9789144108742

PlaceringsrĂĽdgivning Kunskap infĂśr Swedsec-licensieringen

Gabriel Oxenstierna

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32392 ISBN 978-91-44-10874-2 Upplaga 13:1 © Författaren och Studentlitteratur 2005, 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Pernilla Rosander Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 11 K apitel 1

Placerandets grunder 13

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9

Rekordintresse för placeringar i Sverige 13 Kom igång med placeringar! 14 Långsiktig avkastning 15 Ett säkert kort – ränta på ränta 18 Avkastning och risk 21 Avkastning och risk – den svenska riskpremien 23 Björnen sover, björnen är vaken … 25 Satsa på en vinnare? Satsa på diversifiering! 29 Vet du var dina pengar är? 32

K apitel 2

Risk kontra avkastning 37

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11

Drömmen om att slå marknaden 37 Ta risker? Ta risker! 39 Krydda med risk 41 Vad är din attityd till risk? 41 Standardavvikelsen 42 Vad är egentligen risk? 45 Riskjusterad avkastning – Sharpekvoten 48 Tid kontra risk 49 Diversifiering med hjälp av tiden 52 Diversifiering sänker portföljrisken 53 CAPM, alfa och beta 55

© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

3

Innehåll

2.12 2.13 2.14

Korrelationen påverkar diversifieringen 57 Geografisk diversifiering av portföljer 58 Strategisk allokering mellan aktier och räntor 59

K apitel 3

Makroekonomin och räntebildningen 65

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 3.13 3.14 3.15

et ekonomiska och finansiella systemet – introduktion 65 D Den ekonomiska politiken 66 Finanspolitik och konjunkturen 67 Penningpolitiken 69 Valutapolitik 71 EMU ändrar villkoren 72 Finansiellt sparande – bytesbalansen 74 Det finansiella systemet – kapitalmarknaden 75 Räntebildningen 76 Långa och korta räntor 76 Avkastningskurvan 78 Den viktiga reporäntan 79 Förväntningar om räntan 83 Vad är en normal nivå på räntan? 84 Internationellt samarbete 84

K apitel 4

Obligationer och andra ränteplaceringar 87

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10 4.11

Vad är en obligation? 87 De olika marknaderna för räntepapper 89 Avkastning och risker med räntepapper 91 Kreditrisk – rating och prissättning 92 Ränterisk – hur förändrar det värdet på obligationer? 95 Räntorna och obligationsmarknaden 101 Obligationens värsta fiende – inflation 102 Placera i obligationer 102 Nästan alltid säker, extra lönsam ibland 104 Likviditetsrisk och finanskris 105 Olika ränte- och avkastningsbegrepp 107

4

© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

Innehåll K apitel 5

Aktier 111

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 5.12 5.13 5.14 5.15 5.16 5.17 5.18 5.19 5.20 5.21 5.22

Aktier som folkrörelse 111 Aktier är riskkapital 112 Vilka rättigheter ger aktieägandet? 114 Ägande och makt i aktiebolag 114 Varför köpa en aktie? 116 Hur vet man att en aktie är en bra investering? 118 Vilken aktie är billigast: Nokia eller Ericsson? 120 P/E-tal 120 Vad är aktien värd? 121 Är börsen korrekt värderad? 123 Olika slags företag 125 Är aktier i stora företag en säkrare placering än aktier i små företag? 127 Vad behöver jag veta för att köpa en viss aktie? 128 En akties ’familjeliv’ – varifrån kommer aktien? 129 Aktiefamiljen – den vanliga stamaktien 131 ’Bastarden’ preferensaktien 132 Konvertibler 133 Tillökning i aktiefamiljen – splitt 134 Tillökning i aktiefamiljen – fondemission 135 Tillökning i aktiefamiljen – nyemission 135 Aktiens möjliga bortgång 136 Är återköp bra för aktieägarna? 137

K apitel 6

Börskunskap och värdepappershandel 141

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9

ad menas med värdepapper och var sker handeln med dem? 141 V Marknadsplatser och handelsplattformar 142 Börsens listor 144 Vad händer när man handlar aktier? 146 Obligationshandeln 147 Vad händer efter avslut? 147 Depå, investeringssparkonto eller Vp-konto? 149 Aktieutdelning 151 Gå på stämma? 152

© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

5

Innehåll

6.10 6.11 6.12 6.13 6.14 6.15 6.16 6.17 6.18 6.19

Teckna aktier i nyemission? 152 Fondemission, splitt eller uppköpserbjudande 153 Värdepapperslån – blankning 153 Avgifter och courtage 155 Börsbolagens informationsplikter 155 Handelsstopp 156 Marknadsövervakning 157 Aktieindex 157 Internationella index 161 Aktieinformation och börshumör 161

K apitel 7

Derivatinstrument och strukturerade produkter 163

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 7.10 7.11

Risksäkring, spekulation, arbitrage 164 Terminsmarknader 165 Handel med terminer 168 Optionens ekonomi 171 Handel med optioner 174 Aktieindexoptioner 176 Långa optioner 176 Strukturerade produkter – kapitalskyddat 180 Strukturerade produkter – icke-kapitalskyddat 186 Handel med strukturerade produkter 190 Garantifonder 191

K apitel 8

Fonder 193

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9 8.10

Fördelar med fonder 194 Fondlag och övrigt regelverk 195 Tar man en kreditrisk när man placerar i fonder? 201 Fondbolag och förvaringsinstitut 202 Placeringsbestämmelser och marknadsrisker 204 Ekonomisk fondinformation och fondrating 207 Fondavgifter 216 Olika slags fonder 218 Alternativa placeringar 224 Hedgefonder 227

6

© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

Innehåll

8.11 8.12 8.13

Börshandlade fonder 233 Placeringstips – finns det en förvaltareffekt? 236 Fondsparandets utveckling 239

K apitel 9

Privatekonomi och placeringsstrategier 241

9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8 9.9

Mot en bättre ekonomi 241 Vardagsekonomi – att planera sin ekonomi 242 Strategisk allokering – den långsiktiga placeringsstrategin 249 Taktisk allokering 258 Aktieanalys och trading 261 Hur handla aktier och aktiefonder? 263 Är det klokt att belåna sin portfölj? 264 Sparande över tiden – dynamiska strategier 266 Till sist, ytterligare några goda råd! 270

K apitel 10

Kundrelationen 273

10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7

Reglering av finansiell rådgivning 274 Kompetenskrav 276 Rådgivare eller försäljare? – den goda rådgivarseden 277 Hantering av kunders värdepappersaffärer 280 Rådgivningsprocessen 284 Information om kunden – dokumentationsplikt 287 Kundpsykologi och hantering av riskdimensionen i finansiell rådgivning 289 Information till kunden 290 Operativ risk 293 Klagomålshantering 294 Organisationer för konsumentskydd 295 Konsumenträtt 296 Investerarskydd och insättningsgaranti 297 Depå- och kontoavtal – grundläggande avtalsrätt 298 Belåning av värdepapper 303 Skuldebrev och borgen 304 Pantsättning av värdepapper 305

10.8 10.9 10.10 10.11 10.12 10.13 10.14 10.15 10.16 10.17

© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

7

Innehåll K apitel 11

Etik och normer i finanssektorn 307

11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 11.7 11.8 11.9 11.10 11.11 11.12

Etiken i fokus 308 Sundhet 313 Etisk kod – etiska riktlinjer 314 Integritet 315 Allmänna regler om anställdas värdepappersaffärer 320 Särskilda regler för anställda i värdepappersrörelse 322 Skatteupplägg 323 Lagen om åtgärder mot penningtvätt 324 Marknadsmissbrukslagen 327 Otillbörlig marknadspåverkan 330 Lagen om anmälningsskyldighet 331 Investeringsbedrägerier 333

K apitel 12

Regelverk och tillsyn av finansiella institutioner 335

12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6

Tillsyn – Finansinspektionen 338 Självreglering – branschorganisationer 340 Finansiella instrument 344 Marknadsplatser 344 Tillståndspliktig verksamhet i värdepappersinstitut 348 Verksamhetskrav för institut 350

K apitel 13

Orientering om lag och skatt 353

13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6 13.7 13.8 13.9 13.10 13.11

Lag och rätt 353 Våra domstolar 355 Äganderättsbegrepp 355 Förmyndare – förvaltning av barns tillgångar 355 God man och förvaltare 358 Äktenskapet 359 Arvsordningen 361 Testamente 364 Arvs- och gåvoskatt 364 Betalningsföreläggande och utmätning 365 Skuldsanering 366

8

© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

Innehåll

13.12 13.13 13.14 13.15 13.16 13.17

Konkurs 366 Det svenska skattesystemet i relation till placeringar och andra finansiella beslut 368 Beskattning av värdepappersaffärer 376 Deklarationer av skatt 380 Bosättning utomlands 381 Förmögenhetsbeskattning 383

K apitel 14

Orientering om socialförsäkring, pensionssparande och försäkringsförmedling 385

14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 14.6 14.7 14.8 14.9 14.10

Socialförsäkringssystemet 385 Pensionssystem och premiepensionssparande 386 Premiepensionen 389 Avtalspension – tjänstepension 391 Privat pensionssparande – pensionsförsäkring 395 Skatteförmåner av privat pensionsförsäkring 400 Förmånstagare 402 Kapitalförsäkring 403 Livförsäkringsteknik 406 Försäkring och försäkringsförmedling 408

Appendix 417 Länkar 417 Laghänvisningar 418

Sakregister 421

© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

9

KAPITEL 3

Makroekonomin och räntebildningen

3.1 Det

ekonomiska och finansiella systemet – introduktion

Alla som placerar pengar i marknaden behöver en grundläggande förståelse för hur det svenska och det globala ekonomiska och finansiella systemet fungerar. Varför? Av det enkla skälet att omvärldshändelser från tid till annan starkt påverkar värdet på våra placeringar. Vi får från tid till annan anledning att göra en taktisk (om)allokering utifrån det makroekonomiska läget, det vill säga att göra kortsiktiga justeringar i portföljen. Det kan till exempel handla om anpassningar till följd av vilket läge man befinner sig i konjunkturcykeln.

Det är också givande att lära sig mer om makroekonomin när man själv aktivt gör placeringar eller arbetar professionellt inom området.

I det här kapitlet förklarar vi en del grundläggande ekonomiska samband som kan bidra till att göra bättre placeringar. Om man förstår vissa centrala samband och globala trender blir det lättare att hantera den ekonomiska information vi ständigt översköljs med, och sätta den i sitt sammanhang.

Vad är det som får de finansiella marknaderna att gå upp eller ned? Det finns många orsaker, men en av de viktigaste är hur vår ekonomi utvecklas och styrs med den ekonomiska politiken. Då vi i ökande grad lever i en global ekonomi, så får vi inte begränsa synfältet till att enbart innefatta Sverige.

Hur utvecklas övriga Europa? Vad händer i USA? Om till exempel USA:s centralbank höjer räntan så påverkas inte bara den amerikanska ekonomin utan även den globala ekonomin, däribland börsen i Stockholm. Varför?

Det är en fråga som vi ska försöka besvara i detta kapitel. Först ska vi kort gå igenom de olika delarna i den ekonomiska politiken. Därefter följer avsnitt om finanspolitiken, penningpolitiken och valutapolitiken. © F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

65

3 Makroekonomin och räntebildningen

Därefter går vi igenom kapitalmarknadens uppbyggnad och lär oss mer om räntebildningen. Ett viktigt verktyg för att förstå vart ekonomin är på väg är avkastningskurvan vilket gör att vi måste förstå skillnaden mellan långa och korta räntor. I de sista tre avsnitten diskuteras Riksbankens påverkan på räntebildningen.

3.2 Den

ekonomiska politiken

Sverige har en marknadsekonomi med betydande inslag av statlig reglering.

Regering och riksdag bestämmer över finanspolitiken, dvs. intäkter och utgifter i statsbudgeten. Intäkterna består huvudsakligen av skatter medan utgifterna består av dels offentlig konsumtion och offentliga investeringar, dels transfereringar till medborgarna. Finanspolitiken påverkar direkt den egna privatekonomin. När inkomstskatt, egenavgift, moms, barnbidrag eller socialbidrag ändras märks det i plånboken.

Det är inte alltid staten lyckas att balansera budgeten – om det blir underskott tvingas man låna, oftast genom att Riksgälden säljer nya statspapper (emitterar obligationer). Det finns inget krav på att budgeten ska vara i balans under ett enskilt år, men däremot finns det ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn – se vidare avsnitt 3.4.

Om ekonomin stimuleras för mycket finns risk för inflation på grund av ’överhettning’ på olika marknader. Ett viktigt mål för den ekonomiska politiken är att ha en hög tillväxt utan skadlig inflation. En indikator på graden av tillväxt är BNP-utvecklingen, se figur 3.1.1 Riksbanken svarar för att hålla inflationen i schack med hjälp av penningpolitiken. Dess främsta instrument är räntan. Tillsammans ska finanspolitik och penningpolitik skapa en balans i den inhemska svenska ekonomin, en inre balans. Den sista komponenten i den ekonomiska politiken är valutapolitiken, som ska upprätthålla en yttre balans, bl.a. genom att se till att kronans värde är stabilt mot andra valutor. Om den ekonomiska politiken misslyckas får vi alla vara med och betala i form av högre arbetslöshet, lägre köpkraft och sämre socialt skyddsnät.

1 BNP betyder BruttoNationalProdukt och den består av summan av privat och offentlig konsumtion och investeringar samt nettot av utrikeshandeln.

66

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

3 Makroekonomin och räntebildningen 10 000

1 000

100

10

1

BNP. nominell

14 20

93

03 20

83

19

73

19

63 19

KPI

19

53 19

43 19

33

13

23

19

19

03

93

19

19

18

83 18

18

73

0

BNP. real

FIGUR 3.1 Nominella BNP-utvecklingen visar att en kronas nationalprodukt 1873 har vuxit till över 3 100 kr 2014. Samtidigt har inflationen urholkat detta, så att det reala värdet är cirka 60 kr år 2014. Logaritmisk skala.

3.3 Finanspolitik

och konjunkturen

Ett av syftena med finanspolitiken är att jämna ut svängningar i konjunkturen.

Konjunkturen är den rådande ekonomiska tendensen i landet vilken pekar på om det går bra eller dåligt i ekonomin. Konjunkturläget mäts genom att utvärdera utvecklingen av BNP och dess olika komponenter det vill säga konsumtion, investeringar, samt nettot av export och import. Den största och viktigaste komponenten i BNP är konsumtionen, särskilt den privata konsumtionen (cirka 50 procent). Välfärdslandet Sverige har även en stor offentlig sektor, vars konsumtion svarar för cirka 25 procent av BNP. Konsumtionen har därmed totalt cirka 75 procent av BNP. Men för ett litet exportberoende land som Sverige, med en exportandel som är hela 50 procent av BNP, är även allt som påverkar exporten av största vikt.

Man brukar ofta ställa upp de olika BNP-komponenterna i en så kallad försörjningsbalans. Den visar på vänster sida tillgången på varor och tjänster © F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

67

3 Makroekonomin och räntebildningen TABELL 3.1

Försörjningsbalans för Sveriges ekonomi 2014.

Tillgång

Användning

BNP

3 900

Konsumtion-privat

1 820

Import

1 600

Konsumtion-offentlig

1 030

Investeringar – fasta Summa tillgång

5 500

900

Export

1 750

Summa användning

5 500

i ekonomin; dels den inhemska produktionen (=BNP), dels tillskott utifrån genom importen. På höger sida visar den hur dessa tillgångar används i konsumtion, samt att en del läcker ut ur det inhemska ekonomiska kretsloppet via export, se tabell 3.1.

Försörjningsbalansen åskådliggör det ekonomiska kretsloppet och man kan även förstå hur staten kan påverka ekonomin genom att försöka påverka storleken på de olika kategorierna.

Under en högkonjunktur kan ekonomin behöva kylas av. Staten kan då till exempel höja skatterna för att sänka den privata konsumtionen och produktionen. Alternativt kan man sänka sina utgifter för offentlig konsumtion.

Man kan också välja att minska transfereringarna till hushållen, det vill säga de olika bidragen såsom barnbidrag, etc. Dessa tilltag är exempel på finanspolitiska åtgärder. Hushållen får då mindre pengar att konsumera för och risken för överhettning i ekonomin minskar.

DEN OFFENTLIGA SEK TORN HAR ET T ÖVERSKOT TSMÅL

Det finns ett i lag fastställt mål om att den offentliga sektorn ska ha ett sparöverskott, som ska vara en procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel för att minska risken för att finanspolitiken ska förstärka svängningarna i konjunkturen. Skulle målet gälla för varje enskilt år skulle det kräva att finanspolitiken stramas åt i en lågkonjunktur för att förbättra det finansiella sparandet då inkomsterna minskar och utgifterna ökar. På motsvarande sätt skulle politiken förstärka en högkonjunktur. Av den anledningen har man valt att sätta ett mål för sparandet som genomsnitt över en konjunkturcykel.

68

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

3 Makroekonomin och räntebildningen

Om det å andra sidan råder lågkonjunktur så kan ekonomin behöva stimuleras. Detta kan ske genom att sänka skatterna för att stimulera konsumtion, eller t.ex. höja bidragen till hushållen. Då får dessa mer pengar, vilket medför ökad konsumtion och stimulans till ekonomin. En nedgång i konjunkturen kan då dämpas.

Finanspolitiken påverkar också indirekt via räntan. Om staten t.ex. har ett budgetunderskott och lånar för att täcka detta, så ökar efterfrågan på pengar och priset på pengar – räntan – stiger. Om svensk ekonomi har finansiella obalanser är det troligt att utländska investerare kommer att betrakta placeringar i Sverige som mer osäkra och att räntan stiger ännu mer på grund av risken. En högre ränta kompenserar för risken att hålla svenska tillgångar, eftersom dessa kan få ett sänkt värde via en sänkt kronkurs, dvs. kompensation för valutarisk. Ju större skulder Sverige har, desto mer beroende är vi av internationella investerares åsikter om hur landets ekonomi ska skötas.

3.4 Penningpolitiken Sveriges Riksbank är vår centralbank. Dess främsta uppgift är att skydda oss mot inflationens skadeverkningar och dess vapen är penningpolitiken.

Riksbankens främsta vapen är att den enväldigt bestämmer vissa räntor, främst reporäntan.

Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har preciserat detta som ett mål för inflationen som innebär att konsumentprisindex (KPI) ska öka med två procent per år. Skälet till att Riksbanken fått till uppgift att hålla inflationen låg och stabil är att det är främst på detta sätt som penningpolitiken kan bidra till en god ekonomisk utveckling. När inflationen är hög tenderar den också att variera mycket. Hög och varierande inflation har skadliga effekter. Den försämrar ekonomins förmåga att fördela resurser på ett effektivt sätt och det blir svårare för hushåll och företag att fatta rätt beslut. Hög och varierande inflation leder också till godtyckliga och orättvisa omfördelningar av inkomster och förmögenheter.

Att mäta inflation är inte enkelt. Från de uppmätta prisökningarna försöker man kompensera för kvalitetsförbättringar i de varor och tjänster som konsumeras. Men dessa är svåra att mäta exakt, varför KPI inte är ett perfekt mått på inflationen. © F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

69

3 Makroekonomin och räntebildningen 9

50 % 75 % 90 %

6 3 0 –3 –6 –9

09

8

11

13

15

17

FIGUR 3.2 BNP med prognos och osäkerhets­ intervall. Källa: Riksbanken.

17

FIGUR 3.3 KPI med prognos och osäkerhetsintervall.

Källa: Riksbanken.

17

FIGUR 3.4 Reporänta med prognos och osäkerhets­ intervall. Källa: Riksbanken.

50 % 75 % 90 %

6 4 2 0 –2

09

6

11

13

15

50% 75% 90%

4 2 0 –2 –4

70

09

11

13

15

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

3 Makroekonomin och räntebildningen

Ett skäl till att Riksbanken inte satt inflationsmålet till noll procent är att lite inflation kan underlätta nödvändiga justeringar av relativa priser och löner. Det kan till exempel vara svårt att sänka nominella löner i de fall lägre reallöner skulle vara befogat för att åstadkomma en god utveckling av sysselsättningen. Att låta värdet av lönen urholkas via lite inflation är då en smidigare väg.

Ett annat skäl är att realräntan, det vill säga den nominella räntan minus förväntad inflation, i vissa lägen kan behöva vara negativ för att stimulera efterfrågan i ekonomin. Eftersom det finns begränsningar för hur långt den nominella räntan kan sänkas gör en viss inflation att det skapas ett extra handlingsutrymme. Det har etablerats en samsyn om att en lämplig inflationsnivå ligger kring två procent. Länder med inflationsmål har ofta valt att formulera mål som innebär att inflationen ska vara på just denna nivå.

Den av Riksbanken bestämda reporäntan styr alla korta lån, t.ex. korta bostadslån. Med korta lån brukar man mena lån som löper på högst ett år.

De långa, bundna, lånen styrs istället av obligationsräntorna. De sätts på marknaden för obligationer.

Till stor del avgörs även den långa räntan av vad marknadens aktörer tror om inflationens utveckling. På så sätt är Riksbanken indirekt med och påverkar även de långa räntorna. Man publicerar numera också sin egen förväntade framtida räntesättning, den så kallade räntebanan. Riksbankens prognoser över BNP, KPI och reporäntan framgår av figurerna 3.2–3.4. Som framgår av figur 3.4 är osäkerheten i räntebanan mycket stor, med ett intervall på mer än sex procentenheter ett par år framåt i tiden. När osäkerheten är så stor ger prognosen i praktiken ingen vägledning alls om den framtida räntenivån.

3.5 Valutapolitik Höjda räntor indikerar att den svenska ekonomin är på väg att stärkas och tenderar att leda till en starkare krona. Det blir attraktivare för utländska aktörer att köpa kronor och placera dem i Sverige. Efterfrågan på kronor ökar och växelkursen stiger. En starkare krona leder också till att det blir svårare att exportera men billigare att importera. Då dämpas inflationen genom att priserna på importerade varor sänks. På så vis kan penningpolitiken också påverka inflationen via våra utrikesaffärer.

Sverige har sedan 1992 en rörlig växelkurs. Det betyder att det är markna© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

71

3 Makroekonomin och räntebildningen

dens aktörer som bestämmer vad kronan ska vara värd. Ytterst är det Sveriges ekonomiska utveckling jämfört med omvärlden som avgör om kronan stärks eller försvagas. Före 1992 hade vi en fast växelkurs. En av fördelarna med en sådan är att den tar bort all osäkerhet om kronkursen eftersom kronkursen då är låst mot andra valutor. En nackdel är att den lätt blir utsatt för spekulationstryck om Sveriges ekonomi får en sämre utveckling än omvärlden. Det var detta som skedde under bankkrisen i början av 1990-talet, vilket ledde till en devalvering på ca 25 procent och övergång till rörliga växelkurser. Även under finanskrisen fick vi en god illustration av hur stor roll valutan spelar. Den svenska kronan försvagades under kort tid med cirka 20 procent och kronkursen fortsatte att ligga på en låg nivå under något år, se figur 2.9.

Export från Sverige gynnades av den låga kronkursen i början av finanskrisen och import missgynnades eftersom importvaror blev dyrare. Detta var till stor fördel för bytesbalansen och gjorde att svensk ekonomi snabbt kunde rida ut de realekonomiska effekterna av finanskrisen.

Formellt sett är det regering och riksdag som ansvarar för valutapolitikens inriktning.

3.6 EMU

ändrar villkoren

Om Sverige så småningom går med i Ekonomiska och monetära unionen (EMU) kommer kronan att ersättas av euron. Euron har en rörlig växelkurs gentemot andra viktiga valutor som till exempel dollar och yen. Det innebär att risker och möjligheter kring växelkurser ändå kommer att finnas kvar gentemot stora delar av vår omvärld. Däremot kommer vi att få en fast växelkurs gentemot alla andra länder som är med i EMU, däribland alla våra viktigaste handelspartners. Riksbanken kommer inte längre att bestämma över de svenska räntorna. Alla EMU-länder har nämligen en gemensam ränta som sätts av den Europeiska Centralbanken, ECB. Penningpolitiken kommer då inte längre att finnas som ett kraftfullt inhemskt instrument. En viktig konsekvens blir att finanspolitiken får en större uppgift att fylla när det gäller att uppnå en balanserad ekonomisk utveckling.

Eftersom EMU-länderna har låst sina valutor mot varandra så bortfaller all valutarisk mellan dessa länder. Fokus hamnar i stället på kreditrisken hos låntagare och emittenter, t.ex. företag som ger ut obligationer. Ett svenskt

72

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

3 Makroekonomin och räntebildningen

EUROPEISK A CENTRALBANKEN, ECB

ECB är centralbanken för den europeiska gemensamma valutan, euron.

Euroområdet består av de 18 länder som har infört euron sedan 1999.

ECB:s huvuduppgift är att upprätthålla eurons köpkraft och därmed prisstabilitet i euroområdet. I praktiken strävar man efter att inflationen ska vara under, men nära två procent. ECB ansvarar för penningpolitiken i alla euroländerna, vilka alltså har en gemensam styrränta.

En viktig del av eurosamarbetet, är att även finanspolitiken koordineras mellan länderna. Stabilitets- och tillväxtpakten är en överenskommelse inom EU med syfte att garantera sunda offentliga finanser, och utgör tillsammans med euron stommen i EMU. Pakten innebär att EU:s medlemsstater inte får ha ett budgetunderskott som överstiger tre procent av BNP och en statsskuld som överstiger 60 procent av BNP. Alla EU:s medlemsstater omfattas av pakten, men den gäller striktare för de som ingår i euroområdet. För att kunna införa euron som valuta krävs att den anslutande medlemsstaten uppfyller paktens krav samt ytterligare vissa ekonomiska och rättsliga krav, de så kallade konvergenskriterierna.

Ett av problemen med en gemensam penningpolitik och ränta, är att de olika euroländerna i praktiken har en starkt asymmetrisk utveckling, som i sig skulle kräva att olika typer av penningpolitik bedrevs: I länder med god tillväxt skulle en högre ränta behövas än i länder med låg tillväxt.

företag kan då få högre kreditbetyg än svenska staten och därmed bättre räntevillkor på sin upplåning. Den europeiska obligationsmarknaden har vuxit snabbt och många svenska företag utnyttjar den numera för sin upplåning.

En annan effekt av EMU, samt EU’s politik att öka konkurrensen på de finansiella marknaderna, är att börsstrukturen ändras. Ett flertal samarbeten, allianser och sammanslagningar har genomförts. Inom EMU blir landanalysen mindre intressant jämfört med branschanalysen. Stora och likvida börser kommer att vinna på bekostnad av angränsande mindre börser. I ett nordiskt perspektiv ser vi hur Stockholmsbörsen har allierat sig med börserna i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Reykjavik och Baltikum, för att under 2008 bli ett dotterbolag till amerikanska Nasdaq. I Europa har börserna i Storbritannien, Frankrike, Holland, Belgien, Luxemburg och Portugal gått samman i Euronext, som i sin tur 2007 slogs ihop med New York Stock Exchange, NYSE.

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

73

3 Makroekonomin och räntebildningen

3.7 Finansiellt

sparande – bytesbalansen

Makroekonomin beskrivs traditionellt med ett antal olika begrepp som representerar olika ekonomiska aktiviteter och flöden, (t.ex. BNP och dess olika komponenter). De kan vara reala flöden, dvs. handla om fysiska aktiviteter, t.ex. konsumtion av varor. Vi kan också uttrycka aktiviteten som finansiella flöden. Ett exempel är att hushållen antingen kan konsumera eller spara, där konsumtionen är en real aktivitet medan sparandet är ett finansiellt flöde.

BNP uttrycker den reala aktiviteten i landet och är lika med konsumtion plus investeringar plus nettot av export och import. Definitionsmässigt gäller, att det som inte konsumeras, det måste sparas. Och sparandet kan användas både till finansiella placeringar och investeringar i realkapital, såsom fastigheter och utrustning av olika slag, m.m. Man definierar det viktiga begreppet finansiellt sparande som sparande minus investeringar.

Detta gäller såväl för hela landet, som för olika sektorer i ekonomin, t.ex. hushållen eller företagen. Det sparande som återstår efter att alla investeringar i realkapital gjorts måste då vara lika med det finansiella sparandet för landet.

Och landets finansiella sparande är i sin tur lika med bytesbalansen, dvs. vår ställning mot andra länder. Bytesbalansen visar alltså även summan av allt finansiellt sparande i landets olika sektorer. Det privata finansiella sparandet utgörs dels av hushållens finansiella sparande, dvs. det som blir över efter konsumtion. Hushållens finansiella sparande sker i form av banksparande,

BY TESBALANS OCH FINANSIELLT SPARANDE

Låt oss ta ett exempel för att belysa hur bytesbalans och finansiellt sparande hänger ihop. Om svenskarna börjar spara mindre så kommer vi i gengäld att börja konsumera mer av både inhemska och utländska varor (allt annat oförändrat). Detta innebär att importen kommer att öka. Då kommer bytesbalansen att försämras, vilket är liktydigt med att landets finansiella sparande minskar. Beroende på Sveriges finansiella ställning mot omvärlden kan detta innebära att vi måste låna (mer) i utländsk valuta. Alternativt kan utländska aktörer köpa svenska värdepapper för de pengar de tjänat på att exportera till Sverige. På ett eller annat sätt kommer alltså kapital in, vilket väger upp att bytesbalansen försämrades av den ökade importen.

74

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

3 Makroekonomin och räntebildningen

pensionssparande, sparande i värdepapper och dylikt. I övrigt utgörs det privata finansiella sparandet av företagens finansiella sparande, vilket är detsamma som deras vinster efter skatt och utdelningar.

3.8 Det

finansiella systemet – kapitalmarknaden

Det finansiella systemet hjälper till att omfördela det finansiella sparandet mellan olika sektorer i ekonomin och mellan olika typer av finansiella instrument. Det finansiella systemet – kapitalmarknaden – har tre centrala funktioner: 1 att omfördela sparande, 2 att hantera risker och 3 att ge tillgång till effektiva betalningsmedel.

Kapitalmarknad

Aktiemarknad Kreditmarknad Valutamarknad Riskkapital Lånat kapital åt företag Penning- Obligations marknad marknad

Derivat- marknad

För kortfristig upplåning på mindre än ett år

Derivat- marknad

För långfristig upplåning på mer än ett år

Derivat- marknad

Derivatmarknad

FIGUR 3.5 Kapitalmarknadens uppdelning. En derivatmarknad är en marknad för handel med t.ex. optioner eller terminer. Dessas värde härleds från en underliggande tillgång, oftast ett värdepapper eller ett index. Exempel på sådana är aktier, räntepapper, valutor eller råvaror.

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

75

3 Makroekonomin och räntebildningen

Att omfördela sparande innebär att placerare/investerare med överskott på kapital via någon finansiell intermediär (t.ex. banker) förser låntagare med det kapital de behöver för sin verksamhet. Placerare förekommer såväl i form av privata som offentliga aktörer. Men kapitalmarknaden består inte bara av en kreditmarknad för lånade pengar. Vi har också den viktiga marknaden för riskkapital åt företag – aktiemarknaden.

I figur 3.5 ser vi att kreditmarknaden i sin tur delas upp i penningmarknaden för kortfristig upplåning (kortare än ett år) och obligationsmarknaden för långfristig upplåning (längre än ett år). Till var och en av dessa marknader hör särskilda derivatmarknader, t.ex. olika optioner och terminer.

3.9 Räntebildningen Räntan – priset på pengar – styrs, precis som för priset på andra varor, av samspelet mellan utbud och efterfrågan. Om många vill låna får den som lånar ut bättre betalt. Räntan stiger alltså. Detta händer i högkonjunktur, då tempot är högt i ekonomin och både företag och privatpersoner köper och lånar mer.

I lågkonjunktur är det tvärtom. Framtidsutsikterna blir sämre för både hushåll och företag, vilket gör att färre vill låna och räntan sjunker. Räntebildningen sker primärt på den svenska räntemarknaden, men även den internationella efterfrågan på pengar påverkar räntan eftersom vi är så beroende av omvärlden.

Inflation kan uppstå genom att utbudet på pengar ökar snabbare än efterfrågan. Eftersom Riksbanken har ensamrätt på att skapa pengar kan Riksbanken styra utbudet på pengar. I praktiken påverkar Riksbanken inte inflationen genom att trycka sedlar eller mynt. Den mängd som efterfrågas tillgodoses. Däremot påverkar Riksbanken efterfrågan på pengar. Det gör banken genom att styra räntenivån. Högre ränta leder till minskad efterfrågan på pengar – och tvärtom. Efterfrågan på pengar beror dock på många olika faktorer förutom räntan. Om t.ex. prisnivån höjs i ekonomin för att kostnaderna ökar, ja då ökar också efterfrågan på pengar eftersom det krävs en större mängd pengar för att utföra betalningar.

3.10 Långa

och korta räntor

Riksbankens huvudsakliga verktyg för att nå inflationsmålet är att sätta korta räntan. Att det är möjligt beror ytterst på att Riksbanken har ensamrätt på att

76

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

3 Makroekonomin och räntebildningen 18 16 14 12 10 8 6 4 2

15

12

20

09

20

06

20

20

04 20

02

06

20

03

20

00

Korta räntan

20

20

97 19

92

94

19

91

19

88

19

19

85 19

82 19

19

80

0

Långa räntan

FIGUR 3.6 Korta och långa räntor. Kort ränta är tremånaders statsskuldväxlar.

Lång ränta är tioårig statsobligation.

skapa pengar, dels genom att ge ut sedlar och mynt, och dels genom att skapa virtuella, elektroniska pengar i banksystemet. Rent praktiskt bygger penningskapandet på att Riksbanken är ’bankernas bank’, dvs. centralbank för alla affärsbanker. För att bankerna ska kunna förmedla betalningar till varandra måste de ha pengar på konton i Riksbanken. Har en bank för lite pengar på kontot måste banken låna av Riksbanken, och har den för mycket pengar vill den placera pengarna. Riksbanken bestämmer hur hög räntan på dessa lån och placeringar ska vara.

Den ränta som bankerna får, eller får betala, påverkar de räntor de själva sätter visavi sina kunder. Eftersom bankerna enbart lånar eller placerar pengar i Riksbanken under korta perioder är det bara de korta räntorna som påverkas direkt av Riksbankens räntenivå.

De långa räntorna, som bostadslåneräntor, påverkas främst av den för© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

77

3 Makroekonomin och räntebildningen

väntade inflationen. Den som lånar ut pengar på exempelvis fem år vill ha kompensation för den inflation man tror ska inträffa under perioden. Kan Riksbanken få inflationsmålet att verka trovärdigt kommer den förväntade inflationen att sjunka och då sjunker också de långa räntorna. Riksbankens påverkan på de långa räntorna sker alltså främst indirekt. Samspelet mellan kort och lång ränta framgår av figur 3.6.

3.11 Avkastningskurvan Räntorna är viktiga, och detta inte bara för att de visar vad pengar är värda i nuet. De visar också marknadens förväntningar om det framtida ränteläget.

Om man i ett diagram visar vad den korta räntan (på interbankmarknaden) är och vad den långa räntan (obligationsräntan) är och sedan binder ihop de två punkterna med ett streck så får man den så kallade avkastningskurvan.

(På engelska heter den yield curve, vilket den ofta får heta även på svenska.)

I praktiken består avkastningskurvan av räntorna för alla olika löptider, ett flertal av dem finns med i figur 3.7.

Normalt sett är den korta räntan lägre än den långa räntan, och vi har då en positivt lutande avkastningskurva. Figur 3.7 visar hur kurvan såg ut i Sverige i början av 2015. Räntenivåerna är generellt låga, vilket beror på att Riksbanken fortfarande har en låg reporänta i syfte att hjälpa ekonomin ur sviterna efter finanskrisens plågor. Som synes är skillnaden mellan kort och lång ränta nästan en procent. Detta är en relativt normal lutning på avkastningskurvan. Varför är då den långa räntan högre än den korta i ett ’normalt’ ekonomiskt läge?

Jo, för att den långa räntan är en kompensation till investerare som binder sitt kapital på längre tid, och det vill man få extra ersättning för. Att pengarna är bundna medför också en viss ränterisk för de som inte avser behålla obligationen under hela dess löptid. (Se vidare kapitel 4.5 angående ränterisk.)

Men avkastningskurvan kan ha många olika utseenden. Ibland är dess lutning negativ, dvs. de långa räntorna är lägre än de korta. I figur 3.8 ser du hur kurvan såg ut i slutet av september 2008.

Kurvan har en markerat negativ lutning. Detta utseende tydde på att marknaden förväntade sig att Riksbanken snart skulle sänka de korta räntorna. Det höga ränteläget för den korta räntan berodde på att Riksbanken ännu stramade åt ekonomin eftersom man var rädd för en ökande inflation.

Marknaden trodde uppenbarligen annorlunda, att den finansiella oron skulle 78

© F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

3 Makroekonomin och räntebildningen

1,1 0,6 0,1 -0,4 1m

2m

3m

6m

1 år

2 år

5 år

7 år

10 år

20 år

FIGUR 3.7 Avkastningskurvan i Sverige. Årsränta i procent för olika löptider på statspapper i början av mars 2015, med löptid från en månad upp till 20 år.

4,5

4,0

3,5 3m

6m

9m

1 år

2 år

5 år

10 år

FIGUR 3.8 Avkastningskurvan i Sverige. Årsränta i procent för olika löptider i september 2008.

leda till konjunkturavmattning, och att den höga korträntan skulle komma att sänkas. Och just så blev det, vi fick mycket stora räntesänkningar under hösten 2008, korträntan föll hela 300 punkter på tre månader, medan långräntan fortsatte falla med ytterligare 150 punkter tills vi fick en kortränta på nära noll och en skillnad mellan den korta och den långa räntan på hela tre procentenheter. (Ränteförändringar anges vanligen i baspunkter, bp. En bp är detsamma som en hundradels procentenhet, dvs. 100 bp är en procentenhet.)

3.12 Den

viktiga reporäntan

Riksbankens viktigaste instrument när det gäller att styra ekonomin är reporäntan. Denna har fått sitt namn av den korta in- och utlåning som Riksbanken har med affärsbankerna. En höjd reporänta gör att de korta marknadsräntorna stiger. Affärsbankernas upplåning blir då dyrare och deras © F ö r fat ta r e n o c h S t ude n t l i t t e r at u r

79

PlaceringsPlacerings rådgivningrådgivning Kunskap inför Swedsec-licensieringen Kunskap inför Swedsec-licensieringen

|

Hur fungerar de finansiella Hur fungerar marknaderna, de finansiella vilkamarknaderna, värdepapper vilka finns värdepapper finns det – och vilka är deras det – viktigaste och vilka är egenskaper deras viktigaste och risker? egenskaper Den häroch risker? Den här boken ger svaren, boken med utförliga ger svaren, beskrivningar med utförliga av hur beskrivningar aktier, obligaav hur aktier, obligationer, fonder, derivat tioner, ochfonder, andra derivat värdepapper och andra hanteras värdepapper och omsätts. hanteras och omsätts.

Gabriel Oxenstierna

Gabriel Oxenstierna Gabriel är fil.dr Oxenstierna i nationalekonomi är fil.dr i nationalekonomi vid Stockholms universitet. vid Stockholms universitet.

Boken är uppdaterad Boken jämlikt är uppdaterad med det aktuella jämliktregelverket med det aktuella på finansregelverket på finansmarknaden, särskiltmarknaden, de stora förändringarna särskilt de stora som förändringarna skett i regelverket som skett i regelverket för fonder under de försenaste fonder åren. underÄven de senaste den snabba åren. produktutveckÄven den snabba produktutvecklingen är utförligt behandlad, lingen är utförligt t.ex. vad behandlad, gäller börshandlade t.ex. vad gäller fonder börshandlade fonder och strukturerade och produkter. strukturerade Finans- produkter. och skuldkriserna Finans- har ochvidare skuldkriserna har vidare förändrat bokens fokus förändrat på risker bokens ochfokus riskhantering. på risker och Portföljläran riskhantering. har Portföljläran har fått en utförligare behandling. fått en utförligare Etik och behandling. normbildning Etik och inom normbildning finansinom finansbranschen är ett aktualiserat branschen område är ett aktualiserat som ocksåområde behandlas somi boken. också behandlas i boken.

Boken har även kompletterats Boken har även medkompletterats material om försäkringar med material och om försäkringar och försäkringsförmedling försäkringsförmedling

Placeringsrådgivning

Boken har genom Boken åren blivit har genom ett standardverk åren bliviti utbildningen ett standardverk i utbildningen av placeringsrådgivare av placeringsrådgivare och andra finansiella ochrådgivare. andra finansiella Denna rådgivare. Denna trettonde upplagatrettonde täcker de upplaga krav somtäcker ställs ide Swedsecs krav somlicensieringsställs i Swedsecs licensieringstest för rådgivare. test Bokens för rådgivare. centrala tema Bokens är finansiell centralarådgivning tema är finansiell till rådgivning till privatpersoner, och privatpersoner, riktar sig därmed och särskilt riktar sig till därmed placeringsrådgivare särskilt till placeringsrådgivare – men är även lämplig – men förärenvar även som lämplig söker föraktuell envar kunskap som söker omaktuell kunskap om finansiella marknader, finansiella om värdepapper marknader,och om om värdepapper lämpliga strategier och om lämpliga strategier för placeringar. Läsaren för placeringar. ges insikterLäsaren om allages aspekter insikterpå om finansiell alla aspekter på finansiell ekonomi som är nödvändiga ekonomi som för är attnödvändiga i grunden själv för att förstå i grunden hur finanssjälv förstå hur finansmarknaden fungerar, marknaden och för att fungerar, ge råd om och placeringar. för att ge råd om placeringar.

Placeringsrådgivning Placeringsrådgivning ingår i ”Bank & Försäkring ingår i ”Bank – IFU” & som Försäkring är titlar– IFU” som är titlar vilka Studentlitteratur vilkager Studentlitteratur ut i samarbeteger med utIFU, i samarbete en del avmed IFL vid IFU, en del av IFL vid HandelshögskolanHandelshögskolan i Stockholm. i Stockholm.

Trettonde upplagan Trettonde upplagan

Art.nr 32392

Art.nr 32392 13:e uppl.

www.studentlitteratur.se www.studentlitteratur.se