Page 1

RITNINGSLÄSNING OCH MÄTNINGSTEKNIK

Ritningsläsning och mätningsteknik Den här boken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i ritningsläsning och mätningsteknik. I ritningsläsning ges de baskunskaper som du behöver för att kunna läsa all information som finns på olika ritningar inom anläggning och husbyggnad. Här beskrivs bland annat måttsättning, skalor, symboler och förkortningar, planer, sektioner och profiler. I mätningsteknik beskrivs olika instrument och hjälpmedel samt när och hur man använder dem vid utsättning, avvägning och inmätningar vid anläggnings- och husbyggnadsarbeten.

Ritningsläsning och mätningsteknik

Serien BYGG omfattar faktaböcker och byggonline. Byggonline är en betaltjänst som innehåller kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för eleven, samtidigt som läraren ges möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat.

Best.nr 47-00000-0 Best.nr 47-01913-7 Tryck.nr 47-01913-7 Tryck.nr 47-00000-0


ISBN 978-91-47-01913-7 © Liber AB Detta läromedel har tagits fram i samråd med Sveriges Byggindustrier Redaktör: Margareta Nordmark Form och layout: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Svante Ahlsén Tecknare: Svante Ahlsén Bildleverantörer foto: Svenska Mätcenter 62ö, 62m. Övrigt foto: Svante Ahlsén. Bildleverantör ritningar: JM. Omslag: Svante Ahlsén.

Första upplagan 1 Tryck: Elanders Ungern, 2008

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. T.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundtjänst@liber.se


6

37 Ritningsläsning

Innehåll 8 Du byggare !

VA-anläggningar

38

Vägbyggnad

40

Husbyggnad

44 44 45

Situationsplan Huvudritningar

9 Ritteknik

Rumsbeskrivning Detaljritning för väggar.

Byggnadsritningar

10

Ansvar för arkivering

11

Ritningsformat, vikning

11

BSAB-systemet Projektörsbeteckningar Ritningsnummer Ritningsförteckning Namnruta Skrivfält Orienteringsfigur Linjer Ritningstext Skalor Måttsättning Systemlinjer Pilmått Delmått Måttenheter

13 13 13 14 14 15 15 16 17 18 20 21 22 22 23

Svensk standard

24

AMA

24

Förkortningar och symboler

Konstruktion

25 Förkortningar 25 Ritningar för Husbyggnad 30 Ritningar för Mark- och anläggningsarbeten 34

Armeringsritning Markritningar

47 48 50 52 55

57 Grundläggande mätningsteknik Enkel mätutrustning Mätstock Mätband Lod Stativ

Avvägningsinstrument Manuella avvägare Elektrooptiska avvägare Laseravvägare Avvägningsstång Vinkelprisma Teodolit Längdmätare Totalstation

Laserinstrument Riktningslaser Planlaser

58 58 58 58 58 59 59 60 60 60 61 62 62 62 63 63 63


7 Sensor Att undvika avläsningsfel

64 66

95 Husbyggnad

GPS

66

Höjdutsättning med bygglaser

95

Läge i höjd

67 67 68

Lutningar

97 97

Rikets höjdsystem Utsättning av höjd

Läge i plan Koordinatsystem Ortogonala och polära värden Ortogonal utsättning Polär utsättning

70 70 72 72 73

Polär inmätning

77

79 Anläggning Vägar och gator Väglinjedata Utstakning Avvägning av väghöjder Slänter Bombering och skevning Höjdmarkeringar Terrassering och släntning med laser Justeringsarbeten med laserstyrd väghyvel Ledningsläggning Brunnar Rörlaser

79 79 80 82 83 84 84 86 86 87 88 89

Markarbeten för hus

90

Procent % och promille ‰

Utsättning av grunder

98 98 101

Profiler Större byggnader

Uppflyttning av systemlinjer Fri uppställning Lodning av systemlinjer Mätning från systemlinjerna

102 102 104 105

Lättväggar

106

Utsättning av el och VVS

106 107

Lodning av mellanväggar med laser

108 Sakregister

A–Ö


8

Du byggare! Ritningar är ett viktigt dokument som innehåller mycket information för en byggare. En konstruktion kan visas i plan, vy, sektioner, profiler och ibland visas också viktiga detaljer. På en del ritningar finns också föreskrifter som kan vara till hjälp under byggtiden. Mätningar görs innan bygget startar för att visa hur terrängen ser ut. Sedan görs utsättningar i längd och höjd enligt konstruktörens ritningar. I den här boken får du de baskunskaper som behövs för att kunna läsa och tolka ritningar och för att med olika hjälpmedel och instrument kunna göra enklare mätningar.

Stockholm i augusti 2008 Liber AB


9

Ritteknik I ditt yrke som byggare får du mycket information från ritningar som beskriver det arbete som du ska utföra. Därför är det viktigt att kunna läsa och tolka ritningar. Det betyder inte att du ska kunna rita själv, men du behöver kunna göra en enkel skiss för att beskriva ett arbete. Du måste känna till vilka metoder, beteckningar och symboler som används på en ritning, för att kunna bygga enligt ritningen.


10

Byggnadsritningar Byggnadsritningar utförs vanligen med hjälp av CAD–program. Ritningarna sparas digitalt som ritningsfiler. På byggarbetsplatsen används såväl digitala ritningar som pappersritningar, beroende på vad som är mest praktiskt och om det finns datorer på arbetsplatsen.

Husritningar baseras ofta på 2-dimensionell CAD, men även 3-dimensionell CAD används för byggnadskonstruktioner. Med CAD kan byggnader, delar av byggnader och detaljer konstrueras 3-dimensionellt. En konstruktion kan visas från flera olika håll och i snitt och vyer. Det går att och kontrollera mått så att till exempel rör- och luftinstallationer inte ”krockar”. Ritningar med olika information kan läggas i flera lager. Till exempel ligger el- och VVS installationer i olika lager som kan aktiveras när det behövs. Med CAD är det lättare att utföra ändringar och att samordna ritningar mellan arkitekter, konstruktörer och installatörer och att snabbt skicka ändringsritningar till arbetsplatsen. CAD-filerna kan överföras till andra program som beräknar materialmängder och kostnader. Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


11

Ansvar för arkivering Bygglovshandlingar arkiveras hos kommunen på den avdelning som tar emot bygglov. Arkivering av övriga handlingar som konstruktionsritningar, detaljritningar, mark-, VVS och el-ritningar är byggherrens ansvar.

Ritningsformat, vikning Ritningar utförs i de allra flesta fall i standardformat ur A-serien. Benämningar och mått på de vanligaste formaten visas i tabellen. I vissa fall kan man använda förlängda format. Huvudsaken är att höjden rättar sig efter A-serien.

Benämning

Mått i mm

A0

841 x 1180

Al

594 x 841

A2

420 x 594

A3

297 x 420

A4

210 x 297

A5

148 x 210

Ritteknik


12 Ritningen förses med ram. Yttermåttet ska sammanfalla med det slutliga A-formatet.

Övre vänstra hörnet viks bakåt för att inte hamna i hålslaget.

På ramen till större ritningar än A4 finns gränsmärken som visar var det är lämpligt att vika ritningen för att få ner den till A4. Den går då att sätta in i en pärm. Ritningen viks alltid så, att namnrutan hamnar i nedre högra hörnet.

Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


13

BSAB-systemet BSAB, Byggandets Samordning AB, är anläggnings-, bygg- och fastighetssektorns gemensamma ”språk” och bas för hur informations ska struktureras. Det är ett hjälpmedel som ordnar teknisk och ekonomisk information i dokument och databaser. Med hjälp av systemet kan projekthandlingar till ett byggobjekt struktureras på ett enhetligt sätt.

Projektörsbeteckningar A E G I K L M R S V W

Arkitekt Elprojektör Geotekniker Inredningsarkitekt Konstruktör Landskapsarkitekt Markproejktör VA-projektör Styr och övervakning VVS-projektör VS-projektör

Inom ett byggprojekt utförs olika typer av ritningar för olika skeden under byggprocessen. För att skilja ritningarna åt ges de olika projektörsbeteckningar som också finns med i ritningsnumret.

Ritningsnummer Ritningsnummer består av projektörsbeteckning, byggdelskod enligt BSAB, löpnummer eller lägeskod. Ibland anges också ritningens innehåll.

A 30 - ( X X ) - 012 Del 1

Projektörsbeteckning

Del 2

BSAB-kod

Del 3

Ritningens innehåll Redovisningssätt

Del 4

Löpnummer alt. lägeskod

Ritteknik


14

Ritningsförteckning Till stora projekt med många ritningar upprättas en ritningsförteckning. Systemet underlättar sökandet efter rätt ritning. Vill jag veta hur till exempel en pelare ska armeras, går det att se i förteckningen på vilket ritning detta redovisas. En ritningsförteckning över gällande ritningar ska finnas på byggplatskontoret.

Namnruta I namnrutan finns alla uppgifter om ritningen: vad ritningen föreställer, skala, ritningsnummer, vem som ritat den och datum. A

1

Anslutning trappa

SA

080520

Ovanför namnrutan finns kolumner med rubrikerna Rev, Ant , Ändringen avser, Sign och Datum. Där ska eventuella revideringar (ändringar) av ritningen föras in tillsammans med datum när ändringen gjordes. Reviderat område inringas på ritningen och markeras med revideringsmoln och pil. Det är mycket viktigt att du arbetar efter den senaste ritningen. Det kan förekomma att det finnas flera ritningar med samma nummer, men med olika ändringar. Kontrollera därför alltid ritningsdatum och senaste ändringsdatum Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


15

Skrivfält All text är sammanställd på ritningens högra sida i en spalt ovanför namnrutan. Där finns plats för förklaringar, föreskrifter och hänvisningar. Det räcker inte bara att titta på ritningen. Man måste också noggrant ta del av de kompletterande upplysningarna i skrivfältet. Det kan gälla vilken betongkvalitet som ska användas, hur tegel ska förankras eller att en tröskel ska handikappanpassas.

Orienteringsfigur När ritningarna omfattar flera byggnader visar man en orienteringsfigur i textspalten för att veta vilken byggnad ritningen visar. Den aktuella byggnaden och eventuellt byggnadsdel markeras med en skuggning. En orienteringsfigur kan även redovisa vilken byggnadsdel som ritningen avser.

VÅN 5 TR VÅN 4 TR VÅN 3 TR VÅN 2 TR VÅN 1 TR ENTRÈVÅNING SEKTION

B1 B2 B3 PLAN

B4

Ritteknik


16

Linjer På byggnadsritningar används olika linjetyper och olika tjocklekar på linjerna. Samma linjetyp kan ha olika betydelse beroende om den finns på en husritning eller en VA-ritning.

Heldragen fin linje används bland annat till måttlinjer.

Heldragen grov linje visar ett föremåls synliga konturer.

Streckad linje markerar skymda konturer.

Streckprickad linje markerar centrumlinje eller konturlinje över snitt.

Streckprickad förstärkt linje används till systemlinjer.

Punktstreckad linje används till materiallinjer.

Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


17

Ritningstext Till byggnadsritningar använder man rak stil och versaler (stora bokstäver) enligt Bygghandlingar 90.

Texthöjder: 2,5 mm

3,5 mm

5 mm

7 mm

10 mm

14 mm

20 mm

Ritteknik


18

Skalor Oavsett i vilken skala ritningarna görs så anges alltid de viktiga måtten på ritningen. Och det är alltid det skrivna måttet som gäller. Men det är ändå bra att kunna omvandla en skala till verklighet och tvärtom. Exempel

En byggnad är 15 meter lång dvs. 15000 millimeter och är ritad i skala 1:100 (ett på hundra). Dividera längden med skalan för att ta reda på hur många millimeter byggnaden är på ritningen.

15000 = 150 millimeter 100

Exempel

En byggnad är 100 millimeter lång på en ritning som är ritad i skala 1:50. Multiplicera längden på ritningen med skalan för att ta reda på hur lång byggnaden är i verkligheten.

100 x 50 = 5000 mm

Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


19 Standardiserade skalor De vanligaste förekommande skalorna och dess användningsområden anges i tabellen. Översiktsplaner Situationsplaner Plan-, fasad- och armerings-ritningar samt sektioner

1:1000

1:500 1:500

1:100

Detaljritningar

1:50

1:20

1:10

Andra skalor som också förekommer är 1:2000, 1:5000, 1.200, 1:10, 1:5 och 1:1.

Skalan anges alltid på varje ritning. Om man använder flera skalor på samma ritning, anges vanligen huvudföremålets skala i textrutan och de avvikande skalorna under varje figur.

När ritningen i figuren skrivs ut i A3-format är skalan 1:100 men om den skrivs ut i dubbla storleken A1 blir skalan 1:50.

Ritteknik


20

Måttsättning I Bygghandlingar 90 Del 3 redovisas måttsättningsregler och metoder. De omfattar redovisning av mått från det rikstäckande koordinatsystemet till måttsättning av installationer. Bygghandlingar 90 ansluter till BSAB-systemet. En byggnad kan måttsättas på flera olika sätt. Yttermått och delar därav markeras ofta med kedjemått men det går också att markera mått från en systemlinje.

Mått från systemlinje

Systemlinje

Kedjemått

Koordinater En koordinat är en punkt i ett koordinatsystem med en x-axel och en y-axel. X- och y-axlarna korsar varandra och bildar ett rutnät. Med hjälp av koordinaterna går det att bestämma till exempel en byggnads läge. Det fi nns både rikstäckande och kommunala koordinatsystemsystem. Fasta punkter i dessa system kallas polygonpunkter. En polygonpunkt är ofta ett fast stålrör. Här sitter röret skyddat i en brunn som är nedsänkt i gatan.

Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


21 Plushöjder Plushöjder är kopplade till ett nät som är gemensamt för hela Västeuropa, men man använder sig också av lokala höjdfi xnät och relativa plushöjder på bygget. En fi xpunkt har ett nätnummer och en plushöjd. Plushöjder används för att ange höjder på bland annat ledningar, vägar, mark eller ett färdigt golv i byggnad. Plushöjder kan redovisas på flera sätt beroende på vad måttet avser.

Systemlinjer Systemlinjer används som bas för pilmått i en byggnad och döps med en bokstav eller siffra. Ibland kallar man systemlinjer för baslinjer. På ritningen visas en plan med måttsättning från systemlinjer. Ritningens översta måttlinje anger byggnadens totalmått, 5948. Under det finns flera pilmått som utgår från systemlinjen Y–Y. Måttet 3248 är avståndet vänster om systemlinjen till pilspetsen och måttet 2700 är avståndet från systemlinjen till pilspetsen. Tillsammans blir dessa mått totalt 5948 mm. Med systemlinjemåttsättning är det enkelt att märka ut måttet. Du slipper lägga ihop och räkna ut totalmåttet och du behöver inte flytta mätbandet. Detta innebär större säkerhet.

Ritteknik


22 Med systemlinjemåttsättning är det enkelt att märka ut måttet. Du slipper lägga ihop och räkna ut totalmåttet och du behöver inte flytta mätbandet. Detta innebär större säkerhet. På ritningen ser du också ytterligare en typ av måttsättning, delmåttsättning.

Pilmått Pilmåtten utgår från systemlinjerna, och måttet står angivet på pilen.

Pilmåtten markeras med öppna pilspetsar med måttuppgiften invid pilspetsen

Delmått Delmåtten kompletterar pilmåtten, de redovisas med hjälp av måttlinje, måttgränslinje och måttgränsmarkering samt måttuppgiften på måttlinjen. När ett antal delmått är kopplade till varandra kan begreppet ”kedjemått” förekomma.

Måttgränslinje Observera att måttgränsmarkeringarna markeras med snedstreck.

Måttgränsmarkering Måttlinje Måttuppgift

Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


23

Måttenheter Millimeter På ritningar anges normalt mått i millimeter utan att måttenheten sätts ut.

Meter Meter används för höjdangivelse, dvs. plushöjder, med minst två decimaler. De kan förekomma på mark, sektioner och bärlag/bjälklag.

Modulmått Byggmodulen M är 100 mm. Modulmått anges i hela multiplar av M, t.ex. 3 M, 5 M. Modulmått används för att visa mått på fönster och skåpinredning. Det innebär att om du till exempel ska montera ett fönster med bredden 6M, är öppningen 600 millimeter och fönstret är något mindre.

Ritteknik


24

Svensk standard SIS, Standardiseringskommissionen i Sverige; ger ut standarder inom många olika områden. Standarder finns för att underlätta, så att alla som arbetar med samma sak använder samma begrepp och regler. På en ritning har till exempel fönster och dörrar i olika storlekar också olika beteckningar. Fönster betecknas F10, F12, F14 och så vidare, beroende på storlek. I Sverige använder vi oss av svenska (SIS och SS), europeiska (EN) och internationella standarder (ISO). Standarder kan beställas hos SIS.

På den här uppställningsritningen visas fönster som ingår i byggprojektet.

AMA Allmän Material och Arbetsbeskrivning innehåller krav på byggande som man hänvisar till i entreprenadhandlingarnas beskrivningar. Genom att hänvisa till AMA slipper man skriva långa förklaringar i beskrivningarna. Det finns AMA för husbyggnad, anläggning, el, VVS och kylsystem. Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


25

Förkortningar och symboler På ritningar användes många förkortningar och symboler för olika ändamål. Vi har sammanställt de vanligaste.

Förkortningar Förkortningar används vanligen i kombination med måttuppgifter. Exempel på sådana beteckningar är CL

= centrumlinje

C

= centrumavstånd

S

= stångavstånd, på armeringsritning

H

= höjd

FG

= färdigt golv

UK = underkant ÖK = överkant VG = vattengång B

= brunn

U

= ursparning

Förkortningarna på olika byggdelar används både vid tillverkning, leverans och montering. Fönster kan kallas F1, F2, F3 och så vidare. De olika siffrorna kan ange att fönstren har olika mått.

Ritteknik


26 Formsymboler På byggnadsritningar förekommer ofta formsymboler och beteckningar. De placeras framför måttsiffrorna. Exempel på formsymboler är = diameter R

= radie = kvadrat

Symboler Dörrar

Vänsterhängd dörr utan tröskel

Högerhängd dörr med tröskel

Fönster

Fönster i vägg.

I ytterliv, inmurad fönsterbänk.

I trävägg. Fönsterbänk på konsoler.

Partier

I yttervägg

I innervägg Liber – Ritningsläsning och mätningsteknik


27 Inredningsdetaljer Över- och underskåp

Diskbänk

El-spis

Badkar

Tvättställ

Toalettstol

Garderob

Trappa

Ramp med lutningen ett på fem

Norrpil

Huvudentré

Annan entré Ritteknik


RITNINGSLÄSNING OCH MÄTNINGSTEKNIK

Ritningsläsning och mätningsteknik Den här boken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i ritningsläsning och mätningsteknik. I ritningsläsning ges de baskunskaper som du behöver för att kunna läsa all information som finns på olika ritningar inom anläggning och husbyggnad. Här beskrivs bland annat måttsättning, skalor, symboler och förkortningar, planer, sektioner och profiler. I mätningsteknik beskrivs olika instrument och hjälpmedel samt när och hur man använder dem vid utsättning, avvägning och inmätningar vid anläggnings- och husbyggnadsarbeten.

Ritningsläsning och mätningsteknik

Serien BYGG omfattar faktaböcker och byggonline. Byggonline är en betaltjänst som innehåller kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för eleven, samtidigt som läraren ges möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat.

Best.nr 47-00000-0 Best.nr 47-01913-7 Tryck.nr 47-01913-7 Tryck.nr 47-00000-0

Profile for Smakprov Media AB

9789147019137  

Ritningsläsning och mätningsteknik Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-...

9789147019137  

Ritningsläsning och mätningsteknik Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded