvida man kan lita på de slutsatser som dras. Här måste samtliga steg i undersökningsprocessen vägas in – från problemformuleringen till analyserna.

Steg 8 – Avrapportering När all data är analyserad och tolkad återstår avrapporteringen. Avrapporteringen av undersökningsresultaten är viktig eftersom den bidrar till ett forskningsfälts utveckling när det gäller förståelsen av olika begrepp, sammanhang och sambanden mellan begreppen. Utan avrapportering av väsentlig data, vare sig undersökningen har bekräftat eller förkastat de på förhand uppställda förväntningarna, finns det risk för att man uttalar sig i en fråga på ett felaktigt sätt. En avrapportering kan ske på flera olika sätt: • Vetenskapliga artiklar och rapporter • Populärvetenskapliga artiklar och rapporter • Återrapportering till ett fält genom konferenspresentationer • Tidningsartiklar • Inslag i media • Alla andra typer av avrapporteringar, utredningar och rapporter som görs i företag och organisationer baserade på enkäter.

I den här boken går vi inte närmare in på hur data kan avrapporteras.

Undersökningens etiska aspekter I arbetet med att genomföra en undersökning finns det en rad etiska aspekter att förhålla sig till, något som gäller de flesta av undersöknings1 Introduktion till enkätmetodik 23

enkatmetodik.indd 23

2016-07-01 16:04

processens steg. Som undersökare har man ett ansvar att genomföra sin undersökning så att den inte skadar eller kränker de personer som ställer upp och bidrar till dess genomförande. För forskare finns det dessutom etiska riktlinjer, vilka redovisas i Vetenskapsrådets rapport God forskningssed (VR, 2011), samt lagar som sätter ramar för vad som får göras och hur (t.ex. personuppgiftslagen och etikprövningslagen). Det finns också etikprövningsnämnder som prövar undersökningars etiska innehåll och ger godkännande för en studie eller rekommendationer kring hur ett upplägg kan ändras.

Med utgångspunkt i Vetenskapsrådets text om god forskningssed vill vi i det här avsnittet lyfta fram några viktiga etiska aspekter för den som vill genomföra en enkätundersökning. Även om principerna är formulerade i forskningssammanhang finns det all anledning att vara medveten om och förhålla sig till dem även om man genomför en undersökning som i strikt mening inte kan kallas forskning.

I forskningssammanhang brukar man tala om att etiken handlar om att väga individskyddskravet mot forskningskravet (VR, 2011). Individskyddskravet handlar om att enskilda individer ska skyddas från kränkning och skada i samband med vetenskapliga undersökningar, medan forskningskravet handlar om nyttan som forskningen kan bidra med, där forskningen i sig kan vara så viktig att den för med sig m ­ ycket annat gott. Innan man sätter igång en studie är det alltså viktigt att fråga sig om man med undersökningen riskerar att skada eller kränka deltagarna och vad kunskapen från undersökningen kan bidra med. Det är lätt att tänka att man i en enkätundersökning inte utsätter deltagarna för några särskilda risker. Jämför med medicinsk forskning där det är lätt att se framför sig att enskilda individer kan komma till skada. Dock är det alltid viktigt att man kritiskt granskar grunderna för det man gör. Låt oss illustrera med ett par exempel. För det första kan man undersöka individers beteenden i känsliga frågor (hur man röstar eller alkoholvanor) genom att dela ut enkäter, men för en del kan det upplevas som kränkande att behöva lämna ut sådana uppgifter om sig själv. Ett annat exempel rör enkäter som tar upp känsliga ämnen – exempelvis en individs psykiska hälsa. Här kan man föreställa sig att sådana enkäters innehåll kan sätta igång processer som kan vara skadliga för individen.

Det sammanhang inom vilket en undersökning genomförs spelar roll för hur man förhåller sig till de etiska riktlinjer och de tankar som 24 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 24

2016-07-01 16:04

finns kring dessa. Det kan i detta avseende finnas olika höga krav på etik beroende på undersökningens syfte och avsändare. Det finns också lagar att förhålla sig till, exempelvis när det kommer till att upprätta och spara personuppgifter. Vi rekommenderar att man fördjupar sig i den här frågan genom att läsa Vetenskapsrådets rapport (VR, 2011). Vi vill dock lyfta fram några frågor som vi tycker är viktiga att ha med sig in i en enkätundersökning: 1. Uppgifternas karaktär – man börjar med att ställa sig frågan om undersökningen innebär att man samlar in data som är av känslig natur. Exempel på känsliga uppgifter kan vara information om personers åsikter, medlemskap i föreningar, hälsostatus, inkomster och så vidare. Det är bra att låta någon utomstående granska frågorna och bedöma om det handlar om känsliga uppgifter. Om man har känsliga uppgifter ökar vikten av att anlägga ett etiskt perspektiv på enkätundersökningen.

2. Information – det är viktigt att deltagarna får information om undersökningens syfte så att de kan värdera om de vill vara med eller inte.

3. Samtycke – undersökningsdeltagarna ska delta av fri vilja och ha rätt att avbryta sin medverkan i undersökningen om de så vill.

4. Konfidentialitet – när man samlar in uppgifter om deltagarna är det viktigt att säkerställa att de inlämnade uppgifterna inte går att koppla till individen, det vill säga att en utomstående inte kan identifiera en enskild individs svar. Detta är inte detsamma som anonymitet, vilket är svårare att uppfylla. Ofta vet undersökaren vem som fyllt i en enkät, ibland har till och med urvalet gjorts baserat på personnummer.

Det är då viktigt att man avidentifierar deltagarna. Det är också bra att tänka på hur man redovisar sina resultat. Normalt presenteras enkätdata på gruppnivå, det vill säga det är inte enskilda individers värde som presenteras utan endast gruppers, vilket är viktigt att informera undersökningsdeltagarna om.

Bokens upplägg Hur använder man då bäst den här boken? Vi har inte haft som syfte att göra en receptbok, det vill säga en handbok där du som läsare kan följa 1 Introduktion till enkätmetodik 25

enkatmetodik.indd 25

2016-07-01 16:04

undersökningsprocessen steg för steg. Av den anledningen är den ovan beskrivna processen något missvisande. Att göra en undersökning är nämligen inte en linjär process där man startar på ruta ett och därefter leds till målet.

För att kunna genomföra en enkätundersökning behöver man förstå alla de delar som presenteras i den här boken, och de ingår alla mer eller mindre i den process som är beskriven ovan. Vissa delar måste man förstå i början även om de används i slutet. Ett sådant exempel är validitetskapitlet som ligger i slutet av boken eftersom resultatet från en studie är nödvändigt för att kunna analysera dess giltighet. Men redan vid designen och urvalet är det viktigt att ha kunskap om validitet; hur studien utformas och det urval som dras är av betydelse för undersökningens validitet. På liknande sätt har diskussionen om mätteori och reliabilitet placerats relativt tidigt i boken. Redan när frågorna konstrueras är det nämligen av stor vikt att ha kunskap om och förståelse för mätmetodikens principer, vilka är nära förknippade med reliabilitetsfrågan, även om reliabilitetsanalyserna utförs i ett senare skede av processen.

Sammanfattningsvis kan man säga att även om en enkätundersökning i praktiken följer en viss logik, som kan se linjär ut, finns det flera delar som inte följer direkt på varandra. Det finns också en rad teoretiska aspekter som har betydelse för flera delar av undersökningsprocessen och som därför kan dyka upp på flera olika ställen i boken. Vi har dock lagt upp boken i huvudsak efter den ordning som arbetet med en enkätundersökning har.

Kapitel 1 är det översiktskapitel som du just nu läser, där vi har försökt att beskriva den undersökningsprocess som i stort kännetecknar en systematisk och bra enkätundersökning.

I kapitel 2 introducerar vi ett antal termer och begrepp som är återkommande i boken och som är viktiga att förstå för att man ska kunna tillgodogöra sig innehållet i de andra kapitlen. Vi har valt att samla denna information i början så att det är lätt att återkomma till den. Därtill finns det en ordlista i slutet av boken där centrala begrepp och uttryck kortfattat beskrivs.

Kapitel 3 är den första delen i boken som anknyter till undersökningsprocessen. Här beskrivs frågeställning, design och urval. Detta kapitel kan relateras till både steg 1 och steg 2 i undersökningsprocessen som den beskrivits ovan.

26 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 26

2016-07-01 16:04

Kapitel 4 handlar om mätteori, vilket är en grundläggande teoretisk kunskap för flera delar i undersökningsprocessen. Här beskrivs de utgångspunkter som ligger till grund för hur frågor skrivs, hur data analyseras och hur man bedömer giltigheten i undersökningen. Tätt kopplat till detta är också hur man skattar reliabiliteten i en mätning. Reliabilitet utgör därför en relativt stor del av kapitel 4.

Kapitel 5 beskriver hur frågor konstrueras och knyter i huvudsak an till steg 3, men delvis också till steg 4 då pilotundersökningar diskuteras kortfattat, i undersökningsprocessen.

Kapitel 6 och 7 är två analyskapitel som båda avhandlar faktoranalyser. Men medan kapitel 6 fokuserar på explorativ faktoranalys handlar kapitel 7 om konfirmatorisk faktoranalys. Ska man placera in dessa två kapitel i undersökningsprocessen berör de i huvudsak steg 5 och 6.

Samtidigt handlar faktoranalyser till stor del om att utvärdera måtten, vilket innebär att resultatet av analysen kan bli att man går tillbaka till frågekonstruktionssteget (steg 3) eller problemformuleringssteget (steg 1) och justerar frågor eller frågeställningar.

Kapitel 8, också det ett analyskapitel, fokuserar på analyser som används för att besvara en undersöknings frågeställning. Här behandlas både traditionella analysmetoder och analyser med så kallade latenta variabler.

I kapitel 9 diskuteras validitet, det vill säga med vilken giltighet man kan uttala sig om resultaten från en undersökning. Validitetskapitlet kan placeras in i processens analysfas (steg 5 och 6) eftersom det här handlar om utvärdering av resultat och analyser. Samtidigt har detta stor bäring på inledningen av en undersökning. Det är viktigt att ha med sig den här kunskapen för att från början förstå hur en bra undersökning kan göras.

I kapitel 10 lyfter vi fram olika utmaningar och problem som finns med enkäter. Varje undersökning har sina ideala komponenter, men när man är ute i praktiken uppenbarar sig ofta olika motsättningar och svåröverkomliga problem. Vi har valt att lyfta fram några sådana frågor som vi anser är vanligt förekommande; i vissa fall finns det lösningar på dem. Kapitlet behandlar dessutom de för- och nackdelar som finns med olika val i en undersökning.

1 Introduktion till enkätmetodik 27

enkatmetodik.indd 27

2016-07-01 16:04

Avslutande kommentarer Avsikten med boken Enkätmetodik är dels att beskriva alla de viktiga delar som krävs för att man ska kunna göra en bra enkät, dels att sätta in de olika delarna i ett sammanhang. Vi menar att en bra enkät inte bara handlar om konstruktionen av enkätfrågorna och de mättekniska aspekterna av hur enkäten utformas. Snarare måste en bra enkät förstås utifrån den undersökning som görs och utifrån den frågeställning som man vill besvara. Det är lättare att konstruera en träffsäker enkät om man utgår från en frågeställning och tar sin utgångspunkt i hela undersökningsprocessen. Boken innehåller och beskriver därför de viktigaste delarna i en enkätundersökning. Det är dock viktigt att du som läsare tillgodogör dig alla delar i boken och förstår helheten innan du går ut och tar dig an det praktiska arbetet med att utforma och genomföra en enkätundersökning.

28 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 28

2016-07-01 16:04

2

Grundläggande begrepp inom enkätmetodik

För att kunna ta till sig kunskapen i den här boken på ett bra sätt är det viktigt att förstå ett antal grundläggande begrepp. Dessa begrepp återkommer genom hela boken och vi har därför valt att samla en kort beskrivning av dem i det här kapitlet. Det finns en ordlista längst bak i boken och på bokens hemsida www.nok.se/enkatmetodik.

I kapitlet kommer vi bland annat att förklara vad en latent variabel är och beskriva olika skalnivåer. Men vi inleder med en kort historik om samband eftersom samband, eller korrelationer, har varit grundläggande inom en mängd olika forskningsfält. Samband är även utgångspunkt för den statistik som används för att utvärdera enkäter. Sålunda bygger såväl faktoranalyser som reliabilitetsanalyser på de samband som finns mellan variablerna i en enkät.

Samband mellan variabler och korrelationskoefficienten En tidig central fråga inom all form av vetenskap – inte minst inom beteendevetenskapliga ämnen såsom psykologi – var hur sambandet och styrkan på sambandet mellan två uppmätta variabler skulle bedömas.

Lösningen på problemet utvecklades i slutet av 1800-talet genom framväxten av den så kallade korrelationskoefficienten. Den räknas i dag som ett av de senaste två århundradenas viktigaste bidrag till den beteendevetenskapliga metodiken och teoriutvecklingen (Hergenhahn, 2005).

I mitten av 1800-talet blev den brittiska antropologen och psykolo 29

enkatmetodik.indd 29

2016-07-01 16:04

gen Francis Galton (1822 –1911) – som för övrigt var kusin till Charles Darwin (1809 –1882) – intresserad av generationslikheter och skillnader mellan olika fysiska och psykologiska egenskaper. Galton studerade bland annat hur storleken på ärtor påverkades av utsädet och hur föräldrarnas kroppslängd samvarierade med längden på deras barn. Snart började han även använda sig av enkäter i sitt arbete, bland annat i form av ordassociationstest och intelligenstest. Galtons arbeten präglas av ett intresse för ärftlighet och individuella differenser och de är starkt influerade av Charles Darwins evolutionsteori. År 1888 publicerade Galton en artikel med titeln ”Co-relations and their measurement, chiefly from anthropological data” där han definierade en kovariation mellan två variabler på ett sätt som vi i dag känner igen som en korrelation (andra centrala statistiska begrepp som Galton definierade och introducerade vid denna tid var regression mot medelvärdet samt centralmåttet median). Galtons lösning för att estimera sambandet mellan två variabler var dock snarare grafisk än matematisk, även om han utvecklade ett mått på sambandet som han kallade reversion (r). Baserat på Galtons arbeten utvecklade sedan den brittiske matematikern och statistikern Karl Pearson (1857 –1936) den formel som uttrycker styrkan på sambandet mellan två uppmätta variabler och som vi i dag känner som Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (Pearson, 1895), och som är den vanligast förekommande korrelationskoefficienten. För att hedra Galtons pionjärarbete benämnde Pearson korrelationskoefficienten r (efter Galtons reversionsmått).

Felvarians När det således gick att beräkna korrelationen mellan två uppmätta variabler dröjde det inte länge förrän den brittiske psykologen Charles Spearman (1863–1945) konstaterade att alla psykologiska mätningar till viss del innehåller mätfel, något som ofta betecknas som felvarians (Spearman, 1904a). Med detta menas att alla observerade variationer (eller skillnader) mellan individer inte enbart är orsakade av det som enkätfrågan faktiskt är avsedd att mäta, utan att det även finns andra källor till att en variation mellan individerna har uppstått. Om exempelvis en fråga som ska mäta självkänsla är alltför krångligt formulerad 30 Enkätmetodik

enkatmetodik.indd 30

2016-07-01 16:04

(innehåller svåra ord) kan det hända att den fångar individens grad av ordförståelse snarare än individens självkänsla, som var det som frågan egentligen avsåg att mäta. På samma sätt kan en fråga påverkas av slumpvariation genom att vissa individer som besvarar den kanske är på gott humör då de svarar på enkäten medan andra kan vara nedstämda. Den variation som inte kan tillskrivas det fenomen som man avser att mäta brukar ofta benämnas felvarians. Om en undersökning exempelvis syftar till att undersöka relationen mellan två variabler kommer felvariansen i de två variablerna att påverka styrkan på det observerade sambandet dem emellan. Detta leder vanligen till att det ”sanna” sambandet mellan de två variablerna underskattas, det vill säga att det blir lägre än vad det skulle vara om variablerna mättes utan felvarians.

I sina resonemang om (och statistiska analyser av) felvarians utgick Spearman från att alla observerade testpoäng eller enkätsvar består av två av varandra oberoende komponenter – det ”sanna” värdet och ett slumpmässigt fel. Spearman betraktade felen som tillfälliga och normalfördelade och därmed oberoende av varandra. Detta innebär att fel varierar slumpmässigt kring det ”sanna” värdet och att de antas öka respektive minska det observerade värdet slumpmässigt, eftersom vissa individer av en slump överskattar det ”sanna” värdet medan andra av en slump underskattar det. Enligt sannolikhetsprincipen tar felen då ut varandra vid ett oändligt eller stort antal mätningar och tenderar därmed att dras mot nollpunkten (Spearman, 1904a). I praktiken är det dock – i de allra flesta fall – inte möjligt att genomföra ett oändligt antal mätningar.

Utmaningen blir då i stället att försöka bedöma hur stor andel felvarians det finns i det insamlade materialet.

Det är således av intresse att utveckla teorier och metoder som gör att det går att bedöma och hantera sådana här felkällor, så att de slutsatser som dras av en enkätundersökning blir så korrekta som möjligt, vilket har en direkt koppling till den latenta variabelns reliabilitet. Den statistiska utvärderingen av enkäter utgår i princip helt och hållet från analyser av hur samvariationen mellan frågorna ser ut. Vi skriver mer om detta i kapitel 4, som behandlar mätteori. Frågan om mätfel återkommer även i bokens två kapitel om faktoranalys (kapitel 6 och 7), en analysmetod som tar sin utgångspunkt i Spearmans tänkande och där den centrala frågan är hur man statistiskt kan separera bort felvariansen från det ”sanna” värdet. Vi återkommer till fenomenet felvarians även 2 Grundläggande begrepp inom enkätmetodik

enkatmetodik.indd 31

31

2016-07-01 16:04

Berntson

Enkätmetodik ger såväl teoretisk som praktisk kunskap om enkätundersökningar – från att identifiera ett problem och formulera lämpliga frågor, till att analysera och tolka resultatet. Boken har ett evidensbaserat perspektiv där läsaren får lära sig olika verktyg som bidrar till undersökningens tillförlitlighet.

Fokus ligger på metodiken, som förklaras och sätts in i sitt sammanhang med hjälp av många exempel, fakta­ rutor och tydliga beskrivningar. Läsaren får så­ledes god förståelse för centrala områden såsom mätteori, reliabilitet, validitet och faktoranalys.

e r i k b e r nt so n (nedre raden, t.v.) är docent i psykologi och universitetslektor i arbets- och organisationspsykologi. c l au d i a b e r n h a r d - o e t te l (mitten) är docent i psykologi och universitetslektor i forskningsmetodik. joh n n y h e llg r e n (övre raden, t.v.) är docent i psykologi och universitetslektor i arbets- och organisationspsykologi. k ath a r i n a n ä s wa ll (nedre raden, t.h.) är docent i psykologi och universitetslektor i arbets- och organisationspsykologi. m ag n u s s v e r k e (övre raden, t.h.) är professor i arbets- och organisationspsykologi.

Hellgren

Näswall

Sverke

E n k ätm e to d i k Erik Berntson C l a u d i a B e r n h a rd - O e t t e l

E n k ät m e to d i k

Boken är skriven för studerande på högskolor och universitet, forskare och för alla andra som använder enkäter i kartläggande och åtgärdande syfte.

BernhardOettel

J o h n ny H e l l g r e n Katharina Näswall M a g n u s Sve r ke

Författarna är verksamma vid Stockholms universitet, förutom Katharina Näswall som är verksam vid University of Canterbury, Nya Zeeland.

Foto: Lena Låstad

ISBN 978-91-27-13708-0

9 789127 137080

EnkätmetodikHårdband.indd 1

2016-07-01 15.02