9789147103935 by Smakprov Media AB

SOtSerien från Liber

SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i samhällskunskap. I SO·Serien ﬁnns varje SO-ämne, dels

som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne ﬁnns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien ﬁnns också webmaterialet SO·S Plus.

SAMHÄLLE ÅR 9

SAMHÄLLE

Best.nr 47-10393-5 Tryck.nr 47-10393-5

Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren

SOS samhalle9_omslag.indd 1

2012-04-25 15.25

ISBN 978-91-47-10393-5 © 2012 Ulla M. Andersson, Per Ewert, Uriel Hedengren och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Projektledare: Thomas Johansson Projektgrupp: Magnus Andersson, Anders Wigsell Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Thomas Karlsson Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

Faktagranskare: Jan-Olof Andersson, lärare och läromedelsförfattare (Samhällets pengar) (Handel i världen) Per-Anders Roth, univ.lektor Statsvetenskap, Göteborgs universitet (Världssamfundet) Jonas Ewald, ﬁl.dr. i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet (Kampen mot fattigdom) Christer Kihlfors, Institutionen för säkerhet och strategi, Försvarshögskolan (Krig eller fred) Tack till alla lärare, elever och andra för synpunkter och goda råd!

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Samhälle_år_9_ex.indd 2

2012-04-26 09.20

Innehåll Samhällets pengar 4

Världssamfundet 50

Behövs det pengar? 6 Hur bestäms priset? 8 Ekonomiska system 9 Samhällets ekonomi 11 Hushållen 12 Bankerna 13

Politik i världen 52 Internationella relationer 56 Internationella organisationer 62 Multinationella företag 66 Maktcentra i världen sedan 2000 år 68

Uppgifter 15

Företagen 16 Konkurrens mellan företag 22 Uppgifter 24

Stat, landsting och kommun 25 Statens budget 27 Ekonomisk utveckling 28 Uppgifter 31

Handel i världen 32 Handel mellan länder 34 Globalisering på olika sätt 36 Import och export 39 Uppgifter 49

Uppgifter 71

Krig eller fred 72 Olika slags konﬂikter 74 Folkrätten 75 Säkerhetspolitiken 77 Terrorism 81 Uppgifter 83

Sveriges försvar 84 Arbete för fred 87 FN 88 Uppgifter 91

Hur mår världen? 92 FN:s Millenniedeklaration 94 Fattigdom och hälsa 97 Uppgifter 103

Hur kan fattigdom bekämpas? 104 Hållbar utveckling 110 Jordens resurser är Begränsade 111 Uppgifter 116

Samhälle_år_9_ex.indd 3

2012-04-27 15.37

SAMHÄLLETS

Samhälle_år_9_ex.indd 4

2012-04-26 07.40

är du läser morgontidningen eller tittar på nyhets-

sändningarna på tv handlar det väldigt ofta om pengar – mycket pengar. Miljoner och miljarder betalas och lånas, företag gör nya investeringar, det förhandlas om löner för hundratusentals anställda och aktiebörser i olika länder går upp eller ner. Det råder ingen tvekan om att pengar är väldigt viktiga för att vårt samhälle ska fungera och utvecklas. Det är som ett stort kretslopp där alla är med och påverkar – hushåll, banker, företag och så förstås staten. Flera frågor dyker upp som man vill ha svar på:

PENGAR Varför ﬁnns det egentligen pengar? Hur bestäms priset på en vara? Hur fungerar ekonomin i ett företag, hur fungerar den för hela samhället?

Samhälle_år_9_ex.indd 5

2012-04-26 09.00

Behövs det pengar? Innan man hade pengar kunde det gå till så här: Bonden Sten hade många sorters djur, men behövde en ko. Hans granne Olof hade ﬂera kor, och ville ha ett får. Sten frågade då Olof om han ville byta en ko mot ett får. ”Är du tokig?”, svarade Olof. ”Kon ger ju mjölk, så hon är mycket värdefullare än ditt får. Jag vill ha tre får för min ko.” Sten försökte då pruta: ”Vad menar du? Fåret är ju värdefullt. Det ger ull som du kan göra kläder av. Du kan få ett får och tio mått mjölk. ”Aldrig i livet”, tyckte Olof. ”Då vill jag ha fem hönor också.” ”OK”, sa Sten.

Det här myntet från 300-talet f.Kr visar en uggla, symbolen för Athena, vishetens gudinna. Mynten fungerade som betalningsmedel över hela Medelhavsområdet, en tidig föregångare till dagens euro.

Byteshandel

För väldigt länge sedan, innan pengar användes, var byteshandel vanligt. Men det var inte alltid så enkelt att byta med varandra och det uppstod ständigt nya problem. Det var svårt att beräkna vad en viss sak, till exempel en yxa, skulle vara värd i förhållande till en tupp, en säck mjöl eller något annat som man behövde. Dessutom hade kanske den som ville ha yxan inte just den bytesvaran som säljaren var ute efter. I olika delar av världen började folk i stället använda värdefulla metaller, främst silver och guld, som de betalade med. Då behövde köpare och säljare inte längre byta saker med varandra. Nästa steg blev att tillverka mynt av olika metaller, som skulle väga exakt lika mycket. På så sätt visste alla hur mycket mynten var värda. För att undvika fusk brukade man stämpla en bild av landets härskare på de äkta mynten. Så är det fortfarande, flera tusen år senare. Tänk på hur en enkrona ser ut i dag! När det blev möjligt att använda pengar som betalningsmedel i stället för att byta varor kunde bonden Olof säga hur många mynt han ville ha för sin ko. Sedan kunde han spara pengarna och köpa något han behöver vid ett senare tillfälle, till exempel ett ﬁsknät. Det blev mycket enklare att handla, även mellan länder, och handeln i världen ökade i takt med att pengar blev vanligare.

6 samhällets pengar

Samhälle_år_9_ex.indd 6

2012-04-26 07.41

Varför handlar vi med varandra? I en skolklass finns personer med många olika talanger. Någon kanske är duktig på att snickra, en annan kan programmera datorer. Det finns garanterat minst ett par som är bra på att laga mat, några som kan mycket om mopeder, flera som spelar musikinstrument och så vidare. Om ni i er klass vore ett eget samhälle skulle förmodligen någon av dem som är bra på att laga mat jobba på en restaurang. Den som gillar att snickra skulle bygga hus och om det är någon som är extra påhittig skulle han eller hon kanske starta ett företag. Var och en koncentrerar sig alltså på det som han eller hon är bra på. På samma sätt försöker olika länder tillverka och sälja det som de är duktiga på och har mycket av. I Sverige har vi till exempel gott om berg och skog. Därför exporterar vi malm och virke till andra länder. På motsvarande sätt importerar vi sådant som är svårt att odla här hemma på grund av klimatet, bland annat ris och bananer. Vi handlar alltså med varandra därför att säljaren har något som köparen inte har. Det kan till exempel vara en råvara, teknisk kompetens eller kunskaper om hur man tillverkar en viss vara.

Varje person är expert inom just sin del av kedjan. Hur skulle slutresultatet ha blivit om bagaren var tvungen att göra alla delarna själv?

samhällets pengar

Samhälle_år_9_ex.indd 7

2012-04-26 07.41

Hur bestäms priset? När personer, företag eller länder köper och säljer varor och tjänster handlar de på en marknad. Det finns marknader för i stort sett allting – oljemarknad, aktiemarknad, arbetsmarknad och så vidare. Även i en vanlig dagstidning hitOm det finns mycket varor tar du marknader för bilar, hus, frimärken och mycket annat som annonser som få vill köpa = lågt pris. under rubriken ”köpes och säljes”. Om det finns få varor som På en marknad möts köpare och säljare för att göra en affär med varandra. många vill köpa = högt pris. De söker sig till marknaden därför att den ena är ute efter det som den andre vill göra sig av med. Mötet på marknaden innebär att de båda parterna diskuterar med varandra för att komma överens om ett pris som köparen kan tänka sig att betala och säljaren också är nöjd med.

Stort utbud

Utbud och efterfrågan bestämmer priset Om det är många som vill sälja en vara är utbudet stort. Eftersom det finns så många som vill sälja samma typ av vara har köparen mycket att välja på och därför blir priset relativt lågt. Säljarna ”tävlar” om att få kunder genom att sänka priset. Om potatisskörden ett år är extra stor blir potatisen därför billig. Om skörden däremot torkar bort nästa år ﬁnns det bara lite potatis att köpa, utbudet är litet och priset stiger eftersom köparna slåss om den potatis som finns. Men det är inte bara utbudet som bestämmer priset. Efterfrågan påverkar också. Bestämmer sig många för att sluta äta potatis och börja äta ris i stället blir potatisen billigare. Om folk sedan får höra att ris inte är så nyttigt som Liten potatis, minskar efterfrågan på ris men ökar på potatis – efterfrågan priset på potatis blir högre igen.

Priset sjunker

8 samhällets pengar

Samhälle_år_9_ex.indd 8

2012-04-26 07.41

Ekonomiska system Ekonomi betyder att hushålla. Med det menas att man använder sina pengar – eller tillgångar – på ett så effektivt sätt som möjligt. Det gäller såväl privatpersoner (privatekonomi) som företag (företagsekonomi) och hela länder (nationalekonomi). En vanlig familj måste avstå från mycket som är roligt för att inkomsterna ska räcka till mat, kläder och andra nödvändiga saker. På samma sätt är det i ett företag. Betalar man för höga löner eller bygger ett lyxigt kontor räcker kanske inte inkomsterna till maskiner och annat som behövs för att producera de varor man ska sälja. Även länder måste hushålla med sina tillgångar. Malm, skog och andra naturtillgångar är inte obegränsade, och det går inte att bygga motorvägar, simhallar och flygplatser i varenda liten småstad. Så mycket pengar finns inte. För att avgöra på vilket sätt ett land ska sköta sin ekonomi – det vill säga hushålla med landets begränsade tillgångar – måste de styrande i varje land besvara tre frågor:

Vad ska produceras? Det går inte att tillverka lyxbåtar till alla, utan först och främst måste vi ha mat och tak över huvudet samt skolor, vägar och sjukhus. Vad som ska produceras påverkas också av vilka naturtillgångar som ﬁnns.

Hur ska produktionen gå till? Här gäller det att bestämma om tillverkningen ska ske med avancerade maskiner eller om det mesta måste göras hantverksmässigt. Det beror i sin tur på vilken teknisk nivå landet beﬁnner sig på. En annan viktig fråga är om staten eller privatpersoner ska äga företagen.

Hur ska resultatet av det som tillverkas fördelas? All produktion skapar inkomster. Därför måste man bestämma om inkomsterna främst ska hamna hos dem som äger företagen eller om alla ska få del av rikedomarna.

samhällets pengar

Samhälle_år_9_ex.indd 9

2012-04-26 07.41

Vilket samhälle ska vi ha? Det sätt på vilket man besvarar de här frågorna – vad som ska produceras, hur det ska ske samt hur resultatet ska fördelas – avgör vilken typ av samhälle vi får. Det finns tre olika ekonomiska system som ger olika svar på dessa frågor: Planekonomi innebär att statliga myndigheter bestämmer vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser. Staten styr landets ekonomi och kan på så sätt utjämna skillnader mellan rika och fattiga. Planekonomi har ofta medfört såväl brist på varor som varor med dålig kvalitet. Marknadsekonomi innebär att besluten om vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser avgörs på en marknad. På en marknad möts köpare och säljare, till exempel på en varumarknad eller en bostadsmarknad. Finns det mycket varor men få köpare – stort utbud och låg efterfrågan – sjunker priset. Är det däremot många köpare som slåss om få varor stiger priset. Blandekonomi innebär att de flesta ekonomiska beslut, till exempel om man ska köpa hus eller lägenhet, fattas på marknaden av privatpersoner och företag. Samtidigt styr staten många viktiga områden – främst utbildning, sjukvård, barnomsorg och äldrevård – genom lagar och skatter. De ﬂesta länder har blandekonomi I verkligheten finns inget land som enbart har planekonomi eller marknadsekonomi. Några länder ligger dock väldigt nära en renodlad planekonomi, till exempel Kuba och Nordkorea. Bland de länder eller regioner som är mest marknadsinriktade hittar vi USA och Hongkong. Det finns problem med båda dessa ekonomiska system – marknadsekonomi kan leda till stora stora skillnader i människors inkomster och planekonomi ger dålig ekonomisk utveckling och låg effektivitet. Därför ligger de flesta länder någonstans mitt emellan, till exempel Sverige där vi har blandekonomi, det vill säga en marknadsekonomi med inslag av planekonomi.

10 samhällets pengar

Samhälle_år_9_ex.indd 10

2012-04-26 07.41

Samhällets ekonomi SP AR

RÄ

LÅ

VAROR OCH TJÄNSTER

BID

Det här är en förenklad bild av hur pengarna rör sig mellan hushåll, företag, banker och staten. Bankerna behövs för att den som vill skaffa något dyrbart ska kunna låna pengar. Det kan vara en familj som ska köpa ett hus, eller ett företag som ska bygga en fabrik – det vill säga investera – eller kanske staten som behöver pengar för att klara av ett stort motorvägsbygge. Hushåll och företag betalar skatt till kommuner, landsting och staten. De pengarna används för att erbjuda samhällsservice, till exempel polis, skola och sjukvård. I annat fall, om hushållen inte betalade någon skatt, skulle de själva få betala för all service de behöver. En del av skattepengarna går också tillbaka till hushållen som bidrag, till exempel barnbidrag och bostadsbidrag.

Ekonomiskt kretslopp Pengar och varor rör sig ständigt fram och tillbaka i samhället när vi får lön, sparar pengar på banken eller köper och säljer saker. Det är som ett enda stort kretslopp; ett ekonomiskt kretslopp. Kretsloppet består av olika delar men alla delarna är beroende av varandra. Om företagen går dåligt och kanske måste säga upp personal eller sänka lönerna, drabbar det även andra delar av kretsloppet. Hushållen får mindre pengar i lön och kan inte handla lika mycket i affärerna som tidigare. Blir många arbetslösa får stat och kommun in mindre skatter, samtidigt som de måste betala ut mer bidrag för att hjälpa dem som saknar ett jobb. Om det är tvärtom – en del i kretsloppet fungerar speciellt bra – påverkar det även andra delar. När hushållen har gott om pengar kan de handla mycket. Då måste företagen öka produktionen, vilket kräver att de anställer fler personer, av vilka en del varit arbetslösa tidigare. Det gör att staten och kommunerna får in mer skatter och kan ge bättre service – det blir som en positiv cirkel. samhällets pengar

Samhälle_år_9_ex.indd 11

2012-04-26 07.41

Hushållen

De enskilda hushållen, till exempel ett par som bor tillsammans eller en familj, har inte alls samma makt att påverka samhällets ekonomi som staten, bankerna och storföretagen. Men tillsammans spelar de en mycket viktig roll. I hushållen ingår ju alla som arbetar i företag, på myndigheter och i kommuner, vilket betyder att de får lön som används för att köpa mat, kläder och annat som behövs. Ju mer hushållen köper, desto mer pengar kommer tillbaka till företagen, som då går allt bättre. Det görs ofta undersökningar för att ta reda på vad människor tror om framtiden. De som jobbar som ekonomer på banker och i företag studerar noga resultatet från sådana undersökningar. Skulle det till exempel visa sig att hushållen räknar med att de ska få sämre ekonomi framöver ﬁnns risken att de börjar handla mindre, vilket påverkar hela samhällets ekonomi. Lägre försäljning gör att företagen förlorar en del av sina inkomster och då måste de förmodligen minska antalet anställda, och anställda som förlorar jobbet kan inte köpa lika mycket varor som tidigare. Blir många människor arbetslösa försämras hela samhällsekonomin. Staten är också beroende av hushållen. Om hushållen handlar mindre får samhället in mindre pengar i skatt. Och ökar arbetslösheten måste staten lägga ut mer pengar för att hjälpa de arbetslösa ekonomiskt och även sätta igång utbildningar och andra satsningar så att de snabbt kan komma tillbaka till arbetslivet. Samma sak om fler blir sjuka och antalet pensionärer ökar – då måste stat, kommuner och landsting dra ner på service och bidrag eller höja skatterna för att betala de ökade kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg. Även bankerna påverkas när hushållens situation förändras. Har många svårt att få ett arbete minskar deras inkomster och vissa kanske inte ens kan betala tillbaka de lån som de har tagit. Då blir bankerna försiktigare med att låna ut pengar till andra som planerar att köpa en bil eller en lägenhet.

12 samhällets pengar

Samhälle_år_9_ex.indd 12

2012-04-26 07.41

Bankerna

Om du lånar pengar av en bank måste du betala tillbaka hela summan på till exempel fem eller tio år. Det sker genom att du betalar en mindre del – en amortering

Den som vill köpa något dyrbart som ett hus eller en båt kan vanligtvis inte betala hela summan på en gång, utan behöver låna pengar. Man kan förstås försöka få låna av en kamrat eller släkting, men oftast går man till banken. Bankernas funktion i det ekonomiska kretsloppet är att låna ut pengar till den som behöver köpa något, men inte kan betala på en gång. Det kan handla om en privatperson som vill köpa ett hus, ett företag som vill köpa in nya maskiner, eller ett landsting som vill bygga ett nytt sjukhus. Bankernas roll är med andra ord att stoppa in pengar i det ekonomiska kretsloppet, så att till exempel hushåll och företag kan köpa det de behöver. För kretsloppet ska fungera måste bankerna givetvis ha pengar att låna ut. Därför är bankerna också en plats där hushållen kan spara pengar. Har du pengar över kan du med andra ord låna ut dem till banken. Den som spar får betalt för att låta banken använda sina pengar. Betalningen du får kallas ränta. Ränta man får när man lånar ut sina pengar till banken – inlåningsräntan – är lägre än den ränta som man betalar när man lånar pengar. Bankernas uppgift är alltså att föra över hushållens sparade pengar så att de kan användas där de behövs. Men om bankerna under längre tid lånar ut mer pengar än vad de får in genom hushållens sparande, kan det ekonomiska kretsloppet komma att fungera dåligt, eller till och med att sluta fungera helt. Det var det som hände i de ekonomiska kriserna som drabbade världen 2008 och 2011.

– varje månad tills hela lånet är slutbetalt. Förutom amorteringarna måste du även betala en avgift för att banken låter dig använda deras pengar. Den avgiften kallas ränta. När du lånar vill banken givetvis känna sig säker på att du verkligen kan betala tillbaka pengarna. Därför undersöker banken din ekonomiska situation, och först därefter bestämmer banken om det blir något lån eller inte.

samhällets pengar

Samhälle_år_9_ex.indd 13

2012-04-26 07.41

SOtSerien från Liber

SAMHÄLLE ÅR 9

SAMHÄLLE

Best.nr 47-10393-5 Tryck.nr 47-10393-5

Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren

SOS samhalle9_omslag.indd 1

2012-04-25 15.25