Page 1

Margaretha Ekebergh är professor i vårdvetenskap och vetenskaplig ledare för vårdandets didaktik vid akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Hon har lång erfarenhet av att stödja studenters lärande genom handledning och reflektionsseminarier i såväl professionsutbildningar som i magister- och forskarutbildning.

REFLEKTION I LÄRANDE OCH VÅRD – en utmaning för sjuksköterskan

Reflektion i lärande och vård handlar om hur blivande sjuksköterskor kan lära sig yrket och utvecklas till kompetenta och reflekterande vårdare. Den visar också hur de kan stödja patienters och närståendes lärande samt hur de som yrkesverksamma sjuksköterskor kan lära för att fortsätta att vara reflekterande. Boken vänder sig i första hand till studenter i sjuksköterskeutbildning. Bokens innehåll är också mycket viktigt för de handledare och lärare som ska stödja studenter i lärande och reflektion.

Art.nr 37286

|  REFLEKTION I LÄRANDE OCH VÅRD

Förmågan att reflektera spelar en central roll i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det är därför viktigt att utveckla denna förmåga under utbildningen till sjuksköterska. Reflektion är väsentligt för den egna lärandeprocessen under utbildningen, men också för att kunna stödja patienters och närståendes lärande i samband med ohälsa och sjukdom.

Mia Berglund Margaretha Ekebergh (red.) 

Mia Berglund är fil.dr i vårdvetenskap, universitetslektor och ämnes­ företrädare för omvårdnad vid institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde. Mia har många års erfarenhet av att undervisa och handleda vårdare, studenter och patienter.

REFLEKTION I LÄRANDE OCH VÅRD – en utmaning för sjuksköterskan

Redaktörer

Mia Berglund Margaretha Ekebergh

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08819-8_01_cover.indd 1

2014-12-15 13:23


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37286 ISBN 978-91-44-08819-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Maria Björck, Maud Joelsson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/Vitalii Bashkatov Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2015

978-91-44-08819-8_01_book.indd 2

2014-12-15 15:00


Innehåll

Introduktion 9 Författarpresentation 13 Redaktörer 13 Övriga författare  14 Del 1  Reflexion och lärande 1 Lärande och reflexion med livsvärlden som grund  21 Margaretha Ekebergh

Lärande och förståelse  21 Livsvärlden som grund för lärande  24 Reflexion 26 Sammanflätning av kunskaper med hjälp av reflexion  31 Reflekterat vårdande och lärande  38 Referenser 44 Del 2  Reflektionens betydelse för ditt lärande till sjuksköterska 2 Att förstå de didaktiska redskapen i utbildningen  47 Mia Berglund & Kristina Ek

Vad styr utbildningen?  47 Didaktik 49 Patientperspektivet 50 Utveckling av ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt  53

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 3

3

2014-12-15 15:00


Innehåll

Sammanflätning av teori och praktik  57 Referenser 66 3 Att lära sig en vårdande hållning  69 Lise-Lotte Ozolins & Ulrica Hörberg

Ett vårdande som är öppet och följsamt till patientens och närståendes behov  69 En vårdande hållning  76 Vårdande beröring  77 Referenser 88 4 Att använda film för att levandegöra väsentliga kunskaper för vårdande  91 Ulrica Hörberg & Lise-Lotte Ozolins

Livsvärldsdidaktik 91 Film som lärandestöd  93 Filmens levandegörande potential  95 Exempel på hur film kan användas  99 Referenser 106 5 Drama som levandegör och fördjupar kunskaper om vårdande  109 Margret Lepp

Drama 109 Vårdandets substans och drama  113 Betydelsen av drama i handledning och lärande  115 Workshop med drama och forumspel  117 Referenser 126 6 Kliniskt träningscentrum – en miljö som främjar ett reflekterat lärande  129 Carina Elmqvist, Christina Johansson & Malin Tiger Axelsson

”En dag på KTC”  129 KTC 137

4

978-91-44-08819-8_01_book.indd 4

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


Innehåll

Färdighetsträning och simulering kan främja reflektion och lärande 138 Ett lärande som stärker patientens säkerhet  141 Referenser 142 7 Att lära i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen  145 Cecilia Åberg

Handledning 145 Personcentrerad vård i patientfokuserad handledning  146 Förberedelser inför VFU  148 VFU i kommunal hälso- och sjukvård  150 VFU i primärvård  154 VFU i länssjukvård  155 Metoder för att lära genom reflektion  157 Reflektion vid dagens början och slut  159 Reflektion i dagboksskrivande  159 Bedömningssamtal – ett tillfälle till reflektion och lärande  160 Att förena teori och praxis i vårdverksamhet – goda exempel  160 Referenser 162 8 Att lära sig vårdande bedömning  163 Birgitta Wireklint Sundström

Vårdande bedömning  163 Att lära av det oförutsägbara i mötet  166 Lärande utmanas av känslan av otillräcklighet  167 Att lära genom delaktighet  169 Att lära i nära relation till patienten  170 Att lära utan handledarens stöd  171 Referenser 174 9 Att ta ansvar för sitt lärande  175 Cecilia Rydlo

Möten med vårdande under utbildning till sjuksköterska  175 Vårdande som levd erfarenhet  177

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 5

5

2014-12-15 15:00


Innehåll

Ett reflekterat patientperspektiv i vårdande  179 Lärandemiljöer som främjar utveckling inom vårdande  181 Avslutande reflektioner  182 Referenser 183 Del 3  Reflektionens betydelse i patienters och närståendes lärande 10 Att lära sig stödja patienters lärande  187 Mia Berglund

Patienters lärande  187 Lärandets vändpunkter  191 Hur kan lärandet stödjas?  193 Referenser 198 11 Lärande kafé – att stödja patienters och närståendes lärande  199 Karin Johansson

Lärande kafé  200 Grundstenar i Lärande kafé  201 Genomförande av Lärande kafé  207 Mina erfarenheter  211 Referenser 214 12 Utbildning, lärande och stöd till anhöriga  215 Janeth Leksell

Inledning 215 Hur beskriver anhöriga sin situation?  216 Vad behöver anhöriga för att må bra?  218 Vad kan sjuksköterskan bidra med för att underlätta anhörigas situation? 219 Referenser 223

6

978-91-44-08819-8_01_book.indd 6

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


Innehåll

Del 4  Reflektionens betydelse för fortsatt utveckling i yrkesrollen 13 Att fortsätta vara öppen och reflekterande  227 Elisabeth Lindberg

Förhållningssätt till kunskap  228 Öppenhet och följsamhet  232 Patientperspektivet/att välja patienten  233 Berättelsen 235 Referenser 239 14 Handledning – ett lärande möte  241 Bengt-Olof Petersson

Handledning som idé och begrepp  243 Den vårdvetenskapliga grunden för handledning  245 En handledningsmodell  245 Handledning på vårdvetenskaplig grund  248 Referenser 266 Sakregister 269

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 7

7

2014-12-15 15:00


978-91-44-08819-8_01_book.indd 8

2014-12-15 15:00


Introduk tion

Sjuksköterskans förmåga att reflektera har stor betydelse för omvårdnadsarbetet och kontakten med patienter och deras närstående. Att förstå vad reflektion innebär och lära sig att reflektera spelar därför en viktig roll i utbildningen till sjuksköterska. Reflektionen har betydelse för det egna lärandet under utbildningen, men också för att kunna stödja patienters och närståendes lärande samt för den fortsatta utvecklingen inom sjuksköterskeyrket. Denna bok handlar om hur du som blivande sjuksköterska kan lära dig yrket, så att du blir en kompetent och reflekterande vårdare. Vidare handlar boken om hur du kan lära dig att stödja patienters och närståendes lärande så att de bli stärkta i sin förmåga att uppnå hälsa och välbefinnande och därmed kunna hantera sina stora som små livsprojekt, trots sjukdom och ohälsa. Den handlar också om hur du som färdig sjuksköterska kan lära för att fortsätta vara en reflekterande vårdare som ger en god och säker vård. Med god vård avses ett vårdande som betonar patientperspektivet och som därmed beaktar patientens upplevelser och erfarenheter av sin situation. För att åstadkomma det goda vårdandet behöver sjuksköterskan med hjälp av reflektion och öppenhet närma sig och försöka förstå patientens erfarenhetsvärld, d.v.s. livsvärld. Reflektion och lärande kan ha olika teoretiska perspektiv. I denna bok förklaras och beskrivs reflektion och lärande ur ett livsvärldsteoretiskt perspektiv. Vad det innebär kommer vi att reda ut i första kapitlet. Detta innebär att denna bok har ett livsvärldsdidaktiskt perspektiv, vilket handlar om att stödja reflektion och lärande i vårdande sammanhang med livsvärlden som grund. Konkret innebär det framför allt att alltid vara öppen för och följsam vad gäller den lärandes erfarenheter och förståelse, med andra ord livsvärld. Bokens kapitel speglar detta förhållningssätt på olika sätt. En idé som ­genomsyrar boken är att lärande och vårdande är parallella och ©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 9

9

2014-12-15 15:00


Introduktion

sammanflätade företeelser samt att vårdutveckling kan ske med hjälp av livsvärldsdidaktik. Ordet reflektion kan stavas med bokstaven x (reflexion) eller med ett k (reflektion). I denna bok stavas det med ett x i det inledande kapitlet, där det också ges en förklaring till denna stavning. För övrigt är stavningen med bokstaven k genomgående i boken. Vårdande verksamheter vilar på en vetenskaplig grund som består av olika kunskapsområden. I denna bok lyfts bl.a. den vårdvetenskapliga kunskapen fram som grundläggande och betydelsefull för vårdande. Vårdvetenskapliga kunskaper behövs för att kunna möta och förstå patientens situation och behov, vilket också inkluderar patientens närstående i omvårdnadsarbetet. Hur just dessa kunskaper benämns kan variera i olika sjuksköterskeutbildningar. Flera utbildningar benämner dessa som omvårdnadskunskaper som utvecklats inom omvårdnadsvetenskap. Vårdvetenskapliga kunskaper respektive omvårdnadskunskaper har något olika teorigrund och därför något olika karaktär. Emellertid bidrar båda dessa områden med kunskaper som gör det möjligt att erbjuda patienten en optimal vård. Det avgörande är inte hur dessa kunskaper benämns, utan att det är kunskaper som möjliggör ett patientperspektiv i en vårdande verksamhet. Bokens innehåll är alltså lika viktigt och användbart i utbildningar som har omvårdnad som huvudområde som i utbildningar med vårdvetenskap som huvudområde. Centrala budskap i boken är att visa hur miljöer för ett reflekterat lärande kan skapas och tillämpas i utbildning och i vården samt hur olika lärandestrategier kan främja sjuksköterskors och andra vårdares beredskap för att möta patienter och närstående i det vårdande sammanhanget. Vidare behandlas i denna bok hur integrering av teori och vårdpraxis sker i lärandeprocesser. Bokens tema, som är reflekterat lärande, belyses ur tre olika perspektiv: • studenters lärande

• patienters och närståendes lärande • vårdares lärande.

Boken består av fyra delar, där respektive del har ett tema och innehåller olika antal kapitel. Del 1 ger en teoretisk grund som förklarar vad reflektion och lärande är och hur det går till. Vidare behandlas hur man sammanflätar kunskaper med

10

978-91-44-08819-8_01_book.indd 10

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


Introduktion

hjälp av reflektion samt vad som kännetecknar ett reflekterat vårdande och lärande. Denna del innehåller endast ett kapitel. Del 2 fokuserar på hur ett reflekterande förhållningssätt kan utvecklas med stöd av reflektion, vilket vi som författare till denna bok anser är nödvändigt för att kunna arbeta som sjuksköterska. Det inledande kapitlet i denna del beskriver på ett övergripande sätt de didaktiska redskapen som används i sjuksköterskeutbildningen. Därefter belyses hur lärandeprocessen går till och hur sjuksköterskestudenter, genom ökad medvetenhet om denna, kan påverka det egna lärandet. Det goda vårdandet förutsätter en vårdande hållning, vilket också behandlas i denna del av boken. Vidare beskrivs hur film kan användas för att levandegöra vårdvetenskap, en metod som har varit framgångsrik. Ett annat didaktiskt redskap som kan användas för att levandegöra vårdvetenskap i lärandeprocessen är drama. Därefter följer en redogörelse för hur simulering av patientsituationer används på ett kliniskt träningscentrum (KTC) för att stödja lärandet till sjuksköterska. Vidare belyses hur handledare arbetar för att stödja studenters lärande under den verksamhetsförlagda utbildningen, och därefter beskrivs hur lärandet när det gäller att göra vårdande bedömningar sker. Del 3 handlar om hur patienters och närståendes lärande kan stödjas. Det första kapitlet behandlar patienters lärande och hur en sjuksköterska kan stödja detta lärande med hjälp av reflektion. Det andra kapitlet beskriver Lärande kafé, vilket är en form av reflektion i grupp som stödjer patienters och närståendes lärande vid långvarig sjukdom eller skada. Det tredje kapitlet handlar om hur närståendes lärande kan stödjas och det fjärde om att använda reflektion som det centrala redskapet i samtalet med patienter och närstående. Del 4 tar upp den viktiga frågan om hur man som färdig sjuksköterska kan fortsätta att lära och utvecklas. Det första kapitlet utgår från en berättelse om en patientsituation, som kan ge dig en fördjupad förståelse för vikten av en fortsatt utveckling av ett reflekterande förhållningssätt. Det andra kapitlet i denna del handlar om grupphandledning, som ett sätt att fortsätta att utvecklas i den vårdande rollen. Varje kapitel präglas naturligtvis av respektive författare, vilket gör att kapitlen har något olika karaktär, både vad gäller skrivform, struktur och innehåll. Meningen är dock att alla kapitel ska utgöra en möjlighet för dig att förstå vad reflektion är och hur reflektion på olika sätt kan tillämpas för ©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 11

11

2014-12-15 15:00


Introduktion

att stödja ditt lärande och din utveckling av ett vårdande och professionellt förhållningssätt samt hur reflektion kan tillämpas för att du ska kunna utföra ett gott vårdande. I bokens olika kapitel återkommer vissa centrala fenomen och begrepp. Detta kan uppfattas som upprepningar, men i respektive kapitel får dessa fenomen och begrepp specifika innebörder och de behövs för att texten ska bli tydlig. Boken riktar sig i första hand till studenter inom sjuksköterskeutbildningen, men även andra vårdande professioner, såsom sjukgymnaster, arbetsterapeuter, läkare och kuratorer, kan under och efter sin utbildning ha nytta av denna bok. Boken kan också fungera som kurslitteratur i handledarutbildningar eller ledarskapsutbildningar. Eftersom boken riktar sig till sjuksköterskestudenter används just tilltalsbenämningar avsedda för denna grupp, men benämningar som vårdare och sjuksköterskor förekommer också. Vi som är författare till denna bok har ett gemensamt intresse av att stödja reflektion och lärande i vårdande sammanhang. Vi har alla en gedigen grund inom vårdvetenskap och dess livsvärldsdidaktik, där reflektion är tongivande. Samtliga författare är sjuksköterskor med lång erfarenhet av att vårda samt av att utbilda sjuksköterskor, och flera av oss bedriver forskning inom området vårdvetenskapens didaktik. Borås och Skövde, december 2014 Margaretha Ekebergh & Mia Berglund

12

978-91-44-08819-8_01_book.indd 12

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


Förfat tarpresentation

Redaktörer Mia Berglund är leg. sjuksköterska och fil.dr i vårdvetenskap. Hon arbetar som universitetslektor och ämnesföreträdare för omvårdnad vid institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde. Mia Berglund har många års erfarenhet av att arbeta med handledning till vårdare, studenter och patienter samt av att undervisa inom sjuksköterskeprogrammet och fristående kurser på olika nivåer. Hon har arbetat som sjuksköterska inom njurmedicinsk vård. Mia Berglunds forskning handlar om hur människor med långvarig sjukdom kan lära sig att leva med den och hur vårdarna kan stödja detta lärande. Forskningen har lett fram till en didaktisk modell, Utmaningen – att ta rodret i livet med långvarig sjukdom, som nu testas och utvärderas i olika vårdkontexter. Mia Berglund har också utvecklat didaktiska strategier för vårdutbildningar. Dessa utgår från ett etiskt patientperspektiv och utvecklar studentens förmåga att reflektera. Margaretha Ekebergh är leg. sjuksköterska och professor i vårdvetenskap samt vetenskaplig ledare för vårdandets didaktik vid institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås. Hon undervisar i vårdvetenskap och didaktik i sjuksköterskeprogram och specialistsjuksköterskeprogram samt i magister- och forskarutbildning. Hon har lång erfarenhet av att stödja studenters lärande, bl.a. genom handledning och reflektionsseminarier inom dessa utbildningar. Margaretha Ekebergh har genom forskning utvecklat didaktiska former för att sammanfläta vårdvetenskaplig kunskap med vårdpraxis, där reflektionen spelar en central roll. Det handlar här om didaktiska redskap som underlättar tillämpning av vårdvetenskaplig kunskap i praxis, med syftet att möta

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 13

13

2014-12-15 15:00


Författarpresentation

och förstå patientens värld, vilket är en grundförutsättning för god vård. Forskningen har lett till en teoriutveckling om det lärande mötet, som är ett möte mellan livsvärld, teori och vårdpraxis.

Övriga författare Kristina Ek är leg. sjuksköterska och med.dr i vårdvetenskap. Hon arbetar som universitetslektor och ämnesföreträdare för omvårdnad vid institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde. Kristina Ek undervisar på grundutbildning och vidareutbildning inom ämnet omvårdnad. Hon har arbetat som sjuksköterska, främst inom palliativ vård. Kristina Eks forskningsområde är kroniska sjukdomar med fokus på livets slutskede. Andra områden är munhälsa hos patienter i palliativ vård samt sjuksköterske­ studenters attityder till vård av döende patienter. Carina Elmqvist är leg. sjuksköterska och fil.dr i vårdvetenskap. Hon är forskningsledare för Kunskapscentrum akutvård (KAV) och arbetar som lektor inom akutsjukvård vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet i Växjö, där hon också (tillsammans med Anders S­ vensson) är programansvarig för specialistutbildningar inom ambulans/anestesi/ intensivvård/operation. Hon har sedan 2006 på olika sätt varit involverad i utvecklingen av lärosätets kliniska lärocentrum (KTC). Carina Elmqvist har lång erfarenhet inom den akuta vården och hennes forskning är inriktad på akut omhändertagande på plats och på akutmottagning utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Inom ramen för KAV genomförs, tillsammans med doktorander, forskningsprojekt inom områden som Första insatsperson (FIP), I väntan på ambulans (IVPA), Sorterings- och  prioriteringsprocesser (Triage), Vårdmiljö på akutmottagning m.m. Ulrica Hörberg är docent i vårdvetenskap och vetenskaplig ledare för forskningsmiljön Hälsa, vårdande och lärande på livsvärldsteoretisk grund, vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitet i Växjö. Hon undervisar i vårdvetenskap inom sjuksköterskeprogrammet, specialist­ utbildningen i psykiatri, magisterprogrammet och forskarutbildningen. Hon har gedigen erfarenhet av att stödja studenters lärande genom handledning och reflektion i såväl teoretiska som kliniska kurser, och hon har även lång erfarenhet av yrkeshandledning till yrkesverksamma vårdare. Ulrica 14

978-91-44-08819-8_01_book.indd 14

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


Författarpresentation

­ örberg bedriver bl.a. forskning som fokuserar på att stödja studenters H lärande i vårdvetenskap och i utvecklingen mot professionen. Hon har även ansvar för kvalitet och utveckling av Utvecklande och lärande vårdenheter (ULVE) i samarbete med landsting och kommuner. Christina Johansson är leg. sjuksköterska och har kandidatexamen i omvårdnad. Hon arbetar som instruktör/sjuksköterska på kliniskt träningscentrum (KTC) på Länssjukhuset i Kalmar. Där undervisar och instruerar hon vårdpersonal och studenter som kommer från olika vårdutbildningar och som kommer dit med sina yrkeshandledare. Christina Johansson har också ansvar för utbildningen till gymnasievårdlärare. Hon har även varit verksam och arbetat som klinisk adjunkt på Linnéuniversitetet, Campus Kalmar i sjuksköterskeutbildningen. Christina Johansson har lång erfarenhet som sjuksköterska inom specialiteten kirurgi. Hon skriver en magisteruppsats tillsammans med Malin Tiger Axelsson, som kommer att handla om en jämförelse mellan två pedagogiska inlärningsmodeller för sjuksköterskestudenter under grundutbildning. Karin Johansson är distriktssköterska med specialisering inom diabetesvård. Hon arbetar som diabetessamordnare i Landstinget Kronoberg och är doktorand vid Linnéuniversitetet i Växjö. Karin Johansson har erfarenhet från sitt arbete som distriktssköterska av att stödja människors lärande om egenvård i olika situationer, såsom nyblivna föräldrar, patienter med infektioner, sår och då framför allt bensår, högt blodtryck, viktproblem, diabetes m.m. Hon har provat olika modeller för patientundervisning med olika stor framgång, vilket inspirerat henne till att söka kunskap om hur människor lär sig att leva med sjukdom och då i första hand diabetes. Karin Johansson utbildar och handleder ledare i patientutbildningsmodellen Lärande kafé, som har sina rötter i den norska modellen för Læring og mestring. Hon ingår i det skandinaviska nätverket för utbildningsmodellen. Janeth Leksell är leg. sjuksköterska och docent i vårdvetenskap samt universitetslektor vid Högskolan Dalarna och Uppsala universitet. Hon brinner för att utveckla och förbättra diabetesvården. Hon har ansvar för att utveckla och genomföra utbildning och lärande inom diabetesvård riktade till patienter och sjuksköterskor. Forskningsområdet handlar om personcentrerad diabetesvård och om sjuksköterskans akademiska utveckling.

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 15

15

2014-12-15 15:00


Författarpresentation

Margret Lepp är leg. sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdpedagogik vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon är ämnesansvarig för vårdpedagogik. Margret Lepp har en bakgrund som leg. sjuksköterska, auktoriserad dramapedagog, fil.dr i pedagogik och docent i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hennes forskningsområde är främst inriktat på lärande med drama, professionell handledning, hälsa och välbefinnande, internationalisering och konflikthantering. Elisabeth Lindberg är leg. sjuksköterska och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och Linnéuniversitetet i Växjö. Hon har erfarenhet av att handleda såväl vårdpersonal som studenter. Hon undervisar i vårdvetenskap och didaktik på sjuksköterskeprogrammet och i fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå. I sin forskning fokuserar Elisabeth Lindberg på hur ett vårdvetenskapligt patientperspektiv kan utvecklas i vårdandet. Forskningen är till stora delar genomförd inom ramen för ett samarbete med en vårdavdelning för patienter som är äldre än 75 år. Lise-Lotte Ozolins är leg. sjuksköterska samt fil.dr i vårdvetenskap och arbetar vid Linnéuniversitetet som lektor vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning och handledning inom sjuksköterskeprogrammet och har också erfarenhet av undervisning på avancerad nivå och forskarnivå i ämnet vårdvetenskap. Lise-Lotte Ozolins doktorsavhandling handlar om fenomenet beröring i vårdsammanhang. Vid Linnéuniversitetet finns en studentdriven hälsomottagning, som har en livsvärldsteoretisk grund för undervisning, handledning och vårdande. ­Lise-Lotte Ozolins har varit en drivande kraft vid planeringen och uppbyggnaden av denna verksamhet, och resultaten från hennes avhandling har omsatts och införts som en vårdhandling i verksamheten, där besökarna/ patienterna erbjuds vårdande beröring. Lise-Lotte Ozolins forskningsintresse omfattar både vårdande och lärande, relaterat till vårdsammanhang. Bengt-Olof Petersson är leg. sjukskötare med specialistutbildning inom psykiatrisk vård. I början av 1980-talet utbildade han sig till vårdlärare och har sedan 1985 arbetat med utbildningar för sjuksköterskor i psykiatrisk vård och handledarutbildningar för olika yrkesgrupper inom vårdområdet. I dag, som nybliven pensionär, vill han fortsätta att arbeta för att öka 16

978-91-44-08819-8_01_book.indd 16

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


Författarpresentation

intresset för vårdvetenskapen och dess möjligheter att utveckla vårdområdet, främst genom handledning för vårdare och olika handledarutbildningar. ­Bengt-Olof Petersson har en fil.kand. i pedagogik och en fil.mag. i vårdpedagogik. Hösten 2010 la han fram sin licentiatavhandling. Med denna licentiatavhandling som utgångspunkt vill han på ett tydligare sätt utveckla intresset kring vårdvetenskapens didaktik och fördjupa olika handledande arbetssätt, för att stärka vårdarnas professionella kompetens. Cecilia Rydlo är leg. sjuksköterska och med.dr i vårdvetenskap. Hon arbetar som universitetslektor i vårdvetenskap, avdelningschef för vårdvetenskap och är ansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola. Cecilia Rydlo har många års erfarenhet av att utveckla högskolemässiga lärandemiljöer för studenter inom verksamhetsförlagd utbildning. Lärandemiljöer inom olika kontexter har formats utifrån en tydlig pedagogisk grund, organisation, kompetens och samverkan. Cecilia Rydlos forskning fokuserar på studenters lärande i vårdande under utbildningen till sjuksköterska. Under tre års tid har studenterna blivit intervjuade, observerade och fått skriva berättelser utifrån sina erfarenheter av vårdande. Resultatet påvisar att lärandemiljöer behöver utvecklas utifrån medvetna strategier, för att möjliggöra följsamhet och stöd till studenter med syfte att främja deras utveckling inom vårdande. Malin Tiger Axelsson är leg. sjuksköterska och har en kandidatexamen i vårdvetenskap. Hon har sedan 2010 arbetat som klinisk adjunkt på Linné­ universitetet och är ansvarig för kliniskt träningscentrum (KTC) på Campus Kalmar. Hon undervisar i kliniska moment, vilket innefattar både färdighetsträning och scenarioträning. Malin Tiger Axelsson har arbetat som sjuksköterska i 18 år, och hon har arbetat inom olika verksamheter, senast inom specialiteten neurologi. Hon skriver sin magisteruppsats tillsammans med Christina Johansson. Uppsatsen kommer att handla om en jämförelse mellan två pedagogiska inlärningsmodeller (momentsträning och momentsträning/ scenarioträning) för sjuksköterskestudenter under grundutbildning. Birgitta Wireklint Sundström är leg. sjuksköterska med vidareutbildning inom anestesisjukvård och fil.dr i vårdvetenskap. Hon arbetar som docent vid institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås. Hennes pågående forskning handlar bl.a. om bedömning och lärande av vårdande bedömning

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 17

17

2014-12-15 15:00


Författarpresentation

inom ambulanssjukvård. Interventionsstudier inom ambulanssjukvård har även fokuserat på att lindra lidandet för patienter med akut bröstsmärta och vård av äldre. Birgitta Wireklint Sundström var under Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor och Svensk sjuksköterskeförening 2012, ansvarig för framtagandet av Kompetensbeskrivning för specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Cecilia Åberg är leg. sjuksköterska och fil.mag. i omvårdnad. Hon är distriktssköterska med 15 års yrkeserfarenhet inom kommunal hälso- och sjukvård. Hon har arbetat som huvudhandledare och har mångårig erfarenhet av studenthandledning på VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Cecilia Åberg har studerat handledning på avancerad nivå och har erfarenhet av omvårdnadshandledning i grupp för sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och studenter. Hon arbetar numera som adjunkt inom omvårdnad, institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde.

18

978-91-44-08819-8_01_book.indd 18

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


KAP I TEL 3

Att lära sig en vårdande hållning L ise-L ot t e Oz ol i ns & U l r ic a Hör be rg

Det här kapitlet handlar om betydelsen av ett vårdande som är öppet och följ­ samt till patientens och närståendes erfarenheter och behov. Detta sätt att möta patienter och närstående karaktäriseras av vad vi kallar för en vårdande hållning. Avsikten med detta kapitel är att stödja dig i hur du kan lära dig en vårdande hållning och hur denna kan bevaras. En vårdande hållning är grundläggande för att förstå patienten och dennes behov. Genom en vårdande hållning blir du även medveten om hur du själv är som vårdare. Därmed menar vi att denna kunskap är nödvändig för dig som blivande sjuksköterska för att du ska kunna vårda. Vårdande beröring används som ett exempel på hur den vårdande hållningen kan praktiseras. Beröring är ett centralt inslag i vårdandet, både som ett sätt att kommunicera och som en vårdhandling. I vårdandet blir patienten och vårdaren berörda av varandra, både bildligt och bokstavligt.

Ett vårdande som är öppet och följsamt till patientens och närståendes behov Ett vårdande som är öppet och följsamt till patientens och närståendes behov baseras på en förmåga att vara mottaglig för andras behov och uttryck, samt att kunna reflektera över detta. Stödet för detta vårdande hittar man t.ex. i den vårdvetenskap som beskrivs av Dahlberg och Segesten (2010). Patientperspek tiv

För att kunna möta patientens och närståendes behov i hälso- och sjukvård behöver man kunna omsätta sina teoretiska kunskaper till vårdhandlingar.

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 69

69

2014-12-15 15:00


Lise-Lotte Ozolins & Ulrica Hörberg

Det är patientens perspektiv och behov som ska mötas för att tillgodose målen som finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). De närståendes perspektiv inkluderas i ett vårdande som har ett patientperspektiv, då dessa är av central betydelse för patientens upplevda hälsa och vård. Vi vill framhålla betydelsen av att patienten möts som en unik människa med styrkor och förmågor, men också att patientens sårbarhet och utsatthet bejakas. Dessvärre är all vård inte vårdande. Det har visat sig att patienter kan ta skada av den vård som erbjuds, vilket kallas för vårdlidande. Syftet med vården kan ha varit gott men ändå resulterat i att patienten upplevt det motsatta. Om du vill fördjupa dig i hur detta har beskrivits kan du t.ex. läsa Eriksson (1987, 1994) eller Dahlberg (2002). Om du som student eller vårdare ska kunna förstå personer i vårdsituationer kan livsvärldsperspektivet vara till hjälp. Det ger ett stöd i fråga om att förstå patienten ur ett helhetsperspektiv. Dahlberg och Segesten (2010) menar att vårdande som ska bidra till upplevd hälsa och välbefinnande måste bygga på en tillgång till patientens livsvärld och till hur denna hänger samman med andra människors livsvärldar och liv. Genom att du som student eller vårdare försöker att förstå patienten på detta sätt har du möjlighet att förstå hur hälsa, sjukdom, lidande och vårdande upplevs. Du har också möjlighet att förstå hur detta påverkar patienten i sitt livssammanhang. Människan som en levd kropp

För att kunna vårda människor kan det vara till hjälp att förstå människan som en helhet och som sårbar. Sårbarheten kan visa sig på olika sätt, mer eller mindre tydligt. För att du ska kunna förstå vad ett helhetsperspektiv innebär kommer vi här att beskriva på vilket sätt som människan är en levd kropp. Inom vården riskerar patienten att ”delas upp”, t.ex. i kropp och själ. Patienter som har ”ont i själen” hamnar inom psykiatrisk vård och människor som har drabbats av vad som kallas kroppsliga sjukdomar hamnar inom ”vanlig” somatisk vård. Vi menar att det hela är mer komplext än så. Detta blir tydligt då många patienter inte hittar eller får rätt plats inom vården för att kunna känna sig hjälpta. När en människa drabbas av vad som kan beskrivas som en vanlig sjukdom kan detta komma till uttryck som oro, ångest och smärta. Vid psykiska sjukdomar kan t.ex. högt blodtryck, hjärtklappning 70

978-91-44-08819-8_01_book.indd 70

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


3  Att lära sig en vårdande hållning

och andningssvårigheter vara påtagliga symptom. Alltså kan vi inte göra en uppdelning på detta förenklade sätt, om vi på allvar vill förstå en patient. Dahlberg och Segesten (2010) uttrycker det som att den levda kroppen är fysisk, psykisk, existentiell och andlig på en och samma gång. För att ytterligare beskriva den levda kroppen tar vi vår utgångspunkt i filosofen Maurice Merleau-Pontys filosofi (1945/2002). Han beskriver att när en människa kommer till världen gör hon det som en levande kropp, ett barn som är unikt. Denna kropp är inte bara levande den är också levd. Att den är levd innebär att var och en har sitt eget perspektiv på världen och hur man upplever den. Genom att den levda kroppen alltid står i relation till världen omformas perspektivet mer eller mindre under livets gång. I vårdande innebär detta att patienten alltid är unik och har sitt eget perspektiv, med sina egna minnen och förväntningar på framtiden. Det innebär också att du som student eller vårdare också har ditt eget perspektiv, du är ju också en levd kropp. Vårdandet innebär därför ett möte mellan levda kroppar. Man kan beskriva människan som förankrad i världen genom sin kropp och att livet levs genom kroppen. Nu kommer vi till ytterligare en viktig sak: Den levda kroppen är en helhet och inte någon sammanfogning av olika delar. Man föds hel och hållen. Människan upplever sin kropp som hel när hon eller han mår bra och tänker inte så mycket på den när inget särskilt inträffar. När en människa drabbas av sjukdom eller ohälsa så ger detta sig till känna och uttrycks genom kroppen. Ett exempel är om du stukar foten. Du tänker förmodligen inte så ofta på vad din fot betyder för att du ska kunna leva som vanligt. När du har stukat den blir detta troligen mer tydligt för dig. Du får kanske svårt att förflytta dig och din balans kan påverkas o.s.v. Vardagen förändras och kanske till och med begränsas. Med utgångspunkt i Husserls (1929/1992) filosofi kan man kalla den ”vanliga situationen” för en naturlig inställning till kroppen och när något ”ovanligt” inträffat bryts denna och övergår till en mer reflekterad inställning. Detta innebär att människan förmår att reflektera över och analysera vad som hänt, så att en bedömning av situationen kan göras (Dahlberg & Segesten, 2010; Ozolins, 2011). För att omsätta ovanstående till ett patientperspektiv innebär detta en förändring i patientens vardag och liv när ohälsa och sjukdom gör sig gällande. När ohälsa ger sig till känna kan det beskrivas som att den levda kroppen pockar på uppmärksamhet och tvingar människan att reflektera ©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 71

71

2014-12-15 15:00


Lise-Lotte Ozolins & Ulrica Hörberg

över sin situation och sitt hälsotillstånd. Det kan dock innebära en utmaning att förstå vad patientens levda kropp försöker uttrycka. Bullington (2004) tydliggör att det är väsentligt att förstå patienten som en levd kropp och menar att det är en konst att lyssna till och förstå denna. Denna förståelse innebär något annat än att observera kroppen, som man gör t.ex. inom det biomedicinska området. Mötet mellan vårdare och patienter präglas både av vårdarens och patientens syn på och förståelse av kroppen. Det kan vara problematiskt för patienter om de möts av studenter och vårdare som inte har förmåga att förstå patienten som en levd kropp. Forskning har dessvärre visat att människor kan uppleva sig bli behandlade som om de vore objekt, d.v.s. som om de vore en sak och därmed ”personlösa”. Exempel på detta kan hämtas från Dahlberg (2002). Med utgångspunkt i den levda kroppen kan Merleau-Ponty (1945/2002) hjälpa oss att förstå att när människor drabbas av ohälsa, så följer inte kroppen med i livet, som i vanliga fall. Den sjuka och lidande människan behöver hitta nya vägar för att förstå sin kropp och vad den uttrycker i ett sammanhang. Detta kan vara svårt och är ibland en nästan oöverkomlig utmaning. Sammantaget belyser ovanstående vikten av att möta och förstå varje patient som en unik människa som bär på unika erfarenheter, vilket har betydelse för hur vårdandet bör utformas för att patienten ska kunna uppleva helhet och därmed välbefinnande. Hälsa, välbefinnande och lidande

För att du ska kunna vårda patienten på bästa sätt behöver du lära dig om vad hälsa, välbefinnande och lidande kan innebära. Vi menar att det är nödvändigt att förstå just detta för att kunna vårda på ett optimalt sätt. Hälsan är utifrån ett livsvärldsperspektiv personlig och avgörs inte av närvaro eller frånvaro av sjukdom. Människor kan ha en sjukdom men ändå uppleva hälsa och välbefinnande. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver fenomenet hälsa som ”att må bra och vara i stånd till att genomföra det man anser vara av värde i livet, både i stort och smått” (s. 52). Emellertid kan människor uppleva att de mår dåligt trots att de inte har någon sjukdom, vilket kan medföra problem när de söker vård och saknar mätbara tecken på sjukdom. Om personen inte har någon diagnos kan det vara svårt att få vård. 72

978-91-44-08819-8_01_book.indd 72

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


3  Att lära sig en vårdande hållning

Dahlberg och Segesten framhåller att den biologiska hälsan inte kan skiljas från den existentiella upplevelsen, då dessa är aspekter av en hel människa, i ett sammanhang där livet ständigt omformas. Vad som är av grundläggande betydelse är att vårdaren försöker förstå hur patienten i sitt sammanhang kan stödjas till att uppleva en balans så att välbefinnande kan uppnås trots ohälsa och sjukdom. Dahlberg och Segesten (2010) tydliggör innebörden av hälsa och välbefinnande, och om du vill veta mer kan du läsa deras bok. Bet ydelsen av at t stödja hälsoprocesser

Patienter som har en sjukdom kan som nämnts ovan uppleva hälsa och välbefinnande, även om deras liv består av lidande. Sjuksköterskor måste kunna stödja patienter på ett sådant sätt att de kan uppleva välbefinnande och så att de kan göra sådant som är viktigt för dem. För att kunna stödja hälsoprocesser är det viktigt att förstå att patienter både har styrkor och förmågor, liksom att de är sårbara och ibland svaga, för att kunna möta deras verkliga behov. Inom det vårdvetenskapliga kunskapsområdet (Dahlberg & Segesten, 2010) är det patienten som hel människa som är i centrum. I denna helhetsförståelse ingår att människan befinner sig i ett sammanhang, där också närståendes betydelse är väsentlig. Hälsa berör hela människan och handlar om en känsla av inre balans mellan aktivitet och stillhet, men inbegriper också relationer till andra människor och till livet i stort. Det viktiga är att finna sin egen harmoni och vad man mår bra av, t.ex. behov av vila eller att varva ner innan det är dags att gå och lägga sig. Det kan också handla om att hitta matvanor som man mår bra av. Emellertid kan mening och sammanhang omformas med tiden, vilket innebär att en människa kan uppleva olika saker som mer meningsfulla än andra under en viss tid i livet. Ett grundläggande mål för vårdandet är att stödja patienterna i att kunna leva på ett sätt som är meningsfullt för dem och som stödjer deras hälsoprocesser. Dahlberg och Segesten (2010) belyser hur viktigt det är i vårdandet att ta hänsyn till de existentiella aspekterna i livet. De beskriver hälsa som livskraft, vilket kan innebära både att vilja och att våga leva samt att hitta sin egen drivkraft i livet.

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 73

73

2014-12-15 15:00


Lise-Lotte Ozolins & Ulrica Hörberg

Öppenhet och föl jsamhet

Vad innebär det att ha en öppenhet och följsamhet gentemot patienten? Med öppenhet och följsamhet menar vi att man som vårdare utgår från patientens livsvärld (eller perspektiv) för att få kunskap om hur ett vårdande bör utformas. Vårdsammanhanget kräver en mellanmänsklig dialog, så att man försöker få kunskap om patienten och vad denna person tänker och känner, vilket kan beskrivas som en öppenhet gentemot patientens livsvärld. Öppenheten finns som grund för att också kunna vara följsam till patientens behov. Det handlar om att förstå hur patienten förstår sin situation och att försöka möta denna på ett vårdande sätt. Detta innebär inte att alltid göra som patienten vill, eftersom det ibland finns en problematik när det gäller patientens sätt att hantera sin hälsa och sitt liv. Ett exempel på detta kan vara en person som vårdas på ett sjukhus för en svår fraktur och som vill skrivas ut och åka hem. Som sjuksköterska bedömer du det som olämpligt då det kan förvärra patientens tillstånd på olika sätt. Dels behöver patienten kunna klara lite mer själv, och dels behövs en noggrann planering för hur patienten ska kunna få den hjälp som behövs i hemmet. Om du tillmötesgår patientens vilja och ser det som öppenhet och följsamhet blir det problem. Vi menar att man måste förstå öppenheten och följsamheten på ett lite annorlunda sätt. I detta fall innebär det att försöka förstå vad som ligger till grund för patientens vilja att åka hem. Det handlar också om att tydliggöra riskerna med att åka hem i nuvarande tillstånd så att patienten noggrant kan överväga sitt beslut. I det givna exemplet handlade det om patientens oro för sin katt, som sköts om av en granne. Katten är inte van att vara ensam hemma någon längre tid och patienten är rädd för att den ska må dåligt av detta. Öppenheten och följsamheten innebär i detta fall att samtala med patienten om oron över katten och om hur detta skulle kunna lösas, utan att patienten behöver åka hem. Finns det någon som möjligtvis skulle kunna stanna lite hos katten och sedan ringa och berätta om hur den mår? Den ovan beskrivna dialogen kan sägas kännetecknas av att man som vårdare har en genuin vilja att försöka förstå patienten och låta sig bli berörd av dennes livsvärld, och samtidigt utgöra ett stöd för hälsoprocesser. Nu kanske du undrar om det överhuvudtaget är möjligt att förstå en annan människa och en annan människas lidande. Om det är möjligt att förstå en annan människa, hur går detta i så fall till?

74

978-91-44-08819-8_01_book.indd 74

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


3  Att lära sig en vårdande hållning

Det finns ett talspråk som lyder ”som jag känner mig själv, känner jag andra”, vilket kan vara ett vardagligt sätt att beskriva hur man förstår andra. Den levda kroppen är alltid utgångspunkt för varje upplevelse och för en förståelse, vilket innebär att en människa kan försöka förstå en annan, men inte förstå precis som en annan. Man har alltid sitt personliga perspektiv. Människor har dolda eller svårtillgängliga sidor och aspekter och deras upplevelser kan vara svårtillgängliga. Som student eller vårdare kan du inte ta del av dessa om patienten inte uttrycker dem på något sätt, t.ex. via talet, sin kroppshållning eller med gester. Det kan dock vara svårt att få ”all” den kunskap som behövs, eftersom man är begränsad av sitt eget perspektiv. Detta innebär att mötet mellan vårdare och patient rymmer ett visst mått av tveksamhet och osäkerhet om den andres perspektiv. Som vårdare bör man ha en medvetenhet om att det alltid kan finnas något mer och annat än det som visar sig. Den andra personen kan förstås ha likheter med en själv, men har också aspekter som är helt personliga och egna. Varje människa vet och känner mer än vad som kan uttryckas med ord. På så sätt kan man säga att människan i det närmaste är en outtömlig källa till kunskap. En människa förstår alltid det hon erfar som något som har en mening. Denna mening kan både vara positiv och negativ. Detta kan tydliggöras med följande exempel: Om en vårdare ställer fram ett glas mjölk framför en mjölkallergiker skulle man kunna anta att detta glas med innehåll kan ha en negativ innebörd/mening för denna person. Detta kan man ju med säkerhet inte veta om man inte försöker ta reda på vad denna person tänker och känner. För en annan person, som inte har mjölkallergi, har glaset förmodligen en annan innebörd. Den levda kroppens reflek tion

I vårdande reflekterar vi med vår levda kropp. Utifrån vårt sätt att se det, med utgångspunkt i Merleau-Pontys filosofi, är reflektionen en levd reflektion med tankar och känslor sammanflätade mot bakgrund av varje människas existens. Detta innebär att du som levd kropp både tänker och känner i lärande situationer, men någon av dessa två aspekter kan dock vara mer framträdande än den andra i en viss situation. Både våra tankar, vårt förnuft och våra känslor hjälper oss att bli berörda av andra människor, deras liv och lidande. Den levda kroppens reflektion har temporala aspekter, vilket ©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 75

75

2014-12-15 15:00


Lise-Lotte Ozolins & Ulrica Hörberg

innebär att den hyser minnen, liksom förväntningar och eventuella rädslor för framtiden. Hur ska du kunna hantera allt detta? I nästa avsnitt belyser vi hur en vårdande hållning kan hjälpa dig.

En vårdande hållning Den vårdande hållningen så som vi beskriver den har sin utgångspunkt i Husserls intentionalitetsteori (Husserl, 1929/1992) och Merleau-Pontys filosofi om den levda kroppen (Merleau-Ponty, 1945/2002) och hur erfarandet sammanflätas med existensen (Merleau-Ponty, 1968). Med grund i intentionalitetsteorin handlar den vårdande hållningen om en förmåga att träda ut ur den naturliga inställningen, som vi tidigare beskrivit (se även det inledande kapitlet), och inta en reflekterande hållning i förståelsen av andra människor. Detta innebär att du som vårdare inte kan utgå ifrån oreflekterade uppfattningar om vad som skulle kunna vara bra för patienten. Om du som vårdare inte medvetet tänker till riskerar du att ta saker och ting för givna som inte gagnar patienten. Ett exempel är när en vårdare som själv ofta fryser om natten lägger på en patient en extra filt, utan att fråga om det finns ett sådant behov. Vårdaren försöker göra gott, men har en oreflekterad hållning, vilket kan leda till att patienten upplever obehag till följd av den extra värmen och tyngden, som då innebär ett vårdlidande. Vårdar man utifrån en oreflekterad hållning uppstår inte ens tanken på att det skulle kunna vara något fel. Detta måste på alla möjliga sätt motverkas så att patienterna inte utsätts för ogenomtänkta vårdhandlingar. Med grund i Merleau-Pontys filosofi om den levda kroppen (MerleauPonty, 1945/2002) och hur erfarandet sammanflätas med existensen (MerleauPonty, 1968) präglas den vårdande hållningen av samspel och en strävan efter att förstå patientens möjligheter och sårbarhet. Vidare präglas den vårdande hållningen av en förmåga till både närhet och distans, både till sig själv som vårdare och till patienten, d.v.s. en förmåga till reflektion över samspelet. Det handlar om att både förstå patienten och sig själv. Mer konkret kan detta beskrivas som att du som sjuksköterskestuderande eller som vårdare ska ha förmåga att möta patienter som unika människor med unika erfarenheter. För att göra detta krävs att du reflekterar över vem du möter och över vilka behov denna person kan ha, men också över vem du själv är och hur du själv agerar i din praktik. 76

978-91-44-08819-8_01_book.indd 76

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

2014-12-15 15:00


3  Att lära sig en vårdande hållning

I vårdande sammanhang möter du patienter och närstående i olika livssituationer med olika behov och hälsoproblem. Du behöver lära dig att identifiera och tillgodose patientens behov. Inom vården skapas vårdrelationer med syfte att hjälpa patienterna. Emellertid kan dessa relationer utvecklas till att bli icke-vårdande då patienternas behov och perspektiv inte tillgodoses.1 Det är du som vårdare som har ansvaret för att skapa och bibehålla en vårdande relation för att patienten ska må så bra som det är möjligt. Detta innebär att du behöver ha ett etiskt förhållningssätt där patientens självbestämmande och delaktighet beaktas (Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763; Patientsäkerhetslag, 2010:659). För att kunna uppfylla ovanstående kan öppenheten och följsamheten som tidigare beskrivits vara till din hjälp för att du ska kunna praktisera en vårdande hållning. Det kan ibland vara en utmaning att förstå och då kan det vara bra att reflektera över situationen, antingen ensam eller tillsammans med någon annan vårdare eller studiekamrat. Den vårdande hållningen är grundläggande för alla vårdhandlingar och vi kommer i nästa avsnitt att beskriva hur beröring kan praktiseras och ge exempel på hur du genom en vårdande hållning och beröring kan bidra till hälsoprocesser.

Vårdande beröring Beröring är ett centralt inslag i vårdandet, både som ett sätt att kommunicera och som en vårdhandling. I vårdandet blir både patienten och vårdaren berörda av varandra, både bildligt och bokstavligt. Det kan konkret handla om massage som anpassas till patienten eller att hålla om någon som har det svårt. Den mer bildliga beröringen kan innebära att bli berörd av en blick, ett ord etc. Vi ser alltså beröring som en helhet och ett samspel mellan fysiska, psykiska, existentiella och andliga aspekter (Dahlberg & Segesten, 2010). Vi kommer att belysa hur en vårdande hållning genom beröring kan praktiseras med utgångspunkt i en doktorsavhandling om beröring i vårdsammanhang (Ozolins, 2011). Exempel kommer att ges på hur en vårdande hållning uttrycks genom beröringen, men också på när vårdaren inte lyckas ta del av och möta patientens livsvärld. Den följande texten baseras på studier genomförda på en antroposofisk klinik, där personer vårdas för olika hälso1  För att förstå mer om vad vårdande och icke-vårdande relationer innebär kan du läsa kapitel 5 Vårdande som främjar hälsa och välbefinnande i Dahlberg och Segesten (2010).

©  F ö rfa t t arna och S t uden t li t t era t ur

978-91-44-08819-8_01_book.indd 77

77

2014-12-15 15:00


Margaretha Ekebergh är professor i vårdvetenskap och vetenskaplig ledare för vårdandets didaktik vid akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Hon har lång erfarenhet av att stödja studenters lärande genom handledning och reflektionsseminarier i såväl professionsutbildningar som i magister- och forskarutbildning.

REFLEKTION I LÄRANDE OCH VÅRD – en utmaning för sjuksköterskan

Reflektion i lärande och vård handlar om hur blivande sjuksköterskor kan lära sig yrket och utvecklas till kompetenta och reflekterande vårdare. Den visar också hur de kan stödja patienters och närståendes lärande samt hur de som yrkesverksamma sjuksköterskor kan lära för att fortsätta att vara reflekterande. Boken vänder sig i första hand till studenter i sjuksköterskeutbildning. Bokens innehåll är också mycket viktigt för de handledare och lärare som ska stödja studenter i lärande och reflektion.

Art.nr 37286

|  REFLEKTION I LÄRANDE OCH VÅRD

Förmågan att reflektera spelar en central roll i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det är därför viktigt att utveckla denna förmåga under utbildningen till sjuksköterska. Reflektion är väsentligt för den egna lärandeprocessen under utbildningen, men också för att kunna stödja patienters och närståendes lärande i samband med ohälsa och sjukdom.

Mia Berglund Margaretha Ekebergh (red.) 

Mia Berglund är fil.dr i vårdvetenskap, universitetslektor och ämnes­ företrädare för omvårdnad vid institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde. Mia har många års erfarenhet av att undervisa och handleda vårdare, studenter och patienter.

REFLEKTION I LÄRANDE OCH VÅRD – en utmaning för sjuksköterskan

Redaktörer

Mia Berglund Margaretha Ekebergh

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08819-8_01_cover.indd 1

2014-12-15 13:23

Profile for Smakprov Media AB

9789144088198  

9789144088198  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded