3. Djurskydd
En brems ska dras åt lugnt, och inte alltför snabbt eller hårt, eftersom effekten då kan bli sämre. Korrekt utförd bremsning är normalt varken skrämmande eller smärtsam för hästen. Bremsen ska gärna hållas i viss rörelse, och efter avslutad bremsning bör nosen masseras en kort stund. Observera att bremseffekten kan variera mellan olika hästar. Tänk även på att en brems kan överföra smittämnen om den inte görs ren. Ibland har bremsen lagts på något av hästens öron. Detta avrådes på det bestämdaste, eftersom skador kan uppstå på örats muskler, brosk eller nerver.
3
Fördjupning
Bremsning
lering av Aß-fibrer medverkar till att hämma
Det har i ett arbete från 1984 framförts
fortledningen av nervimpulser i tunna smärt-
uppfattningen att bremsning är en form av
trådar (A∂ -och C-fibrer), s k ”konkurrerande
akupunktur. Man visade i försök att brems-
sensoriskt impulsflöde”. När Aß-fibrer stimu-
effekten försvagades när hästar behandlades
leras, t ex av bremsen, producerar och frisätter
före bremsning med naloxon, som har en mor-
nervsystemet självt smärtlindrande endorfiner,
finmotverkande effekt. Denna indirekta bevis-
som stimulerar hämmande nervceller i rygg-
föring kunde stödja antagandet att bremsning
märgens dorsalhorn. Detta i sin tur leder till att
leder till frisättning av kroppsegna endorfiner,
överföringen av smärtimpulsen blockeras.
som har en smärtlindrande effekt. I samma
Portteorin kan även förklara den positiva
studie visades även att när hästen bremsades
smärtlindrande effekten vid transkutan nerv-
ökade koncentrationen av i kroppen bildat
stimulering (TENS), se sid 30.
beta-endorfin, medan en förväntad ökning
Det är också tänkbart, enligt en annan
av hjärtfrekvensen vid smärtsam yttre retning
litteraturuppgift från 1994, att smärtlindring
uteblev.
vid bremsning kan erhållas via s k ”överordnad
Den nervfysiologiska bakgrunden till hur
kontroll” av överföring i ryggmärg och hjärna.
smärta kan lindras med icke smärtsam mekanisk
Området som representerar hästens nos och
retning kan förklaras av den s k portteorin. När
läppar i den beröringskänsliga hjärnbarken är
bremsen vrids om runt överläppen sker en mas-
ytterst välutvecklat i jämförelse med övriga
siv stimulering av impulsupptagande nervceller
kroppsdelar. Detta gör det möjligt att den
och av impulser i grova nervfibrer (Aß-fibrer),
massiva stimuleringen i hjärnan orsakad av
som förmedlar tryck, beröring och vibration
bremsen kan hämma smärtimpulser från resten
från det bremsade området till hjärnan. Stimu-
av kroppen att nå högre hjärncentra.
23
hastens.konv.1.s.01-60.IND 23
04-03-05, 14.53.02