9789147103294 by Smakprov Media AB

Löneadministration

Löneadministration – för utbildning och arbetsliv

– för utbildning och arbetsliv

FAKTA OCH ÖVNINGAR

FAKTA OCH ÖVNINGAR Löneadministration är ett handfast och konkret läromedel i grundläggande lönearbete. Det här är den andra, uppdaterade utgåvan. Boken innehåller bland annat • lagstiftning inom löneområdet • frånvarohantering • beräkningar av löner, semester, förmåner med mera • redovisning av kontrolluppgifter

Författaren Ulla Lindblad är pedagog och driver eget konsultföretag sedan drygt 20 år. Hon arbetar med rådgivning och utbildning i administrativa rutiner för små och medelstora företag samt genomför kurser och seminarier i lönehantering och redovisning.

Ulla Lindblad

I varje kapitel ﬁnns exempel och övningar som visar de olika momenten i lönearbete. Boken stöder Visma Lön 600, ett löneprogram från Visma Spcs, men övningarna i Löneadministration är generellt utformade så att de passar oavsett vilket löneprogram du använder. Löneadministration passar för gymnasieskolan, komvux, KYutbildningar och kurser för dig som redan är i arbetslivet. Den är också lämplig för den egna företagaren med anställd personal. Till Löneadministration ﬁnns en lärarhandledning på cd. Handledningen innehåller bland annat pedagogiska tips, förslag till kursupplägg, facit och provuppgifter.

Best.nr 47-10329-4 Tryck.nr 47-10329-4

Omslag 4710329 ny.indd 1

10-04-20 12.07.49

ISBN 978-91-47-10329-4 © 2004 Ulla Lindblad och Liber AB Helene Carlsson och Lisa Iverstam Nadia Boutani Werner GRAFISK FORM Nette Lövgren OMSLAGSFOTO Yuri Arcurs/Panther Media/IBL Bildbyrå PRODUKTION Thomas Sjösten REDAKTÖR

BILDREDAKTÖR

2010 Andra upplagan 1 REPRO TRYCK

Repro 8 AB, Stockholm GraphyCems, Spanien 2010

BILDFÖRTECKNING

9 10 (1) 10 (2) 14 24 36 42 74 98 124 150 158

Liber (även 35, 41, 123, 156, 170) Lena Paterson/Tiofoto/Nordicphotos Riksbanken Yuri Arcurs/Panther Media/IBL Bildbyrå Diego Cervo/IBL Bildbyrå Begsteiger/Age/IBL Bildbyrå Gary Doak/Alamy Jussi Nukari/Lehtikuva/Scanpix Jann Lipka/Mira/Nordicphotos Laura Doss/Corbis/Scanpix Julia Sjöberg/Nordicphotos Helen King/Corbis/Scanpix

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Inlaga red. Lön.indd 2

10-04-20 15.11.59

Förord Boken vänder sig till dig som idag arbetar med, eller kommer att börja arbeta med löneadministration. Den riktar sig också till dig som håller på att skaffa dig en utbildning eller går en kurs där lönehantering ingår. Till hjälp för sin lönehantering har många företag idag ett löneprogram. Detta underlättar naturligtvis arbetet eftersom det finns mycket hjälp och vägledning inbyggt i programmet. Trots det är det nödvändigt att ha en hel del kunskaper om den lagstiftning och de skatteregler som finns inom området. Om du har ett löneprogram gäller det naturligtvis att veta hur det fungerar och att du kan hantera det, och om du arbetar manuellt måste du kunna skapa nödvändig dokumentation. I denna bok beskrivs de vanligaste lönerutinerna, manuellt och med ett löneprogram, med utgångspunkt i aktuell lagstiftning. Här i boken har jag använt mig av Visma Lön 600, ett löneprogram från Visma Spcs AB. De allra flesta löneprogram som finns på marknaden har likartat upplägg, så övningarna i boken kan utföras oavsett vilket löneprogram du har. Boken täcker inte allt inom löneadministration, men svarar på de grundläggande frågorna inom området. Principen för att sköta löner är densamma på såväl ett litet företag som ett stort, även om man på ett större företag med fler anställda kanske kommer i kontakt med andra typer av frågeställningar. Efter det att du läst boken och arbetat med uppgifterna, kommer du förhoppningsvis att ha så mycket kunskap att du känner att du kan börja arbeta med lönehantering. Viskafors mars 2010 Ulla Lindblad

Inlaga red. Lön.indd 3

10-04-20 15.11.59

Innehåll Bokens upplägg – det här bör du läsa först 6 Viskans Kontors AB 8

1. Vad innebär det att sköta löner på ett företag? Information om anställda ska behandlas konﬁdentiellt 11 Vad krävs för att sköta lönerna? 12 Vilka hjälpmedel ﬁnns att tillgå? 13 Arkivering och säkerhetskopiering 13 Arkivering 13 Säkerhetskopiering 13

2. Vilka lagar berör arbetet med löner? Lagar 15 LAS – lagen om anställningsskydd 16 Arbetstidslag 17 Semesterlag 18 Lag om sjuklön 19 Viktiga hemsidor 20 Avtal 22 Kollektivavtal 22 Lokala avtal 22 Enskilda avtal 23 Anställningsavtal 23

3. Vad ska ett anställningsregister innehålla? Grunduppgifter 25 Anställningskategorier 27 Arbetstid 27 Ordinarie arbetstid 27 Raster 27 Övertid 28 Komptid 28 Flextid 29 Sysselsättningsgrad 29 Mertid 29 Skatteuppgifter 30 Skattekoder 30 Engångsskatt 33 Standarduppgifter för lön 34

Inlaga red. Lön.indd 4

4. Vad är lön? Vad är bruttolön och vad är nettolön? 37 Bruttolön 37 Nettolön 37 Ersättningar/avdrag 37 Månadslön 39 Timlön 39 Helglön 39

5. Hur räknar jag ut lön? Månadslön är vanligast 43 Löneperiod 43 Lönerapportering 43 Avtalstid 43 Löneﬂödet 44 Löneberäkning 46 Arbetare med timlön 46 Tjänsteman med månadslön 49 Löneprogram 50 Ny lönekörning 53 Utbetalning 58 Bokföring av lön 60 Skattedeklarationen 64 Skatt 64 Arbetsgivaravgifter 65 Skattedeklarationsblanketten 67 Skattekonto 71

6. Hur hanterar jag frånvaro? Frånvaro 75 Sjukfrånvaro 75 Karensdag 76 Sjuklön dag 2–14 76 Sjukfrånvaro > 14 dagar 81 Föräldraledighet 86 Frånvaro i samband med barns födelse 87 Pappadagar 90 Frånvaro i samband med barns sjukdom 90 Permission/tjänstledighet 92 Annan frånvaro 96 Rapportering av frånvaro 96

10-04-20 15.11.59

7. Vilka förmåner är vanliga?

9. Hur redovisar jag kontrolluppgifter?

Förmåner 99 Bilförmån 100 Kostförmån 103 Övriga skattepliktiga förmåner 103 Milersättning och traktamente 104 Milersättning 104 Traktamente 105 Övriga ersättningar och avdrag 113 Obekväm arbetstid 113 Jourtid 114 Helglön 114 Provision och bonus 116 Retroaktiv lön 116 Komptid och ﬂextid 118 Arbetstidsförkortning och arbetstidskonto 119 Förskott 120 Införsel 121

Alla företag ska redovisa kontrolluppgifter 151 Kontrolluppgifter på internet 152 Skapa kontrolluppgift i löneprogrammet 153 Skriva ut kontrolluppgift till anställda 156 Skicka ﬁl till Skatteverket 156

10. Vilka är de viktigaste arbetsmarknadsförsäkringarna? Arbetsmarknadsförsäkringar 159 Försäkringsskydd 159 Fora AB 159 Kortfacit 166 Adresser till hemsidor 169 Sakregister 170

8. Hur beräknar jag semesterledighet och semesterlön? Semesterlagen 125 Semesteråret 125 Semesterår enligt lagen 125 Semesterår kalenderår intjänat året före 126 Semesterår kalenderår intjänat innevarande år 126 Semesterårsavslut 126 Semesterledighet 127 Beräkning av antal betalda semesterdagar 127 Semesteruppgifter i anställningsregister 129 Förskottssemester 130 Sparade semesterdagar 131 Semesterlön 132 Beräkning av semesterdaglön för tjänstemän 133 Beräkning av semesterdaglön för arbetare 135 Semesterersättning 138 Extraanställd personal 138 Utbetalning av semester 141 Tjänstemän 142 Arbetare med fast månadslön 146 Arbetare med timlön 147 Extraanställda 148

Inlaga red. Lön.indd 5

10-04-20 15.11.59

3 Inlaga red. Lön.indd 24

Vad ska ett anställningsregister innehålla?

10-04-20 15.13.56

Vad ska ett anställningsregister innehålla? | 25

Grunduppgifter En person som anställs på ett företag måste lämna vissa uppgifter till den som sköter lönerna. Adressuppgifter

Uppgifterna behövs för att företaget ska kunna skicka ett lönebesked per post. Personnummer

Alla personer som folkbokförs i Sverige får ett personnummer som identitetsbeteckning. Även de fyra sista siﬀrorna behövs när företaget ska lämna kontrolluppgifter och kontrollera skatteuppgifter för sina anställda. Bankkontonummer

De ﬂesta löntagare vill ha sin lön insatt på ett konto på banken. Det är oftast också mest praktiskt för arbetsgivaren. Telefonnummer

Det är bra att ta uppgifter om anställdas hemtelefon och mobiltelefon samt även telefon till någon anhörig om något inträﬀar på arbetsplatsen. Skatteuppgifter

Den som har hand om lönerna måste veta vilken skattetabell som gäller för respektive anställd och om det ﬁnns jämkningar, som det ska tas hänsyn till när man beräknar skatten.

ÖVNING nr 4

Ta reda på vilken skattetabell som gäller i den kommun och församling där du själv bor. Om du inte tillhör Svenska kyrkan betalar du en lägre skatt än övriga i kommunen.

Inlaga red. Lön.indd 25

10-04-20 15.14.25

26 | Vad ska ett anställningsregister innehålla?

I ett löneprogram skriver du in alla uppgifter i ett register. I de program som ﬁnns i handeln kan inmatningsbilden se olika ut, men grunduppgifterna är desamma.

ÖVNING nr 5

Skapa ett enkelt formulär i ett ordbehandlingsprogram som innehåller grunduppgifterna och med plats för att fylla i uppgifterna. Be några personer att fylla i dokumentet. Komplettera gärna med ytterligare rubriker som du tycker bör vara med.

Inlaga red. Lön.indd 26

10-04-20 15.14.25

Vad ska ett anställningsregister innehålla? | 27

Anställningskategorier Det ﬁnns två kategorier av anställda: tjänstemän och arbetare. Arbetare kallas även kollektivanställda. Förr var det lättare att åtskilja grupperna. En tjänsteman arbetade på kontoret, en arbetare i produktionen, till exempel i en fabrik. Numera är gränserna mer ﬂytande eftersom arbetsuppgifterna, framför allt inom produktionen, har förändrats. En del företag har därför gått över till att benämna alla anställda medarbetare. I vissa sammanhang kan det vara nödvändigt att skilja på tjänstemän och arbetare. Det gäller till exempel arbetsmarknadsförsäkring, semesterberäkning och övertid, eftersom kategorierna oftast hanteras olika på dessa områden.

ÖVNING nr 6

Till vilken kategori hör följande yrkesgrupper? Skriv T för tjänsteman och A för arbetare.

1 1 1

lärare förman journalist

1 1 1

svetsare kock sjukvårdsbiträde

1 1 1

kassörska sjuksköterska chauﬀör

Arbetstid

Inlaga red. Lön.indd 27

Ordinarie arbetstid

De ﬂesta företag i Sverige har 40 timmars arbetsvecka. Arbetstiden får enligt lagen inte vara längre, men en del företag har kortare arbetstid enligt avtal/överenskommelse. Arbetstiden brukar fördelas jämnt över veckans dagar. Det innebär en arbetstid på 8 timmar per dag. En del företag arbetar 8,5 timmar måndag till torsdag och slutar istället tidigare på fredag.

Raster

Det måste ﬁnnas schemalagda raster under arbetsdagen, eftersom det inte är tillåtet att arbeta mer än 5 timmar utan rast. Förutom raster ska alla ha tillfälle till kortare pauser i arbetet. När man har rast får man lämna arbetsplatsen. Under pausen däremot måste man vara kvar på arbetet.

10-04-20 15.14.27

28 | Vad ska ett anställningsregister innehålla?

Övertid

Det ﬁnns lagar/avtal som styr hur många timmar en anställd får arbeta övertid under ett år och vilken övertidsersättning arbetsgivaren ska betala. Företagen bör ha klara regler för hur många minuter personalen ska arbeta över innan företaget betalar övertidsersättning. Om någon arbetar 20 min övertid, ska hon/han då få en halvtimmes övertidsersättning? Hur ska övertiden avrundas?

Komptid

Övertid sparas ibland som komptid. Det innebär att den som har sparade komptimmar får ta ut motsvarande tid i ledighet utan löneavdrag.

Exempel

Malin på Viskans Kontors AB arbetar 20 timmar i veckan, fördelat på 4 timmar per dag. Hon har då en sysselsättningsgrad på 50 %. I anställningsregistret i löneprogrammet ser inställningarna ut på följande sätt:

Inlaga red. Lön.indd 28

10-04-20 15.14.28

Vad ska ett anställningsregister innehålla? | 29

Flextid

Sysselsättningsgrad Mertid

På de företag som tillämpar ﬂextid kan man börja och sluta sin arbetsdag inom ett visst tidsintervall, men man måste ändå arbeta i genomsnitt 8 timmar om dagen. En anställd som arbetar heltid har en sysselsättningsgrad på 100 %. När en anställd som arbetar deltid arbetar extra utöver sin vanliga arbetstid kallas det mertid, om det är inom företagets ordinarie arbetstid. Annars blir det övertid, precis som för övrig personal. I ett kollektivavtal ﬁnns angivet hur timlönen för mertid ska beräknas.

ÖVNING nr 7

Hur många timmars övertid får en anställd maximalt arbeta under ett år enligt arbetstidslagen? Vilken sysselsättningsgrad får Malin om hon går upp till 30 timmar i veckan?

De är viktigt att skriva in alla uppgifter om arbetstid, sysselsättningsgrad med Det mera i ett anställningsavtal för varje anställd. Företaget bör också ha klara regler för arbetstidens och rasternas förläggning.

Inlaga red. Lön.indd 29

10-04-20 15.14.29

30 | Vad ska ett anställningsregister innehålla?

Skatteuppgifter Det ﬁnns exakta regler för vilken skatt arbetsgivaren ska dra från en anställds lön. Skatteverket fastställer en preliminär skatt för alla anställda inför varje nytt beskattningsår. Den ska arbetsgivaren rätta sig efter. På preliminärskattsedeln anges efter vilken skattetabell den anställdes skatt ska beräknas och om det ﬁnns jämkningar som arbetsgivaren ska ta hänsyn till. Preliminärskattsedeln skickas inte automatiskt ut till alla arbetstagare, utan anställda måste själva beställa den från Skatteverket. Det enklast sättet för arbetsgivaren att informera sig om anställdas preliminärskatt är att använda e-tjänsten CSR-förfrågan på Skatteverkets hemsida. CSR står för centrala skatteregistret. Den som sköter lönerna kan också ringa till Skatteverket och genom att ange en nyanställds personnummer, få skatteuppgifter om den personen direkt på telefon. Varken arbetsgivare eller arbetstagare får bestämma en godtycklig skatt, utan måste följa det som står på den anställdes skattsedel. Enda undantaget är om en anställd vill att arbetsgivaren ska dra mer skatt än vad preliminärskattsedeln anger. Skattekoder

Inlaga red. Lön.indd 30

I löneprogrammet ﬁnns Skatteverkets alla skattekoder att använda i anställningsregistret. Den vanligaste skattekoden är Tabellskatt. Anställda, som har lån på fastighet, har ibland Tabellskatt med jämkning nedåt. Detta innebär att du ska minska lönen med jämkningsbeloppet innan du ser efter i tabellen hur mycket skatt som ska dras.

10-04-20 15.14.30

Vad ska ett anställningsregister innehålla? | 31

Exempel

Så här ser det ut i löneprogrammet. Camilla Hansson har jämkning med 890 kr i månaden.

En månad har Camilla tjänat 19 950 kr. När vi tittar i skattetabellen ser vi att hon ska betala 4 484 kr i skatt före jämkning av lönen. Men eftersom hon har jämkning ska vi först dra av 890 kr och sedan titta i tabellen. Skatten ska alltså beräknas på 19 060 kr och blir då istället 4 221 kr.

Inlaga red. Lön.indd 31

10-04-20 15.14.30

32 | Vad ska ett anställningsregister innehålla?

Nedanstående utskrift är från löneprogrammet där alla skattetabeller ﬁnns inlagda.

ÖVNING nr 8

Nästa månad får Camilla 20 575 kr i lön. Hur mycket skatt ska hon då betala?

Skatteverket anger ibland jämkning i procent istället för med ett belopp. ÖVNING nr 9

Jonas som arbetar extra har lämnat ett jämkningsbesked från Skatteverket till sin arbetsgivaren där det står att han ska betala 15 % i skatt. Hur mycket skatt ska Jonas betala på 5 245 kr i bruttolön?

Inlaga red. Lön.indd 32

10-04-20 15.14.32

6 Inlaga red. Lön.indd 74

Hur hanterar jag frånvaro?

10-04-20 15.15.32

Hur hanterar jag frånvaro? | 75

Frånvaro När de anställda är frånvarande från arbetet av olika orsaker får de i regel löneavdrag om de har månadslön. Har de timlön får de ingen betalning för den tid de är frånvarande. I enstaka fall kan de vara frånvarande utan att få löneavdrag överhuvudtaget, alternativt att de får behålla en liten del av lönen. Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar, föräldraledighet, vård av sjukt barn med mera betalar Försäkringskassan sjukpenning respektive föräldrapenning. Det är viktigt att anställda anmäler rätt inkomst till Försäkringskassan, eftersom SGI, sjukpenninggrundande inkomst, används för beräkning av alla ersättningar. När lönen helt tas bort för en viss tidsperiod kallas det att man gör 100 % avdrag på lönen.

Sjukfrånvaro Den vanligaste frånvaron är sjukfrånvaro. Löneavdrag, sjuklön och sjukpenning regleras av sjuklönelagen. Vissa kollektivavtal innehåller kompletterande regler för hur lönen regleras vid sjukdom.

6 ÖVNING nr 21

Vilka är de viktigaste delarna i sjuklönelagen? Du ﬁnner en del information i kapitel 2, Vilka lagar berör arbetet med löner?

Arbetsgivaren är ansvarig för de första 14 dagarna i sjukfrånvaron. Sedan tar Försäkringskassan över.

Ar Arbetsgivaren anmäler sjukfrånvaron till Försäkringskassan om den blir längre än 14 dagar.

Inlaga red. Lön.indd 75

10-04-20 15.15.44

76 | Hur hanterar jag frånvaro?

Karensdag

Första dagen på sjukfrånvaron är en karensdag. Anställda med månadslön får avdrag på lönen för varje frånvarotimme under karensdagen och ingen sjuklön. För en månadsanställd görs avdraget per timme enligt beräkningen månadslönen × 12/veckoarbetstiden × 52. En anställd, som arbetar 40 timmar i veckan och har en månadslön på 18 250 kr, får då ett avdrag på 105,29 kr per timme. Om han/hon är frånvarande 8 timmar gör man ett avdrag på 842,31 kr. För till exempel handelsanställda som är anslutna till kollektivavtal gör man sjukavdrag per dag, istället för sjukavdrag per timme. Avdraget per dag är 4,6 % av månadslönen. Om han/hon har en månadslön på 18 250 kr gör man ett avdrag på 839,50 kr. Det är två olika sätt att beräkna avdraget, men det blir ungefär lika mycket pengar. En anställd som har timlön får ingen vanlig lön under karensdagen och heller ingen sjuklön. Om en anställd insjuknar under arbetsdagen, blir det bara avdrag på lönen för de faktiska frånvarotimmarna, men frånvaron räknas ändå som en full karensdag. Antalet karensdagar är maximalt 10 stycken under en tolvmånadersperiod. Perioden är oberoende av kalenderåret. Den som sköter lönerna måste ha kontroll på hur många karensdagar varje anställd har haft. Om den 11:e karensdagen infaller inom 12 månader ska arbetsgivaren betala sjuklön även för karensdagen.

ÖVNING nr 22

Malins månadslön är 12 900 kr. Hon arbetar 20 timmar i veckan fördelade på 4 timmar varje dag. Malin kommer till jobbet som vanligt en torsdag men får feber och måste gå hem efter 1,5 timme. Hur stort blir löneavdraget för den dagen?

Sjuklön dag 2–14

Inlaga red. Lön.indd 76

Från dag 2 till och med dag 14 på sjukfrånvaron ska arbetsgivaren betala 80 % av lönen i sjuklön. Man kan tänka sig två sätt att utföra beräkningen. Antingen gör man avdrag på lönen med 20 % eller så gör man avdrag på lönen med 100 % och betalar ut 80 % i sjuklön. Fördelen med det sista alternativet är att man särskiljer sjuklön från vanlig lön. Det är då lättare att få fram uppgifter på den totala sjuklönen under ett år.

10-04-20 15.15.45

Hur hanterar jag frånvaro? | 77

Exempel

Lena Pihl har varit sjuk i 8 dagar i en löneperiod. På nästa lönespeciﬁkation får hon avdrag för en karensdag samt avdrag med 100 % och sjuklön med 80 % för resterande dagar. Det manuella lönebeskedet kan se ut så här:

Sjukperioden börjar på en onsdag och sträcker sig över en helg. På arbetsfria dagar ska arbetsgivaren inte göra avdrag på månadslönen. Avdrag och sjuklön redovisas därför endast för 6 arbetsdagar. Arbetsfria dagar är på vårt exempelföretag är lördagar, söndagar och helgdagar. Om den anställde skulle ha arbetat på helgen, som ofta sker inom vården och i handeln, ska avdraget även göras dessa dagar.

Om sjukperioden varar längre än en vecka måste den anställde lämna läkarintyg till sin arbetsgivare.

Inlaga red. Lön.indd 77

10-04-20 15.15.45

78 | Hur hanterar jag frånvaro?

I löneprogrammets Snabbval Sjuk ﬁnns färdiga lönearter för beräkning av sjuklön. När vi registrerar Lenas sjukfrånvaro i kalendariet använder snabbvalet först löneart 3101 Karensdag månadsavlönad.

Inlaga red. Lön.indd 78

10-04-20 15.15.46

Hur hanterar jag frånvaro? | 79

I löneartsregistret ser vi hur lönearten Karensdag beräknar timavdraget.

I fältet Beräkningsformel står: (MånadslönEfterLöneväxling*12)/(52*Veckoarbetstid) Eftersom ingen i exempelföretaget har någon löneväxling (bruttolöneavdrag) innebär MånadslönEfterLöneväxling alltid den vanliga månadslönen. Månadslönen 24 500 × 12 = 294 000 kr, vilket motsvarar en årslön. Veckoarbetstiden 40 tim × 52 = 2 080 tim, vilket motsvarar en årsarbetstid. Årslönen 294 000 kr / årsarbetstiden 2 080 tim = 141,35 kr Löneart 3107 Sjukavdrag per dag 100 % dag 2–14 månadsavlönad har samma beräkningsformel.

Inlaga red. Lön.indd 79

10-04-20 15.15.47

80 | Hur hanterar jag frånvaro?

Löneart 3157 Sjuklön dag 2–14, 80 % månadsavlönad räknar slutligen ut hur stor sjuklönen blir.

Så här ser det ut när vi skapat lönekörningen i programmet:

Bokföringskontot 7210 Lön tjänstemän används för vanlig lön. Pår löneart 3157 används istället konto 7281 Sjuklön tjänstemän.

Inlaga red. Lön.indd 80

10-04-20 15.15.49

Löneadministration

Löneadministration – för utbildning och arbetsliv

– för utbildning och arbetsliv

FAKTA OCH ÖVNINGAR

Ulla Lindblad

Best.nr 47-10329-4 Tryck.nr 47-10329-4

Omslag 4710329 ny.indd 1

10-04-20 12.07.49