Page 1

Christina Odenstad (red.), Hanna Bäck, Simon Lindgren, Lars Nohagen, Mats Odenstad & Roxanna Sjöstedt

Samhällskunskap FÖR LÄRARE 4 – 9


Författare Hanna Bäck är professor i statsvetenskap. Hon forskar och undervisar inom jämförande och svensk politik, framför allt med inriktning mot politiska partier och regeringsbildning och har nyligen publicerat en bok om debatter i Europeiska parlament. Hanna bedriver även forskning inom det tvärvetenskapliga ämnet politisk psykologi. Simon Lindgren är professor i sociologi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om samhälleliga aspekter av internet och sociala medier. Lars Nohagen är fil. kand och universitetsadjunkt, verksam som ämnesdidaktiker i samhällskunskap inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Han har också skrivit flera läroböcker i samhällskunskap och nationalekonomi. Christina Odenstad (red.) är fil.lic. i statsvetenskap. Hennes forskningsområde är samhällskunskapsdidaktik med inriktning mot prov och bedömning samt nyanlända elever och medborgarskap. Christina har skrivit flera böcker om ämnesdidaktik och bedömning. Hon är verksam vid Karlstads universitet och arbetar även som lektor i samhällskunskap och religionskunskap på Rudbeck gymnasieskola i Sollentuna. Mats Odenstad är verksam som rådman på Förvaltningsrätten i Stockholm. Han har lång erfarenhet av juridiskt arbete inom olika fält, bland annat från Justitiedepartementet, Allmänna reklamationsnämnden och Kammarkollegiet. Roxanna Sjöstedt är universitetslektor i statsvetenskap och biträdande ämnesföreståndare i freds- och konfliktvetenskap vid Lunds Universitet. Hon forskar och undervisar bland annat om internationella relationer och säkerhetsstudier och har flertalet internationella publikationer rörande dessa områden.


Innehåll 1. Inledning

9

Christina Odenstad Goda ämneskunskaper Ämnet samhällskunskap historiskt och i dag Syftet med att läsa samhällskunskap Kursplanen i samhällskunskap Samhällskunskapsämnets metoder och karaktärsdrag Bokens upplägg

2. Sociologiska perspektiv

10 10 12 14 19 27 29

Simon Lindgren Socialisation och identitet Kultur och samhälle Individen och gruppen Social kategorisering Strukturer och aktörer

3. Mediala perspektiv

30 35 36 48 58 63

Simon Lindgren Medielandskapet 63 Medier och meningsskapande 65 Mediepåverkan och makt 75 Mediekonvergens och deltagarkultur

90


4. Rättsliga perspektiv

95

Mats Odenstad Samhällets behov av lagstiftning Hur stiftas lagar och andra författningar? Olika rättsområden

95 101 104

Domstolar i Sverige 106 Straffrätten 110 Konsumenträtt 123 De mänskliga rättigheterna 126

5. Ekonomiska perspektiv

131

Lars Nohagen Samhällsekonomins grunder 131 Vetenskap och ideologi 137 Ekonomiska system 144 Tillväxt och konjunkturer 151 Privatekonomi 159 Näringsliv och arbetsmarknad 163 Pengar 171 Offentliga sektorn och skatterna 176 Den globala ekonomin 179 Välfärd och fattigdom 186

6. Statsvetenskapliga perspektiv

197

Hanna Bäck & Roxanna Sjöstedt Vad är statsvetenskap? Demokratier och diktaturer Politiska system och institutioner Politiska aktörer och politiskt beteende En värld i förändring Dagens internationella konflikter Mekanismer för fred och samverkan

198 201 210 224 251 271 274


7. Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder

277

Simon Lindgren Idé 277 Forskningsfråga 278 Design 278 Datainsamling 279 Analys 279 Kombinationer av kvantitativ och kvalitativ analys 289

8. Avslutning

293

Christina Odenstad

Referenser

295


4 Rättsliga perspektiv Mats Odenstad Samhället har genom historien på olika sätt upprättat regler för att skapa någon form av ordning. Det finns informella regler, men också formella lagar som staten beslutar om. I detta kapitel behandlas frågor kring lagstiftning, domstolar, brott och straff men också mer övergripande frågor kring rättigheter och skyldigheter. Först diskuteras samhällets behov av lagstiftning följt av hur lagstiftningsprocessen i Sverige fungerar. Därefter behandlas olika rättsområden och domstolar i Sverige. Straffrätten med frågor kring brott och påföljder samt konsumenträtten beskrivs mer utförligt. Slutligen diskuteras de mänskliga rättig­heterna och barnkonventionen.

Samhällets behov av lagstiftning Människor skapar ofta regler för hur samarbetet dem emellan ska fungera. Samhället har ett behov av lagar och staten reglerar därför vad som gäller inom olika områden. Staten skapar också någon slags struktur i syfte att se till att lagarna följs av samhällets medlemmar.

Några idéer om samhället, dess uppkomst och struktur Man kan fråga sig vad ett samhälle är och hur det egentligen uppstår. Ordet samhälle som sådant kan härledas från det latinska uttrycket societas, som betyder ungefär sällskap på svenska. Samhälle som begrepp används i många olika sammanhang och i regel betecknar det någon form av gemenskap eller förening av individer, oavsett om det används för att beskriva företeelser inom exempelvis växt- och djurrikena eller för mänsklig samvaro. Ett samhälle i mer sociologisk mening uppstår varhelst flera människor – frivilligt eller ofrivilligt – går samman, börjar samarbeta i olika nätverk och skapa sociala relationer av varierande slag. Kännetecknande för ett samhälle är att det har någon form av territoriella gränser, en varaktighet över tid – långt över samhällsmedlemmarnas livstid – och att det reproducerar sig självt. Det innebär att även om samhället utgörs av dess medlemmar är det som fenomen 95


Mats Odenstad oberoende av dem och det finns mekanismer som gör att samhället kommer att fortsätta att finnas kvar längre än enskilda människors livsåldrar. Ett samhälle har bland annat ekonomiska, sociala och näringslivsrelaterade dimensioner. Inom samhället finns i regel en gemensam kultur och uppsättning traditioner. Det betyder inte att alla som lever i ett samhälle nödvändigtvis delar samma kultur. Inom ett samhälle kan olika kulturella kontexter existera parallellt eller i nivåer. Samhället som fenomen kan betraktas ur olika perspektiv. En ort – by, stad et cetera – är i en mening ett samhälle, men ett samhälle kan också förstås som en grupp människor som exempelvis delar etnisk bakgrund. Ofta tänker man sig olika samhällen i meningen olika nationer, men det är inte heller ovanligt att begreppet används för att beskriva vad man uppfattar som en vidare krets än så med mer eller mindre fasta gemensamma värderingar eller kulturella normer, exempelvis ”västvärlden” (som torde bygga på föreställningar om världsordningen efter andra världskrigets slut). Man kan också tänka sig att samhället har tidsmässiga lager. Om någon berättar om sig själv och sina kamrater som några som växte upp i X-stad på 1990-talet signalerar denne förmodligen en tanke om att de har en samhörighet kring något specifikt som skiljer sig från hur dagens ungdomar från samma ort har det. Även i sin mest ursprungliga form är det nog svårt att tänka sig ens den enklaste mänskliga aktivitet, utan att den i någon utsträckning involverar samarbete med andra människor. Genom århundrandena och årtusendena har samhällsfunktionerna blivit alltmer komplexa. I samma takt har också behovet av att reglera mänsklig aktivitet ökat. Om man tänker på hur handel, näringsliv, transporter, kommunikation med mera har förändrats över tid, är det lätt att föreställa sig att det hela tiden har uppkommit nya behov av reglering – samtidigt som behovet på andra områden har minskat. När transportväsendet var uppbyggt kring häst- och sjötransporter såg behovet av trafikbestämmelser ut på ett visst sätt. I dag, med bil, flyg och tåg som dominerande transportmedel, är behovet av regler ett annat. Kontraktsteorin förekommer både som ett filosofiskt och som ett politiskt begrepp. Den grundläggande tanken är att samhället som fenomen är frukten av samhällskontrakt. Med det menas att människor ingår olika slag av överenskommelser om samarbete för att säkerställa gemensamma intressen. Inom filosofin finns begreppet kontraktsetik. Kontraktsetiken bygger lite förenklat på den grundläggande tanken att människan står sig själv närmast och att etiken som sådan utgörs av en överenskommelse mellan individen och staten, genom vilken den förstnämnda avstår från delar av sin frihet för att det gynnar honom eller henne själv. Den som bryter mot kontraktet ställer sig samtidigt utanför samhället och har inte längre rätt att ta del av fördelarna som samarbetet inom samhället medför. Bland filosofer som har diskuterat sam96


4. Rättsliga perspektiv hällskontraktet utifrån sådana förutsättningar återfinns bland annat Thomas Hobbes (1588–1679), John Locke (1632–1704) och Charles-Louis de Secondat Montesquieu (1689–1755). Thomas Hobbes (1651/1991) använde sig av utgångspunkten om allas krig mot alla. Med det menade han att människan i sitt naturliga tillstånd agerar utifrån sitt eget bästa. För att människorna på sikt skulle kunna överleva och också få möjlighet att förbättra sina levnadsbetingelser tvingades de överlämna en del av rätten att besluta över sina egna angelägenheter till staten. I gengäld lovade staten att skydda den enskilde och dess egendom från angrepp. Hobbes såg inte staten som något gott i sig – tvärtom liknade han staten vid ett odjur, Leviathan – men ändå nödvändig, eftersom människorna behöver staten för sin överlevnad. John Locke (1690/1975) såg lite mer positivt på människans inneboende egenskaper. Enligt honom har varje människa samma basala värde men också likartade behov. Människan är förnuftig och kan därigenom komma fram till vilka handlingar som är förkastliga och vilka som är bra. Locke formulerade tankar som ligger nära den grundläggande liberalismen: var och en har rätt till sitt liv, sina åsikter och frukten av sitt eget arbete. Samhällskontraktet, menade Locke, var en överenskommelse mellan människorna och de styrande. Män­niskornas liv och egendom ska skyddas och om staten inte sköter sina åtaganden ska de styrande kunna avsättas. Locke menade att det riktiga sättet att organisera en stat var genom maktdelning. Parlamentets uppgift var att stifta lagar och regeringen skulle styra staten. Charles-Louis de Secondat Montesquieu var fransman och en djup motståndare till det envälde som rådde i Frankrike fram till den franska revolutionen. Förutom Lockes idé om en uppdelning på en styrande och lagstiftande makt, argumenterade Montesquieu för ytterligare en maktfunktion. Enligt honom borde lagar granskas och tillämpas av självständiga domstolar, som varken skulle bestå av kungen eller av medlemmar av den lagstiftande församlingen (Liedman 1989). Denna tredelade maktdelningslära med en lagstiftande, en verkställande och en dömande funktion kom att bilda utgångspunkt för den amerikanska konstitutionen som ursprungligen antogs 1787 och som i grunden gäller än i dag.

Varför har vi gemensamma regler som gäller för alla? Erfarenheten visar att det inom all aktivitet människor emellan utvecklas regler – både uttalade och underförstådda – som talar om för den enskilde vad han eller hon förväntas göra i en viss situation. I litteraturen används ofta tre kategorier – sedvaneregler, moraliska regler och rättsliga regler – för att dela in olika slag av bestämmelser. Ibland beskrivs sedvaneregler som det vi brukar göra, moraliska regler som det vi bör göra och rättsliga regler som det vi ska göra. Inte sällan 97


5 Ekonomiska perspektiv Lars Nohagen

Samhällsekonomins grunder Många tycker ekonomi är svårt. Begreppen är krångliga och sambanden komplicerade. Vad menas egentligen med alternativkostnad, marginalnytta och reporänta? Vad händer med exporten då räntan går upp och varför åker konjunkturer och börskurser berg-och-dalbana? Men bakom de abstrakta teorierna och matematiska modellerna ligger ofta ganska enkla resonemang. I grund och botten handlar det om att utnyttja tillgängliga resurser på bästa möjliga sätt och inte leva över sina tillgångar. Det gäller helt enkelt att få inkomster och utgifter att gå ihop. Detta kapitel handlar om hur ekonomin är organiserad och fungerar i ett samhälle. Vi börjar med de grundläggande begreppen och sammanhangen för att sedan tillämpa dessa på den svenska samhällsekonomin. Det kommer främst att handla om hur hushåll, näringsliv, finanssektor och offentlig sektor löser sina ekonomiska problem och samspelar med varandra i en nationell kontext. Därefter lyfts blicken mot den internationella scenen för att se hur nationer, företag och andra ekonomiska aktörer agerar i ett globalt sammanhang. Till sist tar vi upp resultaten och fördelningen av all denna ekonomiska aktivitet i termer av välfärd och fattigdom

Mänskliga behov Utgångspunkten för all ekonomisk verksamhet är våra behov och önskemål. En del av dessa är rent kroppsliga och handlar om vår överlevnad. Vi behöver mat i magen, kläder på kroppen och tak över huvudet. Andra behov är mer själsliga, som behoven av kärlek och gemenskap. Behov som inte blir tillfredsställda väcker känslor och riktar in oss mot att få dessa tillgodosedda. På så sätt fungerar behoven också som drivkrafter till våra handlingar. Detta resonemang utvecklades till en behovsteori av den amerikanske psykologen Abraham Maslow (Maslow 1943). Han menade att de mänskliga behoven är rangordnade i form av en trappa. Längst ned finns de kroppsliga behoven, som 131


Lars Nohagen behoven av näring, vätska och sömn. Längre upp i trappan ligger de psykologiska och sociala behoven, till exempel behoven av trygghet, gemenskap och uppskattning. Allra högst upp finns behoven av personlig utveckling och av att få upplevelser av exempelvis konst, film och resor. Enligt Maslow vandrar vi dagligen upp och ned i denna behovstrappa. Behoven kan snabbt växla i betydelse. När vi är hungriga eller trötta befinner vi oss på trappans nedersta steg. Då är våra handlingar inställda på mat och sömn. För att kunna inrikta våra liv mot de högre trappstegen måste de grundläggande kroppsliga behoven bli tillgodosedda. Maslows behovsteori kan också ge oss ett svar på frågan om vad ekonomi är. Framför allt lyfter den fram behovens betydelse som drivkrafter bakom de ekonomiska aktiviteterna i ett samhälle. I grund och botten handlar den om att få våra mänskliga behov och önskemål tillgodosedda.

Från naturbruk till tjänster Ekonomi har alltid varit ett centralt inslag i mänskligt liv. Under lång tid var ekonomin främst inriktad på våra kroppsliga behov så att vi skulle överleva. Då ägnade vi större delen av dagen åt att få fram livsmedel. I dag behöver bara två procent av den svenska arbetskraften arbeta i jordbruket – ändå kan vi äta oss mer än mätta. Det är den teknologiska utvecklingen som bidragit till att flytta produktionen från åkrarna, via industrierna, till tjänstesektorn. Numera slipper vi en stor del av det fysiska kroppsarbete som i stället tagits över av maskiner, industrirobotar och avancerade datorsystem. I dag arbetar mer än 80 procent av alla svenskar med tjänster av olika slag. Denna utveckling har också bidragit till att samhällsekonomin mer riktats in på att tillfredsställa våra psykologiska och sociala behov. Det märks inte minst i den ökande betydelse som ”upplevelseindustrin” fått i våra liv. Resebyråer erbjuder äventyrsresor och eventföretag skapar happenings. Med stöd av mobiler, datorer och spelkonsoler kan vi få upplevelser förmedlade genom film, musik och spel. Många av dagens mest kreativa och expansiva företag finns inom denna bransch. Samhällsekonomins tyngdpunkt har därmed flyttat allt högre upp i Maslows behovstrappa.

Resurser För att vi ska få våra behov och önskemål tillgodosedda krävs resurser. En del av dessa finns det rikligt av i vår omgivning, som luften vi andas, det drickbara vattnet i bäcken eller naturupplevelser. Då dessa tillgångar finns i överflöd och dessutom inte kräver någon arbetsinsats, kostar de heller inget. De är gratis och kallas därför fria nyttigheter. 132


5. Ekonomiska perspektiv Men de allra flesta resurser är begränsade och kräver en arbetsinsats för att kunna nyttjas. För att få vatten i kranen där hemma behövs både rening och transport och vägen från ax till färdig limpa består av många led. Man brukar kalla de resurser som krävs för att producera något för produktionsfaktorer. Dessa är av tre olika slag: • Naturresurser är de råvaror som ska förädlas till färdiga produkter. Hit räknas vanliga naturtillgångar som jord, skog, vatten, mineraler och metaller, men också energiresurser som kol, olja och vattenkraft. Naturresurser kan också vara bearbetade naturtillgångar, som stål och plast. • Arbete är allt det vi människor bidrar med till produktionen genom att använda våra olika förmågor. Tidigare hade vår kroppsstyrka en stor betydelse i arbetet, men med maskinkraftens intåg har människans inre förmågor, den så kallade hjärnkraften, fått allt större betydelse. Därför brukar människans kognitiva och sociala kompetenser räknas som en särskild ekonomisk tillgång, ett så kallat humankapital. • Realkapital kallas de redskap och maskiner som används i produktionen. Dessa kan variera i teknisk nivå – från enkla redskap som stegar och spadar till komplicerade industrirobotar och datorsystem. Hit räknas också anläggningar och transportsystem.

Figur 5.1. Produktionsfaktorerna. Det finns tre typer av produktionsfaktorer: naturresurser, arbete och kapital. Genom att låta dessa samspela i ett företag kan olika produkter i form av varor och tjänster framställas. (Källa: Nohagen 2004.)

133


6 Statsvetenskapliga perspektiv Hanna Bäck & Roxanna Sjöstedt I det här kapitlet behandlar vi framför allt frågor som tas upp under rubriken ”Beslutsfattande och politiska idéer” i läroplanen, vilka belyser ”politik på olika nivåer och ur olika perspektiv” (Skolverkets kommentarmaterial 2011 s. 29). Här framgår att frågan ”Vad är demokrati och hur fattas demokratiska beslut?” ska behandlas samt att fokus ligger på kunskaper om politiska val och partier i Sverige samt om riksdag och regering och deras olika uppdrag. Vi tar i det här kapitlet även fasta på att politik och demokrati bör sättas in i ett internationellt jämförande perspektiv, vilket nämns i läroplanen, och diskuterar därför genomgående hur politik fungerar i olika politiska system i olika länder, även om fokus här ligger på det svenska systemet. När vi jämför politiska system tar vi upp och jämför demokratiska och icke-demokratiska (auktoritära) system, monarkier och republiker. När vi behandlar politiska system diskuterar vi även olika nivåer i det politiska systemet. Detta är viktigt i och med att politiskt beslutsfattande till exempel sker på EU-nivå, på nationell nivå samt på regional och kommunal nivå och politiska beslut på alla dessa nivåer påverkar medborgaren. För att man ska kunna förstå hur politiskt beslutsfattande går till, anser vi även att det är nödvändigt att ha ingående kunskaper om de olika politiska aktörer som fattar beslut, och vi har därför dedikerat en del i det här kapitlet till just ”Politiska aktörer och politiskt beteende” och där behandlar vi frågor som ”Varför röstar väljare på vissa partier?”, ”Varför är vissa individer politiskt aktiva medan andra är ’passiva’?”, ”Hur fungerar de politiska partierna?”, ”Hur stiftas lagar?” och ”Hur bildas regeringar?” Alla dessa frågor är viktiga att kunna besvara för att förstå hur det politiska systemet fungerar och varför vissa beslut fattas, och detta poängteras också av Skolverket under rubriken ”Politiskt beslutsfattande”. I Skolverkets kommentarmaterial (2011 s. 30) beskrivs även att ett centralt innehåll i högre årskurser är ”aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen”. Här tas till exempel upp frågor om FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag samt andra former av internationell konflikthantering. Den här delen av kursplanen strävar enligt Skolverket efter att ”lyfta fram exempel på hur samarbete på olika nivåer kan bidra till fredliga relationer mellan 197


Hanna Bäck & Roxanna Sjöstedt människor och stater”. Även det europeiska samarbetet lyfts fram i kommentarmaterialet och att undervisningen kan ”belysa hur olika samarbeten vuxit fram för att främja fredligt utbyte mellan stater och minska risken för konflikter”.

Vad är statsvetenskap? Innan vi går vidare med de specifika frågor som har nämnts ovan diskuterar vi kort vad statsvetenskap är. Här finns det givetvis många olika definitioner. Vi kan studera hur statsvetenskapliga institutioner på svenska universitet beskriver ämnet. På hemsidan för den statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet besvaras till exempel frågan om vad statsvetenskap är så här: I statsvetenskapens hjärta ryms frågor som berör politik, makt och demokrati. I och med detta öppnar sig ett ämnesområde som spänner över hela samhället; från individen, familjen och det privata till de offentliga institutioner som reglerar mänskligt liv; till exempel riksdag, regering, landsting, kommun eller internationella organisationer som Europeiska Unionen, Världsbanken eller Förenta Nationerna.

Även i litteraturen hittar vi liknande beskrivningar av ämnet. I Vad är statsvetenskap? Om undran inför politiken, utgår Badersten och Gustavsson (2010) från att statsvetenskap är det vetenskapliga studiet av politik. I det här kapitlet kommer vi inte att diskutera frågan om vad vetenskap är (vetenskapsteori), utan här hänvisas läsaren till annan litteratur, till exempel till Badersten och Gustavsson (ibid.). Frågan om vad politik är bör dock diskuteras kort, eftersom olika författare har olika syn på vad som avses här. Badersten och Gustavsson (ibid. s. 14) tar här sin utgångspunkt i ordets historia och hänvisar till att termen ursprungligen kommer från antikens Grekland där ordet politikos hade betydelsen ”statskonst”. De beskriver tre huvuduppfattningar i diskussionen om vad som konkret kan sägas vara statskonst eller politik: 1.  Politik är idéer och beteenden som berör olika typer av offentliga institutioner. Med offentliga institutioner avses då allehanda samarbetsarrangemang på lokal, regional, statlig eller global nivå, exempelvis kommuner, landsting, staten och dess myndigheter, Europeiska unionen eller FN. 2.  Politik är den auktoritativa fördelningen av värden. Med en sådan bestämning av politik tar man fasta på hur ett samhälle löser frågan om att fördela sådant som människor vill ha. […] 3.  Politik är erövrandet och utövandet av makt. Med makt avses enkelt uttryckt förmågan att få andra människor att göra saker som de annars inte skulle ha gjort.

I det här kapitlet tar vi inte ställning för den ena eller den andra definitionen av vad politik är och berör frågor som anknyter till flera olika uppfattningar, 198


6. Statsvetenskapliga perspektiv men vi lägger huvudfokus på den syn på politik som beskrivs under den första punkten ovan, som säger att ”politik är idéer och beteenden som berör olika typer av offentliga institutioner”. Anledningen till detta fokus är helt enkelt att läroplanen i samhällsvetenskap lyfter fram olika offentliga institutioner, som riksdag och regering, och beteenden som berör den här typen av institutioner. Vid diskussionen kring vilka olika inriktningar eller grenar, eller subdiscipliner, det finns inom ämnet utgår vi från Badersten och Gustavsson (2010). Författarna poängterar inledningsvis att det varierar kraftigt mellan olika universitet och högskolor hur man definierar ämnets olika subdiscipliner och att detta även varierar över tid då ämnet utvecklas. Badersten och Gustavsson (2010 s. 50) pekar dock ändå ut fem större inriktningar inom ämnet stats­vetenskap i Sverige: komparativ politik (kallas ibland jämförande politik), internationell politik, offentlig förvaltning, politisk teori och svensk politik. I andra länder behandlas givetvis det egna landets politiska system, och på statsvetenskapliga konferenser i USA återfinns till exempel hela sektioner med hundratals forskningspresentationer om American Politics. Här förenklar vi det ytterligare och talar om fyra huvudsakliga subdiscipliner inom ämnet statsvetenskap: jäm­förande politik (här inbegrips svensk politik), internationell politik, offentlig förvaltning och politisk teori. Subdisciplinen komparativ eller jämförande politik har ibland uppfattats som den traditionella kärnan inom statsvetenskapen, och forskare inom den här grenen intresserar sig till exempel för länders styrelseskick och valsystem, politiska institutioner och de aktörer som fattar beslut i anslutning till dessa institutioner, som partier och väljare (se Badersten & Gustavsson 2010 s. 50). En aktuell fråga, som behandlas av forskare inom jämförande politik är ”Varför bildas vissa typer av regeringar, och varför är minoritetsregeringar vanliga i Sverige, men mycket ovanliga i till exempel Tyskland?” Inom subdisciplinen internationell politik intresserar sig forskare om relationer mellan stater och ställer till exempel frågor som ”Varför uppstår konflikter mellan stater?” och ”Varför samarbetar vissa stater?” Inom internationell politik fokuserar forskare även på andra typer av aktörer än stater, som internationella organisationer, till exempel Förenta Nationerna (FN), Europeiska Unionen (EU) och multinationella företag (Badersten & Gustavsson 2010 s. 53). Under rubriken internationell politik ryms, för att förenkla, även så kallad freds- och konfliktforskning, som på vissa universitet till och med är en egen institution. Vid Uppsala universitet beskriver till exempel institutionen för freds- och konfliktforskning att forskningen där handlar om konflikters orsaker och dynamik och att konflikter kan vara både väpnade och handla om resurser. Andra ämnen som behandlas inom den här subdisciplinen är till exempel försoningsprocesser och fredsbyggande. Badersten och Gustavsson (2010 s. 57–59) beskriver att man inom studiet av offentlig förvaltning, det som vi här kallar förvaltningspolitik, intresserar sig 199


Hanna Bäck & Roxanna Sjöstedt för ”statsapparaten i bred mening” och med förvaltning avses den offentliga byråkratin på statlig, regional och kommunal nivå som har ”till uppgift att se till att politikernas vilja omsätts i praktisk handling”. På statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet beskrivs förvaltningspolitik som ”studiet av den offentliga förvaltningens organisering och arbetssätt”. Vid Göteborgs universitet finns den så kallade Förvaltningshögskolan, som är en tvärvetenskaplig miljö med statsvetare och ekonomer, och det som förenar forskningen där är, enligt deras hemsida, ett ”gemensamt intresse för den offentliga sektorn”. Ett exempel på en fråga som förvaltningsforskare intresserar sig för är, ”Vad krävs för att tjänstemännen i förvaltningen ska genomföra de direktiv som kommer från de folkvalda politikerna?” (Badersten & Gustavsson 2010 s. 58). Den fjärde grenen inom statsvetenskap är politisk teori och enligt Badersten och Gustavsson (2010 s. 60) handlar den här subdisciplinen kort och gott om studiet av politiska idéer. Ett exempel på forskning som bedrivs i detta fält är studiet av politiska ideologier, och man ställer frågor som ”På vilket sätt ger liberalismen uttryck för individualistiska idéer?” Annan politisk-teoretisk forskning går ut på att studera enskilda politiska tänkare, som Platon eller Aristoteles, och deras idéer. Det finns även forskare inom den här grenen av statsvetenskap som ägnar sig åt så kallad idékritik, som går ut på att utsätta politiska idéer för kritisk granskning. Badersten och Gustavsson (2010 s. 61) pekar även på att den normativa politiska teorin ibland går ut på att argumentera för särskilda ställningstaganden i politiska sakfrågor, som exempelvis, att ”positiv särbehandling är önskvärd” eller att ”civil olydnad är något gott”. Vi kommer i det här kapitlet av utrymmesskäl inte kunna täcka in alla dessa fyra subdiscipliner i lika stor utsträckning, utan har valt att fokusera på de områden som lyfts fram i grundskolans läroplan för samhällsvetenskap, som vi diskuterade inledningsvis i det här avsnittet. Detta innebär att vi framför allt berör frågor som behandlas inom subdisciplinerna jämförande och internationell politik. För en utförligare diskussion om de övriga subdisciplinerna inom statsvetenskap hänvisas till annan litteratur, till exempel ges en grundläggande översikt över de frågor som ställs inom ämnet politisk teori i den redigerade volymen Politisk teori av Beckman och Mörkenstam (2009). Om förvaltningspolitikens frågor kan man till exempel läsa i Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem av Bo Rothstein (2014). Vi kommer i det här kapitlet att beröra den Europeiska Unionen (EU) som politiskt system och som aktör, som behandlas inom flera olika statsvetenskapliga subdiscipliner (t.ex. jämförande och internationell politik) men vi kommer, återigen av utrymmesskäl, inte att utförligt kunna behandla frågor om EU och hänvisar därför även till boken EU:s politiska system av Jonas Tallberg (2016) för den som vill läsa mer om EU.

200


7 Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder Simon Lindgren Det centrala för alla forskningsmetoder är att de ska bygga på någon form av systematisk och verifierbar procedur från en forskningsidé till avrapportering av ett forskningsresultat. Empirisk forskning baserar sig på analyser av data – och med data avses då information om omvärlden som är systematiskt insamlad. Det kan röra sig om enkätsvar eller intervjutranskriptioner, olika texter, observationer av människor eller fenomen, experiment och mycket annat. Data kan därför vara av olika karaktär. Till exempel kan de vara i form av ord eller siffror, och sådana skillnader får konsekvenser för på vilka sätt de kan analyseras. Inom samhällsvetenskapen brukar man tala om två huvudsakliga arbetsmetoder, så kallad kvantitativ respektive kvalitativ metod. Kvantitativ metod är ett samlingsnamn för strategier som används för att analysera siffror. Kvalitativ metod avser strategier som främst är utvecklade för att analysera text eller ord. I det här avsnittet behandlas på ett övergripande sätt den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen med särskilt fokus på analysfasen, och då med diskussioner av både kvantitativa och kvalitativa ansatser. I det följande introduceras en serie generella steg för hur forskningsprocessen allmänt brukar se ut. Stegen är inte definitiva, utan det finns överlappningar mellan dem och vissa av dem skulle kunna delas upp i flera faser. Det är också långt ifrån säkert att alla delar förekommer i varje upptänkligt projekt eller att processen ens sker i just denna ordningsföljd. Det som ges här är alltså en schematisk och generell bild. Det är viktigt att understryka den stora betydelsen av teoretisk förståelse för att kunna studera och analysera ett givet fenomen. Så även om ingen av de följande underavsnitten handlar om teori, så är den teoretiska orienteringen och förståelsen en vital komponent som genomsyrar alla forskningsprocessens delar.

Idé Det första som behövs är någon form av uppslag eller idé om vad som ska analyseras. Bra idéer är givetvis avgörande för att forskningen ska bli intressant och relevant. Graden av generalitet hos idén beror på hur mycket tidigare forskning 277


Simon Lindgren det finns på området – där en stor mängd tidigare forskning och teoribildning kan bana vägen för mer specifikt inriktade idéer och forskning, medan idéer inom ett nyare forskningsområde oftast är i lägre grad specifika. Idéerna kan springa ur forskarens egna intressen för ett specifikt fenomen, ur faktumet att det föreligger någon kunskapslucka i tidigare forskning på området, ur att någon samhällelig aktör efterfrågar studier på området och så vidare. Forskningsuppslag ska baseras på förkunskaper och på en teoretisk förståelse av det aktuella ämnesområdet. Idéerna styrs till viss del också av externa omständigheter, som exempelvis att det finns finansiering tillgänglig för forskning inom något specifikt område. Även om det finns en viss frihet att formulera idéer, kan ramarna till viss mån sättas av huruvida forskningen är praktiskt genomförbar eller inte.

Forskningsfråga Forskningsfrågan kan sägas vara en mer specifik formulering av idén. I det här skedet av forskningsprocessen ska idén specificeras så att den blir praktiskt genomförbar. Hur brett intresserad forskaren än är, måste alltid avgränsningar göras. I den fas då forskningsfrågan ska formuleras är vikten av teoretisk förståelse och kunskap om tidigare forskning särdeles stor. Om man inte är orienterad när det gäller vilka tidigare studier som finns är det möjligt att man senare kommer att inse att andra redan har studerat de idéer man har, så att vidare studier på det aktuella fältet inte behövs. Att tidigare forskning saknas är emellertid inte anledning nog att beforska ett visst fenomen. Det kan ju också finnas saker som helt enkelt inte är värda att lägga tid och pengar på att studera. Samtidigt kan vissa studier ibland verka meningslösa, då resultaten kan tyckas vara givna på förhand. Men ibland kan även de mest förutsägbara studierna faktiskt visa sig leda till intressant ny kunskap – i fall då tidigare ”sanningar” faktiskt visar sig vara felaktiga. Och sådant finner man ju aldrig om man inte formulerar forskningsfrågor i relation till kunskap som vi tar för given.

Design Nästa steg handlar om att designa den studie som ska utföras. För att kunna besvara forskningsfrågan måste man ha en idé om hur man ska gå tillväga. Till att börja med handlar det om vilken typ av data som kan bidra till att besvara forskningsfrågan på bästa sätt. I designarbetet börjar man med att förhålla sig till mer generella frågor, för att sedan specificera detaljerna. Ska studien vara mer kvalitativt eller mer kvantitativt orienterad? Rör det sig om en kombination av metoder? När väl sådana aspekter har hanterats tar det utmanande arbetet med att konkretisera forskningsmetoden vid. Om man exempelvis har bestämt sig för att göra en intervjustudie, måste man därefter bestämma hur 278


7. Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder många personer – och vilka – som ska intervjuas och av vem. Vidare måste de frågor som ska ställas till respondenterna (de individer som ska undersökas) utformas i termer av innehåll och omfattning samt hur allmänna eller specifika frågorna ska vara. Handlar det i stället om en enkätstudie, måste man också – precis som i fallet med intervjustudien – avgöra hur de individer som ska svara på enkäten ska väljas ut, och framför allt vilka frågor som ska ingå och på vilket sätt de ska ställas. Även om alla steg i forskningsprocessen är viktiga, bör det understrykas att utan en bra design kommer inga intressanta forskningsresultat att genereras.

Datainsamling Det är i datainsamlingsfasen som forskaren, eller du som student, genomför intervjuerna, sammanställer de texter som ska analyseras, skickar ut enkäter, observerar olika beteenden eller på annat sätt samlar in de data som ska ligga till grund för själva analysen. Om designen är bra och grundlig blir datainsamlingen ofta relativt enkel. Enkel i sammanhanget betyder inte att olika problem inte kan uppstå, men poängen är att en god design ska innehålla åtgärder för att lösa eventuella problem eller åtminstone minimera konsekvenserna av dem. Om en eller ett par frågor i en intervju visar sig fungera dåligt, då de till exem­ pel missförstås av respondenterna, står och faller inte hela undersökningen med detta, givet att de resterande frågorna fungerar bra. Samlar vi däremot in data med en dålig plan, riskerar vi att allting blir dåligt. Nu menar vi inte att det skulle vara okomplicerat att samla in data så länge designen är väl utförd. Poängen är dock att nyckeln till en bra datainsamling ligger i en bra design.

Analys Begreppet analys åsyftar det systematiska tillvägagångssätt som vi använder för att hitta mönster i, och tolka, våra insamlade data. I det följande diskuteras i korthet först kvantitativ analys och därefter kvalitativ analys.

Kvantitativ analys Att som samhällsvetare ha ett kvantitativt angreppssätt betyder att man sätter siffror på det man har för avsikt att analysera. Poängen med detta är att sådan kvantifiering gör det möjligt att göra allt från enkla procentberäkningarna till avancerade statistiska bearbetningar. De data som används kan vara av vitt skilda slag. Det kan röra sig om befintlig statistik om människors ålder och inkomst, om kvantifierade enkätsvar och en lång rad andra typer av sifferbaserad information. I grundläggande introduktioner till kvantitativ analys inom 279


Samhällskunskap För lärare 4–9 Christina Odenstad (red.), Hanna Bäck, Simon Lindgren, Lars Nohagen, Mats Odenstad & Roxanna Sjöstedt

Samhällskunskap handlar om hur individer och samhällen påverkar varandra. Samhällsfrågor och samhällsstrukturer granskas och analyseras ur olika perspektiv. Ämnet är omfångsrikt och innehåller flera olika kunskapsområden. Läraren har en central roll för elevernas lärande och för att bidra till detta behöver läraren själv goda kunskaper. I den här boken sammanfattas de akademiska ämnesområden som ligger till grund för det centrala innehåll som omfattas i grundskolans kursplan i samhällskunskap. De aspekter som lyfts fram är sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska. Dessutom ges en inblick i vetenskapligt arbete samt hur man som lärare kan arbeta med ämnet. Boken innehåller såväl teoretiska som praktiska resonemang. Kapitlen är skrivna av kunniga författare som har djupa kunskaper inom sina respektive områden. Innehållet är anpassat för att ge lärare i samhällskunskap en god grund när det gäller ämneskunskaper i relation till den kursplan som ska följas. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare på grundskolan, främst årskurs 4–6 och årskurs 7–9. Christina Odenstad (red.) är fil.lic. i statsvetenskap och doktorerar vid Karlstads universitet, även verksam som lektor i samhällskunskap. Hanna Bäck är professor i statsvetenskap, Lunds universitet. Simon Lindgren är professor i sociologi, Umeå universitet. Lars Nohagen är fil. kand och universitetsadjunkt, verksam som ämnesdidaktiker i samhällskunskap, Stockholms universitet. Mats Odenstad är verksam som rådman på Förvaltningsrätten i Stockholm. Roxanna Sjöstedt är universitetslektor i statsvetenskap, Lunds universitet.

ISBN 978-91-40-69376-1

9 789140 693761

Profile for Smakprov Media AB

9789140693761  

9789140693761  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded