9789175866260

JOHAN KLINGBERG Johan Klingberg

Pedagogisk Flugbindning

PEDAGOGISK

FLUGBINDNING bokfรถrlaget

SETTERN

Johan Klingberg är en av våra riktigt stora flugfiske­­entusiaster. I egenskap av författare, redak­ tör för tidningen Fly & Tie, kursledare samt genom mängder av flugfiskefilmer, gör Johan flugfisket tillgängligt för alla åldrar och kategorier.

Johan Klingberg är dessutom en efterfrågad före­ läsare både i Sverige, England och USA. Genom en smittande entusiasm, i kombination med att han är utbildad pedagog, lyckas Johan Klingberg förmedla enkla och raka budskap som ger läsaren många aha-upplevelser, oavsett vilken nivå man befinner sig på.

Johan Klingberg ger flugfisket det spännande skimmer som denna hobby – eller livstil förtjänar!

© Johan Klingberg, text och foto 2013 Omslagsfoto: Ulf Börjesson Grafisk form: Lina Wahlén Foto sidan 8, 82: Anna OLofsson Foto sidan 8: Ulf Börjesson Foto sidan 73: Lina Wahlén Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-804 70 www.settern.se Tryckt vid Italgrafmedia 2013 ISBN 978-91-7586-626-0

Innehåll

Inledning

6

Grundläggande bindtekniker

9

Flugbindningsmaterial

17

F-Fly

29

Trådpuppan

37

Black & Peacock Spider

45

Superharen

53

Foammyran

69

Rackelhonan

75

Tjecknymf

81

Flicksländenymf

89

Black Nose Dace

97

Dagsländan

105

Zonker

113

Fler flugor med samma tekniker

121

Ordlista över flugbindning och flugfisketermer

125

Register

127

inledning

Det var min pappa som en gång introducera­ de mig för flugfisket genom att ta mig med till Hökens­ås och till Norrland. Till en början fiskade vi med allt som fisken kunde tänkas nappa på, fisk fick vi så sällan. Därför var metoden av sekundär betydelse. Under varje fisketur som vi gjorde till­ sammans försökte vi att göra några kast med flug­ spöt, jag minns att det såg proffsigt ut. Där fanns något mer, där fanns en teknik och en eftertanke som jag inte sett förut. Ofta höjde vi de etablerade flugfiskarna till högre höjder och tillsammans för­ sökte vi förstå hur det gick till att se vilka insekter fisken åt. Det var som trolleri och jag minns att jag snart kom att fascineras över flugfisket, öringen och insekterna ännu mer än något annat.

I bäcken nedanför huset fanns det gott om öring och bäckröding som vi grabbar gärna fiskade ef­ ter, oftast med mask. Öringen var skyggast och det tog många år att komma underfund med hur försiktig man var tvungen att vara för att överlista den. Åren vid bäcken gjorde mig till öringfiskare 6

Inledning

och jag har fortfarande bäcken att tacka för allt den har lärt mig om natur och fiske. När vi blev äldre och fick lov att ge oss ut på egen hand till den betydligt större Tidan eller Trollsjön kom er­ farenheterna från bäcken väl till pass. Problemet var möjligen att buskar och träd tog hårt på mitt flugsortiment och alla pengar jag tjänade gick åt till nya fluginköp.

Flugorna inhandlade vi främst av Arvid Gustavs­ son som var bygdens store flugfiskevirtuos. Något år senare erbjöd han oss en flugbindarkurs så att vi skulle lära oss att binda våra egna flugor. Arvid tillhörde den traditionella flugbindarskaran som inte bara lärde ut grunderna utan också visade res­ pekt för själva hantverket. Det innebar att vi aldrig fick nöja oss med att göra en halvdan fluga. I stället skulle vi kämpa på tills flugan kändes fulländad.

Fortfarande hör jag ibland Arvids skeptiska röst bakom mig då jag har slarvat vid något bindmo­ ment. Därför försöker jag alltid att göra mitt yt­ tersta för att få flugan så bra som möjligt och inte nöja mig med att den duger.

Efter åren med Arvid som läromästare började jag extraknäcka hos Allan Petersson på företaget Fly-Dressing i Huskvarna. Att första gången träda in i denna lokal innehållande nästan hela Nordens flugbindarsortiment kändes som att gå rakt in i flugbindningens himmelrike. Tack vare Allan fick jag möjlighet att testa alla bindmaterial som fanns och experimentlustan hade inga gränser.

Allt sedan åren på Fly-Dressing har flugfisket och flugbindningen varit mitt allra största in­ tresse som växer och blir intressantare för varje år som går.

Ett annat stort intresse för mig har varit att lära ut flugfiske och flugbindning till andra. Därför har jag sedan mer än tjugofem år ständigt haft pågående flugbindningskurser både för nybörjare och mer avancerade flugbindare. Med tiden som mitt intresse för att utbilda har vuxet har jag för­ sökt att hitta en bra inlärningsstruktur som foku­ serar mer på själva bindteknikerna än de specifika flugmönstren. Jag tror nämligen att man genom

att förstå de olika teknikerna vidgar sin kunskap betydligt mer än vad man gör genom att försöka förstå varje enskilt flugmönster.

Under flera år ägnade jag mig därför åt att bena ur alla de bindtekniker som används inom flug­ bindningen. Det blev till slut ganska många. Där­ efter ställde jag samman de allra nödvändigaste bindteknikerna, alltså dem som behövs för att göra merparten av våra vanligaste flugmönster. Därefter prövade jag under kommande kurser en mängd flugmönster där alla dessa bindtekniker finns re­ presenterade. De allra flesta flugorna föll till slut bort och kvar blev 12 stycken mönster som både är skojiga att binda och bra att fiska med. Den första flugans bindtekniker plockas delvis över till nästa fluga vars nya bindmoment förs vidare till den tredje. På så vis lär man sig för varje ny fluga en eller flera nya bindtekniker samtidigt som man måste repetera en tidigare.

På så vis blir lärandet aldrig långtråkigt. Ständigt ställs vi inför nya utmaningar samtidigt som vi kan känna oss trygga i de moment vi redan kan.

Att själv binda sina egna flugor är både roligt och stimulerande. Samtidigt som vi binder får vi dessutom chans att varva ner och tänka på något helt annat än vardag och ett stressigt arbete. Nu när du har bestämt dig för att börja binda dina flu­ gor, vilket jag utgår ifrån att du har eftersom du har skaffat den här boken, så kommer du att upptäcka en helt ny värld med nya begrepp och nya insikter. Förhoppnings­ vis kommer du att inspireras av innehållet och vilja gå vidare för att lära dig ännu mer. Därför lyfter jag på fiskekepsen och önskar dig välkommen som en i flugbindargänget, vi är många och vi har alltid trevligt tillsammans!

Jönköping Vintern 2013

28

Grundl채ggande bindtekniker

F-Fly Bindtekniker - Lindad trådkropp - Liggande CdC-vinge

Det moderna flugfisket har till stor del sitt ursprung hämtat från England, Irland, Skottland och USA. Därför är det kanske inte så konstigt att också merparten av de flugmönster som vi i dag använder är hämtade just från dessa länder. Men parallellt med den nordeuropeiska och amerikan­ ska flugfiskekulturen har en annan flugfiskekultur gått sin egen väg, nämligen den sydeuropeiska.

I Sloveniens vackra klarvattenströmmar finns det gott om både harr och öring. Tack vare lan­ dets goda fiskemöjligheter finns här också en anrik flugfisketradition som sträcker sig långt tillbaks i historien. Då jag på allvar började binda flugor vid 1980-talets mitt så var flugfisket i Slovenien tämligen okänt. Hos oss var det otänkbart att åka söderut för att flugfiska. I dag vet vi bättre och Slovenien gästas årligen av tusentals flugfiskare ifrån hela världen.

Marjan Fratnik Varje land har sina egna flugfiskeprofiler och i Slovenien var det definitivt Marjan Fratnik en av

dessa. Fratnik växte upp i ett samhälle intill ån Soca och fångade sin första fisk med flugspö re­ dan som ung tonåring. Härefter har ett livslångt intresse för flugfiske fört honom över stora delar av världen. Som flugfiskare är Fratnik känd för fram­ förallt två saker, fiskevård och som upphovsman till den lilla torrflugan F-Fly. I mellaneuropa fanns tidigt ett stort intresse för den fantastiska CdC-fjädern. Fratnik var inget un­ dantag och såg genast den ”nya” fjäderns många

fördelar till framför allt torrflugor. Vid slutet av 1970-talet hade han utvecklat en liten oansenlig fluga bestående av en mörk bindtrådskropp och en grå vinge av CdC. Succén var ett faktum och efter några år upp­ märksammades mönstret av den tyska flugfiske­ tidskriften Der Fliegenfischer.

F-Fly är helt enkelt en förkortning av ”FratnikFly” och används i dag av öring- och harrfiskare i hela Europa.

Att tänka på Binder du en större F-Fly kan det behövas fyra lager bindtråd till kroppen.

Imregnera din F-Fly, då flyter den ännu bättre.

F-Fly kan också fiskas som en våtfluga.

F-Fly

29

Imiterar det mesta För flugfiskaren finns bland annat tre stora insekts­ grupper som ofta imiteras, nämligen bäcksländor, dagsländor och nattsländor. Beroende på vilken storlek, kroppsfärg och vingställning som flugan har kan din F-Fly imitera alla tre.

Låter du vingen ligga an mot krokskaftets ovan­ sida så blir flugan en utmärkt imitation av en natteller en bäckslända. Vill du i stället att den ska imitera en dagslända så låter du vingen stå rakt upp. En stående vinge görs enkelt genom att först pressa ner vingen, över krokögat på den färdiga flugan. Efter att vingen pressats ner kommer den att resa sig och ställa sig upprätt.

Men för flugfiskaren finns också andra insekts­ arter som ibland kan vara nödvändiga att imitera, exempelvis en kläckt fjädermygga, myra eller en liten skalbagge.

F-Fly är kanske askens allra bästa allroundtorr­ fluga, som kan imitera de flesta insekter på vatten­ ytan.

Bäckslända 30

F-Fly

Tidigt torrflugefiske Hökensås är ett populärt sportfiskeområde som ligger fem mil norr om Jönköping längs Vätterns västra sida. Under våren då regnbågen är i ”lek­ tagen” är öringen desto mer aktiv.

I Bastasjön kläcker det alltid gott om fjäder­ mygg strax efter att isen har gått upp. Finns det tillräckligt med mygg på vattenytan så börjar öringen att vaka. Har man tur så kan man då få ett trevligt torrfluge­fiske redan vid säsongens inledning.

För ett par år sedan kom jag dit just efter att isen hade gått upp. Mycket riktigt hade också ett par öringar satt igång att vaka inne i den så kallade vass­ viken. På vattenytan syntes flera nykläckta fjäder­ mygg. Därför kändes det självklart att dagens fluga skulle vara en imitation av just en sådan. Till min besvikelse fanns det inte några tillräckligt små imi­ tationer i min ask. Mina fjädermyggimitationer var alla enorma i jämförelse med de nykläckta myggen som satt kvar på vattenytan. Jag vet inte hur många vak jag prickade under förmiddagen utan att lyckas lura någon öring att ta. Till sist fick jag nog, här skulle jag bli tvungen att improvisera och pröva något annat, betydligt mindre.

En svart F-Fly liknade visserligen inte origina­ let på vattenytan helt och hållet, men den stämde bättre överens i storlek och färg än de övriga flugor som jag testat. Öringen som hela tiden gäckat mig längs vass­ kanten skulle bli min ”försökskanin”. Efter en stunds väntan med flugan ”startklar” i handen och linan liggandes i lösa slingor framför mig så vakade öringen igen. Av vakformen att döma var det ingen stor fisk, men man vet aldrig, för ibland gör även en stor öring små vak.

Snabbt kastade jag ut flugan i närheten av den plats där fisken just visat sig. Trots att det bara tog ett par sekunder tills det att öringen vakade på flugan så kändes väntan som en hel evighet. Spöet böjde sig djupt ned i handtaget av fiskens tyngd.

Det var precis vad jag hoppats på, en stor­öring.

Efter en seg dragkamp mellan två starka viljor var det till sist jag som vann. Utmattad kom öring­

Höstfiske i Tidan Baltak.

en inglidandes mot strandkanten. Tänk att årets första öring blev en torrflugeöring!

Så här binder du en F-Fly Det här är din första fluga och därför är alla mo­ ment som görs helt nya. F-Fly består endast av två moment, en tunn bindtrådskropp och en liggande vinge av CdC.

Kropp Fäst bindtråden så som visas i kapitlet om grundläggande bindtekniker. Linda en tät tråd­ bädd i två eller tre lager över hela krokskaftet.

Då kroppen är klar ska bindtråden hänga ett par millimeterbakom krokögat.

I sin originalversion binds F-Fly med en mörk bindtråd, svart eller brun. Men jag binder den ock­ så med andra trådfärger som oliv, gul eller grå. Här

finns egentligen inga regler, det är helt enkelt upp till dig att själv avgöra vilken trådfärg som stäm­ mer överens med den slända du avser att imitera.

Vinge Vingen görs av två naturgrå CdC-hackel som placeras liggande längs kroppens ovansida.

Välj ut två likvärdiga fjädrar, cirka tre centimeter långa, med jämna spetsar. Riv loss de mjukaste F-Fly

31

fjäderfibrerna längs fjädermittstammarnas rot­ ändar. Det är viktigt att resten av fjädern där fibrerna sitter kvar, är minst dubbelt så lång som krokskaftet.

Placera den ena fjädern med sin konvexa sida uppåt, längs krokens ryggsida. Linda ett par lösa trådslingor över den punkt där de första fjäder­ fibrerna sitter. Därefter placerar du den andra fjä­ dern över den första och fixerar också den med ett par lösa trådslingor.

Dra i rotändarna, så att fjädrarna glider in under bindtrådsvarven, tills de sticker ut motsvarande ett halvt krokskaft bakom kroppen.

Då vinglängden är justerad drar du åt bindtråden och fäster CdC-fjädrarna med ytterligare några hårt dragna trådvarv. Om vingen har glidit ner och lagt sig på sidan av kroppen så måste du pressa tillbaka den så att den ligger längs kroppens ovansida.

Om du binder dina F-Fly på krokstorlek 14–22 så räcker det gott med en fjäder till vingen. Men ska du göra en större fluga än krokstorlek 14 så bör du använda två fjädrar.

Så här fiskar du med en F-Fly F-Fly är en torrfluga som både används vid stilla och strömmande vatten.

Vid sjöfiske använder jag den bara då jag ser att fisken är ytaktiv. Oftast kastar jag den mot vak­ området och låter den därefter ligga helt still.

För de allra flesta förknippas mönstret med små krokstorlekar, 16 och mindre. Men för sjöfiske binder jag den helst i storlek 10 och 12 som en imitation för de mellanstora nattsländorna.

32

F-Fly

Magnus Kornbakk håvar en stark öring i Ätran.

För att flugan ska flyta bättre och längre så stry­ ker jag ut en droppe flytgel över vingen.

Vid strömvattenfiske presenteras flugan i första hand fridriftande, som en imitation av en liten dag- eller nattslända. Liksom vid sjöfisket så letar jag först upp en vakande fisk som jag sedan försö­ ker fiska nedströms från. Flugan kastas då ett par meter uppströms vakplatsen och får därefter driva med strömmen nedöver. Tar inte fisken flugan di­

rekt så kan det ibland löna sig att göra om kastet och presentationen flera gånger efter varandra.

Men trots att F-Fly är en torrfluga så går den även att fiska med som en traditionell våtfluga, under vattenytan. För att den ska bryta igenom ytspänningen och sjunka ner ordentligt så tuggar jag försiktigt på den en stund. Öringen kunde inte låta bli en lågt flytande F-fly.

F-Fly

33

1

Materialbeskrivning F-fly

2

krok: Öringkrok 14 bindtråd: 8/0 svart vinge: CdC, naturgrå Fäst bindtråden på kroken genom att hålla änden med vänsterhanden och linda fram tråden från trådrullehållaren mot krokögat.

3

4

Spänn trådänden som du håller i vänster hand uppåt, och linda bindtråden runt krokskaftet mot den spända trådänden. På så vis kommer trådvarven att lägga sig kant i kant så att inte krokskaftet syns igenom.

6

Välj ut två likvärdiga CdC-fjädrar.

34

Grundläggande bindtekniker F-Fly

7

Sära på fibrerna vid mitten av fjädern, den övre fjäderdelen bör vara dubbelt så lång som krokskaftet.

Då hela krokskaftet är täckt av en tät trådbädd klipper du av den överblivna trådänden.

8

Klipp av de nedre fibrerna tätt mot fjädermittstammen.

Vänd och linda tråden tillbaka över de redan pålindade trådvarven.

5

Linda bindtråden tillbaka i täta varv över det första trådlagret, fram till ett par mm bakom krokögat.

9

Gör samma sak med den andra fjädern.

Den kvarvarande fjäderspetsen ska vara lika stor hos båda fjädrarna.

10

11

Placera fjäderns konvexa sida uppåt, längs kroppens centrumlinje. Lägg två lösa trådslingor runt mittstammen vid den punkt där de kvarvarande fjäderfibrerna börjar.

13

Dra i båda fjädermittstammarna så att fjädrarna glider in under bindtråds­ varven.

17

Linda ett jämnt trådhuvud så att fjäder­mittstammarnas ändar döljs under tråden.

14

Vingen ska skjuta ut motsvarande ett halvt krokskaft bakom kroppen.

12

Placera nästa fjäder över den första, tänk på att båda fjädrarnas bakkanter nu ska ligga helt jämnt.

15

Fäst också den andra fjädern med två lösa trådslingor.

16

Fixera vingen genom att linda några hårt dragna trådvarv över fjädermittstammarna bakom krokögat.

Klipp av de överskjutande fjädermitt­ stammarna tätt bakom krokögat.

18

Avsluta med en rörknut och att lacka huvudet.

Grundläggande bindtekniker F-Fly

35

104

Grundl채ggande bindtekniker

Dagsländan en symbol för flugfisket Bindtekniker Stjärtspröt Vanlig dubbinteknik Stående garnvinge Fallskärmshackel

Vaket som bryter vattenytan framför sälgen är knappt märkbart. Egentligen ser jag det inte alls, bara att den mörka ytspeglen har satts i en onaturlig rörelse. Mellan de vita skumfläckarna på vattenytan syns små gulfärgade segel. Öringen som äter av de nykläckta forssländorna har gjort så under flera veckor.

Av de lugna, knappt märkbara vaken är det lätt att tro att fisken är liten, men det är den inte. Det är en av åns gamla skygga öringar som vis av erfaren­ het lärt sig att inte röja sin närvaro i onödan. Längs kanterna finns både mink och häger som tar vara på varje tillfälle att skaffa sig ett rejält skrovmål.

Strategin att fånga en vakande öring är enkel och jag följer samma plan som vi flugfiskare har använt oss av sedan mycket länge.

Placerad några meter nedströms fiskens vakplats står jag beredd med flugan i handen och fluglinan hängandes i strömmen bakom mig. Då läget är det rätta och fisken har vakat sig trygg behöver jag bara släppa flugan och kasta ut den redan förberedda linlängden ut till fisken.

När öringen går upp nästa gång skjuter flug­ linan ut i riktning mot vaket. Flugan landar ett par meter uppströms för att fisken ska ges tid att hinna upptäcka den. Vid den vanliga vakplatsen bryts vattenytan, precis som jag hoppats, och flu­ gan försvinner. Nu gäller det att ta det varligt och vänta med mothugget tills tafsspetsen dras ner un­ der vattenytan. Svaret utifrån känns först stumt och trögt, för att sekunden senare explodera i en kaskad av rörelser.

Botten är täckt av sjunkna grenar som blåste ner i ån i samband med den senaste stormen.

Om öringen skulle bege sig ner mot botten skulle sannolikt fajten snart vara över. Därför försöker jag hela tiden att med en hög spöföring varligt pressa upp den mot vattenytan. Den här gången fungerar knepet och öringen kan till slut håvas. I den här klubbån är vi särskilt försiktiga med våra öringar och återutsätter dem alltid efter noggrann mätning och besiktning. Men för att återutsätta

Att tänka på Görs vingen med starkt färgat garn är det lättare att upptäcka den mot vattenytan.

Genom att variera färg och storlek kan du med det här mönstret imitera flera olika dagsländearter.

En fallskärmshacklad fluga tvinnar inte tafsen lika mycket som en fronthacklad fluga.

Därför fungerar den också bra till sjöfiske.

Dagslända

105

Materialbeskrivning dagslända krok: Öringkrok 12 bindtråd: 8/0 svart stjärt: Tupphackel, rödbrun kropp: Kanin, oliv vinge: Polygarn, vitt hackel: Tupphackel, rödbrun

3

Sträck öglan uppåt och fäst den genom att linda flera varv runt vingroten tätt mot krokskaftet. Fäst vingen ytterligare genom att krysslinda bindtråden under, framför och bakom vingroten.

Täck krokskaftet med bindtråd och låt tråden hänga ett par mm framför krokens mittpunkt. Klipp en bit polygarn och vik ihop ändarna så att det bildas en ögla.

4

Välj ut ett hackel med tillräckligt långa hackelfibrer. Dra ut fibrerna så att de ställer sig rakt ut från mittstammen. Håll i hackelspetsarna och klipp samtidigt av 10–18 fibrer, tätt mot mittstammen.

7

Preparera ett hackel på sedvanligt vis och fäst det med sin konvexa sida ståendes mot vingen. Linda bindtråden runt vingroten. Fäst hacklets rotända längs krokskaftet.

110

Grundläggande bindtekniker Dagslända

1

5

Lägg samman hackelfibrerna till en pensel så att spetsarna ligger jämnt.

8

Linda bakåt och dubba sedan bind­ tråden.

2

Trä öglan av polygarn över kroken till där bindtråden hänger.

6

Håll hackelfibrerna mot krokskaftet så att de sticker ut ungefär en cm bakom krokböjen. Fäst dem sedan med bindtråden längs krokskafet fram till där vingen sitter.

9

Linda en jämnt taperad kropp fram till krokögat. Här ska minst en cm av tråden fortfarande vara täckt av dubbing.

10

11

Linda med hjälp av en hackeltång hacklet det första varvet runt vingroten, tätt mot kroppen.

14

Linda bak den återstående dubbingen över framkroppen bak mot vingen.

Linda sedan bindtråden ett varv runt vingroten.

Åsandsländan vår största dagslända.

12

13

Linda det andra varvet under det första och det sista under det andra, tätt mot kroppen.

Fäst hacklet med 2,5 trådvarv runt vingroten över hackelspetsen.

15

När du har lindat det tredje trådvarvet runt vingen ett halvt varv viker du tråden ner och runt framkroppen. Därefter lindar du tråden fram till krokögat.

Gör ett litet trådhuvud, avsluta med en rörknut och en droppe lack. Klipp till sist av vingen så att längden motsvarar 2/3 av kroppslängden.

Grundläggande bindtekniker Dagslända

111

Nymffiske Teknik för att presentera en fluga under vattenytan.

Att binda sina egna fiskeflugor är både roligt och utEtt manande, menPolycelon för att lyckas krävs att man behärskar de skumlikt, gummigrundläggandeaktigt flugbindar teknikerna. flugbindningsmaterial med extremt stor boken är unikt. flytförmåga.

Upplägget i För varje ny fluga du binder lär du dig ett eller två nya bindmoment, samtidigt som långfibrigt garn med hög flytförnågra momentPolypropylen du lärt digEtt tidigare repeteras.

På så vis måga, används exempelvis till nattsländevingar. utmanas och utvecklas du ständigt med nya bindtekniker och material. Ribbing En lös tråd som lindas över kroppen, antingen som förstärkning eller som segmentband.

Genom att klara de tekniker som krävs för att binda de Ett flugkast där fluglinan rullas ut på vatten­ 12 populära flRollkast ugmönster som beskrivs med pedagogiska ytan. instruktioner och steg för steg-bilder, kommer du att kunna binda de allra flesta flugmönster du behöver.

Ryggsköld En slags sköld som skyddar insektens framkropp ovanifrån.

Förknippas i flugbindarsammanhang När du väl har lärt dig bindteknikerna kan du lugnt ofta med bäcksländenymfer. anta utmaningen att också klara de 18 extra flugmönster

SLF En grovfibrig som finns beskrivna i bokenssyntetdubbing. sista kapitel.

Spider En vinglös våtfluga med ett mjukt fronthackel.

Förutom alla de viktigaste momenten för flugbindning får Stjärt Utstickande detalj bakom kroppen, exempelvis du även tips om fisketekniker för flfjäderfibrer. ugor du har bundit. stjärtspröt, en tag eller en de bunt Streamer Ett samlingsnamn för flugor som imiterar en bytesfisk. Under namnet finns hårvingestreamer, fjäderstreamer och zonkers BOKFÖRLAGET

SETTERN

Streamerkrok En krok med extra långt skaft. Används till att göra stora flugor.

Tafsspets En tunn förlängning av tafsen.

Thorax Flugans eller insektens bröstparti.

126

Ordlista

Tjecknymf En särskild flugtyp utvecklad i Tjeckien och förknippas framför allt med den så kallade tjecknymfmetoden. Se sid 86–87.

Vax Används för att underlätta att dubbingen fastnar på bindtråden.

Vingsäck En markerad centrumlinje över flugans framkropp, exempelvis en bunt fjäderfibrer som ligger över framkroppen.

Våtfluga En flugtyp med en bakåtlutad vinge som följer kroppen bak mot krokböjen. Flugtypen fiskas mest som sjunkande.

Torrfluga Så kallas alla flugor som avses att presenteras som flytande på vattenytan.

Whipfinish Ett verktyg som används för att göra en avslutningsknut.

Torrflugefiske Teknik för att presentera en fluga på vattenytan.

Zonker En särskild flugtyp som imiterar en bytesfisk.

Se sid 118–119.

Tungstensskalle En slags metallskalle som ger flugan extra förtyngning. Finns i olika storlekar i färgerna guld, silver, koppar och mörkt grå.

Öringkrok En krok med normalt krokskaft. Används till de flesta nymfer, våtflugor och torrflugor.

Vak Ringarna efter en fisk som bryter vattenytan.

Överhandskast Ett flugkast där fluglinan kastas i en båge fram och tillbaka över huvudet.

Flugbindningsböcker & Filmer Gimåflugorna –Flugor i det nordiska ljuset.

Lars Åke Olsson Flymfer & andra mjukhacklade flugor.

Gunnar Johnson och Anders Forsling Nattsländor –Flugfiske och Flugbindning.

Sören Lindroth Dagsländor. Sören Lindroth Modern Flugbindning. Allan Petersson, Gunnar Johnson, Lennart Bergqvist Flugbindning – Flugfiskarnas favoriter.

Sveriges flugfiskares förening Från fjäder till fluga. Anders Isberg & Rolf Smedman

Flugbindning på mitt sätt. Lennart Bergqvist Binda flugor. Peter Gathercole

Filmer 12 flugor för strömmande vatten.

CdC – den magiska fjädern.

CdC – Att binda och fiska med flugor av CdC. Att börja med flugbindning.

Modernt flugfiske – Tjecknymf.

Modernt flugfiske – Våtfluga.

Modernt flugfiske – Torrfluga.

Modernt flugfiske – Streamer.

Mayfly Madness.

Hans Lidmans favoritflugor.

Frank Sawyers favoritflugor.

ISBN 978-91-7586-626-0

Tafs Taperad lina mellan fluglinan och flugan. Har till uppgift att vara den osynliga länken mellan fluglinan och flugan. Har också till uppgift att trycka ut flugan från fluglinan när man kastar.

Tinsel Metalliskt band eller film. Finns antigen som runt eller som flat. Runt tinsel används som ribbing medan flat tinsel också kan användas för att göra en heltäckande kropp.