9789140677020

Ge

G E O G R A F I

Ge 7–9

Utkik

Utkik

7–9

Utkik är ett komplett basläromedel i SO för årskurs 7–9 utformat efter Lgr 11. Till varje ämne – geografi, historia, religion och samhällskunskap – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en praktisk, digital lärarhandledning i form av en lärarwebb. Det finns också interaktiva böcker i alla fyra ämnena.

G E O G R A F I

Utkik Geografi grundbok är uppbyggd kring det centrala innehållet i Lgr 11. Alla kapitel innehåller, förutom den berättande texten, ett antal fördjupnings- och metoduppgifter som tränar de förmågor som lyfts i läroplanen. Vikt läggs vid geografiska analyser och användande av kartor och andra geografiska källor. Kapitlen inleds med en händelse ur verkligheten som bland annat inspirerar eleverna till att se samband mellan teori och verklighet. Till varje kapitel finns också inledande större frågeställningar samt avslutande repetitionsoch reflektionsfrågor.

Bo Andersson, lärare i geografi, naturkunskap och miljökunskap vid vuxenutbildning och gymnasium i Västervik. Han har även arbetat på mellan- och högstadiet. Har skrivit läroböcker i geografi för högstadiet och gymnasiet samt naturkunskap för mellanstadiet.

G

Ge

E

O

G

R

A

F

I

7–9

Bo Andersson

ISBN 978-91-40-67702-0

9 789140 677020

utkik_Geografi_omslag.indd 1

Utkik 2013-07-11 13:44

Ge

G E O G R A F I

7–9

Utkik

Utkik

7–9

Utkik är ett komplett basläromedel i SO för årskurs 7–9 utformat efter Lgr 11. Till varje ämne – geografi, historia, religion och samhällskunskap – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en praktisk, digital lärarhandledning i form av en lärarwebb. Det finns också interaktiva böcker i alla fyra ämnena.

G E O G R A F I

Utkik Geografi grundbok är uppbyggd kring det centrala innehållet i Lgr 11. Alla kapitel innehåller, förutom den berättande texten, ett antal fördjupnings- och metoduppgifter som tränar de förmågor som lyfts i läroplanen. Vikt läggs vid geografiska analyser och användande av kartor och andra geografiska källor. Kapitlen inleds med en händelse ur verkligheten som bland annat inspirerar eleverna till att se samband mellan teori och verklighet. Till varje kapitel finns också inledande större frågeställningar samt avslutande repetitionsoch reflektionsfrågor.

Bo Andersson, lärare i geografi, naturkunskap och miljökunskap vid vuxenutbildning och gymnasium i Västervik. Han har även arbetat på mellan- och högstadiet. Har skrivit läroböcker i geografi för högstadiet och gymnasiet samt naturkunskap för mellanstadiet.

ISBN 978-91-40-67702-0

9 789140 677020

utkik_Geografi_omslag.indd 1

2013-07-11 13:44

innehållsförteckning geOgrAfi – Att studerA helheten. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 New York – ett geografiskt exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Detta kapitel handlar om … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Geografi – världens ämne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Bildanalys: Vatten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Bildanalys: De som blev kvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Ett geografiskt exempel – två flodområden i tropikerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Kartövning – analys: Dela resurser?. . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Holborn Soho

City Themsen

Hyde Park

Southwark Green Park

St. James’s Park Westminster

Lambeth

Med kArtOr jOrden runt. . . . . 20

Kiruna – en stad som måste flyttas. . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Detta kapitel handlar om … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Bara jordgloben visar helt rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Kartövning: Mentala kartor ”I huvet på en människa” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Jordens gradnät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Kartövning: Träna på kartan med hjälp av bilder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Storskaliga och småskaliga kartor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Kartövning: Kartan – en ”bild” av verkligheten... 31

Olika typer av kartor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 Kartövning: Kartor har mycket att berätta . . . ... 35 GIS – geografens digitala hjälpmedel . . . . . . . . . . .. 36 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 38

hållbAr utveckling. . . ... 40 Konkurrens om vatten i Mellanöstern . . . . . . . . . . ... 40 Detta kapitel handlar om … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42 Vad är hållbar utveckling? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 43 Vi utnyttjar naturresurser – och påverkar miljön. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46 Analys : Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 47

49 Ändliga och förnybara naturresurser. . . . . . . . . . . . .. 50 Analys: Intressekonflikter om naturresurser. . . .

Reflektera och resonera: Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?. . . . . . . . . . . . . . . ... 54

Energikällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 55 Debattera: Kärnkraft – avveckla eller inte? . . ... 61 Analys: Se på energislagen ur olika perspektiv . .. 68 Arbeta med geografiska data och kartan: Varifrån kommer elen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

69 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 70

Innehållsförteckning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 3

3

2013-07-11 14:23

vÄder, kliMAt Och vegetAtiOn. . . . . . . . . . 72 Finns Maldiverna om hundra år?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Detta kapitel handlar om … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Atmosfären . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Solen ger oss värme och liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Väder och vind . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Analys: Oväder och extremt väder . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Vatten i naturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Klimat och vegetation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Kartövning: Australiens vegetationszoner . . . . . . 93 Arbeta med geografiska data: Klimatdiagram – en bild av klimatet . . . . . . . . . . . . . . 96

Klimatförändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Förklara och debattera: Växthuseffekten och klimatförändringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

vÄrldens befOlkning. . . . . . . . 106 Att leva i en kåkstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Detta kapitel handlar om … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Världens befolkning ökar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Analys: Familjeplanering i Kina och Indien. . . . . 112

4

Var bor människorna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 114 Kartövning: Varför bor européerna där de bor?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 117

Befolkningslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 119 Arbeta med geografiska begrepp: Befolkningslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 120 Arbeta med geografiska data . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 123

Migration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 124 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . .... 128

PrOduktiOn – hAndel – trAnsPOrter... 130 Varifrån kommer dina kläder? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 130 Detta kapitel handlar om … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 132 Produktion av varor och tjänster . . . . . . . . . . . . . . . ... 133 Geografisk analys: Var ska järnverket byggas?... 138 Analys: Innovationsöar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 147 Transporter och kommunikation . . . . . . . . . . . . . . ... 148 Handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... 151 Värdera lösningar: Vårt konsumtionssamhälle... 153 Analys: Tänk om, tänk nytt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 157 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . .... 158

Innehållsförteckning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 4

2013-07-11 14:23

rikA Och fAttigA lÄnder. . . . . . . . .. . . . . . . . . . 160 Små företag i fattiga länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Detta kapitel handlar om … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Olika indelningar av länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Rika länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Fattiga länder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Analys: Länderanalys – ett rikt och ett fattigt land. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

173 Sårbarhet och fattigdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Analys: Platsers sårbarhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . 179 Att bekämpa fattigdomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Analys: Fattigdomsbekämpning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Värdera olika lösningar: Biståndet. . . . . . .. . . . . . . . . . 185 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

Namngeografi: Världsdelarnas namngeografi. . 197

Asien. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Nordamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Analys – jämför likheter och skillnader: Jämför två världsdelar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204

Centralamerika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 Sydamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Kartövning: Din världsbild. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 Oceanien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 Antarktis. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 214 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216

Ordförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 218 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224

vÄrldens delAr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Människans historia är din egen historia. . . . . . . 188 Detta kapitel handlar om … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Europa ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Analys: Varför bor du där du bor? . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Afrika...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194

Innehållsförteckning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 5

5

2013-07-11 14:23

hållbAr utveckling Konkurrens om vatten i Mellanöstern För floder och andra vattendrag finns inga politiska gränser. Från berg- och högländer söker sig vattnet ner till havet. I torra och halvtorra områden blir konkurrensen om vattnet stor, särskilt när en flod rinner genom flera länder. I Mellanöstern rinner floden Eufrat genom såväl Turkiet, Syrien som Irak. Sådana internationella flodområden täcker ungefär hälften av världens landyta med hälften av jordens befolkning. Bristen på vatten kan leda till mer eller mindre allvarliga konflikter mellan länder, men gemensamma intressen ger också möjlighet till samarbete.

I Israel drivs ett intensivt jordbruk i torra och halvtorra områden. Då använder man allt tillgängligt vatten inom området. Förutom grundvatten* och sjö- och flodvatten utnyttjas också spillvatten*

från industrier och samhällen. Israelerna har utvecklat särskilt effektiva droppbevattningssystem för att hushålla med vattenresurserna. Varje planta får precis så mycket vatten den behöver, varken mer eller mindre. Man odlar grödor som kräver så lite vatten som möjligt, både vad gäller bomullssorter samt apelsiner och andra citrusfrukter. Trots bristen på vatten gör ändå israelerna av med tre till fyra gånger så mycket vatten per person som sina grannar palestinierna.

Men en del av vattnet som används till konstbevattningen är grundvatten, vilket lett till protester eftersom uttaget blivit så omfattande att saltvatten tränger upp i grundvattentäkterna.

Man har därför infört förbud mot nya brunnar på Västbanken och i andra delar, vilket främst

Vattnet försvinner i Döda havet.

Jordanfloden mynnar i Döda havet, men eftersom mycket vatten avleds från floden når inte lika mycket vatten sjön som det gjorde tidigare.

Därför sjunker Döda havets yta.

40

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 40

2013-07-11 14:25

g nybyggda anläggningar för avsaltning av havsvatten. Avsaltningen innebär påverkan på miljön bland annat eftersom energi krävs vid avsaltningen. Ändå beräknas produktionen av avsaltat vatten i världen bli minst dubbelt så stor under de närmaste tio åren.

LIBANON SYRIEN Genesarets sjö MEDELHAVET Jordanfloden

påverkat palestiniernas vattenförsörjning negativt.

För uppodling inom nyare bosättningar, bland annat i Negevöknen i landets södra del, räcker inte ens grundvattnet till. Vatten från Genesarets sjö i norr avleds för detta ändamål i en stor vattenled genom hela landet. Det får till följd att Jordanfloden sinar. För att kompensera vattenuttaget leds också vatten från Yarmukfloden över till Genesarets sjö. Därmed kommer Israel i konflikt inte bara med palestinierna utan också med Jordanien och Syrien, som också behöver Yarmukflodens vatten. Ibland har dessa vattenkonflikter lett till krig mellan länderna, men det har också gjort att man samarbetat om de gemensamma vattenresurserna.

I Eilat-området vid Akabaviken i söder är vattenbristen akut. Här har man byggt stora avsaltningsanläggningar för havsvatten för att förse de många hotellen med färskvatten. Detta vatten är flera gånger dyrare än grundvatten och flodvatten. Även vid Israels medelhavskust finns flera

Gaza

Döda Havet

JORDANIEN

1. Hur påverkar klimatet levnadsvillkoren i Israel?

2. Vilka vattenresurser används i Israel och Palestina, dvs. varifrån kommer det vatten som samhälle, industri och jordbruk behöver?

Negevöknen Bevattningskanal Pipeline

EGYPTEN

3. Hur gör man för att de begränsade vattenresurserna ska räcka till?

4. Vilka konflikter finns det mellan människa, natur och samhälle i Mellanöstern?

5. Vilka olika aktörer är inblandade i konflikten? Vilka olika intressen har de?

Eilat

mm nederbörd per år över 800 600 – 800 400 – 600 200 – 400 0 – 200

I Israel och Palestina är vattenbristen stor. Vatten leds långa sträckor i kanaler och pipelines till städer och jordbruksområden.

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 41

41

2013-07-11 14:25

Detta kapitel handlar om …

Det här kapitlet handlar om hållbar utveck­ ling och vad det är. Vi börjar med att definie­ ra själva begreppet och de tre perspektiven av hållbar utveckling – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi går sedan vidare och ser på hur vi använder jordens naturresurser, exempelvis marken vi odlar, vattnet vi dricker och malmer vi får metaller från.

Kapitlet handlar också om miljöpåverkan och intressekonflikter om naturresurserna.

När vi använder en energikälla, som till ex­ empel vattenkraft eller olja, eller en natur­ resurs som skogens träd, förändras alltid vår livsmiljö på något sätt. Vid vattenkraftverket byggs en damm som höjer vattennivån i omgivningen. När brunkol eller järnmalm bryts i ett dagbrott skapas stora hål i marken.

Intressekonflikterna är många. Ska marken användas till bostäder eller till odling? Ska fjället användas till turism eller för malm­ utvinning?

För att jordens resurser ska kunna nytt­ jas även av människor i framtiden måste de användas förnuftigt. Då kan vi få en hållbar utveckling. Ett sätt att mäta hur mycket resurser en människa eller ett land använder är ”det ekologiska fotavtrycket”. För att nå en hållbar utveckling måste vi minska de rika ländernas fotavtryck. Nu gör världens befolk­ ning av med mer resurser än vad jorden kan producera, vilket är ohållbart i längden.

Kapitlet avslutas med att vi tittar på den omställning som sker i Sverige och många andra delar av världen när det gäller energi­ försörjning. Genom teknikutveckling ökar an­ delen förnybara energikällor som vindkraft, solenergi och geotermisk energi.

42

Övergripande frågor till kapitlet •

Vad innebär begreppet hållbar utveckling?

•

Ge exempel på intressekonflikter om naturresurser både i Sverige och i andra länder.

•

Hur kan man i samhällsplaneringen minska risker och hot mot människa och miljö?

•

Hur kan vi i Sverige minska vårt ekologiska fotavtryck?

•

Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

•

Vad kan du göra för att minska negativ miljöpåverkan, som till exempel klimatförändringar?

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 42

2013-07-11 14:25

Kolkraftverk släpper ut luftföroreningar som sura gaser och sotpartiklar. Är det den här framtiden vi vill se? Knappast.

Genom att arbeta för en hållbar utveckling kan vi minska hoten mot människan och miljön.

Vad är hållbar utveckling?

Under de senaste 100 åren har människan förändrat sin livsmiljö i allt snabbare takt – främst på grund av moderna jordbruksmetoder, industrialisering, ökande transporter och en mycket snabb befolkningsökning. Särskilt vi som lever i rika länder har en livsstil och överkonsumtion som stämmer dåligt överens med vår önskan att våra barn och barnbarn ska få en bra miljö att leva i.

Sedan 1970-talet har miljöfrågorna blivit allt viktigare. Många människor har blivit miljömedvetna och kritiken mot konsumtionssamhället – speciellt i de rika länderna – har varit stark. Föroreningar av luft, vatten och mark, växande sopberg, ”köp, slit och släng”-mentalitet, för stor användning av ändliga resurser och klimatförändringar är bara några av alla miljöfrågor som debatteras. Men Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 43

43

2013-07-11 14:25

I det geotermiska kraftverket i Nesjavellir på Island utnyttjas värmen i berggrunden. Kraftverket producerar el och levererar hett vatten till uppvärmning av hus. Till skillnad från röken på föregående sida består den här röken av vatten!

idag är insikten hos forskare och makthavare stor om att vi måste få ett mer hållbart samhälle, dvs. hushålla bättre med naturresurserna.

Ett begrepp som ofta används är hållbar utveckling. Med det menas en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hur framtiden för oss människor ska bli på jorden beror på hur vi lyckas med att lösa resurs- och miljöfrågorna.

ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet En hållbar utveckling av samhället har flera perspektiv. Ekologisk hållbarhet innebär att hänsyn tas till naturmiljön. Ett exempel är att i 44

svenska skogar skyddas områden med sällsynta arter av djur, växter, lavar* och svampar. Dessa skogar utgör drygt 3 % av den svenska skogen och där får man inte bedriva modernt skogsbruk.

Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där mänskliga behov som bra mat, bostäder, trygga miljöer och möjlighet till utbildning uppfylls. Särskilt i världens många fattiga länder i Afrika, Asien och Latinamerika är detta en viktig målsättning. Genom att arbeta för ökad social och ekonomisk trygghet ökar också möjligheterna för en ekologiskt hållbar framtid.

Men de tre perspektiven på hållbarhet riskerar ofta att komma i konflikt med varandra. Tänk

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 44

2013-07-11 14:25

Ekologisk hållbarhet

hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet

Social hållbarhet

Den riktigt hållbara utvecklingen sker i området där de tre cirklarna möts. Där har vi såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet.

dig att man vill spara en svensk gammelskog, så kallad naturskog, från avverkning för att på så sätt se till att livsmiljön för vissa insekter och lavar bevaras. Det innebär att skogsägaren inte kan avverka där och därför går miste om inkomster. På längre sikt kan det dock vara ekonomiskt positivt eftersom en del av de bevarade insekterna kanske lever på andra insektsarter som är skadedjur. Socialt kan det också uppstå problem om inte skogen kan avverkas genom att arbetstillfällen försvinner. Å andra sidan kan en vacker gammelskog bli ett naturreservat som lockar turister dit. Det finns alltså många olika saker att ta hänsyn till när beslut om våra framtida resurser ska tas.

Det här är gammelskog som är mycket ekologiskt hållbar. Men skogsbolagen förlorar pengar på att inte avverka …

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 45

45

2013-07-11 14:25

Vi utnyttjar naturresurser – och påverkar miljön För att bo och leva på en plats utnyttjar vi de resurser som finns i naturen, naturresurser.

Bördig jord, rent färskvatten, växande skogar, malmer* från jordskorpan liksom föda från haven är några exempel på naturresurser.

Naturresurser används som råvaror* vid tillverkning av de varor vi använder, från mat och dryck till datorer, mobiltelefoner, bilar och fartyg.

De används också för att ge energi – som när ved, flis och pellets värmer våra hus eller ett vindkraftverk förser oss med elström. När vi utnyttjar naturresurser påverkas vår livsmiljö. Människorna på jorden har ett ansvar att se till att miljön inte förändras till det sämre och att jordens resurser finns kvar även för kommande generationer*.

Vatten är en naturresurs vi inte kan vara utan.

Rent vatten behöver vi både som dricksvatten och till industri och jordbruk. Rinnande vattendrag förser oss med elström. Rent badvatten är också en resurs vi tycker är viktig. Men om

vattnet förorenas av utsläpp från industrier och samhällen blir livsmiljön sämre för människorna.

Luft är en resurs som man kan tycka att det finns obegränsat av och som är fri för alla att använda. Men avgaser från bilar och rökgaser från industrins skorstenar kan förorena luften vi andas och göra en plats mycket svår och ohälsosam att bo på.

Naturens skönhetsvärde kan också ses som en viktig resurs, till exempel utsikten från ett berg eller en grönskande dalgång. För friluftsliv, rekreation* och turism är dessa naturresurser viktiga.

I Sverige har vi rika tillgångar på värdefulla naturresurser som vatten, skog och järnmalm.

Våra stora älvar är naturresurser som gjort det möjligt att bygga vattenkraftverk. På så sätt får vi en stor del av den elström samhället använder.

Men Sverige saknar också naturresurser som vi behöver – bland annat olja – som vi därför måste köpa från andra länder.

Järnmalm är en viktig naturresurs. I Eisenerz i de österrikiska alperna har man brutit järnmalm i flera hundra år och förändrat naturen för all framtid. Även skönhetsvärde är en resurs.

46

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 46

2013-07-11 14:25

FÖRDJUPNING & METOD

Analys – se ur olika perspektiv

Köpcentrum

Köpcentrum

Bostäder

Industriområde

Fejkad karta Hököping Bostäder

Bostäder Skola Kyrka Torget Bostäder

Bostäder

CENTRUM Skola

Bostäder

Industriområde Industriområde

Bostäder Centrum

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet Det ser ut som om Hököpings kommun inte kommer att klara sina klimatmål. Biltrafiken i staden bara fortsätter att öka. Som en lösning funderar kommunens politiker på att bifalla* ett medborgarförslag* att man som en miljöåtgärd ska förbjuda all privat bilkörning i innerstaden. Bara bussar och varutransporter ska få lov att köra i centrum.

Staden har 40 000 invånare och många företag – både inne i centrum och ute i förorterna.

Kommuninvånarna handlar gärna inne i staden fast det finns även ett litet köpcentrum norr om staden. Bostadsområden finns både i centrum och längre ut. Den kommunala busstrafiken är rätt väl utbyggd men alla bussar går via stadens torg och sedan ut till stadens olika utkanter.

1. Är det ett bra förslag att begränsa den privata biltrafiken? Se på förslaget och resonera ur socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Du kan till exempel fundera på: •

•

•

Hur den sociala situationen förändras för: a) den pendlande småbarnsföräldern b) pensionären c) ungdomar i skolan?

Hur kostnaderna förändras för: a) den enskilde b) kommunen c) företagen? Hur förändras handeln?

Blir det bättre eller sämre för företagen?

Hur miljön påverkas. Tänk till exempel på mängden avgasutsläpp, på typ av fordon som trafikerar gatorna, att vissa gator skulle användas mer och andra mindre etc.

2. Vilka vinner, och vilka förlorar, på förslaget på lång respektive kort sikt?

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 47

47

2013-07-11 14:25

en katastrof. Från att ha varit en mycket viktig fiskeresurs med stora fiskeflottor* har Aralsjön blivit en sjö med högre salthalt än i världshaven.

Den torrlagda sjöbottnen gör att mängder av salt sprids med vinden så att jordbruksmarken och människors hälsa försämras. Inget talar nu för att sjön ska kunna räddas. Tvärtom kan den till och med vara försvunnen om bara några år.

Aralsjön på 2000-talet. Hamnarna ligger nu flera mil från den nutida Aralsjön. Där ligger fiskeflottans båtar och rostar.

vatten – en livsnödvändig resurs att vara rädd om I många av världens torra områden är bristen på vatten ett problem som ökar. Vattnet behövs bland annat till konstbevattning för odling av spannmål och andra grödor. I regnfattiga områden i bland annat USA, Australien, Indien och Kina konstbevattnas stora jordbruksarealer med grundvatten som pumpas upp från berggrunden. I dessa områden minskar markens förråd av vatten i snabb takt eftersom man pumpar upp mycket mer vatten jämfört med den mängd som fylls på via nederbörd. När grundvattenreserverna minskar påverkar det landets möjligheter att producera mat. De nämnda länderna står för en stor del av världens spannmålsproduktion vilket i framtiden kan innebära svårigheter med den globala* matförsörjningen.

Aralsjön i det inre av Asien på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan var tidigare en av världens största insjöar och är ett exempel på vilka oerhörda skador som kan uppstå vid för stort vattenuttag. Efter årtionden av konstbevattning, där sötvatten tagits från de floder som rinner till sjön, har vattenytan sjunkit med 13 meter och sjön är nu bara en tiondel så stor som för cirka 50 år sedan. Vattnet används för att bevattna stora arealer bomulls- och risodlingar.

För människorna i regionen är förändringarna 48

konkurrens om naturresurserna Inte sällan uppstår konkurrens om hur en naturresurs ska användas. Det kan gälla om vatten från en flod ska användas till konstbevattning inom jordbruket eller ledas in till en stad och renas till dricksvatten. På många håll i världen uppstår konkurrens om hur mark ska användas.

I en tropisk regnskog kan naturintressen stå emot att fälla skog och anlägga en bananplantage eller en plantering av träd för möbeltillverkning.

På Sveriges bästa åkermark utanför Lund i Skåne byggs European Spallation Source, en planerad multivetenskaplig forskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. Detta är ett exempel på hur olika intressen konkurrerar om resurserna – i det här fallet jordbruksproduktion med forskningsintressen.

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 48

2013-07-11 14:25

Analys

Intressekonflikter om naturresurser I kapitlet berättas det om konflikter om naturresurser som finns idag. Dessa konflikter förekommer både i Sverige och utomlands.

Ett exempel på det här är vindkraften (s. 63).

Den är en ren energikälla och ger inga utsläpp av växthusgaser. Samtidigt tycker vissa att vindkraftverken är fula. Men vindkraften som energikälla växer snabbt i Sverige och år 2012 fanns här över 2 000 vindkraftverk.

Kommunen och staten har båda rätt att ha synpunkter på om ett vindkraftverk ska placeras ut eller inte.

FÖRDJUPNING & METOD

När städer växer och mark behövs till stadsbebyggelse kan bördig* mark komma att tas i anspråk. På så sätt omvandlas jordbruksmark världen över i snabb takt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser. Med tanke på att drygt 800 miljoner människor redan idag inte får tillräckligt med mat och behovet av mat i världen ökar när världens befolkning blir större är det en utveckling som inte är hållbar.

I Skåne, som har Sveriges bördigaste åkermark, finns också denna konkurrens om marken.

Där har länsstyrelsen en nollvision för att tillåta bebyggelse på jordbruksmark. Ändå hamnar en yta lika stor som över 11 000 fotbollsplaner i Skåne under asfalt och betong de närmaste åren.

Det beror på att Sveriges kommuner själva kan avgöra när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark.

1. I Sverige finns det förslag på att placera ut vindkraftverk i de jämtländska fjällen. Men långt ifrån alla tycker att det här är en god idé. a. Vilka intressegrupper kan tänkas ha åsikter i denna fråga? b. Vilka kan tänkas tycka det är ett bra förslag att placera ut vindkraftverk i fjällen? Varför? c. Vilka kan tänkas tycka att det är ett dåligt förslag? Varför?

2. a. Skriv ner tre naturresurser som du tror att det kommer att vara konflikt om i världen om 50 år.

Förklara även varför du tror som du gör. b. Ange vilka konflikterna står emellan. (Det kan vara alltifrån stater till företag och grupper som jordbrukare eller fiskare.)

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 49

49

2013-07-11 14:25

Sammanfattning

VÄDER, KLIMAT OCH VEGETATION Allt som har med väder att göra äger rum i atmosfärens nedersta skikt, den del som kalllas troposfären. Den sträcker sig uppåt ungefär 8–15 km från havets yta. I troposfären finns nästan all den luft som atmosfären innehåller och nästan alla moln. Ju högre upp, desto tunnare blir luften.

På cirka 50 mils höjd är atmosfären så tunn att den knappt kan mätas med de finaste instrument. På den höjden övergår atmosfären i världsrymden.

Från solen får vi värme och ljus. Det är solen som gör att det blåser, regnar och snöar. Det betyder att all energi som driver jordens vädersystem kommer från solen.

När solens strålar värmer jordytan blir luften ovanför varm och lätt. Då stiger den och ett lågtryck har bildats. Om luften är fuktig bildas moln och nederbörd. På ett annat ställe sjunker luften, därför att den har avkylts och blivit tyngre. Då bildas ett högtryck med vackert väder. Det blåser alltid från högtryck mot lågtryck. Med oväder menar vi höga vindhastigheter och häftig nederbörd.

De värsta oväder som finns är de tropiska orkanerna. Öar och kustområden utsätts då för vindar som förstör det mesta i sin väg och nederbörd som ofta ger översvämningar med stor förstörelse och dödsoffer som följd. Tornados är en typ av starka virvelvindar som drabbar delar av USA.

Klimatet i ett område bestäms av avståndet till ekvatorn, närheten till hav, höjden över havet, vindar och havsströmmar. Vid ekvatorn är klimatet tropiskt med en årsmedeltemperatur på mer än 20 °C. Omkring 30° bredd är klimatet subtropiskt.

Där har årets varmaste månad en medeltemperatur på över 20 °C och vintern är mild. I områden där medeltemperaturen för sommaren är under 20 °C men över 10 °C är klimatet tempererat. Så är det i Sverige. Nästan alla områden med tempererat klimat finns på norra halvklotet. I Arktis och Antarktis är sommaren kallare än 10 °C i medeltemperatur och vintern är mycket kall. Där är det polarklimat.

Om vi undersöker klimat (temperatur, nederbörd m.m.) och vegetation i ett område får vi en uppfattning om hur det kan vara att leva där. Här är några exempel på olika klimattyper i skilda delar av världen: tropiskt regnskogsklimat, tropiskt savannklimat, medelhavsklimat och tempererat stäppklimat.

Den miljöfråga som är den viktigaste att lösa för mänskligheten anses av de flesta forskare vara den globala uppvärmningen, som främst beror på ökade utsläpp av växthusgasen koldioxid. Många länder har skrivit under Kyotoavtalet och därmed lovat att minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 % från år 1990 till 2012. Kyotoavtalet kommer att fortsätta gälla fram till 2015 då ett nytt avtal ska klubbas igenom.

Viktiga ord atmosfär

konvektiv nederbörd

polarklimat

troposfär

avdunstning

kustklimat

regnskog

tundra

ekvatorn

lågtryck

savann

vintersolståndet

fossila bränslen

monsunvindar

sommarsolståndet

vändkrets

frontnederbörd

orkan

stratosfär

växthusgas

högtryck

orografisk nederbörd

sårbar plats

zenit

inlandsklimat

ozonskikt

tajgan

jonosfär

passadvindar

tromb

kondensation

permafrost

tropikerna

104

Väder, klimat och vegetation

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 104

2013-07-11 14:27

REPETITION & REFLEKTION

Frågor Klimat, vegetation och människans verksamhet 1 a. Vad har atmosfären för funktion? b. I troposfären blir det kallare ju högre upp man kommer, men i stratosfären stiger temperaturen med höjden. Vad beror det på?

2.

Varför är det varmare i länder nära ekvatorn än i Sverige?

3 a. Varför har vi årstider? Förklara genom att beskriva jordens läge under ett varv (= ett år) runt solen. b. Förklara varför en plats kan få midnattssol under sommaren och polarnatt under vintern.

4 a. Varför uppstår en vind? b. Hur uppstår sjöbris och landbris?

Rita figurer som visar hur luften rör sig.

5 a. Vilka skador kan en tropisk orkan orsaka? b. Varför uppstår de farligaste orkanerna bara över tropiska hav?

6.

Hurdan är vintern på en plats med: a. kustklimat? b. inlandsklimat? c. medelhavsklimat?

7. a. Beskriv växthuseffekten. b. Beskriv och förklara människans påverkan på klimatet. c. Förklara vilka och varför vissa områden är mer sårbara för klimatförändringarna än andra.

8.

Nedanstående fråga är av övergripande karaktär och visar om du har förstått helheten. Den visar också om du kan se sambanden mellan klimat, vegetation och människors livsvillkor.

I den här uppgiften ska du studera norra Sverige.

För att besvara frågorna behöver du en topografisk karta (se nedan) samt tematiska kartor över Nordens klimat, markanvändning, befolkningstäthet och näringsliv. Du ska förstås också använda de kunskaper du har fått i kapitlet.

9 a. Beskriv klimatet i norra Sverige (norr om Umeå) och förklara orsakerna till det klimat som finns där. b. Förklara hur klimatet påverkar vegetationen i området. c. Förklara hur klimatet och vegetationen påverkar människans verksamhet i området. Med människans verksamhet menas var man bor, vad man producerar, och hur man använder de resurser som finns. Du kan även fundera över vilka handelsmönster som skapas i regionen utifrån det klimat och den vegetation som finns. Begrepp som kan användas när man resonerar kring handel är produktion, konsumtion, import och export.

Vad kan göras för att minska utsläppen av växthusgaser?

Väder, klimat och vegetation

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 105

105

2013-07-11 14:27

vÄrldens befOlkning Att leva i en kåkstad I alla tider har människor flyttat – till andra länder, till en annan världsdel, ofta till en större stad. Idag flyttar människor främst till storstäder. Mest ökar storstäderna i världens fattiga länder på grund av den stora inflyttningen från landsbygden. Den främsta anledningen till att fattiga flyttar från landsbygden till en storstad är förhoppningen om ett bättre liv – bland annat arbete och möjlighet till utbildning för barnen. Eftersom det är människor i arbetsför ålder som flyttar från byn på landet minskar möjligheterna till en positiv utveckling där.

De flesta inflyttade är fattiga och deras enda möjlighet är oftast att försöka hitta en bostad i någon av de kåkstäder som omger de största städerna i många fattigare länder. Kåkstäder är oplanerad stadsbebyggelse som växer utan kontroll i

Kanoter är det enda sättet att färdas i Makoko.

106

storstädernas utkanter. Husen är enkelt byggda och oftast är tillgången till el, vatten och avlopp dålig. Ibland försöker myndigheterna erbjuda nybyggda enkla bostäder i kåkstäderna. Men ofta är hyran så hög att de fattiga tvingas flytta till något annat slumområde i staden. Arbetslösheten i en kåkstad är ofta stor, men många kan försörja sig som till exempel gatuförsäljare, städare, skoputsare eller genom andra serviceyrken. Andra överlever genom prostitution eller kriminell verksamhet.

FN beräknar att en miljard människor bor i storstädernas slumområden. I Brasilien kallas de fattigas kåkstäder favela. I engelskspråkiga länder som till exempel Sydafrika, Nigeria och Kenya, kallas de shanty town och i franskspråkiga länder bidonville.

En av världens största städer är Lagos i det västafrikanska landet Nigeria. Nigeria har en av Afrikas snabbast växande ekonomier och många lockas från landsbygden och grannländerna till 15-miljonersstaden Lagos. Varje år ökar stadens befolkning med cirka 8 %, till största delen på grund av den stora inflyttningen av fattiga till slumområdena. Två av tre i Lagos bor i något av dessa slumområden. Här saknas säker tillgång till rent vatten, el, sophantering m.m. I vissa områden saknas helt stöd från polis och andra myndigheter. Skolor, affärer och liknande – allt sköts av de människor som bor i slumområdet. Så är det i Makoko, ett slumområde som är helt byggt på vatten.

Från början var Makoko en liten fiskeby, men nu bor mer än hundra tusen människor där i hus byggda på pålar i havet. Vatten till dryck, matlagning och hygien köper man i dunkar. Det mesta av sopor, annat avfall och latrinvatten åker ner

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 106

2013-07-11 14:27

g direkt i vattnet. Här finns barer, frisersalonger m.m. och många får sina inkomster från fiske.

Utan förvarning rivs nu många av husen i Makoko så att många blir bostadslösa. Myndigheternas förklaring är att det är farligt och smutsigt att leva i Makoko och att Lagos ekonomiska utveckling hotas om slummen tillåts öka. Människorna som bor där har en annan förklaring. Inte långt från slummen planerar regeringen att bygga en ny modern stadsdel, Eko Atlantic City, vid kusten och vill då inte ha ett slumområde för nära. Eftersom slummens invånare inte äger marken de bor på kan stadens myndigheter ”göra som de vill”.

Omlin Oke Joseph har en livshistoria som liknar många andras i Makoko. Men tack vare framåtanda och utbildning förändrar han livet till det bättre för många i Makoko.

– Jag kom hit i början av 1980-talet i jakt på jobb och försörjde mig som fiskare i fem år, säger Omlin. Men jag tröttnade på det slitsamma jobbet och på att inte få någon användning för min universitetsutbildning i matematik.

Istället grundade Omlin Oke Joseph, som kommer från grannlandet Benin, en skola. Eleverna är mellan fem och tolv år gamla och betalar 30 naira (lite drygt en krona) om dagen för att gå här. Lönen för de sju lärarna blir inte fet och nu behöver skolan dessutom repareras på grund av översvämningar. Skolan är liksom många andra hus byggd nära vattenytan och många tror att den globala klimatförändringen är orsaken till häftigare regn och fler stormar från havet, vilket gör Makokos framtid ännu mer osäker.

1. Vilka orsaker får folk att flytta in till kåkstäder?

2. Vilka är det som flyttar dit, tror du?

3. Vilka konsekvenser får kåkstäderna för staden de ligger i?

4. Vilka konsekvenser får kåkstaden för naturmiljön?

5. Har Sverige, eller har Sverige haft, några kåkstäder eller något som liknar dem? I så fall var då?

6. Om du hade varit politiker – hur hade du då angripit problemet med kåkstäder?

Ett sätt att möta Makokos behov av skolor och samtidigt ta hänsyn till den fysiska miljön är att bygga skolorna på vattnet.

Denna flytande skola är ett första pilotprojekt Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 107

107

2013-07-11 14:27

Detta kapitel handlar om …

Jordens befolkning ökar i snabb takt. Det be­ ror främst på att antalet människor i världens fattigaste länder blir fler. Jämfört med för några årtionden sedan skaffar man sig vis­ serligen färre barn idag, men tack vare bättre sjukvård överlever fler barn än tidigare.

I flera av världens rikaste länder är befolk­ ningsutvecklingen den motsatta. I länder som Japan och många europeiska länder är under vissa år antalet döda fler än antalet födda.

Det innebär att äldre människor, som ju inte arbetar och bidrar till ett lands ekonomi, blir en allt större del av befolkningen.

Fler än någonsin flyttar nu från landsbyg­ den till städer. Denna urbanisering är störst i utvecklingsländerna och innebär förändrade livsvillkor för miljontals människor. Många flyttar också till ett annat land. Miljoner människor tvingas att flytta på grund av krig och konflikter. Andra söker sig till ett annat land för att söka arbete och få ett bättre liv.

Ett gemensamt begrepp för människor som flyttar är migration.

Den delen av geografin som behandlar till exempel hur ett lands befolkning ökar eller minskar, hur stor andel unga och gamla en befolkning har, hur människor flyttar mel­ lan länder och från landsbygd till stad kallas befolkningslära eller demografi.

Syftet med det här kapitlet är att förklara orsaker till varför en del områden på jorden är mycket tätt befolkade medan andra är nästan folktomma och vad detta får för kon­ sekvenser.

108

Övergripande frågor till kapitlet •

Hur är jordens befolkning fördelad över jordklotet?

•

Vad finns det för orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen?

•

Varför flyttar människor till ett annat land?

•

Varför flyttar människor från landsbygd till stad och vilka konsekvenser får detta?

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 108

2013-07-11 14:27

Världens befolkning ökar

Vart tolfte år firas den hinduiska festen Kumbha Mela i den indiska staden Allahabad. Under en månads tid kommer mer än 30 miljoner indiska pilgrimer för att bada i den heliga floden Ganges.

De första människorna av vår art – Homo sapiens – uppstod i Östafrika för omkring 200 000 år sedan (s. 188). Under den senaste istiden började människor att utvandra från Afrika till Asien och Europa för att senare finnas i alla världsdelar utom Antarktis. Under större delen av sin tid på jorden har människorna levt som samlare av vilda växter, fiskare och jägare. Det var först för 8 000–10 000 år sedan, då man lärde sig att odla jorden och blev bofasta, som den växande tillgången på mat gjorde att människorna på jorden blev många fler. Vid den tiden fanns det troligen ungefär lika många människor i hela världen som det gör i Sverige idag.

Sedan dess har jordens befolkning vuxit på följande sätt: • För två tusen år sedan fanns det ungefär 250 miljoner människor på jorden, men tillväxten avstannade så att antalet människor var ungefär lika många tusen år senare.

• Omkring 1820 uppgick jordens befolkning till 1 miljard människor.

• Hundra år senare var jordens befolkning fördubblad till 2 miljarder.

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 109

109

2013-07-11 14:27

• På de följande cirka åttio åren från 1920 till 1999 ökade jordens befolkning till 6 miljarder människor. Under 1900-talets andra hälft ökade befolkningen så snabbt att man ibland talar om en befolkningsexplosion.

• Jordens befolkning fortsätter att öka – år 2013 var jordens befolkning nästan 7,5 miljarder.

• Varje sekund föds det fyra barn på jorden. Samtidigt dör nästan två människor per sekund.

Det gör att jordens befolkning växer med lite fler än 2 människor i sekunden. Det innebär att vi blir ungefär 75 miljoner fler – nästan lika många som Tysklands befolkning – varje år.

hur många människor kan jorden föda?

De beräkningar som görs säger att jordens befolkning kommer att uppgå till över 8 miljarder år 2030. Säkert kan jorden föda ännu fler människor än så. Det stora problemet är inte att vi blir fler utan att det är i världens fattigaste länder som befolkningen ökar så snabbt – framför allt i många fattiga länder i Afrika och delar av Asien samt i några av Sydamerikas länder. I världens rika länder är befolkningsutvecklingen den motsatta. I en del av dessa till och med minskar befolkningen.

Alla borde ha rätt till ett bra liv med tillräckligt med mat, bra bostad, sjukvård och möjlighet till utbildning. För de flesta i rika länder är det

världens tio fattigaste länder enligt bnP per capita med hänsyn till köpkraft år 2012 (uppskattat) jordens befolkning milljarder

lAnd

8

Madagaskar

bnP per capita i us dollar 1 000

7

Malawi

900

6

Niger

900

5

800

4

Centralafrikanska republiken

3

Eritrea

800

Liberia

700

Burundi

600

Somalia

600

Zimbabwe

500

Demokratiska republiken Kongo

400

2 1 0 1800

1850

1900

1950

2000

2030

Diagrammet visar hur jordens befolkning vuxit de senaste 200 åren samt en uppskattning av befolkningsutvecklingen fram till år 2030.

110

Källa: Världsbanken

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 110

2013-07-11 14:27

så, men tyvärr bara för en liten del av människorna i fattiga länder. Eftersom befolkningsökningen är så stor i jordens fattigaste länder riskerar fattigdomen och bristen på mat att öka där.

Många anser att den ojämlika fördelningen av välståndet i världen är det allra största problemet för mänskligheten. Men även inom fattiga länder är ofta välståndet* ojämlikt fördelat. En del är mycket rika medan andra människor är fattiga och lider brist på bra bostäder, näringsrik mat, rent vatten och annat som vi ser som självklart.

Rika och fattiga människor bor nära varandra i miljonstaden São Paulo i Brasilien. Omkring 1 miljard människor beräknas bo i kåkstäder som den favela där barnen på bilden leker.

jämlikhet och ojämlikhet

lAnd

Tabellen visar ett mått för hur jämnt eller ojämnt inkomsterna fördelas mellan människorna i ett land.

Värdet noll betyder att landet är helt jämlikt ekonomiskt, medan värdet 100 tvärtom står för extrem ojämlikhet, alltså att ett fåtal är mycket rika medan de flesta är mycket fattiga.

Tabellen visar de tio mest ojämlika länderna i världen. Som jämförelse visas värdet för Tyskland, USA, Kina och Indien samt för det ekonomiskt mest jämlika landet, Sverige.

Namibia

70,7

Sydafrika

65,0

Lesotho

63,2

Sierra Leone

62,9

Centralafrikanska republiken

61,3

Haiti

59,2

Bolivia

58,2

Honduras

57,7

Colombia

56,0

Guatemala

55,1

Kina

47,4

USA

45,0

Indien

36,8

Tyskland

27,0

Sverige

23,0

Ojämlikhetsvärde

Källa: CIA World Factbook, 2011

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 111

111

2013-07-11 14:27

FÖRDJUPNING & METOD

Analys

Familjeplanering i Kina och Indien Under de senaste 50 åren har Kinas befolkning fördubblats. Idag är Kina världens folkrikaste land med en femtedel av jordens människor och varje månad växer befolkningen med drygt en halv miljon. Den snabbaste folkökningen hade man under slutet av 1960-talet då födelsetalen var större än någonsin. Därför bestämde landets dåvarande ledare att införa familjeplanering eller födelsekontroll för att hejda den stora folkökningen. Det innebär att man på olika sätt vill få familjerna att skaffa färre barn. Det har gjorts bland annat med propaganda för att man ska gifta sig senare, fria preventivmedel och fria aborter, men också genom att tvinga kvinnor till steriliseringar* och abort.

Denna ”ettbarnspolitik” innebär att par som skaffar fler än ett barn riskerar att förlora jobbet, inte få lägenhet, gå miste om bidrag eller till och med få böta. Det är främst i storstäderna som ettbarnsregeln genomdrivits. På landsbygden har den varit svårare att genomföra. Där har man till exempel tillåtits att skaffa ett andra barn efter fyra år om det första barnet är en flicka.

Födelsekontrollen har gjort att folkökningen har hejdats dramatiskt – från 2,6 % per år omkring 1970 till 1,6 % per år under slutet av samma årtionde. År 2012 var folkökningen cirka en halv procent.

Affischen propagerar för ettbarnspolitiken. Texten lyder: För att genomföra de fyra moderniseringarna – varje par föder bara ett barn.

112

Också i Indien – som är den näst folkrikaste staten i världen – driver man sedan 1970-talet en kampanj för familjeplanering, eftersom den stora befolkningsökningen orsakar utbredd fattigdom och undernäring för Indiens fattiga människor.

Man har bland annat haft stora informationskampanjer om preventivmedel och möjligheten till sterilisering. Under kampanjens början tvingade man också människor att sterilisera sig. Men födelsetalen har inte sjunkit lika mycket som man hoppats på. En orsak är att landet har många olika folk med olika språk, kultur och religion vilket försvårar myndigheternas kontroll. Idag propagerar myndigheterna för ”en familj – ett barn”, men genomslaget är litet, särskilt på landsbygden där många barn ses som en garanti för en tryggad ålderdom. Ändå har det blivit allt vanligare med någon form av födelsekontroll och antal barn per kvinna har på några årtionden minskat från sex till tre barn.

familjeplanering Med familjeplanering försöker man medvetet påverka familjens storlek. Men den mest effektiva metoden för få folk att skaffa färre barn är ekonomisk utveckling. Där människor får det bättre ställt minskar antalet födda barn. En kvinna i ett fattigt land föder idag hälften så många barn som på 1960-talet. Under 2000-talet syns en tydlig minskning av hur många barn man skaffar sig även i världens fattigaste länder i Afrika.

Men denna familjeplanering har en allvarlig baksida. I många länder är en son mer värd än en dotter. Så är det till exempel i Kina. Det är sonen som för familjenamnet vidare, ska ta hand om sina föräldrar när de blir gamla och klarar av det tunga arbetet med jordbruket. Därför önskar de flesta att det första barnet blir en son. För att se till att det första barnet blir en pojke används alltmer fosterdiagnostik som till exempel ultraljud för att upptäcka flickfoster och avlägsna dem genom abort.

En befolkningspyramid är ett diagram med liggande staplar, som visar antalet män till vänster

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 112

2013-07-11 14:27

4,8

3,6

2,4

1,2

65

52

39

26

13

Folkmängd (i miljoner)

0

Kvinnor 0

0

0

1,2

2,4

3,6

4,8

6,0

Folkmängd (i miljoner)

a. Hur många fler män än kvinnor finns det i Kina respektive Indien? b. Normalt föds det 106 pojkar mot 100 flickor. Men i bland annat Kina och Indien är fördelningen betydligt mer ojämn än så – i vissa områden upp till 120 födda pojkar mot 100 flickor. Vilka konsekvenser riskerar den ojämna fördelningen mellan antalet pojkar och flickor att få? Fundera till exempel på: Äktenskap. Vilka män kommer att kunna gifta sig? Vad händer med övriga?

65

52

39

26

13

Folkmängd (i miljoner)

0

26

39

52

0

Åldersgrupp

13

26

39

52

65

Folkmängd (i miljoner)

•

Värdet av kvinnan. Kommer kvinnor att bli viktigare? Viktigare för vad?

•

Kvinnohandel?

2. a. Kina: Befolkningspyramiden visar för hur länge sedan ettbarnspolitiken började införas. Hur länge sedan var det? Hur syns det i pyramiden? b. Indien: När började antalet födda per år att minska i Indien? c. Japan: Vad visar befolkningspyramiden om antal födda? Om andel gamla av befolkningen? d. Vad kan man utläsa om framtidens befolkningsutveckling i de tre jämförda länderna? Kommer totala folkmängden att vara större eller mindre om 50 år om utvecklingen är likadan då?

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 113

65

Folkmängd (i miljoner)

Kvinnor

Män

100+ 95–99 90–94 85–89 80–84 75–79 70–74 65–69 60–69 55–59 50–54 45–49 40–44 35–39 30–34 25–29 20–24 15–19 10–14 5–9 0–4

Kvinnor

INDIEN 2012

Åldersgrupp

13

Åldersgrupp

100+ 95–99 90–94 85–89 80–84 75–79 70–74 65–69 60–69 55–59 50–54 45–49 40–44 35–39 30–34 25–29 20–24 15–19 10–14 5–9 0–4

1. Kinas befolkning uppgår år 2013 till cirka 1,35 miljarder. I Indien bor cirka 1,2 miljarder människor. Räknat på hela befolkningen går det 106 män på 100 kvinnori Kina.

Motsvarande för Indien är 108 mot 100.

I Sverige är siffran 98 mot 100.

•

100+ 95–99 90–94 85–89 80–84 75–79 70–74 65–69 60–69 55–59 50–54 45–49 40–44 35–39 30–34 25–29 20–24 15–19 10–14 5–9 0–4

JAPAN 2012

Män 6,0

Folkmängd (i miljoner)

KINA 2012

Män

och kvinnor till höger. Oftast visar varje stapel en åldersgrupp om fem år (0–4, 5–9, 10–14 år osv.).

Genom att studera befolkningspyramidens form kan man utläsa hur stor andel unga och gamla är av landets befolkning. Man kan också se skillnader i antal mellan män och kvinnor i olika åldrar. Man kan även beräkna om folkmängden kommer att öka mycket, bara lite eller kanske minska. Exemplen visar länder med olika typer av befolkningspyramider. Befolkningspyramidernas olika utseende betyder bland annat att livsvillkoren i länderna skiljer sig åt.

113

2013-07-11 14:27

Var bor människorna?

Befolkningskartan visar att jordens befolkning är mycket ojämnt fördelad. I några få områden bor människorna tätt i stora tätbygder – bland annat i östra Kina och Indien. Men det finns också stora områden av jorden som är nästan obefolkade – som till exempel norra Sibirien i Asien och Saharaöknen i norra Afrika. I Antarktis, som är ungefär lika stort som Europa, bor inga människor alls. Några siffror visar detta ännu tydligare: • Hälften av världens människor lever på 5 % av jordens landyta.

• Nio av tio av världens människor bor på 20 % av landytan.

När befolkningens storlek och förändringar ska beskrivas blir det mycket siffror. Då gäller det att tänka på att det egentligen inte alls handlar om Norra

siffror utan om människor som du och jag, barn och vuxna som alla önskar ett bra liv.

varför bor man där man bor?

Människor bor där de kan få sin försörjning.

Grundläggande är tillgång till vatten och jord att odla. Andra kan finna sin utkomst* från havet genom fiske och jakt. När samhällen började köpa och sälja varor av varandra fraktades mycket med båt. Då var det en fördel att bo i floddalar och kustområden. När industrier byggs kan det vara fördelaktigt att finnas nära resurser som kol eller andra energikällor. I dagens moderna servicesamhälle finns även andra sätt att försörja sig. Turism drar till sig folk och arbetstillfällen i bland annat områden med varmt och soligt klimat. Områden med bra klimat är populära att bo i och därför finns idag många forskningscentra i sådana områden.

polcir

keln

Moskva

Los Angeles 23½ Kräftans vändkrets

Paris

New York

Istanbul Kairo

Beijing Karachi

Dhaka

Mumbai Kolkata Bangkok

Mexico City

Tokyo

Shanghai Guangzhou Hongkong Manila

Lagos

0 Ekvatorn

bockens vändkrets 23½ Sten

Delhi

Seoul

Jakarta Rio de Janeiro São Paulo Buenos Aires Invånare per km2 mindre än 1 1–10 10–50

50–100 100 eller mer

Agglomeration med mer än 10 miljoner invånare

Kartan visar befolkningstätheten i världen. Var finns de största tätbygderna?

114

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 114

2013-07-11 14:27

Oceanien Nordamerika 0,5% 5,0% Latinamerika 8,6% Europa 10,5%

Afrika 15,2%

Asien 60,2%

Diagrammet visar hur jordens befolkning fördelade sig på världsdelarna år 2011. Källa U.S. Census Bureau

Vatten och bördig mark

Om vi studerar befolkningskartan noggrant kan vi se att en mycket stor del av världens människor bor nära en stor flod. Det beror förstås på att vi inte kan leva utan vatten. Människor behöver dricksvatten och vatten till sina åkrar och redan för tusentals år sedan var floder viktiga att frakta varor och människor på.

För att en stor befolkning ska kunna få sin försörjning behövs dessutom bördiga* jordar, så att tillgången på mat blir tillräcklig. De första bofasta människorna var bönder som behövde mark och vatten och därför sökte de sig till floddalar. Vid floder och kuster växte snart de första städerna upp. Exempel är Jeriko vid Jordanfloden och Luoyang vid Huang He (Gula floden) i Kina. Nu för tiden finns många av världens största städer vid kusten, ofta vid en flodmynning. Ett exempel är Shanghai vid Yangtseflodens (Långa flodens) mynning i Kina.

I många av jordens stora flodområden – bland annat vid Nilen i Egypten, Indus i Pakistan och Mekongfloden i Vietnam – finns det gott om vatten och näringsrika jordar och där finner vi också några av jordens mest tätbefolkade regioner. Här för floderna med sig näringsrikt slam

som gör åkrarna bördiga. Vid flodernas mynning bygger slammet upp stora deltaområden (s. 14) med mycket bördig jord. Gangesdeltat i Bangladesh och Indien är världens största. Där bor en stor del av landet Bangladeshs befolkning på 160 miljoner människor.

I jordens glesbygder är det ofta brist på antingen vatten eller bördiga jordar. I världens öknar och stäppområden är det vattenbristen som hindrar människor att försörja sig. I regnskogar i Afrika och Sydamerika är visserligen tillgången på vatten god, men eftersom det regnar mycket och ofta, har marken blivit näringsfattig och lämpar sig därför inte att odla. I världens kalla områden – de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika – är det framför allt det kalla klimatet och den korta odlingssäsongen som hindrar människornas försörjning. Också de flesta av världens bergsområden är glest befolkade, eftersom naturlandskapet är både brant och bergigt. Fyra femtedelar av jorden är mycket glest befolkade och så mycket som ungefär en tredjedel saknar helt bofasta människor.

På bilden rinner Jordanfloden fram i norra Israel. Här finns tillgång till bördig jord och vatten. I detta område i Mellanöstern finns jordens äldsta jordbruksbygder.

Världens befolkning

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 115

115

2013-07-11 14:28

Ge

G E O G R A F I

Ge 7–9

Utkik

Utkik

7–9

Utkik är ett komplett basläromedel i SO för årskurs 7–9 utformat efter Lgr 11. Till varje ämne – geografi, historia, religion och samhällskunskap – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en praktisk, digital lärarhandledning i form av en lärarwebb. Det finns också interaktiva böcker i alla fyra ämnena.

G E O G R A F I

Utkik Geografi grundbok är uppbyggd kring det centrala innehållet i Lgr 11. Alla kapitel innehåller, förutom den berättande texten, ett antal fördjupnings- och metoduppgifter som tränar de förmågor som lyfts i läroplanen. Vikt läggs vid geografiska analyser och användande av kartor och andra geografiska källor. Kapitlen inleds med en händelse ur verkligheten som bland annat inspirerar eleverna till att se samband mellan teori och verklighet. Till varje kapitel finns också inledande större frågeställningar samt avslutande repetitionsoch reflektionsfrågor.

Bo Andersson, lärare i geografi, naturkunskap och miljökunskap vid vuxenutbildning och gymnasium i Västervik. Han har även arbetat på mellan- och högstadiet. Har skrivit läroböcker i geografi för högstadiet och gymnasiet samt naturkunskap för mellanstadiet.

G

Ge

E

O

G

R

A

F

I

7–9

Bo Andersson

ISBN 978-91-40-67702-0

9 789140 677020

utkik_Geografi_omslag.indd 1

Utkik 2013-07-11 13:44