9789127422322 by Smakprov Media AB

Fördel 2 Svens ka som andraspråk för unga nybör jare

Lärarhandledning Monica Gudomlund Maria Ramsby Guillemain

Natur & Kultur

I nn e håll Förord

Kapitel 1–10

Facit till övningsboken

213

Facit till kopieringsunderlagen

227

Inspelningsmanus till Lyssna!

234

Kapitel 1

Terminen börjar I kapitel 1 ”Terminen börjar” får eleven möjlighet att: • läsa olika texter om skolan Eleven får också kunskap om • ord som hör ihop med skolan • kunskapskrav och betyg • skillnaden mellan en ordlista, en ordbok och ett lexikon • vad en ordbok innehåller • hur man använder en ordbok för att få hjälp med stavning och ordförståelse • de praktisk-estetiska ämnena

TB s. 8–9

Terminen börjar Kapitel 1, Terminen börjar, inleds med en samtalsbild och en kort text. Börja lektionen med att prata om bilden på sidan 8 och vad ni ser. Ge eleverna samtalsstöd med öppna frågor för att föra samtalet vidare. Hjälp eleverna att utveckla sina svar, men ge dem tid att tänka igenom svaren först. Ibland kan det vara lättare att låta varje elev skriva ner sina svar innan ni pratar om dem i helklass. Exempel på frågor kan vara: ”Vad ser du? Var är personerna på bilden? Vad gör de? Vad håller personen i handen? Varför räcker personen upp handen?” Här kan man passa på att prata om fördelar och nackdelar med att räcka upp handen när man vill säga något. ”Finns det talsituationer där man inte behöver räcka upp handen? I vilka situationer är det bra om man räcker upp handen? Vad händer om ingen räcker upp handen under lektionen utan alla pratar rakt ut?” Kanske kommer eleverna på olika tillfällen när man brukar räcka upp handen, men ganska snart brukar någon associera till skolan. Stanna inte där utan låt eleverna utveckla sin fantasi genom att prata om det som inte syns på bilden; det ni inte vet. ”Hur många elever går det i klassen? Är det bara pojkar eller flickor som går där? I vilket land går eleverna i skolan? Hur gamla är de? Vad har de för ämne?” Eleverna kommer att ge olika svar så prata också om att när det gäller fantasi så finns inget rätt eller fel. Vi vet inte svaren på frågorna. En elev kanske tror att skolan ligger i Kenya, medan någon annan tror att det är en skola i Sverige. Lyssna lika mycket på båda eleverna och låt dem öva sig i att argumentera genom att du frågar: ”Varför tror du det?” Låt eleverna använda sina erfarenheter och berätta om hur skolan ser ut i de länder de kommer ifrån. Utgå ifrån deras svar och prata om t.ex. skolbyggnadernas utseende, elevantalet och könsfördelningen i klasserna, skoluniform eller inte, lärarens roll m.m. Samla elevernas förslag under två rubriker på tavlan: Vi vet … och Vi tror … Det hjälper eleverna att svara på fråga 1 på sidan 4 i övningsboken.

2 KAPITEL 1

Kopieringsunderlag 13 Verben som finns i rutan på sidan 23 i övningsboken återkommer på kopieringsunderlaget på sidan 31. Eleverna ska skriva de olika verbformerna på rätt ställen. Gå sedan tillsammans igenom vilket/vilka ord i meningarna som bestämmer vilket tempus det ska vara. Återkoppla till ert tidigare arbete med tidsuttryck och tempus. Extrauppgift: Låt eleverna skriva egna meningar där de använder samma verb.

Björnebyskolans fall och uppgång* Genre: Återgivande text – reportage Ett reportage är en journalistisk text som beskriver platser, händelser och människor. Journalisten har oftast befunnit sig på den plats som beskrivs. Texten ska vara saklig, även om den ofta är uppbyggd som en berättelse och skribenten får uttrycka sina egna åsikter. Språket har vanligtvis inslag av bildspråk som liknelser och metaforer och ibland kommer personerna som beskrivs i reportaget till tals. Detta visas genom att journalisten citerar det som sägs eller återberättar vad personerna har sagt. Ett reportage består av tre delar; en inledning, en fördjupning och en avslutning som knyter an till inledningen. Reportaget har en intresseväckande rubrik och oftast en ingress som kortfattat beskriver vad reportaget handlar om. Ett reportage skrivs vanligtvis i presens för att ge intryck av att skribenten är på plats och beskriver det hen upplever. Ofta använder man sig av syn, hörsel, lukt och känsel för att ge liv åt det man beskriver. I de flesta reportage finns foton och faktarutor för att förtydliga innehållet. Arbeta med genren Prata gemensamt om genren. Ta gärna med dig ett enkelt reportage från någon tidning eller tidskrift och gå igenom kännetecknen för ett reportage: rubrik, ingress, inledning, fördjupning och avslutning. Titta tillsammans på verben – ”vilket tempus är reportaget skrivet i?” (Presens) ”Varför?” (För att man ska känna att journalisten är på platsen.) Vid ett senare tillfälle kan du ta med några olika reportage där du klippt bort rubrikerna och ingresserna. Läs reportagen tillsammans och fråga eleverna vad de handlar om. Hjälps åt med att komma på en rubrik som passar till respektive reportage. Skriv tillsammans ingresser till reportagen. Sedan kan ni jämföra med originalrubrikerna och ingresserna. Diskutera likheter och skillnader. Ni kan göra likadant fast tvärtom genom att bara titta på rubrik, ingress och bildtexter och försöka komma på vad ett passande reportage skulle kunna handla om. Här får eleverna använda sin fantasi, men utgå ifrån det som ni har fått reda på i ingressen. ÖB s. 25

16 KAPITEL 1

Gör uppgift 1 på sidan 25 i övningsboken. Prata gemensamt om genren igen, se ovan. Återkoppla till kunskapskraven på sidan 17 och innehållsrutan på sidan 9 i textboken där det står att eleverna ska kunna läsa olika sorters texter.

TB s. 26–29 SPÅR: 27

Texten om Björnebyskolan på sidorna 26–29 i textboken är markerad med en stjärna, vilket betyder att den har ett ordförråd som ligger över elevernas egen språknivå, men med rätt stöttning kan nog de flesta arbeta med texten. Titta på hur rubrik, ingress, foton och faktaruta bidrar till förståelsen. Förklara att en ingress ska sammanfatta reportaget och väcka intresse för att läsa det. Läs reportaget och prata om innehållet. Förklara att man kanske inte förstår alla enskilda ord när det är en så här lång text, men att det viktigaste är att försöka förstå sammanhanget och textens syfte. Ord att prata om och slå upp: nedläggningshotat, verksamhet, lokal, bästa resultat, grannkommun, kaos, orsak, rabatter, hemvist, scen, klätterställningar, breder ut sig, utrustning, instrument, intensivt, kommunstatistik, sa upp sig, samlingssal, it-satsningen, rufsa sig i håret, skyldig, politiker, Skolverket, släppa fritt, redovisa

ÖB s. 25

Gör uppgifterna 2 och 3 på sidan 25 i övningsboken.

TB s. 9

Självbedömning Be eleverna läsa igenom varje punkt i ”innehållsrutan” på sidan 9 och fundera över vad de har lärt sig, samt hur de kan visa att de kan det som efterfrågas. Låt dem sedan arbeta med något av kopieringsunderlagen 14 och 15 eller båda. Kopieringsunderlag 14 På kopieringsunderlag 14, sidan 32, finns frågor som eleverna kan ställa till varandra för att de ska bli medvetna om vad de kan och vad de behöver öva mer på. Kopieringsunderlag 15 På kopieringsunderlag 15, sidan 33, kan eleverna kryssa i vad de kan och vad de behöver öva mer på. Använd detta som underlag för din undervisning.

KAPITEL 1 17

Kopieringsunderlag 9

Kapitel 1

Arbeta med ordbok Titta på ord och ordförklaringar på sidan 17 i övningsboken. Svara på frågorna i din skrivbok. 1 Varför står ”kikhosta” före ”kikna” i ordlistan? 2 Vilket ord betyder ”en smittsam barnsjukdom som gör att barnet hostar mycket”? 3 Hur tror du att orden ”kikhosta” och ”kikna” hör ihop? 4 Hur tror du att man gör om man ”kiknar av skratt”? 5 Vilka två förklaringar finns det till ordet ”kil”? 6 Att ”slå in en kil” är bildspråk. Om man vet vad en ”kil” är, tror du att man förstår vad uttrycket betyder om man aldrig har hört det förut? 7 Vad är ordet ”kila” för ordklass? 8 Det står att ”kila vidare” är ett vardagligt uttryck för att dö. Vad innebär det att det är ett vardagligt uttryck? 9 a) ”Killa” och ”kille” stavas nästan likadant. Vilket av orden är ett substantiv? b) Vilken ordklass tillhör det andra ordet? 10 Vad betyder ”killing”? 11 Vad är det för skillnad på ”kilo(gram)” och ”kilometer”? 12 Hur många ord finns det som börjar med ”kilo”? 13 Vilket är det första och sista ordet i ordboken på sidan 17 i övningsboken?

26 kopieringsunderlag

Kopieringsunderlag 11a

28 KOPIErINgSUNDErLAg

Kapitel 1

Kopieringsunderlag 14

Kapitel 1

Självbedömning Fundera på vad ni har lärt er i kapitel 1. Ställ frågorna till en kamrat.

1 2 3 4

5 6 7 8 9 10

Hur tycker du att en bra lärare ska vara? Vilka lov har vi i den svenska skolan? Vet du under vilka månader loven infaller? Kan du förklara hur läroplanen, kursplanen och kunskapskraven hör ihop med ditt betyg? Vad är det för skillnad på en ordbok, en ordlista och ett lexikon? Vad betyder alfabetisk ordning? Hur gör man om man ska skriva en lista med namn i alfabetisk ordning och två namn börjar på samma bokstav? Berätta vilka praktisk-estetiska ämnen du har i skolan. Ge exempel på vad du kan göra på sådana lektioner. Vad vet du om reportage?

32 kopieringsunderlag

Kapitel 6

Tillsammans är vi starkare I textboken kapitel 6 får eleven möjlighet att: • läsa olika texter som handlar om att påverka, till exempel en insändare Eleven får också kunskap om • Barnkonventionen, BRIS och Rädda Barnen • ord som hör ihop med ett klassråd • hur man skriver ett protokoll • riksdag och regering och valet • hur man skriver en insändare • ord som man kan använda när man vill argumentera och påverka

TB s. 96–97

Tillsammans är vi starkare

ÖB s. 90

Ta hjälp av uppgifterna 1 och 2 på sidan 90 i övningsboken för att prata om bilden på sidorna 96 och 97 i textboken. ”Vad ser ni på bilden? Vad gör ungdomarna? Vad står det på skyltarna? Vad tror ni att de vill? Hur gamla tror ni att ungdomarna är?” I uppgift 3 förklaras att ungdomarna på bilden demonstrerar. Förklara begreppet och jämför med begreppet protestera. (Demonstrera = vara med i en demonstration för att protestera mot något eller för att stödja något. Protestera = När man tydligt säger eller visar att man tycker att något är fel.) ”I vilka situationer kan man protestera/demonstrera?” Har eleverna varit med om någon sådan situation? Sett på TV? Läst om i tidningen? Om någon elev har varit med om en demonstration kan du ställa följande frågor: ”Varför demonstrerade ni? Hur gick det till? Vad hände?” Låt eleverna arbeta i par och göra uppgift 3. De ska skriva ner vad de tror att ungdomarna på bilden vill förändra. Diskutera sedan hur de kom fram till sina svar. Vad är det i bilden som får dem att tro som de gör? Låt eleverna i par fundera över vad de tycker är fel och som de skulle kunna tänka sig att demonstrera emot. Det kan vara något i skolan som är fel, där de bor eller i samhället i stort. Något som är viktigt för dem. Be dem skriva ner förslagen i sina skrivböcker och spara till uppgift 7 på sidan 106 i övningsboken. Förslagen kan fungera som ämnen till den insändare de ska skriva. I uppgift 4 ska eleverna fundera över uttrycket ”Ensam är stark”. Titta på rubriken till kapitel 6 Tillsammans är vi starkare och läs texten på sidan 96 i textboken och diskutera: ”Hur många tror ni är tillsammans på fotot? Vilka chanser har de att påverka? Finns det tillfällen när ensam är stark? Vilka, i så fall? Har eleverna liknande uttryck på sina modersmål?” Läs igenom ”innehållrutan” på sidan 97 i textboken. Vad känner eleverna redan till? Har de hört orden ”insändare”, ”Rädda Barnen”, ”BRIS” och

SPÅR: 85

KAPITEL 6 105

I uppgift 5 ska ni tillsammans i klassen skriva en egen insändare. Ni ska låtsas att ni är Ali och använda er av hans argument. ”Hur skulle hans insändare se ut?” Prata om vad som ska komma först, i mitten och sist i insändaren. Kom även fram till hur ni ska presentera era argument och bestäm er för en rubrik. Du skriver på tavlan och eleverna skriver i sina skrivböcker. Stanna upp då och då och läs högt det ni hittills har skrivit. Be eleverna komma med förslag på förändringar och förbättringar.

TB s. 114–115 Att skriva en insändare ÖB s. 104–107 ”Vilka insändare har ni redan läst/hört/skrivit?” (Fatimas, Alis, Ge oss gratis kort till simhallen, Förläng bibliotekets öppettider, sidan 101 i öb.) ”Varför SPÅR: 99 skrev någon de här insändarna? Vilket är syftet med de olika insändarna?” Arbeta med uppgifterna 1–4 i övningsboken på sidan 104 och gå sedan igenom elevernas svar. Rubrik ”Varför är det viktigt att rubriken är slagkraftig? Varför är det viktigt att den innehåller åsikten?” Vad tycker eleverna om rubrikerna på de insändare som ni redan har läst? Skriv en ny rubrik till Fatimas insändare (Uppgift 1, sidan 104). Inledning ”Vad är en inledning? Varför är det viktigt att man presenterar sin åsikt direkt?” (Uppgift 2) Dina argument I dialogen ”Vad tycker du?” gick ni igenom Alis och Paavos argument ett och ett. ”Vilka argument har Fatima?” (Uppgift 3) ”Var i texten hittar ni dem?” Presentera dina argument ”Vad innebär en argumenterande text? Varför är det viktigt att vara tydlig när man presenterar sina argument? Hur kan man göra för att presentera dem tydligt?” Avslutning ”Hur avslutades de insändare som ni har läst? Hur skulle Fatimas insändare se ut om hon upprepade sitt bästa argument som avslutning? Hur skulle den kunna se ut om Fatima istället gav sina läsare en uppmaning?” Gör uppgift 4 på sidan 104 i övningsboken. Arbeta mer med insändare ÖB s. 104–106 Ta med olika tidningar till skolan och låt eleverna läsa flera insändare. I uppgift 5 på sidorna 104 och 105 finns ett antal frågor att besvara. Kontrollera om insändarna följer den uppbyggnad som ni har läst om. ”Hur ser rubrikerna ut? Avslöjar skribenterna sina åsikter redan i inledningen? Är argumenten tydliga? Hur avslutas insändarna? Avslutas de på något av de sätt som ni har läst om eller finns det andra sätt att avsluta? Vilka signaturer har skribenterna använt?”

118 KAPITEL 6

Kopieringsunderlag 1a

Kapitel 6

Barnkonventionen Läs texten ”Barnkonventionen” på sidan 102 i textboken och svara på frågorna. Skriv i din skrivbok. Diskutera sedan svaren med en kamrat. 1 2 3 4 5

I barnkonventionen skriver man om barns rättigheter. Vad betyder ”rättigheter”? Hur länge har barnkonventionen funnits? Vad lovar ett land som skriver under barnkonventionen? Hur många regler (artiklar) finns det i barnkonventionen? Artikel 2 säger att alla barn är lika mycket värda. Vet du något tillfälle när ett barn har blivit diskriminerat på grund av sin hudfärg, sitt kön, sin religion eller sin sexualitet? (Har du varit med om någon situation eller läst om något i tidningen?) 6 I artikel 12 står det att vuxna ska lyssna på vad barn säger. Vem tror du vet bäst var ett barn ska bo om föräldrarna skiljer sig? Motivera ditt svar. 7 I artikel 28 står det att alla barn har rätt att gå i skolan. Är det så i alla länder? Ge exempel. 8 Vilken av de fyra artiklarna (reglerna) på sidan 102 tycker du är viktigast? Varför?

kopieringsunderlag 121

Kopieringsunderlag 2

Kapitel 9

Idiomatiska uttryck Idiomatiska uttryck = flera ord som tillsammans har en annan betydelse än vad orden har var för sig.

Arbeta tillsammans med en kamrat. Para ihop rätt idiomatiskt uttryck med rätt förklaring. Dra streck! Idiomatiska uttryck

Förklaringar

Aldrig i livet!

Oroa dig inte i onödan.

Att bygga broar.

Nu är det bråttom!

Toppen på ett isberg.

Att gå långsamt.

Den dagen, den sorgen.

Att vara av samma sort.

Dra alla över en kam.

Problemen är större än de ser ut.

Dra ihop sig.

Att skaffa nya vänner och kontakter.

Dra benen efter sig.

Något man vägrar gå med på.

Av samma skrot och korn.

Att vara engagerad.

Blommor och bin.

Att döma alla efter samma mall.

Att brinna för något.

Det börjar närma sig!

Nu brinner det i knutarna!

Frågor om sexualitet.

Finns det liknande uttryck på ditt modersmål? Skriv meningar där uttrycken passar. Skriv i skrivboken.

kopieringsunderlag 179

Kapitel 10

Vår miljö I textboken kapitel 10 får eleven möjlighet att: • läsa texter om vår miljö, bland annat en faktatext om atmosfären och klimatet Eleven får också kunskap om • ord som hör ihop med miljö • olika lässtrategier • hur man skriver en sammanfattning

Förförståelse: Vår miljö I Fördel 1, kapitel 10, behandlades bl.a. allemansrätten. Påminn eleverna om allemansrätten och vad den innebär, att man t.ex. får röra sig fritt i skog och mark men inte gå in på en privat tomt. Förbered lektionen genom att leta efter bilder som visar ordet ”miljö”. Välj några olika bilder som du tycker passar så att eleverna får en uppfattning om vad begreppet ”miljö” kan innefatta, till exempel bilder på skog, fält, berg, djungel och storstad. Visa gärna bilder från Sverige men också från andra delar av världen. Använd den tekniska utrustning som ni har tillgång till i klassrummet och sammanställ bilderna till ett bildspel. Låt rubriken på kapitlet Vår miljö inleda bildspelet så att eleverna ser hur rubrik och innehåll hör ihop redan nu. Fråga gärna eleverna i vilka sammanhang de har hört ordet ”miljö” tidigare. Finns det någon bild som de i så fall skulle vilja lägga till i bildspelet? Eleverna kanske har hört ordet ”arbetsmiljö” och vill lägga till en bild på sitt klassrum eller skolan. Prata om de natur- och miljöord som ni ser på bilderna som du har valt. Vilka naturord kan eleverna? Vilka är nya? Gör gärna listor med orden. Utgå till exempel från frågorna: ”Vad finns i skogen?” (träd, gräs, mark, djur, föda) ”Vad kan man göra där?” (vandra, gå, plocka bär, springa, leva) ”Vad finns i staden?” (människor, bilar, hus, trafik, affärer) ”Vad kan man göra där?” (bo, jobba gå, åka, handla). Tanken med listorna är dels att börja bygga ett ordförråd som hör ihop med kapitlet, dels är listorna bra att återkomma till för att prata om hur olika miljöproblem, som till exempel att slänga skräp på fel ställe och köra bil, påverkar vår miljö. Du kan också visa eleverna ett äpple och en plastflaska. Be dem fundera över vilket av föremålen som man kan slänga i skogen. Prata om vad som händer med äpplet respektive flaskan när man slänger det/den. Diskutera deras svar. Det här kapitlet passar perfekt för ett samarbete med lärarna i SO och NO.

KAPITEL 10 191

Kopieringsunderlag 1

Kapitel 10

Vad kan du göra för miljön? Läs texten på sidan 167 i textboken och svara på frågorna. Skriv i din skrivbok. 1 Vad betyder ordet återvinna? 2 Ge tre exempel på saker som man kan återvinna. 3 Förklara vad det innebär att man pantar något. 4 Vad kan man panta? Ge exempel. 5 Varför är det bra för miljön med återvinning? 6 Varför är det bra för miljön att byta kläder med en kompis? 7 Varför är det bättre för miljön att vi åker buss och inte bil?

Diskutera med en kamrat: Var ligger närmaste affär där man kan panta burkar? Var finns det en second hand-butik där ni bor? Hur tar du dig till skolan?

200 kopieringsunderlag

Kopieringsunderlag 6

Kapitel 10

Lässtrategier Läs om olika lässtrategier på sidorna 172 och173 i textboken. När ska du använda vilken lässtrategi? Fyll i tabellen med siffrorna 1 till 12. Sökläsa

Översiktsläsa

Djupläsa

Vilken lässtrategi använder du när du: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Vill förstå vad texten handlar om? Vill hitta en uppgift snabbt? Vill sammanfatta texten? Läser texten noga? Vill veta när t.ex. ett tv-program börjar? Läser texten flera gånger? Letar efter fakta? När du får frågan: Vad handlar texten om, tror du? Ska plocka ut det viktigaste i texten? Vill veta vad texten handlar om? Skriver ner viktiga ord och meningar från texten? Läser rubrik och ingress, tittar på bilderna och läser bildtexten för att förstå ungefär vad texten handlar om?

kopieringsunderlag 207

Facit till övningsboken Under flera svar i facit finns rubriken ”Förslag”. Under den rubriken hittar du exempelsvar på frågorna. Det kan finnas ett eller flera olika exempelsvar. Språket i svaren ligger ofta över den språknivå man kan förvänta sig av elever på den här nivån. Det är alltså inte tänkt att exemplen ska visa vad eleverna ska svara utan de ska ge dig en uppfattning om hur man skulle kunna svara på frågorna. Med de här exemplen, diskussioner och rätt stöttning kan du och eleverna arbeta er fram till ett svar som ni känner er nöjda med.

Kapitel 1 Terminen börjar

Läsåret

1 Förslag: Någon som räcker upp handen. En elev i skolan. Någon som vill säga något. En elev som vill ha ordet. 5 Uttrycken betyder att du har lite tid. 6 Ta god tid på dig! Uttrycket betyder: Du behöver inte stressa. Använd/Ta den tid du behöver. Kom i god tid till bion! Uttrycket betyder: Kom långt innan filmen börjar! Passa tiden! Uttrycket betyder: Kom exakt den tid vi har sagt.

1 De pratar om hur många lov de har på ett läsår. 2 Jo, men vi behöver våra lov.

Min klass 9C 2 a b c 3 a

Hur många elever går det i 9C? Hur många flickor och pojkar går det i 9C? Vad är några elever bra på? Vilka egenskaper har Fatma och Erik? Vad vill eleverna? Vad vill läraren? Att ha glimten i ögat betyder att man har humor, att man har lätt för att skratta. b Att det är högt i tak betyder att man får säga vad man tycker och tänker utan att någon blir arg.

Hur är en bra lärare? 2 a . I pratbubblorna: rättvis och sträng I texten: smart, tålmodig och hjälpsam 3 En bra lärare förklarar så att jag förstår.

En bra lärare lyssnar på sina elever men får också eleverna att lyssna.

En bra lärare älskar sitt jobb.

intressant

lycklig

tydlig

Fatima och Ali pratar om kunskapskraven 3 Du ska veta innan du får ditt betyg vilket betyg du kommer att få. 4 a Att läsa med flyt betyder att man läser i lagom takt, utan fel och utan att tänka på vad man gör. b Det är lättare att förstå vad man läser om man inte behöver stanna upp hela tiden. Då kan man koncentrera sig på innehållet i stället för på hur man gör. 5 a Förslag: Läsa mycket och ofta, läsa högt, lyssna på texter samtidigt som man läser för att lära sig hur olika ljud och ord låter. b Förslag: Lära sig fler ord, utöka ordförrådet. Lära sig synonymer och inte alltid använda samma ord. 6 a Förslag: Inledningarna blir längre och längre. Den första inledningen innehåller inga beskrivningar av vad hon ser och känner. I den sista inledningen finns beskrivningar, både av miljön och personen Anna. d Inledning 1 e Inledning 3

Ordbok, lexikon och ordlista 1 a I en ordbok finns oftast ord på ett språk. I ett lexikon är det alltid ord på två språk. b I en ordbok finns det alltid förklaringar till orden. Det gör det inte alltid i en ordlista. 2 a en ordbok b en ordbok eller en ordlista c ett lexikon

intresserad

facit 213