ÅRSBOKEN FÖR ALLA SOM ÄR INTRESSERADE AV SPÄNNANDE JAKTÄVENTYR OCH KUNNIGA HISTORIER SKRIVNA AV ERFARNA JÄGARE.
DREVJAKT MED HUND I KOPPEL. En kopplad hund möjliggör fortsatt framgångsrik drevjakt även när snön lagt sig djup över jaktmarkerna. Häng med ut i snön! VILTMÄSTAREN PÅ ELGHAMMAR. Marcus de Zayo Hallquist låter oss komma den tystlåtne Inhwan Svensson, som blev riksbekant i teve, närmare inpå livet.
JÄGAREN 2016
JAKTGLÄDJE MED BRA APPORTÖR. Sjöfågeljägaren John Bergkvist och labradoren Doris är ett oslagbart team. Följ med dem ut på en makalös jakt där allt stämde.
VILTET VAPNEN HUNDARNA
VILDSVINSJAKT I VASSEN. Peter Ekeström ger sig ut på en rysligt spännande vildsvinsjakt. Hunden Assi och Jägarens läsare hänger med! TJÄDERJAKT OM VINTERN. Mycket skidåkning utan att man ser en enda fågel. Men så kommer bjudningarna som på silverfat. Följ med när Christer Lindberg får skottläge på toppfågel! Dessutom fågeljakter världen över, jakten på julegrisen, älgjakt i Hosjöbotten och vapenexperten Fredrik Franzén om mästerlig vapengravyr. Redaktör är Johnny Albertsson.
ISSN 0238-8109 ISBN 978-91-552-6215-0
Jagaren_2016_cover_tb.indd Alla sidor
2015-06-08 07.54
© Bokförlaget Semic, Sundbyberg, www.semic.se Repro inlaga: Italgrafmedia Omslag: TBP Tryck: Interak, Polen 2015 ISSN: 0238-8109 ISBN: 978-91-552-6215-0
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 4
2015-06-16 15:46
Redaktör: Johnny Albertsson Omslagsfoto: Kjell-Erik Moseid Produktion: Mattias Pettersson På omslaget: Knut Christiansen med nyfälld älg i norska Finnmarken.
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 5
2015-06-16 15:46
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 6
2015-06-16 15:46
EN BRA APPORTÖR GÖR JAKTEN DUBBELT SÅ ROLIG Sjöfågeljägaren John Bergkvist och labradoren Doris är ett oslagbart team. Thomas Daleke har följt med dem på en makalös jakt där allt stämde och änderna kom i sträck efter sträck, skyttet fungerade perfekt och snygga apporteringar avlöste varandra. TEXT OCH FOTO THOMAS DALEKE
J
ag känner på mig att det kommer att bli full fart på sjöfåglarna, säger John Bergkvist och sätter sig tillrätta i skjutskåren med labradoren Doris troget vid sin sida. – Det är oktober, vilket är kulmen på simandssträcket, fortsätter han. Rätt väder betyder allt vid kustjakt på änder och idag är det absolut perfekt med en ganska hård, sydostlig vind och lite lagom gråmulen himmel. Han borde veta. Han har vigt de tre senaste åren åt att förfina teknik och känsla för sin stora passion just nu – sjöfågeljakt. Vi befinner oss på ön Stolp på Blekinges ostkust vid gränsen till Småland. Vi har tagit oss ut hit i mörkret med en liten flatbottnad båt genom en skärgård med små, låga holmar och skär. Då och då under färden hördes
7
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 7
2015-06-16 15:46
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 8
2015-06-16 15:46
gräsänder kväka. Doris satt längst fram i fören och spanade mot den ljusa strimma som började skönjas vid horisonten. Hennes kropp skälvde till ibland, förmodligen av jaktlust och förväntan. John berättar att det är arton holmar och skär som ingår i jaktmarken. Stolp är den största av dem och ligger längst ut mot öppna havet, men John har bara jakten på södra delen av ön. Båten har vi dragit upp bland stenarna på andra sidan ön så att den inte stör jakten. Efter en kort promenad sitter vi nu på plats och väntar på de första andflockarna. Och vi behöver inte vänta länge. JAKTEN ÄR IGÅNG John inleder med att fälla en kricka ur en liten flock som svischar förbi. Den slår i vattnet en bit ut och Doris tittar bedjande på sin husse om att få hämta den. Men hon får snällt vänta. Tre gräsänder är på väg norrifrån. Vi följer de klassiska silhuetterna och snart är de inom lagom skotthåll. John fäller två av dem med två snabba skott. – Skön start, säger han efter den snygga dubblén. Nu då, undrar Doris och lägger huvudet på sned. Hämta? John reser sig och skickar iväg den beige labradoren mot fåglarna som ligger och häver i dyningarna. Hon hoppar djärvt i havet så att vattnet stänker åt alla håll och simmar ut för att hämta en av gräsänderna. Hon simmar ganska snabbt i de tuffa vågorna och är snart tillbaka på land igen. Doris skakar av sig vätan och lämnar över den fina anddraken till husse. John skickar ut henne igen och denna gång har hon lite problem med att hitta den andra anden. – När hon apporterar i havet går hon nästan enbart efter synen och är det hög sjöhävning tappar hon ibland kontakten med bytet, berättar han och visslar till för att få hundens uppmärksamhet. Han korrigerar henne genom att visa med armen vilket håll hon ska simma. Hunden litar på honom och snart är hon på väg in med en liten kricka. Att täcka både ansikte och händer är ett måste, liksom ett par bra hörlurar med ljudförstärkning, vilket både skyddar hörseln och förstärker ljudet från brusande fågelvingar. Skjutskåren är uppbyggd med sten och torkat sjögräs intill en större friliggande sten vilket ger ett naturligt skydd som smälter in i omgivningen. 9
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 9
2015-06-16 15:46
– När Doris sitter vid min sida under jakten följer hon jakten ganska noga, berättar John. Hon följer de inflygande fåglarna och vid skottet håller hon koll på vart de faller. Ser hon inte nedslaget så verkar hon gå efter dunsen eller plasket istället. Jag är säker på att Doris kan memorera nerslagen efter minst ett par, tre fåglar. Den sista anden ligger osynlig i gräset nära strandkanten, så den luktar hon sig snart fram till. – Har fåglarna hamnat på land använder hon mer nosen för att söka upp dem. Allrahelst om de hamnat i högt gräs eller vass. Då går hon upp i vind och tar lukt och går sedan pang på bytet. Det känns som ett privilegium att få studera apporteringsarbetet på nära håll. Doris får beröm varje gång hon gjort en bra apport och verkar också väldigt nöjd över att ha gjort husse glad. Vid ett par tillfällen får hon vatten för att orka med allt arbete. – Dricka är mycket viktigare än mat för att en hund både fysiskt och psykiskt ska orka med en intensiv jaktdag som denna, poängterar John. De två känns som ett väl inarbetat team. Ett slags symbios mellan människa och hund. TÄTA APPORTERINGAR Fler änder är på ingång och snart pumpar det på med ett fantastiskt simandssträck. Det passerar krickor, gräs- och bläsänder fortare än vi hinner ladda om. Snygga apporter avlöser varandra och tack vare Doris får vi tag i allt utom en vingskjuten storskrake, som dök så fort den slog i vattnet.
10
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 10
2015-06-16 15:46
Skyttet går riktigt bra och högen med änder växer. Det blir flera eleganta dubbléer och John är nöjd med skyttet. – Träffprocenten är viktig för mig. Jag vill alltid komma så nära 100 procent som möjligt. Idag funkar allt kanon, men andra dagar gör vindförhållande och skygga fåglar att det är mycket svårare, vilket ger fler avlossade skott per and. Skygga fåglar och dåligt kamouflage är ingen bra kombination. – En ansiktsmask och handskar är viktigt, tycker John. Man får absolut inte visa några ljusa eller blanka ytor. Jag har till och med tejpat över vissa beslag på bössan. Det är de små detaljerna som gör skillnad. Han har lagt upp lite mörk gammal tång på skjutskåren för att sudda ut skarpa konturer. Det är såklart denna noggrannhet med kamouflaget som gör att sjöfåglarna kommer inom perfekt håll istället för att skygga på 35–40 meters håll. – En sak till, sitt absolut still, poängterar han och flackar med blicken mot en stor flock bläsänder som är på väg mot oss. Flocken svänger av men de yttersta fåglarna kommer inom håll och ännu en gång får labradoren ge sig iväg på en ny apport. – Håll med om att det är en fantastisk känsla när en flock närmar sig och man vet att den kommer att komma precis där man vill ha den, säger John. – Det är hundra procent fokus och pulsen ökar ju närmare fåglarna kommer. Man funderar på vilken fågel man ska välja ut och plötsligt är fågeln inom lagom håll och man liksom exploderar efter att ha suttit stilla och koncentrerad med hög anspänning. – Sjukt häftigt!
11
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 11
2015-06-16 15:46
TID FÖR UTFRÅGNING Sträcket lugnar ner sig ett tag och vi tar fika med äggmackor. Det blir tid för en stunds utfrågning av den 30-årige smålänningen från Broakulla. Vad är historien kring Doris? Varför just labrador? – Jag hade förmånen att jaga med henne under mina år på Ryssby naturbruksgymnasium. 2013 frågade ägaren Ove Cedersmyg om jag ville köpa henne som fodervärd. Tanken var att de skulle ta valpar. Så blev det inte och nu är det bara jakt som gäller för Doris. – Den tidigare ägaren har gjort ett fantastiskt jobb med henne. Jag gillar hennes coola temperament och hon funkar jättebra hemma som familjehund. Jag vill inte ha några hetsiga hundar, så nästa hund efter Doris blir definitivt en jaktlabbe. Hur tränar du henne inför säsongen? – Hon är rutinerad och kan sin sak så det blir mest kast med pinnar och vattenapportträning. Konditionsträning består mest av simning, vilket är en skonsam och effektiv träningsform. Knallapporterar hon någon gång? – Någon enstaka gång i början av säsongen och när hon blir rastlös av att inget händer. Plötsligt smäller det och då vill hon iväg. Då krävs en tillsägelse. Hon är alltid bäst andra jaktdagen eller en dag som denna då det händer mycket. Vad betyder apportören för dig? – För det första blir hela fågeljakten minst dubbelt så rolig med hund. Det är en speciell känsla – det här med samarbetet och kontakten mellan människa och djur. För det andra blir allting mycket mer praktiskt. Jag slipper hoppa i båten varje gång jag ska hämta fågel och betydligt fler fåglar återfinns. Beskriv känslan vid en perfekt apportering? – Den är grym! Jag är stolt över Doris när hon får ihop allt till en perfekt helhet. Höjdpunkten är när hon lyckas få tag i en vingskjuten and efter en rejäl långsimning. Samtidigt blir jag lite nervös, trots att jag vet att hon fixar det. När blev du biten av sjöfågeljakten? – Det var när jag en decemberdag 2012 var med på en vinterjakt efter änder på ön Inlängan här i Blekinge som jag riktigt blev fast i sjöfågeljaktträsket. – En helt ny värld öppnade sig. Så många arter! Så många och svåra 12
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 12
2015-06-16 15:46
skottillfällen! Därute, mitt i ensligheten och vildmarken, var jakten ett riktigt äventyr. Vinden pinade, jag upplevde en oslagbar närvarokänsla och kände mig så häftigt aktiv hela tiden. Hur ser jaktåret ut från premiären till sista dagen? – I början är det uteslutande jakt på krickor och änder när de kommer på morgon- och kvällssträck. Jag lägger ibland ut några vettar för att locka in dem nära. I mitten av september kommer sträcket igång på allvar och i oktober kulminerar det. Då blir det mest jakt från öar och uddar. – Strax innan älgjakten kommer skrake, vigg och knip och då plockar jag fram vettarna på allvar. Oftast från land, men jag har precis börjat testa vettejakt från en liten, låg och väl kamouflerad båt med gott resultat. Danskarna har hållit på med detta länge. – Resten av året blir det uteslutande jakt med vettar. Vinterjakterna kan vara riktigt givande då mycket sjöfågel övervintrar nere i Blekinges grunda vikar. Hur många andjaktsdagar blir det på ett år? – Det blir väl en till två i veckan under högsäsongen. Jag lägger också en hel del tid på att scouta jaktmarkerna någon dag innan det är dags för jakt. Jag tar med kikarens hjälp reda på var fåglarna håller till och hur sjöfåglarna rör sig beroende av väderlek och tid på säsongen. DAGS ATT SUMMERA Fikat och pratstunden är över och efter ytterligare en timmes sjöfågelsjakt på Stolp är det dags att dra sig tillbaka. Vi plockar ihop tomhylsorna och städar upp efter oss. Det ska inte märkas att vi varit där när jaktplatsen lämnas. Vi drar oss tillbaka mot båten, rejält nertyngda av dagens byte. Det blev 23 gräsänder, 6 bläsänder och 6 krickor. Vi ställer oss högst upp på Stolp och tittar ut över jaktmarken och det blåsiga havet. Långt därute i öster ligger Öland. Ovanför oss cirklar några fjällvråkar. Under dagen har det passerat närmare 100 stycken på sträck mot söder. Även två pilgrimsfalkar och ett tiotal havsörnar har glatt oss under jakten. Vilken otrolig naturupplevelse! Vilka härliga apporteringar! Vilken magisk jaktdag! – Jag tror faktiskt att detta var mitt livs bästa sjöfågeljakt, avslutar John och radar upp fåglarna för ett sista foto för dagen.
13
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 13
2015-06-16 15:46
Efter en sådan här lyckad dag måste man bara lägga upp bytet för en ”skrytbild”. Det kan ju bli en fin minnesbild till jaktdagboken. Även reportern fick tillfälle att nedlägga några ankor. Tillsammans fick vi 23 gräsänder, 6 bläsänder och 6 krickor. Helt suveränt!
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 14
2015-06-16 15:46
Jagaren_2016_skarp inlaga.indd 15
2015-06-16 15:46
ÅRSBOKEN FÖR ALLA SOM ÄR INTRESSERADE AV SPÄNNANDE JAKTÄVENTYR OCH KUNNIGA HISTORIER SKRIVNA AV ERFARNA JÄGARE.
DREVJAKT MED HUND I KOPPEL. En kopplad hund möjliggör fortsatt framgångsrik drevjakt även när snön lagt sig djup över jaktmarkerna. Häng med ut i snön! VILTMÄSTAREN PÅ ELGHAMMAR. Marcus de Zayo Hallquist låter oss komma den tystlåtne Inhwan Svensson, som blev riksbekant i teve, närmare inpå livet.
JÄGAREN 2016
JAKTGLÄDJE MED BRA APPORTÖR. Sjöfågeljägaren John Bergkvist och labradoren Doris är ett oslagbart team. Följ med dem ut på en makalös jakt där allt stämde.
VILTET VAPNEN HUNDARNA
VILDSVINSJAKT I VASSEN. Peter Ekeström ger sig ut på en rysligt spännande vildsvinsjakt. Hunden Assi och Jägarens läsare hänger med! TJÄDERJAKT OM VINTERN. Mycket skidåkning utan att man ser en enda fågel. Men så kommer bjudningarna som på silverfat. Följ med när Christer Lindberg får skottläge på toppfågel! Dessutom fågeljakter världen över, jakten på julegrisen, älgjakt i Hosjöbotten och vapenexperten Fredrik Franzén om mästerlig vapengravyr. Redaktör är Johnny Albertsson.
ISSN 0238-8109 ISBN 978-91-552-6215-0
Jagaren_2016_cover_tb.indd Alla sidor
2015-06-08 07.54