Page 1


978-91-27-81875-0_flersprĂĽkiga_elever_INLAGA.indd 1

2017-05-12 14:23


Innehåll Förord  7

Tack  12

Kapitel 1: Befolkningsrörlighet – vad innebär det för skolan?  13

Centrala idéer  13 Utbildning i samhällen präglade av mångfald: utmaningar och möjligheter  16 Svenska skolors resultat i Pisa-mätningarna  20 Skolprestationer bland nyanlända  25 Orsaker till svaga prestationer  27 Avslutande tankar  36

Del 1 Forskningsevidens – Vilken kunskapsbas ligger till grund för riktlinjer och praktik inom utbildningen?  41 Kapitel 2: Kunskapsspråkets karaktär  43 Centrala idéer  43 Bakgrunden till distinktionen mellan vardags- och kunskapsspråk  48 Vardagsspråk och kunskapsrelaterad språkkompetens: utmärkande drag  52 Utveckling av distinktionen mellan BICS och CALP  56 Modellens innebörd för undervisning  59 Separata språkfärdigheter  62 Avslutande tankar  63

3

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 3

2017-05-12 14:23


Kapitel 3: Nyanlända elevers språkutveckling  67 Centrala idéer  67 Kanada  69 Sverige  74 USA  77 Israel  82 Avslutande tankar  83

Kapitel 4: Skolframgång och engagemang för läsande och skrivande  89

Centrala idéer  89 Var hittar vi det kunskapsrelaterade språket?  92 Engagemang för läsande och skrivande: genomgång av evidens  93 Sommarläsning förebygger tillbakagång i läsning bland socioekonomiskt svaga elever  102 Att gå med i läs- och skrivklubben  108 Ramverket för läs- och skrivengagemang  111 Avslutande tankar  115

Kapitel 5: Tvåspråkighet, tvåspråkig utbildning och tvärspråklig transfer  121

Centrala idéer  121 Sveriges språkpolitik: Utveckling, nyckelperioder och nuläge  126 Tvåspråkighetens effekter på kognitiva och kunskapsmässiga funktioner  136 Förhållandet mellan tvåspråkigas första- och andraspråk  138 Förlust av modersmål bland barn med invandrarbakgrund  141 Är användning av förstaspråket i hemmet och

4

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 4

2017-05-12 14:23


förskolan något som stör inlärningen av andraspråket i skolan?  146 Avslutande tankar  150

Kapitel 6: Maktförhållanden, identitetsförhandling och skolresultat  159

Centrala idéer  159 Relationer är skolans kärna  163 Tvingande maktförhållanden: erfarenheter bland Kanadas ursprungsfolk  166 Bygga eller begränsa identiteter: budskap som elever tar till sig  167 Lärares identiteter när maktförhållandena är ojämlika  171 Makten att välja  176 Avslutande tankar  178

Del 2 Evidensbaserad undervisning i skolan  183

Kapitel 7: Effektiv förskola för flerspråkiga barn  187

Centrala idéer  187 Varför är förskolan viktig?  189 Assimilering kontra inkludering: olika syn på modersmål i förskolan  192 Förskola på modersmålet: förstaspråket främjas utan negativa effekter på andraspråket  195 Carpinteria-programmet  196 The Foundation Centers förskolor i Kalifornien  196 Initiativ vid förskolor med flerspråkiga barngrupper  201 Avslutande tankar  211

5

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 5

2017-05-12 14:23


Kapitel 8: Evidensbaserad pedagogik för flerspråkiga elever: förskolan till årskurs 6  219

Centrala idéer  219 Bygga kapacitet inom skolor genom samarbetsinriktad planering  221 Avslutande tankar  250

Kapitel 9: Pedagogik för delaktighet genom kommunikation: årskurs 7 till 9  255

Centrala idéer  255 Segregationens utmaningar  257 Identitetstexter  262 Undervisning med flerspråkiga glasögon  265 Utforska olika synsätt på aktuella händelser  272 Skapa tvåspråkiga böcker  272 Identitetstexter skrivna av elever som tillhör ett ursprungsfolk  276 Avslutande tankar  281

Kapitel 10: Framsteg, utmaningar och vägar för framtiden  287

Centrala idéer  287 Sammanfattning av bokens huvudteman  288 Det svenska skolsystemets framsteg avseende jämlikhet  290 Hinder mot ett effektivt genomförande av den svenska utbildningspolitiken  292 Vägar för framtiden: Inse flerspråkiga elevers utbildningspotential  295 Avslutande tankar  303

6

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 6

2017-05-12 14:23


Förord

Fröet till denna bok såddes i ett samtal jag hade med förläggaren Niklas Gårdfeldt Leavy vid ett seminarium som Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm ordnade i maj 2016. Rubriken för seminariet var Nyanländas lärande. Niklas frågade mig om det vore möjligt att låta översätta och publicera en av mina böcker på svenska. Jag blev mycket glad för erbjudandet. Men när jag tänkte efter kom jag fram till att det vore vettigt att skriva en bok med svenska förhållanden i åtanke, en bok som skulle föra samman forskning och teoretiska idéer som jag arbetat med sedan 1970-talet. Varje bok om utbildningsfrågor skrivs antingen direkt eller indirekt för en särskild målgrupp och med fokus på specifika sammanhang. Ibland är ämnet brett och målgruppen stor (om det t.ex. handlar om europeiska skolor) och ibland snävare (t.ex. frågor om samisk utbildning). Detsamma gäller böcker och artiklar jag har skrivit: många exempel hämtas från utbildningssammanhang i Kanada och USA där jag har arbetat länge. Riktlinjer, utbildningsstrukturer och politiska debatter om utbildning skiljer sig självklart åt mellan olika sammanhang. Pedagogiska metoder som verkar lovande på en plats behöver därför inte vara tillämpliga på andra ställen. Den forskning och de exempel på klassrumspraktik som jag 7

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 7

2017-05-12 14:23


beskriver i denna bok speglar således de stora trender som framgår av den internationella litteraturen om flerspråkiga elever, men jag tar också specifikt upp svenska förhållanden och forskning som har bedrivits i Sverige. Mitt mål är inte att ge specifika rekommendationer till svenska beslutsfattare och pedagoger, utan istället att visa på samband mellan svenska förhållanden och internationell erfarenhet och forskning. Vad jag stödjer mig på när jag beskriver dessa samband är a) min förtrogenhet med svensk forskning som bedrivits sedan 1970-talet och publicerats på engelska, b) fortlöpande diskussioner som jag har haft med svenska kollegor och beslutsfattare under fyra årtionden, vilket började med en föreläsningsserie vid svenska universitet som organiserades av dr Tove Skutnabb-Kangas 1978 samt c) ett samarbete som jag nyligen (2013–2016) haft med svenska kollegor i Falun, Stockholm och Umeå om utbildning av nyanlända elever och elever från nationella minoriteter. Högst givande var i synnerhet samarbetet med professor Åsa Wedin och hennes kollegor vid Högskolan Dalarna i Falun, liksom med pedagoger vid lokala skolor i regionen. Samarbetet innebar bland annat att professor Åsa Wedin åkte tillsammans med en doktorand och en grupp pedagoger för att besöka skolor i Torontoregionen, och att jag och mina kollegor i vår tur besökte Falun. Det övergripande temat i denna bok är att pedagoger aldrig är maktlösa, även om de ofta arbetar i mycket utmanande skolmiljöer. Pedagoger kan alltid välja hur de organiserar samspelet i sina klassrum. Inom ramen för den nationella och kommunala politiken bestämmer de vilka sociala och utbildningsmässiga mål de vill uppnå med sina elever. De beslutar också hur de ser på sin roll som pedagoger för elever med olika bakgrunder (om de till exempel ska förmedla ett ämnesinnehåll eller också 8

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 8

2017-05-12 14:23


koppla innehållet till elevernas liv och erfarenheter). Pedagoger väljer vidare hur de förhåller sig till elevernas språk och kultur, hur de uppmuntrar föräldrar och samhällsgrupper att vara delaktiga och hur de tillämpar pedagogiken och gör bedömningar. I boken görs inga försök att ange riktlinjer för hur skolor i svårigheter ska ledas och förändras. Istället försöker jag öppna ett utrymme för dialog mellan beslutsfattare, administratörer och skolpersonal, så att de kan reflektera över vilka förändringsstrategier som är lämpliga och genomförbara i deras egna specifika sammanhang. Jag använder en mängd olika begrepp för att beskriva »nyanlända« elever, däribland flerspråkiga, tvåspråkiga, elever som utvecklar ett andraspråk, elever med två språk, elever med en annan språkbakgrund, minoritetselever, nytillkomna elever samt elever med invandrarbakgrund. Det är en strategi jag medvetet använder för att belysa komplexiteten i hur elever och grupper med flera språk och kulturer ser på sig själva och ses av andra. Beteckningar skapar ramar som lyfter fram vissa aspekter av verkligheten och osynliggör andra. Att beskriva en nytillkommen elev som »en elev med svenska som andraspråk« är exempelvis korrekt men ofullständigt. Eleven är mycket mer än så och ser sig själv som mycket mer än som en andraspråkselev i Sverige (flerspråkig, konstnär, överlevare osv.). Effektiva lärare ser självklart bortom beteckningar och tittar istället på den inre potentialen, och arbetar med eleverna för att de ska kunna förverkliga denna potential fullt ut. Den växlande terminologin i denna bok är tänkt att spegla det faktum att elevers och gruppers identiteter förändras och utvecklas i våra klassrum. Fokuseringen på identitet, och hur lärare och deras elever förhandlar om identiteter, löper som en röd tråd genom boken. Men den har inget direkt samband med identitetspolitik, som 9

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 9

2017-05-12 14:23


både i Sverige och internationellt har blivit en kontroversiell fråga under senare år. Identitetspolitik bedrivs – vilket ordet antyder – i den politiska sfären. Begreppet syftar på rörelser som bildats för att få bukt med uppfattade orättvisor som medlemmar av vissa marginaliserade grupper eller samhällsgrupper har erfarenhet av. Grupperna ser sig själva som åtskilda från det dominerande samhället, eller majoritetssamhället, på grund av egenskaper som rör kultur, etnicitet, kön, ras, religion eller sociala faktorer, och deras politiska anspråk bygger på gruppmedlemmarnas historiska och/eller aktuella gemensamma erfarenheter. I Stanford Encyclopedia of Philosophy (2016) står det att medlemmar av sådana grupper »gör anspråk på eller hävdar en syn på sin egenart som utmanar dominerande och förtryckande beteckningar, med målet att uppnå ökat självbestämmande«. Identitetsförhandling – såsom termen används i denna bok – avser däremot den process och de resultat som rör mellanmänskliga relationer i utbildningssammanhang. Den typen av samspel sammanfaller med historiska och aktuella maktrelationer i samhället. Skolerfarenheter bland ursprungsbefolkningar i länder som Sverige, Kanada och USA illustrerar hur identitetsförhandlingen i skolor historiskt sett har speglat och förstärkt tvingande maktrelationer i samhället som helhet. Inom utbildningsforskningen finns också empirisk dokumentation av hur pedagoger – individuellt och kollektivt – kan utmana dessa maktrelationer genom att tillämpa en pedagogik för delaktighet genom kommunikation, något som bekräftar elevernas identiteter i skolan (se kapitel 9). Denna bok fokuserar alltså inte på den politiska diskursen utan på hur skolor mest effektivt kan hjälpa minoritetselever eller elever med invandrarbakgrund att nå bättre resultat. Forskningen visar att identitet

10

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 10

2017-05-12 14:23


är ett grundläggande teoretiskt och pedagogiskt begrepp som kan användas för att vända de svaga resultaten. Processen för identitetsförhandling involverar inte bara eleven, utan även läraren. Lärarnas uppfattning om sig själva som utbildare formas och påverkas av deras dagliga samspel med elever som har olika bakgrunder. Många lärare är själva flerspråkiga, och dessa flerspråkiga erfarenheter kan berika deras samspel med de elever som håller på att lära sig svenska. De språk som talas av många lärare kan skilja sig från de flesta språk som nyanlända elever har med sig till skolan, men lärarnas flerspråkiga erfarenheter ger dem kunskaper både om hur man lär sig språk och hur flera språk kan vidga och fördjupa våra erfarenheter. Som jag kommer att beskriva i följande kapitel stärks elevernas medvetenhet om hur språk fungerar och deras engagemang för att använda språk på effektiva sätt när lärarna har samma erfarenhet som eleverna när det gäller att lära sig språk. Den typen av mellanmänskliga utbyten, eller identitetsförhandling, legitimerar klassrummet som ett flerspråkigt utrymme snarare än en språkligt begränsad sfär. Slutligen ett par ord om hur boken är organiserad. I inledningskapitlet beskrivs det aktuella läget, internationellt och i Sverige, när det gäller utmaningarna och möjligheterna i ett skolsystem som rymmer en allt större mångfald. I kapitel 2–6 (del 1) sammanfattas vad vi vet på grundval av internationell forskning om språk och kunskapsutveckling hos nytillkomna elever och elever från minoritetsgrupper. Kapitel 7–9 (del 2) fokuserar på skolbaserade riktlinjer och klassrumspraktik som har visat sig mycket effektiva när det gäller att främja flerspråkiga elevers resultat i skolan. Kapitel 10 avslutar till sist boken med en reflektion om vad som kan stå i vägen för genomför-

11

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 11

2017-05-12 14:23


andet av evidensbaserade utbildningar för flerspråkiga elever i Sverige och hur sådana hinder kan övervinnas.

Tack Jag står i tacksamhetsskuld till många inspirerande pedagoger som jag har arbetat med på bägge sidorna Atlanten. Deras arbete presenteras på dessa sidor och deras undervisningsmetoder har genererat den kunskapsbas som jag har försökt förmedla. Jag skulle också vilja tacka Patricia Wadensjö, vars översättning du nu läser, som gav mig mycket värdefull feedback inför översättningen av manuset. Hennes insikter och förslag har förbättrat boken på många sätt. Till sist vill jag rikta ett tack till professor Åsa Wedin som läste igenom manuset och gav viktiga synpunkter och förslag som jag har försökt införliva. R EF ER ENS

Stanford Encyclopedia of Philosophy (2016). Identity politics. Hämtad från http://plato.stanford.edu/entries/identity-politics/

12

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 12

2017-05-12 14:23


K A PITEL 1

Befolkningsrörlighet – vad innebär det för skolan?

Centrala idéer    1. I takt med att det blir vanligare med flerspråkiga elever i allt fler skolor är det fundamentalt att bedriva en undervisning som bygger på forskningsevidens, så att alla elever får möjlighet att nå framgång i skolan.    2. Kvaliteten på relationerna mellan lärare och elever har ett mycket stort inflytande på om flerspråkiga elever kommer att engagera sig i eller dra sig undan från skolarbetet.    3. Ökande mångfald skapar flera uppenbara utmaningar för skolor, men erbjuder också möjligheter för pedagoger att i grunden förändra livschanserna för unga människor och deras familjer.    4. Att svenska skolors resultat i Pisa-mätningarna har sjunkit under senare år beror inte på att andelen elever med invandrarbakgrund har ökat. Resultaten har nämligen sjunkit inom hela elevpopulationen.    5. För att åstadkomma effektiv undervisning för nyanlända elever krävs att skolan inte bara fokuserar på deras behov av att lära sig språk. Hänsyn måste också tas till de möjliga effekterna av att många elever och deras familjer

13

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 13

2017-05-12 14:23


är socioekonomiskt svaga och har en marginaliserad ställning i samhället. *** Aldrig förr i historien har människor flyttat på sig så mycket som idag. Det är en verklighet som får djupgående konsekvenser för skolor runtom i världen. Befolkningsrörlighet har många orsaker, bland annat migranternas önskan om bättre ekonomiska villkor, behov av arbetskraft i många länder med låga födelsetal, ett konstant flöde av flyktingar på grund av krig, miljökatastrofer och förtryck av oliktänkande eller minoritetsgrupper inom samhället. Den ekonomiska integrationen inom handelsblock som EU uppmuntrar också arbetstagare och deras familjer att röra sig fritt mellan medlemsländerna. Att det går så snabbt och enkelt (för det mesta) att resa mellan länder bidrar givetvis till befolkningens rörlighet. Länder som skaffade sig kolonier under flera århundraden (som Frankrike och Storbritannien) har sedan 1960-talet också haft omfattande invandring från sina tidigare kolonier. Det fenomenet kallas ibland ironiskt för »Imperiet slår tillbaka«, med hänvisning till Stjärnornas krig. I och med den ovanligt omfattande förflyttningen av männi­skor från ett land till ett annat har den kulturella och språkliga mångfalden i skolor runtom i världen snabbt ökat. Ett av många exempel är att mer än hälften av skoleleverna i Toronto och Vancouver i Kanada kommer från icke-engelskspråkiga hem. Liknande tendenser finns i andra »bosättarländer« som har uppmuntrat invandring från hela världen under de senaste 40 åren (exempelvis Australien och USA). I städer som Sydney och Melbourne, New York och Los Angeles är den kulturella och språkliga blandningen bland elever det normala. 14

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 14

2017-05-12 14:23


Före 1930-talet var Sverige ett land med större utvandring än invandring. Sedan dess har Sverige emellertid tagit emot både asylsökande och arbetskraftsinvandrare. Under och efter andra världskriget bosatte sig många människor på flykt i Sverige. Efter Sovjetunionens invasion av Ungern på 1950-talet och i f.d. Tjeckoslovakien på 1960-talet öppnade Sverige återigen sina dörrar för asylsökande. Den snabba ekonomiska tillväxten i slutet av 1950-talet och under 1960-talet skapade stark efterfrågan på arbetskraft och då kom många invandrare av ekonomiska skäl. Sedan 1980-talet har invandringen till Sverige dock dominerats av asylsökande, många av dem från länder utanför Europa. Under 1970- och 80-talet välkomnade Sverige till exempel många latinamerikanska flyktingar på flykt undan förtryckarregimer (som Pinochets styre i Chile). Dessa grupper följdes under 1990-talet av människor som flydde kriget och den etniska rensningen i f.d. Jugoslavien. Konflikter i Afrika, till exempel Somalia, har också genererat ett stort antal flyktingar under de senaste 20 åren. Antalet flyktingar som kommit till Sverige har ökat avsevärt sedan 2006, särskilt sedan 2013, då många asylsökande kommit från länder som Afghanistan och Syrien. Under 2015 kom till exempel 160 880 asylsökande till Sverige (8,5 asylsökande per 1 000 invånare), inklusive 70 835 barn och 35 370 ensamkommande minderåriga, vilket är mer än dubbelt jämfört med alla andra EU-länder (Sandwall, 2016). Det är ingen överraskning att ett inflöde av nykomlingar i den här omfattningen skapar ett stort tryck på välfärden, ekonomin och utbildningssystemet. Detta tryck, liksom en förutsägbar politisk motreaktion, var bakgrunden när den svenska regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Ett liknande politiskt tryck mot invandring har 15

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 15

2017-05-12 14:23


uppstått i andra europeiska länder, till exempel Tyskland, som också har tagit emot ett stort antal flyktingar. I den brittiska folkomröstningen 2016 om att lämna eller stanna kvar i EU – »Bremain« eller »Brexit« – var motståndet mot invandrare och öppna gränser inom EU den dominerande drivkraften för den segrande Brexit-sidan. Invandrarfientliga och antimuslimska budskap var också framträdande i Donald Trumps presidentvalskampanj i USA i slutet av 2016, som ledde till valseger.1

Utbildning i samhällen präglade av mångfald: utmaningar och möjligheter Hur ska pedagoger positionera sig själva när spänningarna i samhället skärps och skolundervisningen ställs inför helt nya utmaningar? Utmaningen handlar om så mycket mer än att lära nyanlända elever svenska så snabbt och effektivt som möjligt. Många av eleverna i våra klassrum har gått igenom trauman som många av oss har svårt att greppa. I vilken utsträckning har pedagoger förmåga att ge det sociala och emotionella stöd som sådana elever behöver för att engagera sig i skolarbetet och integreras i sitt nya samhälle? Är detta en del av lärares arbetsbeskrivning, eller ska det arbetet överlåtas till specialutbildade psykologer? Verkligheten är förstås sådan att det knappast finns till-

1  I en artikel i New York Times i september 2016 skildrades de ökade spänningarna med anledning av invandringen till Danmark (Zuccino, 2016). I artikeln porträtterades Johnny Christensen, »en välbyggd pensionerad banktjänsteman med gråsprängda polisonger«, som alltid betraktat sig själv som vänligt inställd till invandrare och människor som flyr från krig: »Men efter att mer än 36 000 asylsökande, de flesta muslimer, strömmat in i Danmark under de senaste två åren, säger Christensen, 65 år, ’Jag har blivit rasist’.«

16

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 16

2017-05-12 14:23


räckligt många specialister i något land som kan hantera de socio-emotionella behoven hos elever och deras familjer som har tillbringat åratal i krigszoner och/eller flyktingläger. Lärarna måste därför ofrånkomligen stötta elevernas och familjernas personliga anpassning och integration i det nya samhället. Det har blivit en central del av effektiv undervisning. Det finns ett generellt samband mellan effektiv undervisning och positiva mänskliga relationer, men sambandet är särskilt viktigt för elever vars kultur i hemmet skiljer sig från den dominerande kulturen i skolan. Den amerikanske forskaren James Gee (1999, s. 360) har formulerat detta på ett tydligt sätt: »Att barn inte vill identifiera sig med, eller till och med identifierar sig som annorlunda än lärare och skolor som de uppfattar som fientliga, främmande eller förtryckande gentemot deras egna identiteter och kulturer, är en fråga som är lika viktig för skolan som för politiken.« Elever kommer med andra ord att satsa mycket mer på skolan om de känner att deras erfarenheter värderas och deras identiteter bekräftas. Om de upplever att deras kulturer, språk och erfarenheter inte respekteras har de däremot en tendens att dra sig undan från skolarbetet. Kort sagt: mänskliga relationer är centrala i skolan. Det samspel som äger rum mellan elever och lärare, liksom mellan elever, är viktigare för elevens framgång än vilken metod som helst för undervisning i läsning och skrivning, naturkunskap eller matematik. Starka relationer som utvecklas mellan lärare och elever kan ofta väga tyngre än den ekonomiskt och socialt missgynnade situation som många nyanlända elever och familjer befinner sig i. Trots att det innebär verkligt stora utmaningar att undervisa i en skolmiljö präglad av stor mångfald finns det också verkligt stora möjligheter för lärare att återknyta till pedago17

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 17

2017-05-12 14:23


gens kärnuppdrag: att skapa utrymme i våra klassrum där unga människors tänkande vidgas och identiteter blomstrar. Berättelsen i textruta 1.1 illustrerar detta. T EXTRU TA 1.1

Min vän och kollega i Toronto, Dr. Roma Chumak-Horbatsch, berättade en gång en historia för mig (se mylanguage.ca för en del av hennes inspirerande arbete). Roma har i många år arbetat med lärare i en lågstadieskola i Toronto, Kanada, där eleverna har många olika bakgrunder. Målet var att undersöka hur man kan skapa inkluderande miljöer som bekräftar elevernas språkliga begåvning och kulturella kunskap, och stöttar deras utveckling. I början av 2016 tog skolan emot ett stort antal syriska flyktingbarn som ställdes inför utmaningen att lära sig ett nytt språk och anpassa sig till en ny skolkultur (och miljö). När skolan informerats om tillströmningen av flyktingbarn kallade rektorn till sig personalen och bad alla fundera på och diskutera vilken strategi hela skolan skulle kunna ha för att välkomna de nya barnen och deras familjer. Fördelen med den typen av samarbetsinriktade ledarstil – istället för toppstyrning – är att den mobiliserar hela skolpersonalens energi och problemlösarförmåga. Lärarna gick i sin tur tillbaka till sina klassrum och frågade sina elever: »Vad ska vi göra för att få våra nya elever att känna sig hemma och hjälpa dem med i skolarbetet?« Alla elever kom med kreativa idéer. De som kunde arabiska utnämndes exempelvis till »språkambassadörer« som skulle hjälpa till att förklara skolans rutiner och klassrumsundervisningen för de nyanlända. Roma beskrev att hon satt i ett klassrum efter det att flyktingbarnen kommit och såg hur eleverna tog de nya barnen i handen för att visa dem vad de skulle göra, och att många elever gärna ville kommunicera med de nya för 18

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 18

2017-05-12 14:23


att förklara saker och ting, genom att använda engelska, arabiska, gester och leenden. Dessa barn, som nyss anlänt och vars familjer upplevt den mänskliga naturens värsta sidor, fick nu lite prov på människans bästa egenskaper. Roma berättade också om en händelse i ett klassrum. Läraren engagerade eleverna i en rad konkreta aktiviteter som hade att göra med växtodling och bad dem sedan skriva om vad de lärt sig om »jord«. En av de syriska eleverna blev frustrerad över att inte kunna skriva vad han kunde, tills en av klassens tvåspråkiga språkambassadörer föreslog att han skulle skriva på arabiska. Den nye eleven följde entusiastiskt förslaget och skrev flera sidor om vad han kände till om jord och odlingsprocesser. Han läste sedan upp för klassen vad han hade skrivit, med hjälp av språkambassadören som tolkade. Det visade sig att han under sin tid i ett flyktingläger i Jordanien hade arbetat med sin morfar för att plantera grönsaker som skulle bidra till familjens försörjning. På så sätt hade han fått ingående kunskap om jord, växter och odlingsprocesser. Berättelsen illustrerar tydligt vikten av a) elevernas modersmål som intellektuella resurser, b) kopplingen mellan undervisningen och elevernas liv och c) undervisningsmiljöer där elevernas intellektuella, personliga och kulturella identiteter värderas och vidgas.

Den snabbt ökade mångfalden ger pedagoger större möjligheter att på djupet förändra unga människors liv, men totalt sett tycks många nyanlända ha svårigheter med skolarbetet. I Sverige kompliceras de nyanländas svårigheter av de mer generella utmaningar som uppstått på grund av att det svenska utbildningssystemet har decentraliserats och delvis privatiserats, vilket försvårar en samordning av skolreformer. 19

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 19

2017-05-12 14:23


Svenska skolors resultat i Pisa-mätningarna Den mest heltäckande källan till information om skolors kunskapsresultat i olika länder kommer från Pisa-mätningarna, som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har gjort sedan 2000 (förkortningen Pisa står för Programme for International Student Achievement). Dessa mätningar har gett värdefulla uppgifter om hur 15-åriga elever runtom i världen presterar i läsförståelse, matematik, naturkunskap och problemlösning. I mätningarna särskiljs också resultaten för elever som är första eller andra generationens invandrare. Första generationens invandrare är födda utanför värdlandet, medan de sistnämnda är födda i värdlandet. Sveriges allmänna utveckling i Pisa-mätningarna mellan åren 2000 och 2012 visas i figur 1.1. Snittpoängen för alla OECD -länder är 500. Det är tydligt att resultaten sjönk stadigt från 2000, med ett brant fall mellan 2009 och 2012. OECD (2014) noterar att Sverige har fallit från en genomsnittlig plats bland OECD -länderna till en placering under snittet: »Under det senaste årtiondet har inget annat land som deltar i Pisa sjunkit så kraftigt som Sverige« (s. 27). År 2012 låg Sverige på plats 28 bland 34 OECD -länder inom matematik, och på plats 27 inom läsförståelse och naturkunskap. Enligt den senaste Pisa-mätningen (2015), vars resultat offentliggjordes i slutet av 2016, har utvecklingen vänt. Svenska elever fick 500 poäng i läsförståelse, 494 i matematik och 493 i naturkunskap, vilket innebar att resultaten höjdes till samma nivå som 2009 men fortfarande ligger under poängen för svenska elever i tidigare Pisa-mätningar. De positiva resultaten i 2015 års mätning dämpas dock av tecken på ökad ojämlikhet i svenska skolor. Klyftan mellan de högst och de lägst presterande elev-

20

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 20

2017-05-12 14:23


erna, liksom mellan gynnade och missgynnade elever, ökade i jämförelse med tidigare mätningar. Vad ligger bakom elevernas försämrade resultat mellan 2000 och 2012? OECD (2014) framhåller att Sveriges sjunkande snittresultat inte kan förklaras av socioekonomiska faktorer, status som invandrare, skillnader mellan könen eller huvudman för skolan (dvs. om den är kommunal eller fristående). Resultaten sjönk för alla elever, inom och mellan dessa kategorier. OECD lyfter fram ett antal faktorer som kan bidra till utmaningarna för Sveriges skolsystem.

Läsförståelse

Matematik

Naturkunskap

520

Poäng i Pisa-testerna

510 500 490 480 470 460 450

2000

2003

2006

2009

2012

Figur 1.1. Sveriges utveckling i Pisa-mätningarna 2000–2012. Det var bara läsförståelse som mättes i det första Pisa-testet. I den följande mätningen lades matematik till och i den tredje tillkom naturkunskap.

21

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 21

2017-05-12 14:23


Det fria skolvalet kan öka ojämlikheten. OECD (2014) har gått igenom studier som tyder på att det svenska systemet med fritt skolval har ökat segregationen mellan hög- och lågpresterande skolelever liksom mellan elever med invandrarbakgrund och elever med svensk bakgrund. Denna åtskillnad hänger till stor del ihop med skolornas olika socioekonomiska sammansättning. OECD (2010) har påpekat följande: »I snitt, för alla OECD -länder, har 14 procent av skillnaderna i resultaten inom läsförståelse i varje land samband med skillnaderna i elevernas socioekonomiska bakgrund« (OECD, 2010, s. 14). Skolans ekonomiska, sociala och kulturella status har däremot en mycket större påverkan på elevernas resultat än vad den individuella socioekonomiska bakgrunden har. Med andra ord: när socioekonomiskt svaga elever går i skolor med många socioekonomiskt gynnade elever presterar de ofta signifikant bättre än när de går i skolor med ett stort intag av socioekonomiskt svaga elever. Denna skillnad mellan den individuella och den kollektiva nivån, det vill säga skolnivån, visar hur bostadssegregationen (och därmed skolsegregationen) påverkar resultatmönstren i skolan. Kvalitativ försämring av arbetsvillkoren för lärare och rektorer. OECD (2014) pekar på att svenska lärare uppger att de är relativt tillfredsställda med sina jobb. Däremot upplever de inte att deras yrke värderas särskilt högt i samhället. Lärarlönerna ligger något under OECD -snittet i förhållande till löner för andra heltidsarbetande yrkesgrupper med högre utbildning. Arbetsvillkoren har försämrats under de senaste 15 åren i takt med att administrativa uppgifter har lagts till lärarnas arbetsbörda, »såsom dokumentation, administration, kontakt med föräldrar, omsorg om elevernas hälsa och psykosociala miljö« (s. 39). 22

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 22

2017-05-12 14:23


I OECD:s intervjuer med viktiga aktörer i Sverige nämndes genomgående den omfattande administrationen och rapporteringen som en utmaning för lärarna. Dessa omständigheter är relevanta för att förstå svenska skolors nedgång i Pisa-mätningarna. Det är nämligen så att »i högpresterande skolsystem, som i Kanada och Finland, har lärare hög status i samhället och tillräckliga lönenivåer« (OECD, 2014, s. 39). Vidare menar OECD att »en av utbildningsväsendets viktigaste framgångsfaktorer är att attrahera, behålla och vidareutveckla skickliga lärare« (s. 39). OECD (2014) framhåller att Sverige kan få svårigheter att rekrytera nya lärare, på grund av relativt få antal sökande till lärarutbildningar, ett stort antal lärare som snart kommer att gå i pension och många lärare som funderar på att byta karriär. Lärarbristen påverkar förmodligen missgynnade skolor i betydligt större utsträckning än gynnade skolor. OECD (2014) noterar att rektorer uppgett att missgynnade skolor har haft mycket större svårigheter att rekrytera kvalificerade lärare än vad gynnade skolor haft. Enligt OECD (2014) upplever skolrektorer också att de har en utmanande och stressig arbetsbörda. Det begränsar deras förmåga att fungera som pedagogiska ledare och skapar ett ohälsosamt förhållande mellan arbete och privatliv. Rektorer arbetar i snitt 50 timmar per vecka, betydligt mer än den genomsnittliga arbetsveckan på 40 timmar. Svenska rektorer uppger att de ägnar mer än hälften av sin tid (51 procent) åt administrativa uppgifter, ledarskapsfrågor och ledningsmöten, vilket är väsentligt mer än de 20 procent som de ägnar åt undervisningsrelaterade uppgifter och möten. OECD (2014) framhåller kort sagt att lärare och rektorer har begränsade möjligheter att vidareutvecklas i yrket med målet att förbättra undervisningen för alla elever, i synnerhet de som 23

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 23

2017-05-12 14:23


har svårigheter i skolan. OECD (2014, s. 56) sammanfattar utmaningarna för det svenska utbildningssystemet på följande sätt: Undervisning betraktas som ett relativt oattraktivt lågstatusyrke, på grund av stor arbetsbörda, förhållandevis låga löner för erfarna lärare samt begränsade möjligheter till uppskattning, återkoppling och yrkesutveckling. Skolledare och deras arbetsgivare (kommuner och fristående skolor) prioriterar inte det pedagogiska ledarskapet i tillräckligt hög grad.

Nedgången i elevernas resultat i Pisa-mätningarna kan som sagt inte tillskrivas ett ökat antal elever med invandrarbakgrund, eftersom alla elevers resultat har sjunkit över tid. OECD (2014, s. 81) noterar att »den ökade andelen invandrade elever har haft ett begränsat inflytande och kan inte förklara den stora nedgången i Sveriges allmänna resultat i Pisa«. Hur invandrade elever presterar i skolan är dock en källa till oro, med tanke på följande omständigheter: •

Det finns stora klyftor mellan poängen för å ena sidan infödda svenska elever och å andra sidan elever som är första eller andra generationens invandrare. I 2015 års Pisa-mätning i naturkunskap hade elever med invandrarbakgrund 70 poäng lägre än elever utan den bakgrunden. Denna klyfta minskade till 49 poäng när socioekonomiska förhållanden tagits med i beräkningen. Men skillnaden är fortfarande betydligt större än för OECD-länderna i genomsnitt (43 poäng respektive 31 poäng lägre när socioekonomiska villkor beaktats). Svenska skolor har en större andel elever med invandrarbakgrund än de flesta OECD-länder. Andelen elever 24

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 24

2017-05-12 14:23


med invandrarbakgrund i Sverige ökade från 11 procent 2006 till 17 procent 2015, vilket är betydligt mer än den genomsnittliga ökningen i OECD-länderna: som var 9 till 12 procent. Jämfört med andra OECD-länder har i Sverige en betydligt högre andel av invandrarelevernas mödrar låg utbildningsnivå.

Den ökande andelen elever med invandrarbakgrund och deras relativt sett svaga kunskapsresultat innebär helt klart utmaningar för pedagoger och politiker. Men det finns också möjligheter att förbättra den svenska skolans allmänna resultat genom att höja resultaten för de elever med invandrarbakgrund som hittills har varit svagpresterande. I nästa avsnitt ska vi titta på data som visar mönster i skolprestationer bland nyanlända elever.

Skolprestationer bland nyanlända Tabell 1.1 visar resultaten i läsförståelse i OECD:s Pisa-mätningar år 2003 och 2006 bland 15-åriga elever som är första och andra generationens invandrare. Poängen uttrycks som avståndet från snittet på 500; negativa poäng indikerar sämre resultat. Eleverna tenderar att prestera bättre i länder som Kanada och Australien, som har uppmuntrat invandring under de senaste 40 åren och har en sammanhängande infrastruktur avsedd att integrera invandrarna i samhället (gratis språkutbildning för vuxna, språkstöd för elever i skolan, snabbspår för fullständigt medborgarskap, tydligt nationellt stöd för en mångkulturell socialpolitik osv.). En del av de positiva resultaten för Australien och Kanada kan också tillskrivas den selektiva invandring som 25

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 25

2017-05-12 14:23


främjar invandrare med goda utbildningsmeriter. I båda länderna går det i genomsnitt lika bra utbildningsmässigt för vuxna invandrare som för befolkningen i stort. Detta skiljer sig tydligt från många europeiska länder. I Kanada (2003 års mätning) och Australien (2006 års mätning) nådde elever som var andra generationens invandrare (födda i värdlandet) till och med något bättre kunskapsresultat än de som hade skolans språk som sitt modersmål. Elever som är andra generationens invandrare tenderar däremot att prestera betydligt sämre i länder som har kännetecknats av starkt negativa attityder mot invandrare (t.ex. Österrike, Belgien och Tyskland). I vissa fall (Danmark och Tyskland 2003; Österrike och Tyskland 2006) presterade andra generationens invandrare som haft hela sin skolgång i värdlandet sämre än de elever som nyligen invandrat till landet och därmed sannolikt haft mindre tid och färre möjligheter att lära sig värdlandets språk. Dessa siffror visar tydligt att det inte bara är möjligheten att lära sig värdlandets språk utan även andra faktorer som leder till sämre prestationer bland elever som är andra generationens invandrare i de här länderna. Elever som är andra generationens invandrare i Sverige presterar klart bättre än motsvarande elever i många andra europeiska länder. Det finns dock fortfarande stora skillnader, särskilt bland elever som är första generationens invandrare. Senare data (OECD, 2013) visar liknande skillnader i fråga om läsförståelse mellan å ena sidan elever utan invandrarbakgrund och å andra sidan elever som är första generationens invandrare samt, fast i mindre utsträckning, elever som är andra generationens invandrare. Dessa resultatmönster väcker två frågor: a) Vad är orsakerna till att elever med invandrarbakgrund underpresterar? b) 26

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 26

2017-05-12 14:23


PISA 2003 Gen 1 Australien

-12

PISA 2003 Gen 2 -4

PISA 2006 Gen 1 1

PISA 2006 Gen 2 7

Österrike

-77

-73

-48

-79

Belgien

-117

-84

-102

-81

Kanada

-19

10

-19

0

Danmark

-42

-57

-79

-64

Tyskland

-86

-96

-70

-83

Norge

-68

-59

-63

-42

Sverige

-89

-20

-68

-29

Tabell 1.1. Poäng i läsförståelse 2003 och 2006. (Baserat på data i Christensen och Steglitz, 2008. Gen 1 = elever som är första generationens invandrare och därmed födda utanför värdlandet, Gen 2 = elever som är andra generationens invandrare och därmed födda i värdlandet. Negativa poäng indikerar prestationer under snittet i landet, medan positiva siffror visar på prestationer över snittet i landet. Det totala genomsnittet ligger på 500.)

Vilka interventionsstrategier verkar lovande när det gäller att minska resultatklyftan?

Orsaker till svaga prestationer Av Pisa-rapporterna framgår att socioekonomiska variabler och ett segregerat skolsystem förklarar varför elever med invandrarbakgrund underpresterar. Rapporterna visar också att pedagoger behöver fortbildning för att få den kunskap och expertis som krävs för att undervisa elevgrupper som rymmer stor mångfald. För att kunna ta fram evidensbaserade pedagogiska metoder som inriktar sig på orsakerna måste underprestationen dock analyseras mer ingående. Tre möjliga orsaker till att elever missgynnas i skolan är kännetecknande för den sociala situationen inom många grup27

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 27

2017-05-12 14:23


per med invandrarbakgrund: a) växling mellan hemmets och skolans språk, vilket kräver att eleverna tar till sig kunskapsinnehåll på ett andraspråk, b) sämre socioekonomiska förutsättningar, vilket hänger samman med att familjen har låga inkomster och/eller att föräldrarna har låg utbildningsnivå, c) ställning som marginaliserad grupp, vilket beror på social diskriminering och/eller rasism i samhället som helhet. I vissa länder har en del grupper alla tre riskfaktorer (t.ex. många spansktalande elever i USA och många turkisktalande elever i olika europeiska länder). I andra fall förekommer endast en riskfaktor (t.ex. elever från medelklasshem med engelska som förstaspråk i Sverige). Dessa tre sociala villkor utgör riskfaktorer för elevernas skolframgång, men eleverna missgynnas först när skolan inte hanterar dem på lämpligt sätt eller till och med stärker den negativa effekten av de bredare sociala faktorerna. Härnäst kommer jag att helt kort beskriva vilken roll varje orsaksförhållande spelar, och det vidareutvecklas också i senare kapitel. Växling mellan hemmets och skolans språk. Data från internationell forskning tyder på att språkväxling mellan hemmet och skolan i sig är en stor utmaning för yngre skolelever, men det gäller bara om skolan inte ger lämpligt stöd så att eleverna förstår undervisningen och lär sig att tillägna sig kunskap på andraspråket. Längre upp i åldrarna blir utmaningen vanligtvis större, eftersom eleverna får mindre tid att hinna ikapp kunskapsmässigt, och ämnesinnehållet blir begreppsligt och språkligt mer komplext. Ett antal forskare, inklusive ett antal författare till Pisa-rapporterna, har hävdat att invandrarelever som använder ett annat språk i hemmet än skolans språk får större kunskapsmässiga svårigheter (t.ex. Esser, 2006; Stanat & Christensen, 2006). Det 28

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 28

2017-05-12 14:23


argumentet diskuteras mer ingående i kapitel 5, men påståendet att användningen av ett förstaspråk inverkar negativt på elevernas prestationer på ett andraspråk (skolans språk) motsägs faktiskt både av Pisa-data och av det faktum att så många tvåspråkiga och flerspråkiga elever runtom i världen lyckas i skolan. Föräldrar som är invandrare eller talar ett minoritetsspråk, och som konsekvent interagerar med sina barn på förstaspråket för att främja tvåspråkighet och flerspråkiga litteraciteter, kan alltså göra det utan någon som helst oro för att det hindrar barnen från att ta till sig skolans språk. Vilka undervisningsstrategier krävs för att hjälpa eleverna att lära sig skolans språk? Inom den internationella forskningslitteraturen finns ett stort samförstånd om hur undervisningen ska utformas för att effektivt stödja elever med invandrarbakgrund som lär sig ett andraspråk och utvecklar sitt kunskapsrelaterade språk. En sådan undervisning ska a) stötta förståelse och produktion av språk inom alla ämnen, b) stärka det kunskapsrelaterade språket inom alla ämnen och c) ta vara på elevernas flerspråkiga repertoarer, vilket kan innebära tvåspråkig utbildning om det är genomförbart (se Cummins m.fl., 2015). Begreppet stöttning, på engelska scaffolding, används vanligen för att beskriva de tillfälliga stöd läraren ger för att eleverna ska kunna utföra skoluppgifter. Den typen av stöd minskas gradvis, allteftersom eleven lär sig mer. Det kan handla om strategier som att använda visuella stöd (t.ex. fotografier och grafiska modeller), konkreta upplevelser (t.ex. museibesök) och praktiska demonstrationer som ökar förståelsen. Det finns också ett allmänt samförstånd om att lärare behöver stärka elevernas medvetenhet om och förmåga att använda ett kunskapsrelaterat språk inom alla ämnen. Med tanke på att det vanligen tar minst fem år för en elev att hinna ikapp 29

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 29

2017-05-12 14:23


kunskapsmässigt på det språk som talas i skolan (se kapitel 3) är det avgörande att alla lärare (inte bara lärare i svenska som andraspråk) vet hur de ska hjälpa elever att utveckla kunskapsrelaterade färdigheter på skolans språk. Detta får uppenbart konsekvenser för både lärarutbildning och fortbildning för lärare. Forskning har också visat att tvåspråkiga elevers förstaspråk kan fylla en mycket positiv funktion genom att stärka prestationerna, också i sammanhang där klassrummet rymmer många språk och läraren inte talar dessa språk (t.ex. Cummins & Early, 2011; Lucas & Katz, 1994). Termen translanguaging, som ibland översätts till transspråkande (García, 2009; Jonsson, 2013), har på senare tid dykt upp för att belysa de dynamiska sambanden mellan tvåspråkiga personers två (eller flera) språk, men också möjligheterna för en undervisning som främjar produktiva kopplingar mellan olika språk (se kapitel 7). Svag socioekonomisk ställning. Vissa aspekter av den socioekonomiska situationens påverkan på skolresultat är självklara. Om föräldrarna inte har pengar för att köpa böcker (eller surfplattor) till sina barn i samma utsträckning som de flesta me­ delklassföräldrar har, får barnen begränsad tillgång till skrift i hemmet. Om familjer lever i fattigdom kan barnen behöva gå till skolan hungriga och kan då inte koncentrera sig på att lära. En del invandrade familjer har tuffa levnadsvillkor (t.ex. på grund av trångboddhet), men fattigdomsnivån i Sverige och andra skandinaviska länder är långt ifrån så låg som i USA, där mer än 20 procent av barnen lever i fattigdom. Enskilda skolor har ingen möjlighet att ta itu med vissa av de faktorer som kan skapa sämre förutsättningar i skolan och som hänger samman med socioekonomisk ställning (såsom bostadssegregation). Eventuella negativa effekter av andra fak30

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 30

2017-05-12 14:23


torer kan däremot dämpas med hjälp av skolans riktlinjer och undervisningspraktik. Viktigast att ta itu med i det sammanhanget är den begränsade tillgången till skrift i hemmen och i närmiljön (t.ex. avsaknad av bibliotek), och ibland även i skolan (Duke, 2000; Neuman & Celano, 2001). Begränsad tillgång till skrift – och till det samspel mellan vuxna och barn som uppstår kring skrift – innebär att barn får färre möjligheter att ta till sig (på första- eller andraspråket) de specifika ordförråd och sätt att använda språk som utmärker samspelet i skolan.2 Föräldrar med svag socioekonomisk ställning (både inrikes och utrikes födda) kan ge rika kulturella erfarenheter och perspektiv i samspelet med sina barn, men det kan fortfarande finnas skillnader i det skolrelaterade ordförrådet mellan barn som vuxit upp i fattigdom och de som kommer från mer välbeställda familjer. Evidens för skillnaden i fråga om ordförråd kommer från en storskalig longitudinell studie som omfattade ett nationellt representativt urval på 12 644 brittiska barn. De ingick i en kohortstudie kallad Millennium Cohort Survey, och har följts sedan födseln (Waldfogel & Washbrook, 2010). Forskningen visade på skillnader (mätt enligt ett standardiserat test) motsvarande ungefär nio månaders utveckling av ordförrådet mellan femåriga barn från svagare respektive starkare socioekonomiska förhållanden (definierat enligt inkomstnivå och kontrollerat 2  Biblioteksföreningarnas världsfederation IFLA (The International Federation of Library Associations and Institutions) (2013) skriver följande: »I Sverige har skolbiblioteken i många år försummats av myndigheter, rektorer och de flesta lärare.« Under senare år har frågan emellertid tagits upp inom lagstiftningen. Med skollagen från 2010 blev det till exempel obligatoriskt för skolor att ge sina elever tillgång till bibliotek, och enligt den nya bibliotekslagen från 2013 ska varje kommun ha minst ett bibliotek. Som noteras i kapitel 4 finns det fortfarande brister i fråga om tillgång till skolbibliotek vid svenska skolor, men den senare tidens beslut kommer förmodligen att rätta till dessa brister efter hand.

31

978-91-27-81875-0_flerspråkiga_elever_INLAGA.indd 31

2017-05-12 14:23


Profile for Smakprov Media AB

9789127818750  

9789127818750  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded