9789147092444 by Smakprov Media AB

Aktiva Akti Ak Aktiva tiva va lärare llärare ärar är are e Vårt mål är att erbjuda en verktygslåda för ditt arbete. Tillsammans kan vi ge dina elever extra lust och kraft att växa en vanlig dag i skolan.

MUSIK I SFI-UNDERVISNINGEN ANDERSSON

på visar hur man dervisningen er nd ku Musik i sfi-un sik i språ tt kan göra mu sä lt ke en da t et och en pe ett hjälpmedel visningen till lektionerna. som varierar gogisk metod presenteras är metodmall som sfi Boken och den isar vuxna på re som underv ra lä r fö t ar nk tä , nybörj kurs (studieförbund e nd ra va ts mo och ordnare). h hos andra an på högskola oc attal guidar förf en övningsmal sar vi h Med hjälp av metod oc nom sin arbets ge n re sa lä ta n re för att arbe för steg, gör hur man, steg sik i klassd hjälp av mu me de an kl ec på språkutv en mängd tips n finns också rde un rummet. I boke i sig väl er som lämpar xt te h oc k n si ke mu bak i bo På cd:n längst visningssyfte. mentala muru h fyra inst oc er ng så o rja! finns ni är bara att bö spelade. Det sikstycken in n Om författare rare i musik är utbildad lä n so rs de An s Andrea de senaste och har under p ka ns ku ls äl och samh isning. med sfi-underv åren arbetat

Aktiva lärare

Musik i sﬁn e g n i n s i v r e d un Hur du arbetar språkutvecklande med musik ANDREAS ANDERSSON

Best.nr 47-09244-4 Tryck.nr 47-09244-4

ISBN 978-91-47-09244-4 © 2010 Andreas Andersson och Liber AB redaktör Lisa Iverstam, Annsoﬁe Thörnroth grafisk form Nette Lövgren omslagsfoto Anna Andersson, Ateljé Anna Cecilia produktion Anna Törnqvist Göpel Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Innehåll

Välkommen in i klassrummet! 5 1. Inledning 7 2. Musikens påverkan 9 3. Varför musikpedagogiskt arbete? 11 4. Metodutveckling pågår 14 5. Först måste vi avliva några myter 16 6. Nu kan vi börja jobba 18 Att välja rätt musik Att välja rätt text

18 19

Presentera musiken 20 Så här gör du: En övningsmall i ﬂera steg

Övningar som tränar ord, fraser och sammanhang Övningar som tränar innehåll och betydelse

Övningar som tränar berättande och tillämpar nya kunskaper Instrumental musik

Uttalsövning genom rytmisering

Att skriva egen text 35 Musik från hemlandet gör den studerande till lärare När det inte fungerar

7. Från teori till praktik

– en lektionsserie med I natt jag drömde 8. Att våga ta steget – lärare berättar 48 9. Till sist – eller kanske da capo? 55 10. Fler råd och tips 57 Tips på sångböcker och andra källor 59 Tips på sånger

11. Arbeta med cd:n 62 Sångtexter 64 I natt jag drömde

Balladen om Herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind Flickan i Havanna 67 Mitt lilla fejs och jag

Eiﬀeltornet 70 Sommaren är kort 72 Du är min man

På gatan där jag bor

Om du lämnade mig nu

Välkommen in i klassrummet! Jag tänker hoppa ner från Eiﬀeltornet, om du sviker mig. För jag ska hämnas om jag lämnas ensam utan dig. Ååå, jag hoppar ner från Eiﬀeltornet, om du lurar mig. Men jag hoppas att jag stoppas i hissen upp av dig.

Det är tisdag förmiddag. På Introduktionsskolan i Göteborg råder febril aktivitet. Från ett av klassrummen hörs Ted Gärdestads poplåt Eiffeltornet sjungas med mycket energi och glädje. Alla sjunger, många skrattar men ingen funderar över vilka toner som låter rätt eller fel. Klassen består till största delen av vuxna kvinnor från olika delar av världen, med olika bakgrund. Några har varit yrkesverksamma, andra inte. Några är högutbildade, andra har en kortare utbildning. De studerande befinner sig dessutom på olika kunskapsnivå i svenska språket, men alla kan ändå hänga med. Det är en av många fördelar med att jobba med musik: Sjunga kan alla göra oavsett hur mycket svenska man kan. De studerande har just lärt sig texten till Eiffeltornet. Texten är enkelt uppbyggd och vardagsnära i sitt innehåll, därför är den relativt lätt för de studerande att ta till sig, men också enkel att jobba med för oss lärare. Efter sången diskuterar de studerande livligt textens innehåll. Samtalen pågår för fullt, och med dem även språkinlärningen: Kan en man vara så kär att han hoppar från Eiffeltornet om kvinnan lämnar honom? Vad betyder ordet ”lurar”? Vad betyder frasen ”ställer till besvär”? Var ligger Paris? Var ligger

Frankrike? Hur ser en Europakarta ut? Var ligger Sverige? Var ligger Irak? Vem var Ted Gärdestad? Förutom att de studerande sjunger hela låten, lär sig texten och förstår dess innebörd, gör vi också en enkel inspelning av deras sång. Inspelningen förs över på cd och blir en uppskattad present när vi skiljs åt vid terminsslutet. (Cd-inspelningen var inte målet, det var bara ett annat redovisningssätt vi prövade.) Det här är bara ett exempel på hur det kan vara när man jobbar med musik i sfi-undervisningen. Låten Eiffeltornet engagerade den här klassen och det fanns mycket som de studerande ville diskutera. De studerande sjöng hela texten på svenska och det lät riktigt bra till slut. Genom sången tränade de, förutom att följa med i texten, läsning, uttal, ordens betydelse och textens innehåll. Lektionerna med Eiffeltornet var speciella på många sätt. Vi lärde oss massor, vi skrattade mycket och vi diskuterade både allvarliga och lite lättsammare saker – allt med utgångspunkt i några enstaka rader i en text. Det är både roligt och lärorikt med musik i undervisningen. Nu är det din och dina studerandes tur! Njut av härlig musik! Ha kul! Sjung och skratta mycket!

1. Inledning I den här boken vill jag dela med mig av mina erfarenheter av hur man på ett enkelt sätt kan använda musik i språkundervisningen. Jag ser det som ett hjälpmedel, en pedagogisk metod och ett tacksamt inslag, som varierar lektionerna. Metoden är ett mycket bra komplement till den övriga sfi-undervisningen. Denna bok och den metodmall som presenteras är tänkt för lärare som undervisar vuxna på sfi och motsvarande (studieförbund, nybörjarkurs på högskola och hos andra anordnare). Metodmallen fungerar precis lika bra i förberedelseklasser och introduktionsklasser. Metoden och mallen är utprövade hos såväl barn som ungdomar och vuxna, om än i huvudsak hos vuxna. En och samma låt kan fungera oavsett ålder på de studerande, men diskussionerna kring musik och låttexter kommer naturligtvis ta olika vändningar beroende av livserfarenhet. Jag är utbildad lärare i musik och samhällskunskap och under drygt tio år har jag arbetat som lärare i olika årskurser, varav flera år inom sfi-undervisning med musik och språk. Musikens påverkan på oss människor har alltid fascinerat mig, men det var först när jag för sex år sedan började arbeta som musikpedagog i Bergsjön i Göteborg, som mitt intresse för musiken som metod för språkinlärning väcktes. Jag arbetar i dag med musik på många olika sätt – som kompositör, musiker och musikpedagog och jag har en stor tilltro till, och erfarenhet av, att vi alla, oavsett utbildning och bakgrund, kan använda oss av musiken som ett givande redskap för inlärning eller pedagogisk metod.

Att arbeta med musik för att stimulera språkinlärning kan för den som är ovan kännas som en svår uppgift till en början. Hur gör man? Vilka låtar passar? Frågorna kan vara många och osäkerheten stor. I den här boken försöker jag ge svar på dessa frågor. Jag vill även ge dig tips på hur du själv kan göra och hur du kommer igång med arbetet. När jag har arbetat fram de olika övningarna har syftet varit att de studerande ska lära sig bättre svenska med hjälp av musik. Min förhoppning är att även du ska kunna arbeta med den här metoden. Längre bak i boken ﬁnns en lista på musik som fungerar bra att använda i klassrummet. Kanske väljer du andra låtar eller hittar på nya övningar där musiken fungerar som hjälpmedel för inlärning? När du har läst den här boken hoppas jag att du ska inse musikens många fördelar i språkundervisningen och att du ska vilja ta språnget och börja arbeta pedagogiskt med musik. Jag är övertygad om att du kommer att ha många roliga stunder framför dig när du väljer att ta in musiken i klassrummet.

2. Musikens påverkan Alla kan arbeta med musik. Alla kan relatera till musik. Musiken spelar en självklar roll vid vissa tillfällen och tider i livet. Vi använder musik till rekreation, högtider och som avslappning eller för nöjen som när vi dansar eller sjunger allsång. Viss musik kan till och med skapa förnimmelser av dofter eller smaker från barndomen. I mitt arbete som musikpedagog har jag sett hur musik verkar upplyftande och nästan läkande på sjuka och äldre människor. Att välja rätt musik är viktigt vid exempelvis bröllop och begravningar. När du väljer vilken musik du ska lyssna på i bilen väljer du troligtvis musik som du gillar, eller så väljer du musik utifrån din sinnesstämning. Ibland behöver vi musik till tröst, ibland musik som gör oss glada. Och vad vore en film utan musik? Att använda musik som förstärkare av känslouttryck och händelser i filmer är snarare regel än undantag. Redan i de första stumfilmerna använde man sig av pianospel som förstärkte handlingen. Tv-programmet Allsång på Skansen är ett tydligt exempel på det faktum att vi ofta kommer ihåg ord i sånger vi tycker om att sjunga. Dessutom för allsången sångskatter vidare till en ny generation – idag hittar allsångsprogrammen en ny yngre publik. Man kan faktiskt säga att musiken följer oss genom livet – från vaggan till graven. I unga år kan det vara en stor del av livet. Många av oss har sjungit barnvisor som små. Redan i tidig ålder lär sig barnen var i sången de ska klappa, eller hur rörelserna till Imse Vimse spindel ska göras. I vuxen ålder minns många fortfarande barnsångernas texter. I tonåren kan musiken bli en del av hela till-

varon. Då handlar det inte bara om musik utan även om klädval och ibland också grupptillhörighet. Musik och livsstil går då ofta hand i hand med åsikter, mode och känslor. Så varför skulle vi inte använda oss av musik i undervisningen?

REGLER ANGÅENDE LÅTTEXTER OCH MUSIK I UNDERVISNINGEN

Så länge du använder låttexter i undervisningen har du rätt att kopiera ett antal exemplar av varje text och ta bort några ord ur texten. Det går också alldeles utmärkt att i undervisningen använda inköpta exemplar av skivor och spela upp dem för de studerande. Framförandet av musik i undervisning är dessutom avgiftsfritt enligt en specialbestämmelse i upphovsrättslagen. Det betyder att Stim inte tar betalt för det som spelas upp för de studerande under en musiklektion. Man har rätt att kopiera ett fåtal exemplar av en skiva, men kopiorna får bara användas för privat bruk. Du får alltså inte använda de framställda kopiorna i musikundervisning. Text och musik i den här boken är tryckt med och inspelad med tillstånd.

3. Varför musikpedagogiskt arbete? Som lärare kan vi använda oss av olika metoder för att lära ut. Musik är en metod bland andra. Så kan de studerande till exempel genom Evert Taubes visor lära sig namnen på flera växter. De lär sig hur de ser ut, stavas och uttalas, kanske som ett komplement till att man går ut på en botanisk promenad. Eller så sjunger vi en rörelsesång om kroppen och de lär sig vad de olika kroppsdelarna heter samtidigt som vi har roligt tillsammans. Men man behöver inte alltid välja musik med text. Man kan också använda instrumental musik. Det ger de studerande möjlighet att sätta ord på tankar kring känslor och upplevelser. (Läs mer på sidan 29) Enligt Catrin Norrby och Gisela Håkansson i Språk – inlärning och användning (Studentlitteratur, 2007) handlar det första steget i inlärningsprocessen om att inläraren urskiljer och memorerar betydelsen hos de nya orden utan att egentligen kunna så mycket om det grammatiska sammanhanget eller bilda rätt ordföljd. Norrby och Håkansson hänvisar till Pienemann och Håkansson (A unified approach towards the development of Swedish as L2: A processability account, 1999) som kallar det för ”den grammatiska utvecklingstrappan” och beskriver språkutvecklingens olika faser i fem steg: 1. Oböjda ord och oanalyserade helfraser – ickeproduktiv grammatik. Inläraren urskiljer och memorerar betydelsen hos de nya orden. 2. Ändelser sätts på enskilda ord (t.ex. pluralsuffix). Inläraren kan använda olika ordklasser och tempussuffix på verb samt numerussuffix på substantiv.

3. Ord kongruerar inom fraser, först i numerus sedan i genus. Inläraren kan hantera grammatisk information mellan olika ord i samma fras. 4. Satsfunktioner avspeglas i huvudsatser. Subjekt, verb och objekt är tydliga för den studerande, som kan hantera omvänd ordföljd. 5. Bisatser får särskild bisatsordföljd. Den studerande gör skillnad på strukturen i huvudsatser och i bisatser. Indirekta frågor får rak ordföljd och satsadverbialet kommer framför verbet i bisatserna.

Sång och musik är alltså bra redskap för studerande som beﬁnner sig i denna trappas faser. I sångtexter upprepas ofta ord, meningar och meningars betydelse. De vanligt förekommande rimmade verserna hjälper den studerande att komma ihåg ord lättare. Musiken gör det lättare att minnas orden och lär dessutom ut språkets rytm. En sångtext är en rik källa till vidare arbete. Utvecklar man svårighetsgraden i arbetet med sångtexter så kan man enkelt fortsätta följa de olika stegen i den grammatiska trappan. I steg två kan man till exempel jobba med texter där man koncentrerar sig på ordklasser, sätter ändelser på enskilda ord till exempel pluraländelser. När man arbetar med steg tre kan det vara bra att arbeta med tydligt berättande texter där man ser hur ord grammatiskt relaterar till varandra (kongruerar). Allt eftersom de studerande blir språkligt säkrare, kan man arbeta mer medvetet efter steg fyra och fem. Man kan till exempel arbeta med omvänd ordföljd samt skillnader mellan huvudsats och bisats. Det verkar också som att när man har lärt sig ett språks betoning och rytm så är det lättare att lära in rätt ljud och uttal på till exempel lång och kort vokal. Med hjälp av sångtexter kan man, om

man så vill, arbeta enbart med vokalträning ibland. Men Olle Kjellin menar i sin bok Svensk prosodi i praktiken (Hallgren & Fallgren, 1995) att dessa enskilda ljud kan man träna helt avskilt från något annat i språket men att man ändå bör försöka se ljuden i större sammanhang. Kjellin menar att man till en början bör träna mer på prosodi och syntax och ta lättare på fel som rör enskilda ljud. Jag menar att ordens betoning blir mer självklar med hjälp av musiken och prosodi- och syntaxträningen känns naturligare. Detaljerna kring ljud och uttal behöver inte vara det som tar energi och gör avbrott i inlärningen. Kjellin får sammanfatta: Se alltså till att det nya språket allra först får en korrekt prosodi att vila på, och att syntaxen är rätt. Öva sedan så småningom in korrekta vokaler och konsonanter, om de inte redan har blivit korrekta automatiskt av att prosodin är korrekt. DET HÄR KAN MAN BLAND ANNAT TRÄNA MED HJÄLP AV MUSIK I UNDERVISNINGEN

• • • • • • • • • • • •

hörförståelse läsförståelse (närläsning och att läsa mellan raderna) förstå ord och handling i en text diskutera textens innehåll jämföra likheter och olikheter mellan olika kulturer uttryck/begrepp uttal ﬂyt i läsningen rytmisering/satsmelodi betoning meningsbyggnad bygga upp sitt ordförråd med hjälp av fantasin

MUSIK I SFI-UNDERVISNINGEN ANDERSSON

Aktiva lärare

Musik i sﬁn e g n i n s i v r e d un Hur du arbetar språkutvecklande med musik ANDREAS ANDERSSON

Best.nr 47-09244-4 Tryck.nr 47-09244-4