Kristin Bie Hur kan man tänka kring sitt arbete och sin yrkesroll, ensam och tillsammans med andra? Och på vilket sätt är denna re­ flektion viktig för oss och för arbetet? Det är utgångspunkten för den här boken. är en hjälp för lärandeorienterad reflektion. Den behöver inte läsas från pärm till pärm, utan den fungerar som en uppslagsbok med riktlinjer för hur re­ flektion kan bli ett stöd i din yrkesverksamhet.

Reflektionshandboken

Kristin Bie

”För att utveckla teoretisk och praktisk kunskap, liksom yrkes­ identitet, krävs reflektion över värderingsförmåga och förhåll­ ningssätt. I denna lättillgängliga och pedagogiska bok utreds vad reflektion är samt hur reflektion kan användas som stra­ tegi för aktivt lärande.”

Reflektionshandboken

Reflektionshandboken

Ingrid Johansson och Ingegerd Lindquist Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Översättning: Bo och Ethel Kärnekull Fackgranskning: Ingrid Johansson och Ingegerd Lindquist, Göteborgs universitet

Reflektionshandboken Kristin Bie

Innehåll Förord

5

1. Inledning

7

2. Vad är reflektion?

11

Kritiskt tänkande och vad reflektion   inte är Vad är syftet med reflektion? Vad är grunden för reflektion?

14 16 19

3. Riktlinjer för reflektion

23

När sker en reflektion? Reflektionsprocessen Analys Tolkning Utforska alternativ Förändra ditt handlande

24 26 45 51 57 58

4. Nödvändigt att sortera

63

Språket och användningen av ord Intentioner Förförståelse Känslor Empati

65 65 66 68 70

5. Reflektion under en skrivprocess

73

6. Reflektion tillsammans med andra

79

Etik m.m.

81

7. Dagbok och loggbok

85

8. Olika faser i lärandeprocessen

87

9. Vad är skillnaden mellan reflektions processen och reflekterad praktik?

91

10. Slutord

93

Källor

95

Kapi te l 1

Inledning Denna handbok är ämnad att vara ett hjälpmedel för reflektion inriktad på lärande. Du ska kunna använda den när du reflekterar över frågor som uppstår i din egen verksamhet, och när du vill veta hur du kan använda kunskaper och erfarenheter till att lära dig mera. Det är inte så lätt att arbeta med medveten reflektion på egen hand utan att ha några riktlinjer att hålla sig till, och utan att ha klart för sig vad som är målet med reflektionen. Det skiljer sig från person till person hur väl inarbetat eller medvetet det är att vara mottaglig för intryck och att kunna tänka igenom varför, hur och vad det är som sker. Min önskan är att ge dig några redskap du kan använda när du ska reflektera på ett medvetet sätt. Genom att arbe­ta med reflektion kan du • öva upp din förmåga att utveckla och integrera teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter

7

Kristin Bie • få kunskap och medvetenhet om hur du interagerar med andra personer • öva upp din förmåga att hantera känslor och reaktioner vid kontakten med andra personer.

På detta sätt kan du få vissa aha-upplevelser och förstå hur, när och i förhållande till vem och i vilka situationer du använder olika slags kunskaper och erfarenheter (Pettersen och Løkke, 2004). I Högskoleförordningen (1993:100) beskrivs till exempel angående sjuksköterskeutbildningen att högskolan ska utbilda studenterna att ”visa förmå­ ga att självständigt och i samverkan med ­patienten och närstående identifiera vårdbehov, upp­rätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, […] visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten”. Förmåga och vilja att förstå och reflektera över vad du gör i ditt arbete med patienten är därför en viktig aspekt av ditt arbete. Ett begrepp som ofta används är ”den reflekterande praktikern”. Den reflekterande praktikern är en yrkesutövare som tänker över vad han eller hon företar sig eller som ägnar tankarna åt hand8

Inledning lingen och den kunskap som är implicit i handlingen (Schön, 2001). Reflekterad praktik är ett grundläggande sätt att lära sig bli en kompetent yrkesutövare (Jasper, 2003). Lärande reflektion är systematisk och medveten, i motsats till den mer vardagliga reflektionen som knyter samman flödet av tankar med det som sker med dig och kring dig i ditt dagliga liv, utan att det ställer några speciella krav på dig (Bjørk och Bjerknes, 2003). Som studerande befinner du dig i en sociali­se­ ringsprocess; du är på väg in i en yrkesroll, exempelvis sjuksköterskerollen (Tveiten, 2003 svensk upp­laga). Under denna period rör du dig på två olika lärandearenor – lärosäte och verksamhets­ förlagd utbildning. Det är meningen att du ska använda dig av erfarenheter och kunskaper från båda dessa arenor för att förbättra och utveckla din egen praktiska kunskap och utforma din yrkes­ roll (Christiansen m.fl., 2004). När du befinner dig på lärosätet är det i regel teoretisk kunskap som står i förgrunden. Under verksamhetsförlagd utbildning koncentrerar du dig på att få praktisk yrkeserfarenhet. Reflektion hjälper dig att både förstå och använda de olika kunskapsformerna (Bjørk och Bjerknes, 2003). Att skapa en egen ­yrkesidentitet innebär att du identifierar dig med yrkesfunktionens mål, metoder, värderingar, ­tanke9

Kristin Bie och handlingsmönster. Reflektion över hur du ar­ betar och vilken slags kunskap du får från olika håll kan hjälpa dig i denna process och göra dig till en kritiskt tänkande och självständig yrkesutövare (Søndenå, 2004). I till exempel sjuksköter­skeutbildningen är reflektion en metod som är erkänd och flitigt använd för att knyta samman teori och praktik. Professionell vård och omsorg handlar om möten mellan människor. En sjuksköterskas personliga egenskaper är helt centrala för hur omsorgen upplevs av den mottagande personen. Genom reflektion kan du förstå vilka kunskaper du redan har och vilka du behöver. Du kan förstå ditt eget sätt att kommunicera på, vilken betydelse känslor har för ditt arbete och i samarbetet med kollegor och andra personer. Genom att du lär dig ett medvetet förhållningssätt till dina erfarenheter har du fått ett redskap för att lära dig att lära (Tveiten, 2003).

10

K api te l 2

Vad är reflektion? Många och olika saker kallas för reflektion. Därför är det inte alldeles enkelt att exakt definiera begreppet. Ett sätt att förklara vad reflektion är skulle kunna vara att säga att det handlar om att iaktta sig själv och sina reaktioner och samtala med sig själv om sina handlingar och om sina egna upplevelser (Grönquist, 2004). Men att reflektera över något är mer än att tänka på eller att samtala om något. Reflektion är en process som gör det möjligt för dig att upptäcka och lära dig något (Søndenå, 2004). Det rör sig om ett medvetet sökande efter förståelse av något som har en speciell betydelse för dig och din syn på hur du är en del av det som är viktigt för dig (Andersen, 2005). Egentligen betyder ”att reflektera” att ”återspegla något” eller att ”vända tillbaka till något”. Reflektion handlar om att föra tankarna tillbaka till, eller vända tillbaka till, något som du har tänkt tidigare. Det är nämligen inte bara det 11

Kristin Bie du gör, eller själva handlingen, som ska vara före­ mål för reflektion – då får du ingen insikt om hur du tänker när du utför en handling. Lärande reflektion innebär också medvetenhet om och uppmärksamhet på ditt tidigare tänkesätt och att ­förändra det till ett mera grundläggande tänkande för dig (Søndenå, 2004). Reflektion utgör ett slags sammanfattning av, eller fastställande av status över, egna eller andras idéer och tankar. Själva reflektionen kan ske mer eller mindre medvetet när du tänker, skriver eller talar med andra (Bjørk och Bjerknes, 2003). När du reflekterar är det meningen att du ska betrakta dig själv ”utifrån”. Genom att ”vara utanför” dig själv kan du observera och betrakta dig själv och dina handlingar. Det är som att betrakta sig själv i en spegel; du får en bild av ditt utseende och hur du rör dig. Samtidigt får du ett annat perspektiv på dig själv. Du kan se på dig själv med andra ögon och få en annan uppfattning om dig själv och dina handlingar än vad du hade tidigare. På det viset kan du förändra din förståelse och uppfattning av den situation du ser i spegeln eller reflekterar över. Det som du reflekterar över ska ha ett innehåll som du värderar och tar ställning till under reflektionsprocessen. Det handlar ofta om en handling 12

Kristin Bie Hur kan man tänka kring sitt arbete och sin yrkesroll, ensam och tillsammans med andra? Och på vilket sätt är denna re­ flektion viktig för oss och för arbetet? Det är utgångspunkten för den här boken. är en hjälp för lärandeorienterad reflektion. Den behöver inte läsas från pärm till pärm, utan den fungerar som en uppslagsbok med riktlinjer för hur re­ flektion kan bli ett stöd i din yrkesverksamhet.

Reflektionshandboken

Kristin Bie

”För att utveckla teoretisk och praktisk kunskap, liksom yrkes­ identitet, krävs reflektion över värderingsförmåga och förhåll­ ningssätt. I denna lättillgängliga och pedagogiska bok utreds vad reflektion är samt hur reflektion kan användas som stra­ tegi för aktivt lärande.”

Reflektionshandboken

Reflektionshandboken

Ingrid Johansson och Ingegerd Lindquist Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Översättning: Bo och Ethel Kärnekull Fackgranskning: Ingrid Johansson och Ingegerd Lindquist, Göteborgs universitet

Reflektionshandboken Kristin Bie