9789147105465

BRITT ÖSTLUND är forskare och lärare vid Designvetenskaper vid Lunds universitet.

Hon har sedan slutet av 1980-talet följt utvecklingen av teknik med äldre människor som målgrupp och forskat om åldrandet i IT-samhället.

TEKNIK, IT OCH ÅLDRANDE BRITT ÖSTLUND

ATT ÄLDRE MÄNNISKOR är en viktig målgrupp för ny teknik blir allt mer uppenbart. Men vilka teknikbehov äldre människor egentligen har – i hemmet, på äldreboendet eller på sjukhus – är inte lika självklart. Och de värderingar kring åldrande som tekniken ger uttryck för är ibland svåra att upptäcka. Varför är det så komplicerat att hitta rätt tekniklösningar och att få dem att fungera inom äldreomsorgen?

Teknik, IT och åldrande utgår speciellt ifrån äldres teknikbehov men lyfter också frågor kring teknikutveckling i allmänhet.

Behöver vi utvecklingen och hur kan vi påverka den? Boken vänder sig både till dig som möter äldre omsorgstagare och till dig som planerar för eller utformar teknik för äldre.

Teknik, IT och åldrande

Hur fungerar det för patienter, omsorgstagare och äldre medborgare?

Best.nr 47-10546-5 Tryck.nr 47-10546-5

4710546 omslag.indd 1-3

BRITT ÖSTLUND

2012-10-01 15.09

BRITT ÖSTLUND

Teknik, IT och åldrande Hur fungerar det för patienter, omsorgstagare och äldre medborgare?

LIBER

4710546 inlaga.indd 1

2012-09-27 12.24

ISBN 978-91-47-10546-5 © 2012 Britt Östlund och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Redaktör: Lina Lejdebro Omslag: Nette Lövgren Omslagsbilder: Shutterstock Ombrytning: Nette Lövgren Produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina, 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710546 inlaga.indd 2

2012-09-27 12.25

Bildfรถrteckning 19 (1) 19 (2) 21 (1) 21 (2) 22 44 45 49 50 54 67 87 88 96

4710546 inlaga.indd 128

Perry Correll/Shutterstock Shutterstock Niklas Larsson/Scanpix Stig Gauffin Nyttadesign Kristbjรถrg Maria Gudmunsdottir Jim Robertsson Britt ร stlund Katsumi Kasahara/AP Photo/Scanpix Rob Bouwman/Shutterstock Tekniska Museet Giraff Technologies AB Kyung-Hoon Kim/Reuters/Scanpix Shutterstock

2012-09-27 12.25

Innehåll 1. Inledning

5

2. Teknikfilosofi för vardagsbruk

10

Vårt konfliktfyllda förhållande till tekniken 10 Teorier kring teknikutveckling 14 Hur förutsägbar är tekniken? 15 Teknik som artefakter 17 Design och sociala stigman 20

3. Äldre människor som IT-användare

24

Våra förväntningar på äldre IT-användare 24 Äldre människors teknikbehov 28 Fysiska försämringar och hjälpmedel 29 Sociala behov 30 Behov av kontinuitet 31 Teknikrädsla 32 Från homogenitet till heterogenitet 33 Äldres IT-användning 36 Varför använder de inte Internet? 38 Möjliga sätt att tolka teknikmotstånd 39 Hur tekniken fungerar när vi blir sjuka 41

4. När teknik möter människor

46

Teorier om äldre och teknik 46 Teknik som kompensation för brister 48 Teknik som bärare av sammanhang 52

4710546 inlaga.indd 3

2012-09-27 12.25

En jämförelse mellan perspektiven 55 Andra inlån i forskningen om äldre och teknik 56 När utformningen står i fokus – ett exempel från datavetenskapen 57 När användningen står i fokus – ett exempel från sociologin 59 Exempel på när samhällsutvecklingen står i fokus 60

5. När teknik möter äldre människor i deras livsmiljöer

62

Våra mest erfarna teknikanvändare 62 Informationsvanor 65 Värderingar 67 Det fysiska tekniklandskapet växer 69 När hemmet blir andras arbetsplats 71 Teknikens inordning i vardagen 74

6. Äldre och andra aktörer i teknikutvecklingen

78

Tekniska ambitioner 78 Vad kan vi lära av teknikhistorien inom äldreomsorgen? 82 Från passivitet till aktivitet 85 Teknik för eller med äldre? 89 Teknikens utformare – ett aktörsperspektiv 91 Hur äldre människor kan delta i teknikutvecklingen 95

7. Teknik som ett led i vård och omsorg

100

Tekniska förändringar på arbetsplatsen 101 Vilka frågor kan jag ställa? 108

Har vi nått vägs ände? Efterord riktade framåt

110

Teknik i vardande 111 Robotar i vår vardag 112 Transhumanismen – drömmen om ett evigt liv 117

Referenser

120

Bilaga: Utbudet av tekniska produkter och tjänster Bildförteckning

4710546 inlaga.indd 4

126

128

2012-09-27 14.14

1. Inledning SYFTET MED DEN här boken är att bidra till en reflektion om teknik såväl bland studenter som bland praktiker som på olika sätt arbetar med äldre människor, och att ge verktyg för att aktivt medverka i och påverka utvecklingen och användningen av ny teknik.

Den vänder sig både till er som nu eller i framtiden möter äldre patienter och omsorgstagare och till er som planerar för, konstruerar och utformar teknik för äldre. Innehållet är således relevant för ingenjörer, studenter och forskare i industridesign, vårdvetenskap, arbetsterapi, socialt arbete, rehabilitering, hälsoekonomi och för yrkesverksamma i näringslivet eller inom kommuner och landsting.

Alla som arbetar inom äldreomsorgen och sjukvården har erfarenhet av tekniska förändringar som påverkat både sättet att arbeta och kontakterna med vård- och omsorgstagare. Trots dessa erfarenheter har vi ofta problem med att få ny teknik att fungera och med att efterfråga rätt lösningar. Hur kan vi få tekniken att fungera bättre än idag? Vilka är de äldre teknikanvändarna? Vad behöver de och vad klarar de av? Ramen för dessa frågeställningar är det moderna informationssamhället och de lösningar för informationsteknologi (IT) som vi använder. Men boken ger också infallsvinklar för tänkandet kring teknik generellt. Teknik är ju mer än dess komponenter. Teknik är också bärare av värderingar och föreställningar om äldre människor. Vilka värderingar sprider vi när vi utformar och tillhandahåller ny teknik till äldre?

5

4710546 inlaga.indd 5

2012-09-27 12.25

TEKNIK, IT OCH ÅLDRANDE

Medan den här boken skrivs pågår utvecklingen av robotteknik med sikte på äldre människors hem. Det gör att behovet av teknikkunniga och kritiska yrkesmänniskor är stort. Hur tämjer vi det nya?

Vilka frågor kan vi ställa för att påverka utvecklingen?

Insikten om att äldre människor är en viktig målgrupp växer långt utanför sjukvården och äldreomsorgen. De äldre själva har idag andra erfarenheter och synsätt jämfört med hur det såg ut för ett par generationer sedan. De har ofta högre förväntningar på sina äldreliv samtidigt som de genomlevt en teknikutveckling som på flera sätt saknar motstycke, och deras vanor och kunskaper finns med även i hög ålder. Men vad händer med de äldre patienternas förmåga att hantera den nya tekniken när de blir svaga och sjuka? Kan vi räkna med deras livslånga erfarenhet av teknikanvändning? Och hur kan vi i övrigt möta deras behov av att hänga med i utvecklingen?

Om vi ska förstå de äldres roll i IT-samhället måste vi försöka sätta oss in i hur det upplevs av någon med lång erfarenhet. Det är kännetecknande för dagens samhälle att vi aldrig förr haft så många tillfällen till kontakt. Det går inte en dag utan att vi låter telefoner eller andra medier sätta oss i kontakt med kända eller okända medmänniskor. Mediebruset och informationsflödet är tillgängligt varhelst vi rör oss, och teknikutvecklingen förser oss oavbrutet med nya sätt att koppla upp oss på Internet och hitta nya vänner eller fler källor till information. I det perspektivet är det ingen överdrift att påstå att vi lever i en tid när kommunikation och relationer står i centrum. I ett samhälle präglat av informationsteknik vilar utvecklingen på andra premisser än det vi kallade industrisamhället eller ännu tidigare jordbrukssamhället. Idag är information den viktigaste råvaran som skapar och återskapar förutsättningarna för våra liv som privatpersoner och som samhällsvarelser. På samma sätt som tidigare i historien manifesteras alltså samhällsordningen i någon form av tekniska system.

Teknik och människa har varit följeslagare och varandras förut6

4710546 inlaga.indd 6

2012-09-27 12.25

1. INLEDNING

sättningar genom alla tider. Varje tidsålder bjuder på utmaningar som ger upphov till nya tekniska lösningar som i sin tur skapar nya problem och möjligheter. För de flesta i vår tid är IT-utvecklingen det som driver många förändringar och det vi associerar till när vi tänker på begreppet teknik. IT beskrivs ofta som kapaciteten att lagra, bearbeta och överföra oändliga mängder information i olika former. Dessa möjligheter formar också visionerna för olika verksamheter, inte minst inom vården och äldreomsorgen. Symbiosen mellan teknik och människa blir ännu tydligare när det inte längre alltid är vi själva som tar initiativet. Exempel på sådana situationer är när våra inköpsvanor registreras så att vi kan bli tipsade när vi närmar oss en butik med extrapris, eller när hemrobotarna blir våra osynliga följeslagare som hämtar saker eller inspirerar oss till att röra på oss.

IT-utvecklingen medför inte bara en ny typ av teknik som vi kan välja eller välja bort. Den representerar också en ny typ av social sammanhållning som formar våra kontakter med varandra, äldres relationer till sina anhöriga och till samhället. I ännu högre grad än tidigare utgör IT-användningen skillnaden mellan att vara socialt integrerad och att inte vara det. Teknikutveckling var under lång tid förknippad med arbetslivet. Det var där den mest expansiva utvecklingen ägde rum och det var där man lärde sig det nyaste som syftade till ökad effektivitet och rationalisering. Den som snart skulle gå i pension lade därför inte ner så stor möda på att lära sig det nya. Idag är det annorlunda. IT-användning i någon form är nödvändig för att komma åt samhällsinformation och för att upprätthålla kontakter vare sig man är frisk eller sjuk, sitter bakom skrivbordet, står vid operationsbordet eller sitter hemma i soffan. Äldre människor är kanske de som upplever dessa genomgripande tekniska förändringar allra tydligast, mot bakgrund av sin livslånga erfarenhet av teknisk utveckling. Ibland brukar man tala om dagens medelålders och äldre generationer som invandrare i IT-samhället 7

4710546 inlaga.indd 7

2012-09-27 12.25

TEKNIK, IT OCH ÅLDRANDE

och dagens barn och ungdomar som infödingar. Hur påverkar det utvecklingen att generationerna har olika teknikvanor?

IT är svårare att definiera än annan teknik vi är vana vid, till exempel ett kylskåp, en miniräknare eller en hårtork. Skillnaden ligger i att de informations- och kommunikationstekniker vi syftar på inte bara är föremål; de är medier. Visst väljer vi också mobiltelefoner eller surfplattor utifrån deras estetik som vilka andra föremål som helst. Men IT har en särskild betydelse för oss som sociala varelser i och med att den aktivt eller passivt länkar oss till varandra i och utanför hemmet, privat och offentligt. Den gör det – eller misslyckas med att göra det – på synnerligen komplexa och ibland motsägelsefulla sätt som vi själva inte riktigt har överblick över. IT:s oförutsägbarhet har varit en av svårigheterna för dem som förskriver hjälpmedel eftersom dess funktion är otydlig och inte omedelbar. Utformningen och tillgängligheten är en sak, nyttan och det faktiska användandet en annan. Detta påverkar naturligtvis också yrkesroller och förhållningssättet till äldre teknikanvändare.

Om teknikutvecklingen i vår tid och i synnerhet IT-utvecklingen säger man ofta att den går så oerhört snabbt. Men gör den det?

Vad är det som går snabbt? Själva informationsöverföringen går snabbare än vi kan förstå och nya metoder för att koppla upp sig till Internet presenteras i rask takt, men har vårt tänkande kring tekniken förändrats i samma takt? Är vi bättre idag på att förstå teknikutveckling, på att beställa adekvata lösningar och att möta behoven och kraven från en växande äldrebefolkning? Delvis är vi nog det, och förhoppningsvis kan den här boken vara ännu ett steg i den riktningen.

Kunskapen som ligger till grund för boken har utvecklats under många år, men flera personer har gett mig inspiration att lyfta fram frågor som ofta inte diskuteras i samband med undervisning om teknikutveckling, äldre och åldrande. Tack till Kjell Lindén, Isabella Scandurra och Håkan Eftring som tillfört viktiga synpunkter på 8

4710546 inlaga.indd 8

2012-09-27 12.25

1. INLEDNING

tekniken. Gun-Inger Eriksson, Marianne Norén och Gerd Ahlström har bidragit med praktiska exempel ur den kommunala äldreomsorgen och vårdforskningen. Märta Cedergren och Anita Jacobsson har lärt mig hur det fungerar i verkligheten. Elin Olander och Elisabeth Hornyánszky Dalholm är två av flera kollegor på designinstitutionen i Lund som hela tiden lär mig nya saker. Framför allt, tack till Jonathan Feldman som alltid uppmuntrar mig och ger goda råd. Äppelviken den 27 maj 2012 BRITT ÖSTLUND

9

4710546 inlaga.indd 9

2012-09-27 12.25

2. Teknikfilosofi för vardagsbruk DET HÄR KAPITLET handlar om vår ambivalens inför teknikutvecklingen, om möjligheterna men också frustrationen den ger upphov till, hur man kan påverka utvecklingen och hur teknik påverkar våra relationer till äldre människor. Målsättningen är att förse läsaren med begrepp och teorier som underlättar en aktiv medverkan i teknikutvecklingen. Den här utvecklingen föregås ju ofta av stora visioner och höga förhoppningar hos politiker, myndigheter, myndighetsansvariga och forskare. Men hur sker framstegen egentligen?

Hur fungerar teknikutveckling och hur påverkar det samhället? En avmystifiering kan hjälpa oss att bli mer proaktiva och förstå hur vi kan påverka på ett mer medvetet sätt.

Vårt konfliktfyllda förhållande till tekniken Vårt förhållande till tekniken kan nog bäst beskrivas som ambivalent och konfliktfyllt. Vi både älskar och hatar den. Vi lever med den från det att vi vaknar av signalerna från den digitala väckarklockan, till dess att vi på kvällen stänger av Internet eller tv-apparaten och läser det sista e-postmeddelandet på mobilen. I inledningsskedet, när informationsteknologin eller IT påbörjade sitt segertåg över världen, var det många som lade tid och energi på att förstå hur IT upplevdes. Forskarna Susan Fournier och David Glen Mick har intresserat sig för hur IT kan marknadsföras för att bli accepterad 10

4710546 inlaga.indd 10

2012-09-27 12.25

2. TEKNIKFILOSOFI FÖR VARDAGSBRUK

av människor (Fournier & Mick 1999). De menar att utnyttjandet av den nya tekniken tycks vara konfliktfyllt och fyllt av paradoxer snarare än att kunna kategoriseras som bra eller dåligt: • IT skapar frihet men samtidigt bindningar.

• IT erbjuder möjligheten till kontroll men skapar också kaos.

• IT löser problem och skapar nya.

• IT sparar tid och tar tid.

• IT gör att vi känner oss begåvade men lika ofta känner oss dumma.

• IT erbjuder nyheter som snabbt föråldras.

• IT både förenar och isolerar människor.

• IT uppmuntrar människors engagemang för olika frågor men stöter samtidigt bort människor från just detta.

Fournier och Mick började med att konstatera att IT organiserar våra kontakter och bestämmer hur vi kan arbeta. Som en konsekvens av detta får den oss att känna oss både beroende och oberoende samtidigt. IT innebär frihet men också bindningar. Vi är inte längre bundna till en viss plats för att kunna kommunicera, vi bär omkring på våra mobila kommunikationsverktyg och är därmed nåbara nästan överallt hela tiden. På så vis kan vi uppleva att IT både sparar tid och tar mer av vår tid.

De kunde vidare konstatera att IT ger oss kontrollmöjligheter men också ger upphov till kaos. En ny teknisk tillämpning kan vara utmärkt så länge den är en isolerad företeelse men tillsammans med andra tillämpningar kan den skapa oväntade problem. Känslan av kaos uppstår när vi samlar på oss stora mängder information men ändå inte upplever att vi får någon överblick. Känslan av att sakna kunskap kan öka snarare än minska ju mer information vi samlar på oss. För att information ska bli till kunskap måste den bli 11

4710546 inlaga.indd 11

2012-09-27 12.25

TEKNIK, IT OCH ÅLDRANDE

meningsfull, och det blir den när den landar i något vi kan relatera till. IT kan alltså få oss att känna oss begåvade men lika ofta att känna oss dumma. Det kan vi också uppleva när vi ställs inför en ny tillämpning som vi, trots vår teknikvana, inte vet hur vi ska ta oss an.

Också takten i utvecklingen kan vara frustrerande. IT-utvecklingen för med sig nyheter som sedan snabbt föråldras. IT uppmuntrar till engagemang i olika frågor men stöter samtidigt bort människor från sådana aktiviteter därför att det går för fort eller blir för komplicerat. Möjligheterna till snabba och många kontakter påverkar våra relationer. På så vis bidrar IT-utvecklingen både till att förena människor och till att göra människor mer isolerade, beroende på om IT tillåts överbrygga geografiska avstånd eller inte.

Sammantaget kan man säga att IT löser problem samtidigt som den skapar nya. De flesta av oss kan nog, med utgångspunkt i våra egna liv, bekräfta Fourniers och Micks hypoteser. Vi lever i en vardag fylld av informationsteknologi och annan teknik som ett led i vårdoch omsorgsarbetet, i planeringen av nya bostäder, gemensamma miljöer och i utvecklingen av produkter och tjänster.

IT-utvecklingen är en stark och expansiv kraft som på ett årtionde har erövrat nästan hela världen. Den kan därför upplevas som obeveklig och opåverkbar på samma sätt som människor under tidigare epoker upplevt teknikutvecklingen som deterministisk. Begreppet deterministisk innebär att det bara finns en väg framåt, att rådande förhållanden gör att det inte kan vara på något annat sätt.

Som enskild människa kan man uppleva det så, men man kan också skapa handlingsutrymme genom att skaffa sig kunskap och metoder för att påverka utvecklingen.

I historien finns många exempel på detta. Ett exempel på teknisk utveckling som vi idag tar för givet är tiduret eller klockan.

Konstruktionen av tiduret bygger på en föreställning om hur man kan tänka kring tid på ett abstrakt sätt. När tiden abstraherades och klockan infördes under medeltiden såg människor det säkert 12

4710546 inlaga.indd 12

2012-09-27 12.25

2. TEKNIKFILOSOFI FÖR VARDAGSBRUK

som oundvikligt, det var svårt att argumentera emot. Detsamma gällde nog för de flesta i förhållande till maskinens potential när industrisamhället växte fram. Men vi vet också att det under 1800talet fanns de som protesterade – ludditerna kallades de – genom att förstöra textilmaskiner. Idag kanske passivitet och vägran att använda ny teknik kan vara uttryck för samma sak.

Precis som människorna före oss levde i sin tids paradigm så lever vi i vårt, det vill säga i de tankemönster som anses självklara i vår tid och som styr vilka frågor som är möjliga att ställa och vilka svar som är relevanta. Därför kan IT tyckas vara svaret på alla våra problem.

Så här kan det upplevas om man är anställd inom socialtjänsten i en svensk kommun: ”När vi i kommunen pratat om äldreomsorg säger vi ofta att ny teknik kommer att vara lösningen för att klara vården av de äldre.

Jag brukar fråga vad man menar och får ofta svaret att datoriserade journalsystem och annat är lösningar, att det handlar om ännu mera rationaliseringar. Finns det verkligen tekniklösningar som kan lova så mycket? Hur ska det gå till egentligen?”1

Tilltron till vad tekniken kan åstadkomma är stor. För ett enskilt vårdbiträde eller en socialsekreterare kan det upplevas som om man ställs inför något definitivt när arbetsgivaren hänvisar till tekniken, som om man är ett offer för teknikutvecklingen. Så vilket handlingsutrymme har vi då att påverka utvecklingen? Vilka frågor kan vi ställa? Låt oss titta närmare på hur teknikutveckling går till och på vilket sätt tekniken hänger samman med våra relationer till äldre människor och till varandra.

1

Personligt meddelande från en kommunanställd den 29 maj 2007.

13

4710546 inlaga.indd 13

2012-09-27 12.25

BRITT ÖSTLUND är forskare och lärare vid Designvetenskaper vid Lunds universitet.

Hon har sedan slutet av 1980-talet följt utvecklingen av teknik med äldre människor som målgrupp och forskat om åldrandet i IT-samhället.

TEKNIK, IT OCH ÅLDRANDE BRITT ÖSTLUND

ATT ÄLDRE MÄNNISKOR är en viktig målgrupp för ny teknik blir allt mer uppenbart. Men vilka teknikbehov äldre människor egentligen har – i hemmet, på äldreboendet eller på sjukhus – är inte lika självklart. Och de värderingar kring åldrande som tekniken ger uttryck för är ibland svåra att upptäcka. Varför är det så komplicerat att hitta rätt tekniklösningar och att få dem att fungera inom äldreomsorgen?

Teknik, IT och åldrande utgår speciellt ifrån äldres teknikbehov men lyfter också frågor kring teknikutveckling i allmänhet.

Behöver vi utvecklingen och hur kan vi påverka den? Boken vänder sig både till dig som möter äldre omsorgstagare och till dig som planerar för eller utformar teknik för äldre.

Teknik, IT och åldrande

Hur fungerar det för patienter, omsorgstagare och äldre medborgare?

Best.nr 47-10546-5 Tryck.nr 47-10546-5

4710546 omslag.indd 1-3

BRITT ÖSTLUND

2012-10-01 15.09