Issuu on Google+

Spr책klust genom

SAGOR Carin Rydja


Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10

Redaktör: Ann de Bourgh Grafisk form, omslag och illustrationer: Pia Niemi Notskrift: Jan Utbult och Claes Nilsson Språklust genom sagor ISBN 978-91-523-0848-6 © 2012 Carin Rydja och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BonusPresskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Undantag från kopieringsförbudet: sidan 46 får kopieras för användning i den egna barngruppen. Livonia Print, Lettland 2012


Innehåll Inledning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4

Lilla spöket Laban . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Vanten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Vad står i förskolans dokument?

5

. . . . . . . . . . . . . . .

Sagan om pannkakan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Historien om Någon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Sagans betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Pricken .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Huset som Hans byggde .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

73 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Tre små grisar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Sagan om Pomperipossa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Sju lass gröt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Askungen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Sagostundens utformning När? . Var?

Draksaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .103 Val av saga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Bokens sagostunder

Pelle Svanslös fyller år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105 Litteraturlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109

Grodan och främlingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Patriks snabbverkstad .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Bokens sånger

Sagan om den lilla, lilla gumman . . . . . . . . . . . . 13

Baka baka kaka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

15

Bä, bä vita lamm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Lilla spöket Laban . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Det finns nå'n av varje sort . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Vanten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Ekorr'n satt i granen

Sagan om pannkakan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

En bonde i vår by . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Historien om Någon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

För högt upp på vinden (För högt upp i luften) . . . 18

Pojken och hans ulliga får

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

39

28

Har du sett min lilla katt?

31

Jag känner ett litet bi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Tre små grisar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

John Svenssons bil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Sagan om Pomperipossa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Katten och svansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Sju lass gröt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Kisse-Misse-Måns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Askungen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Kungens lilla piga .

Draksaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Mors lilla Olle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Pelle Svanslös fyller år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Råttan Max . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Pricken .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Huset som Hans byggde .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Skala banan

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

25

Tinge linge linge, tåget far

Grodan och främlingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Patriks snabbverkstad .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

49

40

Sabu kuaja .

. . . . . . . . . . . . . . .

34

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Små grisarna (Små grodorna) Materialdel, sagobilder att klippa ut

26

Tre små gummor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Trollringen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

44

Sagan om den lilla, lilla gumman . . . . . . . . . . . . 51 Pojken och hans ulliga får

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

53

INNEHÅLL

5


Inledning Den här boken har kommit till som en inspirationskälla till er som arbetar med barn och vill utveckla sagostunden till en härlig gemensam upplevelse för alla! Att lyssna när någon läser eller berättar sagor är roligt, ibland magiskt. Att sitta nära varandra och dela samma upplevelse – kan bli ett helt äventyr. En gemensam resa på fantasins vingar till en annan värld, en annan verklighet där allt kan hända. Kanske ”kura skymning” i kvällningen, som människor i alla tider och alla kulturer har gjort. I det trolska skenet av en öppen eld har många sagor vuxit fram och berättats av de äldre för de yngre.

Idag består sagostunden oftast av en godnattsaga på kvällen, då en vuxen läser eller berättar. Det blir en stund av närhet, som skänker lugn och ro och hjälper barnet att varva ner inför natten. Men i vårt stressade samhälle är det inte alla föräldrar som hinner och orkar med den här stunden. Sagoläsning upplevs då som ytterligare ett krav att leva upp till. Därför spelar förskolan och skolan idag en oerhört viktig roll när det gäller att ge alla barn tillträde till sagornas och böckernas förtrollade värld!

”En barndom utan sagor, är som en sommar utan blommor!” Så – låt tusen blommor blomma – och låt barnen vandra in i en fantastisk, blomstrande sagoträdgård! Carin Rydja

”Om du vill att dina barn ska bli begåvade så berätta sagor för dem. Om du vill att de ska bli mycket begåvade så berätta ännu fler sagor för dem” Albert Einstein

”Om alla barn från 6 år och neråt, blev vaggade eller gungade eller omfamnade och fick höra sånger eller om de bara fick sitta i ditt knä medan du läste för dem en gång om dagen varje dag tills de fyllde 6 år – så skulle det revolutionera världen!” Dr. Viola Brady

”En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje.”

6

INLEDNING

Astrid Lindgren


Vad står i förskolans dokument? Ur Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag: ”… Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. …”

_

” … Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. …”

_

” … Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. …” Lpfö 98/10

Ur Mål och riktlinjer, Utveckling och lärande: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn … • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

_

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.

_

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker att förstå andras perspektiv. • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

_

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama ...” Lpfö 98/10

INLEDNING

7


Sagans betydelse Förskoleåldern är den viktigaste åldern när det gäller språkutveckling. Mottagligheten för att tillägna sig språket i dess olika former är då som störst. Under dessa år är det oerhört viktigt för barnet att få höra språket talas, berättas och läsas. Därför är sagoläsning av mycket stor betydelse. Sagor gör barnen tidigt intresserade av ord och bokstäver, vilket på sikt ger en positiv läs- och skrivutveckling. De lär sig också skilja mellan språkets form och dess innehåll. Barn som hört sagor, rim och ramsor har ett bra språkligt utgångsläge. De har omedvetet tränat former och språkstrukturer och utökat både ordförråd och språkförståelse. Barn som sett vuxna läsa sagor har i regel klart för sig både läsriktning, vad som är upp och ned på en sida och i vilket hörn man börjar läsa. Detta är ingenting som vare sig är självklart eller medfött! Språksvaga barn har extra stor nytta av att lyssna på sagor, där de på ett lustfyllt sätt tillägnar sig ord, begrepp och uttrycksförmåga.

I förskolan kan barnen få ta del av språket på det lustfyllda sätt som sagoberättande och sagoläsning ger.

Börja mycket tidigt med bilder och böcker - redan innan barnet fyllt 1 år! Men tänk på att det är individuellt hur långt barnens tålamod räcker och vilket intresse som finns. För en del barn är det rösten som är viktig, för andra är det bilden.

Sagan fyller många funktioner, den ... • ger träning i att lyssna. • stimulerar fantasin, när barnet skapar sina egna inre bilder. • stimulerar leklusten. • är språkligt stimulerande, ger större ordförråd, förbättrat och mer varierat talspråk, utökade begrepp samt bättre språkförståelse. • ger tillfälle till en mysig stund av närhet då man upplever något tillsammans, en gemensam upplevelse som man efteråt kan samtala och reflektera över. • ger kunskap och är kulturförmedlare.

”Tänd ljus i barnens ögon!”

Sagor stimulerar även den känslomässiga utvecklingen genom att man lär sig förstå andras problem – och då utvecklar sin förmåga till empati. Olika sagor beskriver olika sorters känslor - glädje, sorg, avund, svartsjuka, ondska, godhet, vänskap och kärlek. Allt finns med och förmedlas i berättelserna. Sagan kan vara till hjälp för att strukturera upp en många gånger kaotisk omvärld, där mycket ter sig förvirrande för små barn. Den stödjer barnens tänkande när de försöker förstå det samhälle de lever i. ”Hur ska man leva?” ”Vad är rätt och vad är fel?” I sagans form får barnen uppleva olika händelser, där Det Goda kämpar mot Det Onda, och där Det Goda alltid segrar till sist. Att bry sig om varandra, vara snäll och hjälpsam – det lönar sig alltid! Barnen lär sig förstå andra och känna respekt för allas lika värde. Därför är arbetet med sagor ett fantastiskt hjälpmedel när det gäller värdegrundsarbetet. En saga kan också vara tröstande och läkande.

”Det finns fler som har det som jag.” ”Jag är inte ensam!”

8

INLEDNING


Sagostundens utformning När? En kvällssaga hemma vid nattningen är en stund av mysig närhet vid dagens slut, för både barn och föräldrar.

Läs med engagemang och visa känslor! Använd rösten för att skapa dramatik och ge liv åt händelseförloppet, då blir det roligare att lyssna. Det är viktigt att försöka ”leva och bo” i sagans värld.

I förskolan har man större möjlighet att välja tidpunkt för sagoläsningen.

Läs lugnt och tydligt och tänk på att pausen har stor betydelse, eftersom den alltid ökar intresset.

Men oftast används den som avkoppling inför middagsvilan och högläsning förknippas då lätt med trötthet och vila.

Det är viktigt att titta upp och möta barnens blickar. Stanna upp och fråga barnen något då och då. Det är nämligen inte alls säkert att barn uppfattar sagan på samma sätt som du gör – man kan aldrig veta …

Förhoppningsvis finns det möjlighet att läsa för barnen även under andra tider på dagen, när barnen är vakna och pigga. Då är de som mest mottagliga för språket, berättelserna och bilderna. Allra viktigast är dock:

Läs något varje dag!

Om det är mycket text kan man ”pratläsa” med egna ord och berätta till bilderna. Så kan man göra när sagan har ord och uttryck som är svårförståeliga för barnen. Många barn orkar inte lyssna så lång stund, så anpassa tiden efter din barngrupp, så att det verkligen blir lustfyllt och spännande! Använd samma saga länge!

Var?

Låt så många sinnen som möjligt beröras. Gör det lite magiskt, mysigt och mystiskt!

Det är viktigt … • med rutiner.

Använd:

• att samlas vid en särskild sagoplats.

• Dofter – i form av doftljus eller rökelse.

• att sitta och läsa i en speciell stol – ”sagofåtölj”. • att barnen sitter bekvämt (då sitter de stilla utan att byta ställning hela tiden!).

• Färger – guld, rött, orange och lila är varma färger som ger en ombonad och trygg känsla. • Ljud – svag musik, en klocka att plinga med, trumma, speldosa eller gitarr.

Hur? En ”STÖR OSS INTE”- skylt är bra!

Konkret material:

Det är viktigt att skapa lugn och ro. Träna barnen i att lyssna och vara i stillhet den här stunden. Försök gå in i deras värld och kom ihåg: barn har ingen brådska!

• Sagobilder till varje saga

Läs gärna en återkommande sagoramsa varje gång. Den kan fungera som en inledning av sagostunden.

• Förklädnad – klä ut dig själv ibland, till exempel med en hatt, glasögon, sjal eller krona. Det får inte bli för mycket – barnen ska kunna känna igen dig, annars blir det otäckt och skrämmande.

Att använda rim, ramsor, sånger och verser är en god vana. När barnen lär sig dessa utantill, skapar det en gemenskap. Använd konkret material för att illustrera sagan. Det underlättar förståelsen för barn som är i början av sin tal- och språkutveckling. Det bästa är om samma person läser hela sagan. Förbered dig genom att läsa igenom sagan i förväg! Då har du gjort sagan till ”din” och då går det lättare att läsa/ berätta övertygande.

• Sagoväska, sagoskrin eller sagopåse – att förvara dagens saga i, och saker som illustrerar berättelsen

• Tyger – tunna, skimrande, blanka! Guld- och silvertyger, brokad, siden och paljetter. Men även säckväv, sammet och pälstyger behövs för den taktila känslan! • Trollspö • Handdockor, fingerdockor, skuggteaterbilder

INLEDNING

9


Val av saga För riktigt små barn räcker det med korta och enkla sagor. De lyssnar mest på ljuden och bryr sig inte så mycket om innehållet. I den här åldern är det heller inte viktigt att barnen förstår betydelsen av alla orden i sagan. Rim och ramsor är bra. Om det är nonsensramsor har ingen betydelse. De utvecklar rytmkänslan för språket. Fingerlekar och fingersagor är också självklara val. Barnet upptäcker händer och fötter och koordinationsförmågan mellan öga, fot och hand utvecklas. Rörelserna till sagan bidrar till upplevelsen. Snart kommer intresset för sagor om det välkända. Välj gärna sagor från det vardagliga livet – det som är barnets verklighet. Det hjälper barnen att förstå och få struktur på sin omvärld. På det viset lär sig små barn, när vi ger dem bilder de själva ännu inte har. Barnen återvänder gärna till samma saga, gång på gång. Att vilja höra sagan om och om igen visar att just den sagan är viktig! Upprepningssagor är ett bra val för små barn. I upprepningen finns en glädje – en igenkännandets trygghet.

Den viktigaste sagoåldern är 3 – 9 år.

Runt 3-årsåldern kan de flesta barn hänga med i ett händelseförlopp. Ordförrådet utvecklas snabbt, många gillar roliga rim och att vrida och vända på orden. Snart utvecklas också fantasiförmågan och då kan enkla dramatiska folksagor läsas eller berättas. När barnet närmar sig 5 år börjar de kunna skilja på fantasi och verklighet och dessutom förstå humor. Finns flerspråkiga barn i gruppen kan man be föräldrarna lära ut ramsor och sånger på andra språk. En fråga som ofta dyker upp är om vi vuxna ska skydda barnen från att höra skrämmande sagor – berättelser om farliga troll, hemska häxor, smygande spöken och eldsprutande drakar. Många av våra mest kända folksagor är ju verkligt grymma! Kan barnen fara illa av sådana berättelser?

10

INLEDNING

Så här skriver Astrid Lindgren angående detta:

”Sorgligt och skrämmande och hemskt för ett barn? Så länge det har funnits sagor i världen har det varit barns och vuxnas gemensamma egendom.” ”Ingen forna tiders sagoberättande farmor eller barnjungfru, tänkte ett ögonblick på att folksagor kunde vara hemska och skrämmande för de späda som flockades omkring henne och ömsom ryste, ömsom grät och ömsom fröjdades över vad de hörde. Barnen fick lyssna till sagor som hade något att säga om livet och om döden, om skillnader mellan gott och ont och om hur svårt det kan vara att vara människa.” (Lindgren, 1959/2007 s.61)

Det som är betydelsefullt vid läsning av folksagor är att man lyssnar på barnens reaktioner. De måste få fråga och undra och då är det viktigt att den vuxne tar deras rädslor på allvar och pratar om det som skrämmer. Samma sak gäller med alla sagor som innehåller något tänkvärt, ett ”budskap” av något slag. Då är det självklart att man pratar med barnen efteråt om vad de tycker och känner. Det handlar om värdegrund, om moral på barnens nivå. Det kan gälla mobbning, främlingsfientlighet, syskonsvartsjuka, rädslor och kärlek – allt kamouflerat i en bra berättelse. Det onda mot det goda, där det goda segrar till sist! Barn behöver få känna att världen trots allt är god – därför ska det vara lyckliga slut! I den här boken har jag valt att presentera ett urval sagor som passar barn från 3 år och uppåt. Bland mina förslag finns en blandning av alla de ovan nämnda sagokategorierna. Jag gör inte anspråk på att just de här är de ”rätta”. Det här är mitt personliga val och jag kan bara hoppas att det också ska passa dig och din barngrupp!


Patriks snabbverkstad (av Ulf Löfgren)

Dag 1 1. Sagoramsan

”BANG o BONK o DONG! Med spik och hammare och tång allting kan man laga. Kom och lyssna på denna saga!”

– Här är en saga som heter ”Patriks snabbverkstad”. – En snabbverkstad! Vad tror ni att det är? Låt barnen komma med förslag.

– Den här sagan handlar om när pojken Patrik skulle öppna en snabbverkstad och hur det gick. Läs sagan!

2. Verktyg Idag är det roligt om du har satt på dig arbetskläder, till exempel ett snickarbälte och en keps (typ målarmössa). Sagan förvaras lämpligen i en verktygslåda! Förövrigt behöver du olika sorters verktyg (hammare, såg, skruvmejsel, spik, tång, tumstock o.dyl.) samt en målarburk + pensel.

– Titta på mig! Vad har jag tagit på mig? – Ja, snickarkläder. – När tar man på sig såna kläder? Låt de barn som vet få berätta. Säkert finns det erfarenhet av byggjobb hemma hos några av barnen. Gå igenom vad du har för saker i verktygslådan:

Visa bilderna i boken – men visa också så många riktiga saker du kan få tag i: • Telefon (extra roligt om du har en gammal telefon att låtsasprata i!) • Fågelholk • Skärbräda av trä • Liten träbåt • Lok med vagnar på räls (som kommer körande och plötsligt stannar!) • STÄNGT-skylt • Saftglas, sugrör + kaka (vid det avslutande kondisbesöket tar du fram saftglaset, dricker lite och tar en smakbit av kakan!)

4. Sång

John Svenssons bil

– Det man använder när man snickrar kallas VERKTYG. – Det här är ett verktyg (visa upp t.ex. en hammare) – Det kallas …? HAMMARE! – Vad är det här då? osv. – Kan ni fler verktyg?

Trad.

Håll till sist upp burken med målarfärg o pensel.

– Vad ska man ha det här till? När det är färdigpratat om alla verktygen är det dags för sagan.

3. Sagan Ta fram boken ”Patriks snabbverkstad” ur verktygslådan.

Sjung den flera gånger och byt för varje gång ut ett ord mot ett ljud eller en gest.

PATRIKS SNABBVERKSTAD

13


Dag 2 1. Sagoramsan

”BANG o BONK o DONG! Med spik och hammare och tång allting kan man laga. Kom och lyssna på denna saga!”

Läraren: Det har kommit ett bud … Barnen: Vadå? Läraren: Jo, att 2 jättehammare ska banka Barnen stampar med båda fötterna! Läraren: Det har kommit ett bud … Barnen: Vadå? Läraren: Jo, att LOKET sätter igång! Barnen (reser sig från stolarna och börjar gå runt – vevar på armarna och säger):

BOMPETTIBOMPETTIBOM

Läraren: Det har kommit ett bud … Barnen: Vadå?

2. Bild-kort – Sagan som jag läste igår – vad handlade den om? – En pojke som hette Patrik. – Vad gjorde Patrik? – När han hade en sån där ”Snabbverkstad”, då måste han använda många VERKTYG eller hur?

Läraren: Jo, att loket ska stanna! Alla pyser ljudligt ut luft och går och sätter sig på sina platser.

4. Sånglek

Håll upp bildkorten med de olika verktygen och fråga barnen:

Tinge linge linge, tåget far

– Minns ni vad den här kallas? – Och den här då?

Trad.

Fortsätt tills alla verktyg är benämnda!

– Oj, vad duktiga ni var!

3. Lek ”Det har kommit ett bud” Barnen ska sitta på stolar i en ring. Läraren: Det har kommit ett bud… Barnen: Vadå för bud? Läraren: Jo, att 1 hammare ska banka. Barnen slår med 1 knytnäve mot det ena knäet! Läraren: Det har kommit ett bud … Barnen: Vadå? Läraren: Jo, att 2 hammare ska banka. Barnen slår med 2 knytnävar mot båda knäna! Läraren: Det har kommit ett bud … Barnen: Vadå? Läraren: Jo, att 1 jättehammare ska banka. Barnen stampar med 1 fot!

14

PATRIKS SNABBVERKSTAD

*) Namnet på den man sjunger för.


Sagan om den lilla, lilla gumman (av Elsa Beskow)

Dag 1 Klä dig gärna lite ”gumlikt” med en sjalett på huvudet! Lägg ett grönt tyg/skynke på golvet framför dig som figurerna ska stå på.

Ta fram boken ur sagopåsen och börja läsa. Tänk på att läsa så långsamt, så att du samtidigt kan illustrera händelserna med de konkreta sakerna!

1. Sagoramsan

3. Sång

”En katt har kalas och en gumma säger – schas! En ko säger – muu! Så kom och sätt dig nu!”

Kisse Misse Måns Felix Körling

2. Sagan Lyft försiktigt upp en katt ur din sagopåse. Klappa katten och lägg den i ditt knä.

– Nu ska jag berätta för er vad som hände med den här katten en dag. – Det var en gång en liten gumma ... Ta fram en docka som du satt på en sjalett och kanske ett förkläde (klipp av tyg!)

– Hon bodde i en liten stuga på landet. Troligen finns det ett lämpligt litet hus bland leksakerna.

– Där fanns också en ko, som hon tyckte mycket om. Ställ kon i ”gräset”.

Kisse, din filur, mjölken drack du ur, då du var i skafferiet. Mjau,mjau! Och mitt fina glas, slog du sen i kras, när du snattat grädden i'et. Mjau, mjau! Kisse Misse katt, såna dumma spratt får du aldrig företa dej! Mjau, mjau! Kisse, akta dej, ska du klösas, säj? Då ska jag i svansen dra dej! Mjau, mjau!

– Vet ni vad hon fick av kon? – Ja, just det hon fick mjölk från kon. – Hon mjölkade sin lilla ko varje dag i en hink som hon kallade för STÄVA! Här behövs en liten dockskåpshink, en liten skål eller en fingerborg.

– I sin stuga hade gumman ett litet BORD, en liten STOL och en liten PALL. (dockskåpsmöbler) – Och så hade hon sin kära KATT! – Nu ska ni få höra …

SAGAN OM DEN LILLA, LILLA GUMMAN

15


Dag 2 1. Sagoramsan ”En katt har kalas och en gumma säger – schas! …" En ko säger – muu! Så kom och sätt dig nu!” Ta åter upp katten ur påsen och återknyt till sagan genom att be barnen berätta. Hjälp till om det behövs med ledande frågor:

– Vilka bodde i stugan? – Vad gjorde gumman? – Vad gjorde katten? – Vad gjorde gumman då? – Hur gick det sen? osv.

2. Sagobilder Ta fram boken och läs sagan en gång till. Sätt samtidigt upp sagobilderna som stöd för barnen.

3. Mungympa ”Gumman som städar sitt hus” Munnen är ett hus. Gumman är tungan. Det är fredag och gumman ska städa sitt hus, för hon ska få främmande.

Till sist skakar hon sina mattor! ( sträck ut tungan och

skaka den )

Efter allt städande är gumman så trött, så trött. Hon sätter sig på en stol och säger: PUH! Hå-hå, jaja! Gumman känner att hon är kaffesugen. Så hon tar och kokar kaffe. Kaffet är varmt så hon måste BLÅSA! ( blås! ) Nej, det är fortfarande för varmt – hon häller upp det på fatet och SÖRPLAR i sig kaffet! Akta så ni inte spiller! ( sörpla ) Men gumman är fortfarande så trött, att hon gäspar. ( gäspa stort! ) Hon lägger sig på soffan och somnar. ( luta huvudet i händerna och blunda )

Hur tror ni det låter då? Jo, hon SNARKAR! Så här! ( snarka )

Ända tills hon hör det här! ( KNACKA! ) Vad tror ni att det är? Just det! Det är gästerna som kommer – OCH NU KAN DET BLI ETT TREVLIGT KALAS!

4. Sånglek

Tre små gummor

Först ska hon sopa trappan. ( slicka på underläppen ) Se'n ska hon sopa balkongen. ( slicka på överläppen )

Anna Maria Roos

Tvätta väggarna måste hon också göra.

( slicka på insidan av kinderna – upp och ner med "borsten" )

Nu måste hon tvätta taket, för där är det fullt med spindelväv! ( slicka med tungan från övertänder-

nas baksida, till längst bak i gommen, så att det säger "smack!" )

Och så golvet … det måste skuras! ( slicka med tungan i botten på munnen )

Sedan tittar hon på sina fönster. Oj, vad dom är smutsiga! Hon måste putsa alla fönster. Först börjar hon med fönstren på övervåningen. Utsidan! ( slicka med tungan utefter hela tandraden )

Insidan! ( slicka på samma sätt på baksidan av tän-

Barnen går runt i ring, tre och tre. Vid ”Vi ska ha roligt ...” vänder de sig in mot ringens mitt och gör ”sparksteg” till resten av sången.

derna )

Nu tar hon fönstren på nedervåningen. ( gör likadant

som på övervåningen )

16

SAGAN OM DEN LILLA, LILLA GUMMAN

5. Sång ”Kisse Misse Måns …" (se sidan 13)


54


56


58


Språklust genom Sagor är en handledning med

färdiga förslag till sagostunder kring 16 kända sagor. Till varje saga hör en utförlig beskrivning, ramsor, rim, sånger, tips och idéer samt ett inspirerande bildmaterial, färdigt att klippa ut. Materialet kan användas från tidig förskoleålder och vidare upp i förskoleklassen. Läs, berätta, lek och ha roligt!

( 523-0848-6 )


9789152308486