Page 1

ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN - studieteknik och motivation på vägen

Marina Bergman Britt-Marie Israelsson


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38780 ISBN 978-91-44-12403-2 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015, 2018 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: kmlmtz66/Shutterstock Bilder på innehållssidor samt kapitelsidor: Julien Tromeur/Shutterstock Printed by Interak, Poland 2018


INNEHÅLL

1 Din resa!  7 Bokens upplägg  8 Skapa din egen bok  10 Övningar  11

2 Tänka nya tankar  13 Tänk med hjälp av frågor  15 Djupinriktat lärande  16 Att tänka och anteckna samtidigt  18 Tankekartor  19 Tänk innan du glömmer  22 Känna igen kontra att kunna  23 Att skapa nya vanor  24 Lästips  29 Övningar  29

3 Mål med utbildningen  33 Kunskap och förståelse  33 Färdigheter och förmågor  34 Värderingsförmåga och förhållningssätt  34 Lärandemål  36 Kognitiva förmågor  37 Att analysera och kritiskt granska  39 Förstå samband  43 Det egna ansvaret  44 Fusk och plagiering  46 Lästips  47 Övningar  48

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

3


Innehåll

4 Kompetens  51 Kreativitet och problemlösning  55 Brainstorming  59 Disneystrategin  60 Sex tänkande hattar  61 Problemlösning  62 Att arbeta självständigt  63 Lästips  64 Övningar  64

5 Motivation och uthållighet  67 Bara gör  68 Fokusera på en sak i taget  70 Ät, träna och sov  71 Sätt tydliga mål  72 Belöningar på gott och ont  73 Mindset  74 Lästips  78 Övningar  78

6 Självkännedom  81 MBTI – vad är du för en typ?  81 Vad ger dig energi?  82 Fakta eller idéer?  83 Objektiv eller subjektiv?  85 Strukturerad eller spontan?  86 Sammanfattande ord om MBTI  87 Intelligent på olika sätt  87 Mitt sätt att lära  90 Lästips  93 Övningar  93

4

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


Innehåll

7 Minnet  99 Arbetsminnet  99 Långtidsminnet  101 Skapa kopplingar med hjälp av bilder  103 Gör en bildberättelse  105 Skapa en minnespromenad  106 Skapa kopplingar med hjälp av ord  108 Minne och stress  108 Lästips  110 Övningar  110

8 Konsten att planera  113 Överblick  114 Förberedelse  114 Tydliga mål  115 Tidsbestämma studiepassen  116 Prioritera  117 Lästips  119 Övningar  119

9 Att läsa kurslitteratur  123 Förbered dig innan du läser  125 Läs aktivt med reflekterande frågor  126 Ha tålamod  128 Förmågan att läsa bortom orden  129 Att läsa vetenskapliga artiklar  130

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

5


Innehåll

10 Akademiskt skrivande  135 Förstå den akademiska strukturen  136 Utveckla din skrivkompetens  137 Skriv för att lära  138 Hänvisa till källor  139 Referera med skärpa  141 Skriv med egna ord  142 Väv ihop din text  144 Snygga till det på slutet  148 Lästips  150 Övningar  151

11 Muntlig presentation  153 Känn din publik  154 Förbered dig väl  154 Väck intresse  155 Säg det du ska säga  155 Hjälp publiken  156 Det är okej att vara nervös  157 Avsluta tydligt  158 Lästips  159 Övningar  159

12 Min kompetens  161 Övningar  163

Slutord  169 Lista över läs- och lyssnartips  171 Lista över övningar  173 Referenslista  175 Sakregister  179

6

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


KAPITEL 3

Mål med utbildningen

”Hur vet jag vad som är viktigt?” ”Hur ska jag veta vad det är jag ska lära mig?”

Det är bra frågor att ställa sig. Som tur är finns det en hel del dokument som hjälper dig under resans gång. Högskolan är en statlig myndighet som styrs av högskolelagen och högskoleförordningen.1 Varje utbildningsprogram har formulerade examensmål där det framgår vad det är du ska lära dig och därmed kunna när du är klar med din utbildning, och målen beskrivs med dessa rubriker: • Kunskap och förståelse

• Färdigheter och förmågor

• Värderingsförmåga och förhållningssätt

Kunskap och förståelse Initialt tänker nog många av oss att kunskap handlar om att veta en massa saker om något, att kunna fakta om något, och visst är det så: kunskap börjar med fakta. Det finns mängder med frågesporter och spel där just faktakunskap efterfrågas. Allt från vem som regisserade en viss film eller vilken benämning ett grundämne har till vem som vann nobelpriset i litteratur ett visst år eller vilken färg det var på kopplet en hund hade på sig på en viss vinylplatta. Men kunskap kan utvidgas till att jag får förståelse för något. Att jag förstår något på ett djupare plan och därmed förstår hur något 1  Se Universitetskanslerämbetets hemsida, www.uka.se.

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

33


3  Mål med utbildningen

hänger ihop eller vilka konsekvenser något kan få. När det gäller examensmålen handlar kunskap och förståelse om att du förväntas ha kunskap och förståelse inom ditt ämnesområde när du är klar, vilket är ganska självklart. Det handlar om att du ska kunna redogöra för fakta, terminologi, teorier, modeller och begrepp inom ditt område, visa att du kan och förstår detta. Du förväntas också ha en fördjupad kunskap inom något delområde.

Färdigheter och förmågor En annan form av kunskap är att jag har förmåga att göra något. Det vill säga att jag kan omsätta mina teoretiska kunskaper i praktiken, som att programmera, budgetera, bygga nätverk, utveckla nya energikällor, lösa ekvationer, undervisa, vårda och så vidare. Detta är exempel på färdigheter/förmågor som hör ihop med ditt ämnesområde. Men färdigheter och förmågor kan också vara generella och då handlar det om att jag kan diskutera en komplex frågeställning eller att jag kan förklara en invecklad teori på ett sätt så att någon som inte har samma kunskap ändå förstår vad som menas. Det kan också innebära att jag kan reflektera över, vrida och vända på, kritiskt granska och värdera fakta och utifrån det lösa problem. Det kan vara att jag har förmåga att kommunicera så att mottagaren förstår exakt det jag vill förmedla, att jag kan uttrycka egna åsikter och ståndpunkter eller att jag kan argumentera för något men också bemöta andras argument. Det kan också vara att jag kan samarbeta med människor med olika bakgrund och kunskap, eller arbeta självständigt. Det är viktigt att du förstår att detta som kallas för färdigheter och förmågor är en form av kunskap du förväntas utveckla under din studietid.

Värderingsförmåga och förhållningssätt Det här är ytterligare en form av kunskap du förväntas utveckla under din studietid och det handlar om att du kan värdera din kunskap och förstår vad den kan användas till. Det innebär också att du förstår vilken ny kunskap du kommer att behöva tillägna dig och att du har förmåga att lära. Helt enkelt att du lärt dig att lära. Här nedan ser du hur examensmålen är formulerade för en generell kandidatexamen. Innehållet i examensmålen är nationellt övergripande 34

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


3  Mål med utbildningen

desamma oavsett utbildning, men det kan finnas vissa tillägg på respektive utbildning. Sök gärna upp din egen utbildning och titta på examensmålen, så att du tydligt ser vad det är du ska lära dig. Du som läser fristående kurser och plockar ihop din egen utbildning kommer också att nå dessa examensmål då alla kursplaner är de som realiserar examensmålen i form av lärandemål, vilket vi kommer till snart.

Tabell 3.1  Examensmål för en generell kandidatexamen (3-årig utbildning).* Kunskap och förståelse

Färdighet och förmåga

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Visa kunskap och förståelse • Visa förmåga att söka, samla, • Visa förmåga att inom inom huvudområdet för värdera och kritiskt tolka huvudområdet för utbildningen. relevant information i en utbildningen göra • Visa kunskap om tillämpliga problemställning. bedömningar med hänsyn metoder inom området. • Visa förmåga att kritiskt till relevanta vetenskapliga, • Fördjupning inom någon del diskutera företeelser, samhälleliga och etiska av området. frågeställningar och aspekter. • Orientering om aktuella situationer. • Visa insikt om kunskapens forskningsfrågor. • Visa förmåga att självständigt roll i samhället och om identifiera, formulera och människors ansvar för hur lösa problem. den används. • Visa förmåga att genomföra • Visa förmåga att identifiera uppgifter inom givna sitt behov av ytterligare tidsramar. kunskap och att utveckla sin • Visa förmåga att muntligt kompetens. och skriftligt redogöra för information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. • Visa förmåga att diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. • Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. *

Se högskoleförordningen, Bilaga 2. Examensförordning. www.uka.se

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

35


3  Mål med utbildningen

Lärandemål För att göra din utbildning hanterbar är den uppdelad i olika kurser, och varje kurs har en kursplan. Det är ett juridiskt bindande dokument som beskriver de regler som gäller för kursen och där finns rubriker som syfte, lärandemål, innehåll, undervisning och examination. Det är i lärandemålen du mer konkret hittar vad det är du ska lära dig, vad som är viktigt. På så sätt är kursplanen ett dokument som är till för att skydda dig som student. När kursen är slut är det dags att testa dina kunskaper genom examination och en kurs får enbart examineras mot de lärandemål som är angivna i kursplanen. En kurs kan ha ett eller flera examinationstillfällen och de vanligaste formerna för en examination är: salstentamen, hemtentamen, muntlig tentamen, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), seminarium, examensarbete, laboration, projektrapport, fältstudierapport, uppsats, promemoria (PM), övning, obligatorisk närvaro och inlämningsuppgift. Varje examinationsform kan i sin tur se olika ut beroende på kurs och vilken lärare som ansvarar för kursen. Men en examination är alltid kopplad till lärandemålen i kursplanen. Det är mot dem man examineras och testas på sina kunskaper. Det är därför viktigt att lära sig att förstå vad lärandemålen betyder. Nedan följer några exempel på lärandemål från olika kurser och program. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: • beskriva vad företag och företagsekonomi är

• översiktligt redogöra för hur den nordiska elmarknaden fungerar

• förklara samband mellan sjukdomarnas symtom och förlopp utifrån

patofysiologiska förändringar

• samla in och analysera kvalitativa och kvantitativa marknadsdata

• planera, utföra och redovisa ett projektarbete i samarbete med andra

studenter • tillämpa ett reflekterande förhållningssätt på sitt eget lärande • självständigt och kritiskt analysera, tolka och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar • värdera och kritiskt bedöma vetenskapliga texter samt argumentera för dessas relevans i aktuellt uppsatsarbete • visa förmåga att muntligt och skriftligt presentera slutsatser och metoder, språkligt korrekt och på trovärdigt sätt. 36

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


3  Mål med utbildningen

Kognitiva förmågor När du testas på din kunskap vill vi i den akademiska världen många gånger se vad som hänt i ditt huvud – det låter kanske lite konstigt, men vi vill se vad som hänt med de fakta och den information som du tagit till dig och bearbetat till kunskap, till din egen kunskap. Vi vill se att du förstår något på ett djupare plan genom att du exempelvis visar att du kan analysera något och dra slutsatser eller genom att tillämpa en teori i ett nytt sammanhang. Det är inte helt enkelt att mäta kunskap eftersom den i många fall är mångfacetterad och svårfångad. Men det är något som högskolan måste göra då du examineras och får högskolepoäng för avklarade kurser som leder till en examen. Att i en text rada upp meningar, som i sig är korrekta, räcker inte alltid som bevis för att du har den kunskap som efterfrågas, eftersom det inte per automatik visar att du förstår något på ett djupare plan. Det visar att du har kapacitet att minnas ett visst antal ord i rätt följd. Och det är något annat. Högskolestudier handlar om att tillägna sig mängder med nya teoretiska kunskaper och ibland ska du kunna återge korrekta fakta, men en stor del av lärandet handlar om att utveckla kognitiva förmågor, det vill säga hur vi hanterar information och kunskap med hjälp av vårt tänkande på olika sätt. Varseblivning, minne, begreppsbildning, resonerande och problemlösning är exempel på kognitiva förmågor.2 Metakognition är också ett begrepp som är bra att känna till. Då handlar det om hur jag tänker om mina egna tankar. Att tänka om tänkandet, om min förmåga att stanna upp och reflektera om mina egna tankar och tolkningar.3

Du är här för att tillägna dig en mängd ny kunskap, men kanske lika mycket för att etablera ett nytt sätt att förhålla dig till kunskap. På nästa sida finns en lista med verb som ofta förekommer i lärandemålen i kursplanerna. Till dessa verb finns också förslag på vad de kan innebära eller betyda. Läs igenom dem noga och fundera på vilken betydelse de har för det du ska lära dig. För de har betydelse för vad du förväntas visa att du kan om något. De anger vilken nivå av kunskap och förståelse som efterfrågas. 2 www.ne.se 3 Nilsonne, Mindfulness i hjärnan.

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

37


3  Mål med utbildningen

Diskutera gärna detta med dina kurskamrater och titta tillsammans på hur lärandemålen är formulerade på era kurser. Tabell 3.2  Verb kopplade till olika kunskapsnivåer/kognitiva färdigheter.

Beskriva

Att återge information och fakta. Att redogöra för de väsentliga egenskaperna hos någon eller något i syfte att ge en helhetsbild. Inte nödvändigtvis i tidsföljd eller en specifik ordning.

Redogöra

Att göra en förklarande utläggning om exempelvis en teori, ett händelseförlopp, ett komplicerat förhållande eller något annat. Här ska det viktigaste presenteras.

Tolka

Att försöka förstå och förklara vad något betyder, vad någon säger eller gör eller något som händer. Det som tolkas kan vara lagar, teorier, forskningsresultat, dikter, handlingar.

Jämföra

Att bedöma något i förhållande till något annat. Det kan vara att jämföra teorier, idéer eller olika konsekvenser av något. Att visa på likheter och olikheter/skillnader.

Förklara

Att bena upp och utreda något så att det kan bli förstått på ett djupare plan. Att visa hur saker, företeelser, något hänger ihop. Det kan innebära att förklara exempelvis en princip, en teori eller en modell.

Sammanfatta

Att göra en kort beskrivning av något där det viktigaste finns med.

Berätta

Att återge något i tidsföljd eller orsaksföljd eller annan naturlig ordning, vanligtvis med avseende på händelseförlopp eller något liknande.

Tillämpa

Att omsätta något i praktiken. Kan vara att programmera, göra en budget, veta vilka frågor som ska användas i en undersökning, veta vilka formler som är relevanta för en viss beräkning, veta vilken metod som är bäst att använda i ett visst sammanhang. Lösa problem.

Reflektera

Att noga tänka igenom något. Att ägna en tanke åt något. Att begrunda, fundera över något, resonera fram och tillbaka, se saker, få syn på saker.

Diskutera något

Att presentera ett sakförhållande, visa på olika ståndpunkter, synvinklar, perspektiv, uppfattningar, åsikter m.m. Det handlar om att väga olika tankar, idéer, teorier och synpunkter mot varandra och förklara, argumentera för, resonera om varför det ena är bättre, mer relevant, än det andra. Å ena sidan och å andra sidan.

Resonera/föra ett Att diskutera förnuftigt och med vilja till samförstånd med någon, med tonvikt på resultat. resonemang

38

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


3  Mål med utbildningen

Analysera

Analys betyder sönderdelning. Att undersöka vad något består av. Det kan vara att bryta ner fakta och information i mindre delar för att se hur saker hänger ihop. Eller att se att de inte hänger ihop. Det handlar om att identifiera orsaker och verkan, dra slutsatser och finna bevis. Förstå vilka konsekvenser något kan få.

Värdera

Att bedöma värdet av något. Påtala för- och nackdelar. Att ta ställning för något. Presentera och försvara åsikter genom att värdera fakta och information. Bedöma idéers giltighet eller arbetens kvalitet utifrån ett antal kriterier.

Argumentera

Att övertyga mottagaren om sin egen uppfattning, eller någon annans. Att utgå ifrån sin tes och lägga fram argument för sin ståndpunkt.

Att analysera och kritiskt granska Nästan oavsett vad vi undrar över kan vi idag hitta svar några klick bort på vår mobil, padda eller dator. Om vi klickar runt märker vi att det kan finnas fler alternativa svar som verkar bra eller svar som är helt motstridiga. Och flödet av nyheter tar aldrig slut. I undersökningen Internet och svenskarna 20174 där tretusen personer i åldern från 11 år och uppåt deltog, fick deltagarna i fri text nämna sina tre främsta informationskällor på nätet. Totalt nämndes över tusen olika källor. Google var överlägset störst med 57 procent. Därefter kom Wikipedia med 31 procent och sedan Facebook med 10 procent. Deltagarna fick även i fri text nämna sina tre främsta nyhetskällor på nätet. Totalt nämndes över 950 olika källor. Aftonbladet var den främsta källan med 46 procent, därefter kom Dagens Nyheter med 21 procent och sedan Sveriges Television, SVT, med 18 procent. Men hur ska vi kunna värdera all information? Hur ska vi kunna veta vad vi ska tro på? Vad som är sant? Ibland hänvisas till forskning eller vetenskap för att försöka övertyga oss. ”Vetenskapliga studier har hittat ett samband mellan …” ”Forskning visar att …” ”Vetenskapliga undersökningar har upptäckt att …” 4 www.soi2017.se

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

39


3  Mål med utbildningen

Men vad innebär det att något är vetenskapligt? Vad krävs för att få kalla något för vetenskapligt?5 • Vetenskaplig kunskap är systematiskt framtagen kunskap. Forskare

söker medvetet få kunskap om/svar på en uttalad problemformulering.

• Vetenskaplig kunskap grundar sig alltid på empiri, det vill säga på fakta/

material som samlats in på något sätt.

• Vetenskap handlar alltid om medvetna val av perspektiv. Ett perspektiv

är alltid en begränsning men just därför ger det en möjlighet till tolkning och förståelse. Men man får aldrig glömma bort att ett perspektiv är en begränsning och därför aldrig kan göra anspråk på att vara allomfattande. • Vetenskapliga undersökningar måste vara möjliga att göra om flera gånger med ungefär samma resultat, för att vara trovärdiga. • Vetenskapliga undersökningar måste kunna utsättas för kritisk granskning och prövning av andra. Det är därför vetenskaplig forskning alltid redovisar hur man samlat in sin empiri, hur man gjort sin analys, presenterar alla resultat som kommit fram och också är tydlig med vilket perspektiv som råder. Ett av de bärande målen med högskolestudier är att utveckla förmågan att analysera och kritiskt granska. Men vad innebär det i praktiken? Ordet analys betyder sönderdelning. Att analysera innebär att undersöka och bryta ner fakta och information i mindre delar för att få mer klarhet. Vi analyserar för att kunna identifiera orsaker och verkan. För att kunna dra slutsatser och finna bevis. För att förstå och kunna visa på vilka konsekvenser något kan få. Att analysera kan också innebära att man får klarhet i att något inte hänger ihop, att det inte finns någon förklaring. Att analysera hänger nära samman med att tolka, problematisera, kritiskt granska och att värdera/utvärdera något. Alla delar går mer eller mindre i varandra och sker i ett ständigt pågående växelspel. Men hur gör man då? Även här handlar det om att ställa frågor till det material du bearbetar. Frågor som utmanar de fakta och den information

5  Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.

40

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


3  Mål med utbildningen

du ställs inför. Att bli bra på att analysera kräver skarpsinne, nyfikenhet, tålamod och förmåga att se bortom det uppenbara. Under din studietid kommer du att få möjlighet att träna på allt det här. Exempelvis genom att: • analysera/tolka vad du ska göra i en examinationsuppgift

• analysera/tolka, kritiskt granska och problematisera teorier/modeller • analysera/tolka och kritiskt granska, problematisera och värdera/

utvärdera forskningsresultat

• analysera/tolka och kritiskt granska, problematisera och värdera/

utvärdera resultat från undersökningar, beräkningar eller experiment du själv gör.

Du kommer troligen också att analysera/tolka vetenskapliga texter inom ditt område under din studietid. För att hjälpa dig att komma igång med analytiska frågor hittar vi här på en undersökning. Vi låtsas att en forskargrupp sökt svar på följande frågor: • Hur kan 14-åringars idrottande se ut?

• Vilka orsaker kan spåras till att inte alla 14-åringar idrottar regelbundet? • Vilka blir konsekvenserna av att inte alla 14-åringar idrottar

regelbundet?

Den påhittade undersökningen ger oss möjlighet att träna på att analysera, tolka, kritiskt granska och problematisera de resultat som forskarna presenterar. Vi presenterar inte några påhittade forskningsresultat här. Du får använda din fantasi och låtsas att de finns. Var kreativ! Här ger vi exempel på frågor och tankegångar som hjälper dig att analysera, tolka och problematisera de (påhittade) resultat som presenteras: • Hur har forskarna samlat in sin empiri? Genom observationer,

intervjuer eller enkäter med färdiga svarsalternativ? Vad tror jag det får för betydelse för resultatet? • Frågade man enbart 14-åringarna? Eller också deras föräldrar? Vad skulle det i så fall kunna innebära för de resultat man kommit fram till? • Om det var enkäter – hur såg de färdiga svarsalternativen ut? Tycker jag att något svarsalternativ saknas?

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

41


3  Mål med utbildningen

• Hur många 14-åringar ingick i studien? Räcker antalet 14-åringar som

deltog för att kunna generalisera resultatet? • Vilka 14-åringar var med i undersökningen? Hur blev de utvalda? Bodde de på landet? Bodde de i större städer? Vilka konsekvenser tror jag i så fall att det skulle ha för resultatet? Kan det förklara varför så många 14-åringar verkar spela basket? • Vilka är forskarna? Är de psykologer? Dietister? Sjukgymnaster? Lärare? Skotillverkare? • Vilken betydelse tror jag att forskarnas bakgrund och kunskap har för de resultat de kommer fram till? Vem har bett dem göra denna undersökning? Varför är de intresserade av att forska om det här? • Verkar de inte vara lite väl intresserade av hur många joggingskor 14-åringarna köper varje år? • Med alla dessa frågor – tycker jag fortfarande att det resultat forskarna presenterar är trovärdigt? Eller finns det problemområden där jag har skäl att vara kritisk till de resultat de presenterar? Som du märker går det att ställa hur många frågor som helst. Att träna sig i att analysera och att problematisera handlar om att vara nyfiken, tänka utanför boxen och ställa en mängd frågor till materialet. Vända ut och in på olika svarsalternativ. Se nya saker. Det är återigen att förhålla sig som House och hans kollegor. Du behöver vara en aning misstänksam och förstå att vissa saker och företeelser kanske inte alltid går att förklara så enkelt som någon gör gällande. Var uppmärksam på det som inte tas upp. Låt säga att flertalet av de 14-åringar som deltog i studien lever med enbart en förälder som har en låg inkomst. En sådan faktor skulle kunna förklara varför vissa av dessa 14-åringar inte idrottade lika mycket som andra, det vill säga av ekonomiska skäl, men som helt missats av forskarna då de inte efterfrågat den informationen när de samlade in sin empiri. Eller så valde forskarna medvetet bort ekonomi som en faktor utifrån att de var intresserade av att hitta andra förklaringar till 14-åringars idrottande.

42

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


3  Mål med utbildningen

Förstå samband När hjärtat slår fortare och man blir röd i ansiktet, då är man förälskad. Marta, 6 år

Då är morfar förälskad jämt. Tove, 5 år 6

Vi gör analyser bland annat för att vi vill kunna förklara något, varför något är som det är, och ett sätt att förklara är genom att ange ett samband. Barnen ovan har tänkt till och kommer med en i deras värld begriplig förklaring på ett fenomen. Men det här med samband är inte helt enkelt. Låt säga att en grupp forskare sökt svar på varför vissa människor får blåsor på sina fötter varje sommar. Personerna som deltar i studien får svara på frågor om blåsorna och hur de lever sina liv. Det vill säga, forskarna samlar in empiri och analyserar materialet och upptäcker att alla personer som ingår i studien dricker 5 öl i veckan. På nyheterna berättar man att forskare hittat ett samband mellan öldrickande och blåsor på fötterna. Stopp! Att hitta statistiska samband mellan olika företeelser kan vara enkelt om man vill göra det. Det kan användas i olika sammanhang i syfte att vilseleda dig. Stanna upp och tänk efter nästa gång du hör eller läser att man upptäckt ett samband av något slag. Tänk kritiskt och fundera på vad de egentligen säger. Handlar det om ett statistiskt samband eller om ett orsakssamband? Varför bor vissa människor i stora hus? Därför att det finns ett samband mellan storlek på hus och hur hög inkomst folk har. Här förklaras ett fenomen genom att visa på ett statistiskt samband. Men det innebär inte att inkomsten orsakar storleken på hus folk bor i. Varför får Kalle astmaanfall? Därför att Kalle är allergisk mot jordnötter. Varje gång Kalle kommer i närheten av jordnötter får han en allergisk reaktion i form av astma. Här förklarar du genom ett orsakssamband. Det innebär att företeelsen A (jordnötter) alltid följs upp av företeelsen B (astmaanfall). Det vill säga A orsakar B. Alltid. Ibland räcker det med att kunna förklara något genom att ange ett samband eller ett orsakssamband. Men ibland både vill och behöver vi 6  Levengood, M. & Lindell, U. (2007). Gamla tanter lägger inte ägg. Stockholm: Pocketförlaget.

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

43


3  Mål med utbildningen

också förstå varför något händer och sker på ett djupare plan. Om vi vill förstå varför Kalle fick ett astmaanfall just den här gången behöver vi ställa andra frågor. • Var Kalle omedveten/okunnig om att jordnötter är en ingrediens som

alltid ingår i just den maträtten han åt?

• Eller chansade han på att det inte skulle finnas några jordnötter i maten? • Eller glömde han fråga personalen på restaurangen?

• Eller visste inte den som serverade att det var jordnötter i maten?

• Eller fanns det ett missförstånd hemma om att maten inte innehöll

jordnötter?

Här finns tänkbara förklaringar i form av informationsbrist/kunskapsbrist – Kalle vet inte att maträtten flygande Jacob alltid innehåller jordnötter – Kalle kan inget om maträtter. Psykologiska faktorer – Kalle gillar att chansa och ta risker. Kommunikationsproblem – de pratar inte med varandra på restaurangen eller i Kalles familj. Exemplet visar att du kan förklara en händelse genom att ange dess direkta orsaker. Men för att förstå samma händelse på ett djupare plan krävs ibland att du använder inlevelseförmåga och fantasi. De flesta av oss kommer kanske inte att läsa forskningsrapporter till frukost varje dag. Men vår förmåga att kunna kritiskt granska och analysera kommer vi däremot alltid att behöva. Vi lever i en värld där mängden fakta och information ständigt växer och ny kunskap produceras i en rasande fart. ”Fake news” har blivit ett begrepp. Det kommer hela tiden att finnas företeelser där vi behöver tolka, analysera, granska kritiskt, värdera, ta ställning och fatta beslut kring den information vi tar del av. Så ser livet ut. Alla de frågor och tankegångar som vi tagit upp går att använda i de flesta sammanhang med lite fantasi. Prova får du se!

Det egna ansvaret Ett annat examensmål, och som finns på samtliga utbildningar, är att du under din utbildning ska utveckla din förmåga att arbeta självständigt. I det ligger att ta ett eget ansvar för det egna lärandet, och det kan man göra på många olika sätt. 44

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


3  Mål med utbildningen

Det händer att studenter ställer följande frågor till oss: • Måste jag köpa boken? • Måste jag läsa det här?

• Måste jag gå på alla föreläsningar?

• Måste jag vara med på seminarier och ställa frågor och diskutera? • Måste jag skriva en labbrapport, jag har ju gjort alla övningar? • Måste jag lämna in uppgiften i tid? • Måste jag …?

Vi svarar med en motfråga – skulle du ställa de här frågorna till din chef om du precis börjat på ett nytt jobb? • Måste jag läsa rapporten du skickade?

• Måste jag delta på alla avdelningsmöten? • Måste jag förbereda mig inför ett möte?

• Måste jag läsa rapporter och protokoll innan jag går på mötena?

• Måste jag vara delaktig på mötena och vara med och diskutera – räcker

det inte om jag sitter där?

• Måste jag skriva minnesanteckningar från mötet? • Måste jag lämna in budgetrapporten i tid?

Vi förstår att du ibland inte har möjlighet att vara med på allt. Men syftet med föreläsningar, seminarier, grupparbeten, labbar, inlämningsuppgifter, examinationer och litteratur är att du ska få möjlighet att träna på de färdigheter och förmågor som det är tänkt att du ska lära dig under din utbildning. Vi hör en del studenter resonera att det är bättre att sitta hemma och plugga istället för att delta på föreläsningar och seminarier som inte är obliga­ toriska. De tänker att de är effektiva, spar tid. Vi tror att de inte helt och hållet förstår syftet med föreläsningen, seminariet eller labbövningen, eller något annat. Dessa moment läggs in i din utbildning för att du ska få möjlighet att träna på att: diskutera med andra, höra andras åsikter, vara delaktig, tolka, ställa frågor, bidra med ditt perspektiv och dina tankar. Dina tankar, reflektioner, tolkningar och frågor är viktiga – även för att andra ska lära. Att diskutera med andra är ett av de bästa sätten att lära sig på. Att höra andras tankar, tolkningar och åsikter gör att du själv får några pusselbitar, som sedan gör att du själv förstår. Om du deltar i diskussioner lär du dig

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

45


3  Mål med utbildningen

också att lyssna på andra, att få förståelse för hur andra kan tänka och se på saker och ting. Du tränar också på att hävda ditt eget perspektiv, att argumentera för din ståndpunkt. Du utvecklar dina kommunikativa färdigheter och förmågor. Ge dig själv förutsättningar för att kunna lära, lyckas med dina studier, genom att delta på föreläsningar och seminarier och allt annat som är schema­lagt. Det finns där av en anledning. Se alla tillfällen som olika träningspass där du har möjlighet att träna och delta aktivt, sitt inte bara av tiden. Sätt upp konkreta mål för dig själv som att du ska bli bra på att diskutera, ställa frågor, argumentera, föra fram din åsikt och så vidare.

Fusk och plagiering Som student har du också en skyldighet att ta del av och följa de regler, anvisningar och föreskrifter som gäller för exempelvis examinationer och disciplinförseelser. Det går inte att skylla ifrån sig och hävda att man inte kände till regelverket ifall något blir ”galet.” Det blir lika tokigt som att hävda att jag inte visste att maxhastigheten på en sträcka var 70 km/tim där jag susade fram i 100 km/tim. Det håller inte. Det pratas en del om fusk och plagiering och du bör känna till vad det är och innebär så att du inte hamnar i en sådan situation av ren okunskap. I högskoleförordningen, kapitel 10, finns information om disciplinära åtgärder. Där finns följande information.7 Det finns fyra olika fall av disciplinförseelser som kan leda till disciplinära åtgärder: • försök till vilseledande när studieprestation ska bedömas – fusk

• om du stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet

inom ramen för utbildningen vid högskolan

• störande verksamhet vid högskolans bibliotek eller annan särskild

inrättning inom högskolan

• om du utsätter någon annan för trakasserier.

7 www.uka.se

46

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


3  Mål med utbildningen

Vanligast är att studenter anmäls på grund av det som kallas för fusk. Det är bra att känna till att det inte är något krav på att ”fusket” ska ha lyckats för att du ska kunna bli anmäld. Det räcker med att du förberett dig för att fuska, exempelvis haft med dig en fusklapp i avsikt att fuska. Exempel på fusk är att använda otillåtna hjälpmedel – det kan vara kalkylator vid en examination som inte tillåter det. Det kan vara att plagiera andras texter från internet eller att samarbeta på ett otillåtet sätt vid individuell examination. Att hjälpa någon annan att fuska betraktas också som fusk. Det kan vara att skriva upp en frånvarande person som närvarande på ett obligatoriskt moment. Eller att låta en student kopiera svar vid en examination. Åtgärder om man fälls i disciplinnämnden är avstängning eller varning. Urkund är ett webbaserat system för plagiatkontroll och används av flera högskolor i Sverige. Det är till för att upptäcka och förebygga plagiat. Det fungerar på så sätt att studentens text jämförs med källor som internet, förlagsmaterial och tidigare inskickat material. På Urkunds webbsida finns en antiplagiatguide. Den ger information om vad som kan anses som plagiat, men framför allt finns information om och tips på hur du undviker att skriva texter som kan ses som plagiat. Vi rekommenderar att du tittar i den för att vara helt säker på vad som gäller. LÄSTIPS Om lärande av Ference Marton och Shirley Booth. En bok som redogör för djup- och ytinriktat lärande hos högskolestudenter och deras förhållningssätt till sina studier. Varför vetenskap? av Ulf Bjereld, Marie Demker och Johan Hinnfors. Boken diskuterar vad vetenskaplighet är och varför det är viktigt. www.urkund.se. På webbsidan finns en sida för studenter. Där kan du hitta ”Plagiathandboken” som tar upp vad plagiering är och hur du ska göra för att undvika att hamna i en sådan situation.

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

47


3  Mål med utbildningen

FÖR FAT TAR ENS REFLEK T IONER Till min stora lycka var mitt första examinationstillfälle en hemtentamen. Vi skulle få frågor och ha en hel vecka på oss att skriva och vi fick ha all litteratur till förfogande när vi skrev. Ha, hur svårt kan det vara? tänkte jag glatt. På kursen hade vi haft litteratur på cirka 2 000 sidor. Examinationen innehöll endast tre frågor, som jag absolut inte förstod, hur mycket jag än försökte. Vad göra? Jo jag skrev och jag skrev och jag skrev. Och så skrev jag lite till. Och lämnade in 29 sidor. Min förhoppning var att något av det jag skrivit skulle vara rätt. Efter några dagar gick jag förbi min institution och lärarassistenten som rättade examinationerna ropade på mig. Hon skrattade och sa: ”Marina, vad har du gjort? Du har ju nästan skrivit en bok, eller i alla fall ett kompendium, och sammanfattat all litteratur på kursen. Det är bra skrivet, men det var inte det du skulle göra. Du skulle svara på tre frågor, det som efterfrågades, inte sammanfatta all litteratur.” Vi pratade en stund och jag insåg att jag inte hade en aning om vad det var för skillnad på att beskriva, redogöra för, förklara och analysera. Jag hade läst litteraturen och skrivit i hopp om att något skulle vara ”rätt”. För mig blev det en viktig lärdom där jag insåg att jag först behövde analysera och tolka uppgiften, försöka förstå vad som efterfrågades i examinationen, och efter det skriva och hålla mig till det. Inte svara på något annat, inte fladdra iväg och skriva om något bara för att jag ville visa att jag kunde något. Jag förstod att om jag skrev om något som inte efterfrågades visade jag samtidigt att jag inte förstått uppgiften. Och jag lärde mig att detta att tolka själva examinationsuppgiften är en del av själva examinationen.

Övningar ÖVNING 3A: EX AMENSMÅL PÅ MIN UTBILDNING

Sök fram examensmålen för just din utbildning. Titta igenom dem och formulera med egna ord vad det är du ska kunna, vara bra på, när du är klar med utbildningen. Gör en tankekarta, eller skriv en lista. Gör det som tilltalar dig och sätt upp den i badrummet så att du ser den varje dag. Då påminns du om vad det är du ska lära dig, ha fokus på! Du kan också skriva ner dina formuleringar i din bok.

48

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r


3  Mål med utbildningen

ÖVNING 3B: E T T KONTR AK T – DE T HÄR LOVAR JAG MIG SJÄLV

Ta fram din anteckningsbok. Det är du själv som satsar energi, tid och pengar på att du ska lära dig så mycket som möjligt under din studietid. Skriv ett kontrakt med dig själv om vilka spelregler som gäller, vad du förväntar dig av dig själv. Ange hur mycket tid du ska lägga ner på studierna. Konkretisera vad du ska lära dig och hur du ska förbereda dig. Beskriv hur självständig du ska vara. Beskriv hur du ska motivera dig att vara uthållig fast det ibland är tufft och det du ska lära dig är svårt och hur du ska se till att du mår bra. Här ska du bara koncentrera dig på din egen insats, inga krav på lärare och kurskamrater. Har du svårt att formulera dig kan du låtsas att du betalar studierna för någon annan och därmed skriver vad du förväntar dig för motprestation av personen i fråga i form av hur den ska förhålla sig till sina studier. Du kan göra övningen som en punktlista eller som en tankekarta. Sätt upp den på en synlig plats så att du ser den ibland. Som en påminnelse. ÖVNING 3C: ANALYSER A INFORMATION OCH NYHE TER

Den här övningen handlar om att stanna upp och tänka efter en stund när du hör, ser eller läser om något. Det kan till exempel vara att det är farligt att dricka mjölk, att det finns en koppling mellan att begå brott och hårfärg, att man lär sig bäst om man studerar på nätterna. Eller att någon delar en länk till en artikel som säger sig ha svaret på hur man blir rik på en månad. Stanna upp och ställ dig frågor på samma sätt som vi gett exempel på i kapitlet. Här är en checklista för att friska upp minnet. • Vad har de kommit fram till?

• Handlar det om ett samband?

• Är det ett statistiskt samband eller orsakssamband? • Vem har gjort undersökningen och varför?

• Vilka var med i undersökningen och hur gjordes urvalet? • Hur genomfördes undersökningen? • Verkar det som sägs/skrivs rimligt?

• Finns det något att vara skeptisk över? • Är resultaten rimliga?

©  F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

49


Marina Bergman (t.v.) är beteendevetare och har arbetat med introduktion av nya studenter på Mälardalens högskola sedan 2002. Britt-Marie Israelsson (t.h.) är energiingenjör och har arbetat som lärare, studierektor samt studieoch karriärvägledare på Mälardalens högskola, 1992–2017. Fler än 6 000 studenter har gått deras kurs i studieteknik.

ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN - studieteknik och motivation på vägen Läser du din första termin på högskolan? Den här boken är till för dig. Den beskriver vad du förväntas lära dig på högskolan, men erbjuder också konkreta verktyg och tips på hur du lyckas med dina studier. Exempel på frågor som boken tar upp är: • Hur lär jag på bästa sätt? • Hur skapar jag goda studievanor? • Hur läser jag kurslitteratur? • Hur blir jag bra på att planera? • Hur gör jag för att analysera och kritiskt granska? • Hur behåller jag koncentrationen när jag läser? • Hur kan jag påverka min motivation? • Hur tränar jag och förbättrar mitt minne? Denna andra upplaga är omarbetad, och utifrån studenters återkoppling har författarna utvecklat resonemangen om vanor, mindset, uthållighet och snabba belöningskickar som ibland stjäl för mycket av vår tid. Boken vänder sig till nya studenter på högskolan, men kan även användas av gymnasieelever som en förberedelse inför högre studier.

Andra upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 38780

9789144124032  
9789144124032