__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

50 p

Perspektiv på historien 50p är ett nytt läromedel i första hand tänkt för gymnasieskolans kurs 1a. Stor vikt har lagts vid att ge boken ett lättillgängligt språk och rikligt med pedagogiskt material i form av uppgifter och övningar.

Tillsammans representerar de tre läromedlen tre nivåer vad gäller omfång och svårighetsgrad. Perspektiv-serien kommer fortsättningsvis att byggas ut med material för kurserna 2 och 3.

PPH_50p omslag.indd 1

Perspektiv på historien

50p

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

I serien ingår även Perspektiv på historien Plus med fyllig, kronologisk framställning från äldre tider till idag och Perspektiv på historien 1b, som har samma struktur men är mindre omfattande. I båda böckerna ligger framställningens tyngdpunkt på de två senaste århundradena.

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

50 p

Boken är skriven av Hans Nyström, Örjan Nyström och Lars Nyström. Hans har lång erfarenhet som lärare på grund- och gymnasieskolan, Örjan har som skribent medverkat i en rad historiska fackböcker och Lars är verksam som historiker och forskare vid Göteborgs universitet.

Perspektiv på historien

Perspektiv på historien

10-12-17 13.49.52


PPH_50p.indb 5

10-12-14 14.08.13


Innehåll Vägar till historien 7 Källkritik 15 Övningar 24

Historien epok för epok 31 Människans ursprung 34 Jordbruket och de första högkulturerna 36 Antiken 38 Medeltiden 40 Mot en ny tid 42 Norden under forntiden 44 Vikingatid och kristnande 46 Nordisk medeltid 48 Sverige blir en stormakt 50 Frihetstid och Gustaviansk tid 52

Det moderna samhällets framväxt 55 Upplysningen 56 Franska revolutionen 59 Den industriella revolutionen 64 De politiska ideologierna 70 Nationalismen 75 Det moderna Sverige tar form 80 Lika rättigheter också för kvinnorna? 88 Kapitlet i korthet 94 Övningar 96

Västerlandet erövrar världen 99

Från krig till krig 151 Den nya stormakten 152 Sovjet blir en stormakt 159 Demokrati och diktatur i Europa 164 Mot ett nytt världskrig 173 Andra världskriget 178 Förintelsen 188 Sverige under mellankrigstiden 195 Norden under andra världskriget 204 Kapitlet i korthet 212 Övningar 214

Efterkrigstiden 221 Det kalla kriget 222 Välstånd i väst 231 Östeuropa under kommunismen 241 Alla folks lika rätt 247 Kris och omvandling i väst och öst 259 Det svenska välfärdsamhället 268 Välfärdssamhället i kris och omvandling 275 Kapitlet i korthet 284 Övningar 286

Efter 1989 291 Mot en ny världsordning 292 Register 306

Industrin sprids över västvärlden 100 Imperialismen 108 Första världskriget 117 Den ryska revolutionen 125 Sverige kring sekelskiftet 129 Det demokratiska genombrottet 137 Kapitlet i korthet 144 Övningar 146

5

PPH_50p.indb 5

10-12-14 14.08.13


Antiken

På vasmålningar som denna från 500talet f. Kr. finner vi många bilder från grekernas värld. Här avbildas brottare.

Tiden från 700-talet f. Kr. till 500-talet e. Kr. brukar kallas för antiken och var en period av kulturell blomstring i Europa. De första 500 åren dominerades av grekerna, ett sjöfarande handelsfolk som levde i ett pärlband av självständiga handelsstäder längs Medelhavskusten. Den ledande grekiska stadsstaten under 400-talet f. Kr. var Athen. Här möttes alla medborgare på torget för att besluta om

Akropolis, Athens borgklippa, fylld med tempelbyggnader som blivit klassiska symboler för den grekiska antiken.

gemensamma angelägenheter. Detta har varit en inspiration till vår tids demokratiska idéer. Men man ska minnas att bara en tiondel av invånarna fick delta – kvinnor, slavar och invandrare stod utanför. Också den moderna vetenskapen har rötter i grekernas öppna och nyfikna inställning till världen.

Alexander den Store stormar fram under ett av de avgörande slagen mot perserriket. Romersk mosaik efter målning från 300-talet f. Kr.

38

Athens »ugglemynt« – ugglan var symbolen för stadens skyddsgudinna Athena. Som handelsfolk gick grekerna i spetsen förr myntväsendets utveckling. g

På 300-talet tog ett kungarike i norr, Makedonien, makten över Grekland. Under ledning av den unge kungen Alexander den Store besegrade de det mäktiga perserriket i öster och erövrade ett väldigt område från Indien i öster till Libyen i väster. Alexanders välde blev emellertid kortlivat. Desto långvarigare var det romerska riket, som präglar den senare delen av antiken, från 200-talet f. Kr. till 400-talet e. Kr. Från ett litet område runt staden Rom växte det ut till att omfatta hela Medelhavsområdet. Sedan fältherren Julius Caesar gripit

Historien epok för epok

03 PPH50p Epoköversikter.indd 38

11-01-11 15.17.09


Kvinnoporträtt från kejsar Neros tid, 37–68 e. Kr.

Romarrikets framväxt och utbredning då det var som störst i början av 100-talet e. Kr.

makten år 44 f. Kr. blev romarriket ett kejsardöme.

Överallt i dagens Europa hittar vi lämningar från detta kulturbygge. På 300-talet e. Kr. blev kristendomen statsreligion i romarriket. Härigenom kom romarriket att knyta samman Europa också på det religiösa planet.

Längs ett omfattande system av vägar, handelsstationer och militärförläggningar spreds romersk kultur och språk.

Ett av den romerska byggnadskonstens storverk är systemet av akvedukter som försedde städerna med vatten. När man på 200-talet lärt sig slå valv uppnådde de ansenlig höjd, såsom denna i Sydfrankrike, 49 meter hög.

På 300-talet blev det allt svårare att hålla samman det väldiga riket. År 395 delades det upp i en västlig del med säte i Rom, och en östlig med säte i Konstantinopel, nuvarande Istanbul. Den östliga delen levde vidare i ytterligare tusen år, men Västrom började lösas upp under 400-talet. Det brukar ses som slutet på antiken.

Julius Caesars porträtt på ett mynt från 100-talet e. Kr.

Historien epok för epok

03 PPH50p Epoköversikter.indd 39

39

11-01-11 15.36.07


Kapitlet i korthet | Det moderna samhällets framväxt Amerikanska revolutionen

1680

1700

Newton upptäcker tygdlagen

Frihetstiden i Sverige börjar

Ludvig XIV dör

Ända in på 1700-talet var Europa ett jordbrukarsamhälle där kung, adel och kyrka styrde över en fattig bondebefolkning. Under 1700- och 1800-talet lades grunden för det moderna samhället. Nya sätt att tänka och bedriva politik, nya produktionsmetoder och samhällsklasser såg dagens ljus.

Upplysningen Under 1600-talet hade Galilei och Newton motbevisat kyrkans teori om jorden som universums centrum. Efter ca 1700 skedde ett brett uppbrott mot äldre tankemönster: upplysningen. Upplysningsfilosoferna stod för ett nyfiket förhållande till världen. Istället för att lita på kyrkan eller de styrande skulle människan bruka sitt förnuft. Intresset var stort för praktiska frågor, exempelvis hur man med bättre teknik skulle förbättra jordbruk och hantverk. Många upplysningsmän var också kritiska mot de politiska och sociala förhållandena i samhället. Staten borde styras på ett sätt som främjade nytta och välfärd för folket, menade man. För att olika idéer skulle kunna brytas mot varandra var yttrandefrihet viktigt. Den franska revolutionen I slutet av 1700-talet var det franska kungadömet hårt skuldsatt. Bland befolkningen växte missnöjet, samtidigt som upplysningen vann terräng. År 1789 ledde detta till en revolution. En ny nationalförsamling dit tre fjärdedelar av alla män hade rösträtt tog över makten; kyrkans egendom såldes ut och adels-

94

1750

Första delen av Encyklopedin

Tryckfrihet införs i Sverige

Gustav IIIs statskupp

Nationernas välstånd publiceras

privilegierna avskaffades. När Frankrike kom i krig med grannländerna avrättades kungen. Nu bröt det så kallade skräckväldet ut, med avrättningar av dem som sågs som revolutionens fiender. 1799 grep generalen Napoleon makten. Trots idéerna om folkligt inflytande slutade alltså revolutionen i diktatur. Ändå hade en varaktig förändring i synen på samhället ägt rum.

Den industriella revolutionen Den industriella revolutionen betydde genombrottet för en storskalig produktion av varor med hjälp av maskiner. Den inleddes i slutet av 1700-talet i Storbritannien, som var tidens ekonomiska stormakt. Genombrottet skedde i textilindustrin, där hemarbete vid spinnrockar och vävstolar ersattes av lönearbete i fabriker. Genom ångmaskinen fick man en kraftkälla som kunde driva lok, ångbåtar och fabriker. Den industriella revolutionen förändrade människornas liv. De började lämna jordbruket för städernas arbetarkvarter. Här uppstod nya konflikter och ofta var de sociala orättvisorna skriande. Likväl innebar industrialiseringen att mänskligheten fått nya möjligheter att förbättra sina villkor. De politiska ideologierna Genom den franska och industriella revolutionen föddes den moderna samhällsdebatten. Nu uppkom de politiska ideologierna: Liberalism, konservatism och socialism. Liberalismen var den ideologi som

Det moderna samhällets framväxt

PPH_50p.indb 94

10-12-14 14.15.39

Fr re


Watt uppfinner sin ångmaskin Tankar om revolutionen i Frankrike publiceras

Franska revolutionen

Stadgan om laga skifte

1800

Napoleon tar makten i Frankrike

Sverige förlorar Finland

Första järnvägen invigs

tydligast knöt an till upplysningen. Den angrep ståndsprivilegier, krävde tryckfrihet och friare näringsliv, något som vann stöd i den nya medelklassen. De konservativa ville tvärtom slå vakt om det bestående – snabba förändringar kunde leda till samhällets upplösning menade de. Dessa tankar vann anhängare bland den gamla överklassen med kung, adel och kyrka. Socialisterna, slutligen, ansåg sig företräda den växande arbetarklassen. De menade att motsättningarna mellan arbete och kapital måste leda till en revolution, där kapitalismen ersattes av ett rättvisare samhälle där jord och fabriker ägdes gemensamt.

Nationalismen I det gamla samhället blandades ofta språk och kulturer inom ett och samma rike. Under 1800-talet växte sig emellertid nationalismen allt starkare. Folkslag som ungrare och greker, som levde under Österrike och det Osmanska väldet, krävde sin självständighet. Bland tyskar och italienare – som levde åtskilda i en mängd småriken – växte tanken på en gemensam stat. Successivt ritades Europas karta om. Överallt genomsyrades skolundervisning, historia och kulturliv av nationalistiska tankegångar. Genom sitt fokus på folket innebar nationalismen att politiken knöt an till bredare samhällslager. Men den skapade också konflikter när nationella intressen kolliderade.

Lika arvsrätt för män och kvinnor

Kommunistiska manifestet publiceras

1850

Näringsfrihet införs i Sverige

Amerikanska inbördeskriget

Svenska ståndsriksdagen avskaffas

1880

Tyskland enas

Det moderna Sverige tar form När Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809 var det slut på landets stormaktsambitioner. Samtidigt erbjöd de nya gränserna goda förutsättningar att skapa en modern nationalstat, nu när nästan alla invånare talade samma språk. 1800-talet präglades av fredligt uppbyggnadsarbete med jordbruksreformer och en begynnande industrialisering. På 1840talet inleddes en liberal reformperiod då riksdagen beslutade om allmän folkskola och näringsfrihet. År 1865 ersattes den gamla ståndsriksdagen, med adel, präster, borgare och bönder, av en tvåkammarriksdag som bättre svarade upp mot det nya samhället. Men rösträtten begränsades fortfarande efter kön, egendom och inkomst. Lika rättigheter – också för kvinnorna? Upplysningen ifrågasatte varför samhället behandlar människor olika. Men borde inte talet om lika rättighet också gälla kvinnorna? I det gamla samhället var kvinnorna omyndiga och hade begränsad arvsrätt; fadern eller maken beslutade i kvinnans ställe. Genom samhällets modernisering förändrades könsrollerna. I arbetarklassen blev förhållandena friare medan kvinnorna i borgerligheten förlorade den roll de haft för försörjningen i bondesamhället. Under reformperioden från 1800-talets mitt fick kvinnorna successivt bättre rättigheter. Men i det mesta bestod kvinnornas underordning in på 1900-talet.

Kapitlet i korthet

04 PPH50p Övergångskap.indd 95

95

10-12-17 14.15.14


Äktenskap och kärlek Fram till 1872 skulle en kvinna ha sin fars eller mors tillstånd för att få gifta sig, men även därefter ville många ha föräldrarnas godkännande. Giftermålet föregicks ofta av en trolovning (förlovning). Brevet här på sidan handlar om August Munck af

Rosenschöld och Elisabeth von Sydow. De var båda födda i Skåne. Elisabeth studerade medicin och bodde i Lund tillsammans med sin mamma som var änka. August arbetade som jurist i Carlshamn. Han skriver här till Elisabeths mamma.

Fru von von Syd Sydow ow w Det De t har säk säkert ert rt t ic cke und u gåt gått t fru r von on Sydow, Sydow, o at att t jag vis sat Eli isab s eth me mera ra a up upp p mär märkksam mhet än so som m äfve äfve en en långvar ång gvar ar i ig g bek kant nt tska kap kan kap ka kan a för förkla kl ra. ra Ja ag är är djup pt fäst ästad a vid ad h ne he hen n och ch mi min n högs ö ta öns nskan ns kan a hä h r på jorjororden är ä at att a t få få henn nne e till ll l hu ustr s u. st . Jag a ha ag ar talat ta tal at t med me e he ed henne nn n nne ne de d rom oc och h då jag nu u vet t at att t äfve fven n hon hon äls skar ar mi m g, ins mig, ins ser r ja jag a omö öj jl jli l ghe gheten t n af ten f att att kunn kunn nna nn a sa amm mm mant a räff an äffa med e he enne ut tan n sås såso så om hen ennes ennes en ne e tr trolo ol fol olo vade, vad de, e, fas stän tä ja ag no nog ins in n er r att os osäke äk äke k rhe eten e b träff bet ä an ande de min fr de f am mtid mt m id d gjort gjo j r jo rt t d det et t ön ö skv sk kvärd kv rd r dt a att en n fö f rkl k ari ring ri ng g oss em emell e an änn ell än u någon ågo g n tid d få fått tt ans an tå. tå Re Red dan n fö örut är r ja j g a af f tack acksam mhet he oc och h t till i gif il ill gi v ven enhet en he het h et fä et fästa sta ta tad ad v vid id Eli E sab sabeth eth t s fam am milj ilj il lj oc o h kund n e jag nu få å den den ly l cka lycka k n att t bl b ifv if a medl edlem em m af den densam sam amma, ma, sk skall a all jag ag g me med d Elis sabe b t ths hs hj hjelp elp p fö örsö s ka att göra göra a mig m i vä ärdi rdig g en såda an h hede eder. r. Jag Ja vo vore re e tac tackk sam, sam a , om fru r von on Sy S d do o ow me m d någr ågra a ord ord d vil lle sva svara ra mig i , om om vi vi få lof lof o att öppet öp ö pet pe inf för ö ver verlde lden n erkä erkä än ä nna n a, a att tt t t vi vi hålla hål ålla a af a hva v ran andra d . dra Med Me M d vördnad vörd ö nad oc ch till tillgif gif ifven venhet ven het A Munck af Rose enschö ens chöld l ld KÄLLA: Munck af Rosenschölds släktarkiv 1F:9/4989, Malmö stadsarkiv

Carlshamn den 15 dece ecembe b r 1896 1896 96. .

1. Vad ville August? 2. Vad tror du att August menade med uttrycket »osäkerheten beträffande min framtid«? 3. Vilken klasstillhörighet tror du att August och Elisabeth hade? Förklara varför.

96

4. Fundera över föräldrarnas roll vid äktenskap i Sverige och i världen i dag. Hur fri är man att själv bestämma vem man vill leva med? Har det någon betydelse att den man gifter sig med har en liknande bakgrund som man själv?

Det moderna samhällets framväxt

PPH_50p.indb 96

10-12-14 14.16.03


Den industriella revolutionen – på gott och ont Stora historiska förändringar ger upphov till diskussioner om vad som var bra och vad som var dåligt med det som skedde och vilka som var utvecklingens vinnare och förlorare. En sådan diskussion har också förts om den industriella

revolutionen, både bland forskare och andra. Nedan återges en dialog mellan några elever, som läst om den industriella revolutionen och diskuterar dess resultat.

Anders: Hur kan någon ifrågasätta att den industriella revolutionen var ett stort framsteg? Tänk på alla maskiner, som underlättade arbetet. Det blev möjligt att producera mer varor som även de fattiga hade råd att köpa. Nasrin: Visst. Men det viktigaste i livet är väl inte mer prylar. Tänk istället på hur människors sociala liv slogs i spillror. Bönder fick gå från jorden, hantverkarna konkurrerades ut, och familjerna splittrades. Folkhälsan försämrades i städernas slum, och arbetarna blev slavar under maskinerna. Cecilia: Men det var ju mest i början. Så småningom kom ju fackföreningar och sociala reformer. Det måste man ju också se som ett resultat av den industriella revolutionen. För att inte tala om demokratin! Den var också en produkt av industrisamhället! Nasrin: Det var väl inte industrialiseringens förtjänst. Det berodde ju på att folk var missnöjda och började kämpa mot sådana missförhållanden i samhället som industrialismen ställt till med. David: Jag tycker ni glömmer en sak. Den industriella revolutionen ägde ju bara rum i en liten del av världen, i Nord. I nästan alla länder i Syd betydde den industriella revolutionen förtryck och utplundring av naturtillgångarna. Tänk bara på slavhandeln! Det var ju därifrån kapitalet kom, som investerades i fabrikerna. Anders: Men det hindrar väl inte att alla tekniska och vetenskapliga framsteg som gjordes var en bra sak. Idag kan alla ta del av dem, och använda dem för att förbättra sin tillvaro. Att vi här i Nord gick före under en period har ju inte hindrat andra delar av världen att följa efter, som Kina idag exempelvis. David: Jag håller inte med. De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan olika delar av världen har bara vuxit i tvåhundra år. Och om alla började leva som vi här i Nord skulle Jorden kollapsa! Cecilia: Enda sättet att förhindra det är att vi bygger vidare på de tekniska och vetenskapliga framsteg, och sociala och demokratiska reformer, som vuxit fram under industrisamhället. Nasrin: Tvärtom, vi måste tänka om och hitta helt nya sätt att ordna samhället och produktionen än den vägen vi slog in på under den industriella revolutionen!

Fortsätt diskussionen! Vilka argument stödjer du, vilka håller du inte med om? Vilka andra argument skulle du vilja anföra för den ena eller andra uppfattningen i frågan?

Övningar

PPH_50p.indb 97

97

10-12-14 14.16.29


Imperialismen

Elefanter bär den brittiske kungen George V över en indisk flod. Han är på tigerjakt under en inspektionstur i landet, som kallades »juvelen i det brittiska kolonialväldet«.

Redan i samband med de geografiska upptäckterna på 1500-talet hade européerna gjort erövringar i främmande världsdelar. Men bortsett från i Amerika var ändå det europeiska inflytandet över världen begränsat. De flesta kolonierna var små och fungerade mest som stödjepunkter för handel och sjöfart. Under slutet av 1800-talet inföll en ny period av erövringar. På kort tid lades nu en stor del av jordklotet under europeiskt styre. Man kan säga att det utbröt en tävling mellan stormakterna om att lägga beslag på så stora områden som möjligt. Samtidens namn på denna erövringspolitik var »imperialism«. Idag har detta ord en nedsättande klang av orättvisor och förtryck. Så var det inte när ordet först kom till användning. Européerna menade att de genom sin höga utvecklingsnivå hade rätt att underkuva resten av världen. Hårdast drabbade detta Afrika, som nästan helt delades upp mellan de främmande erövrarna.

108

Västerlandet erövrar världen

PPH_50p.indb 108

10-12-14 14.16.43


Kapplöpningen om Afrika Afrika var länge den världsdel européerna visste minst om. Visserligen hade man redan på 1500-talet handlat slavar här, men få européer hade vågat sig innanför kustområdet. När upptäcktsresanden kring 1850 började genomkorsa Afrika fick de ta hjälp av arabiska köpmän som sedan länge handlat på kontinenten. Men på 1870-talet tog kapplöpningen om Afrika fart. Framförallt var det Storbritannien och Frankrike som lade under sig områden. Tyskland kom sent in i kapplöpningen och fick nöja sig med några enstaka kolonier. Också Belgien, Italien, Spanien och Portugal behärskade afrikanska landområden. Gränserna mellan de olika kolonierna drogs ofta med linjal på en karta vid ett förhandlingsbord i Europa. Vanligen gick de kors och tvärs över kontinenten utan hänsyn till gamla politiska uppdelningar eller var olika folkslag bodde. Ofta gjorde de afrikanska folken motstånd mot inkräktarna. Men medan européerna hade tillgång till moderna kanoner och maskingevär och hade hela den moderna statens styrka bakom sig, var afrikanerna splittrade och på sin höjd beväpnade med enkla handeldvapen. Följden blev i vissa fall ren slakt. Innan afrikanerna kommit så nära att de kunde skjuta mot européerna hade de mejats ned med kanoner och kulsprutor. I slaget vid Omdurman i Sudan 1898 stupade 11 000 afrikaner, men

Imperialismen

PPH_50p.indb 109

109

10-12-14 14.16.44


lingar med Tyskland och förklarade att godsägarnas jord skulle delas ut till bönderna. Det var åtgärder som hade brett folkligt stöd. Men när det i november hölls val i landet fick bolsjevikerna likväl bara en

Människor rusar undan för att ta skydd i samband med kravaller i S:t Petersburg under revolutionsåret 1917.

fjärdedel av rösterna. Lenin svarade med att upplösa den valda församlingen, och förklarade att de demokratiska principerna bara var ett sätt att dölja de rikas makt. Några månader senare antog hans anhängare den nya benämningen »kommunister«. Den kommunistiska regimen befann sig 1918 i ett mycket utsatt läge. Trupper som var motståndare till bolsjevikerna gjorde uppror och fick militärt stöd från västmakterna. I stora delar av landet rådde anarki. För att säkra kontrollen över Ryssland skärptes den kommunistiska diktaturen. All opposition slogs brutalt ner, bönderna tvingades med våld leverera livsmedel till städerna, och arbetarna ställdes under militär disciplin i fabrikerna. Efter flera års inbördeskrig stod det klart att kommunisterna hade lyckats hålla sig kvar vid makten. År 1922 utropade de sin nya stat: Sovjetunionen.

Den ryska revolutionens historiska betydelse Den kommunistiska regimen i Ryssland blev snabbt en inspirationskälla för upprorsrörelser i både den industriella och koloniala

Den ryska revolutionen

PPH_50p.indb 127

127

10-12-14 14.17.09


världen. Arbetarrörelsen splittrades och i praktiskt taget alla länder bildades kommunistiska partier inriktade på att göra revolution. Att förhindra kommunismens spridning blev en gemensam angelägenhet för regeringarna i hela den kapitalistiska världen. Under de följande sjuttio åren kom ställningstaganden för eller mot Sovjet och kommunismen att spela en central roll i det politiska livet på såväl nationell som internationell nivå.

Lenin håller tal från en stridsvagn under det inbördeskrig som följde på revolutionen och varade ända till 1922.

Frågor på texten 1. Beskriv situationen i Ryssland i början av 1800-talet. Jämför med Västeuropa. Varför rådde så stor politisk spänning i landet? 2. Hur menade Lenin att tsarväldet borde störtas? Hur skiljde det sig från andra oppositionsgrupper? 3. Beskriv bakgrunden till revolutionen i februari 1917. Försök att peka på både kortsiktiga och långsiktiga orsaker till att tsarväldet störtades. 4. Förklara följande begrepp: mensjevik, bolsjevik, februarirevolutionen, oktoberrevolutionen, sovjet. Analysera och diskutera 5. »Fred, bröd, jord – all makt åt sovjeterna« var bolsjevikernas paroll efter februarirevolutionen 1917. Vad menade de med dessa slagord? Vilka grupper kan ha lockats av budskapet? 6. Jämför slagorden om » Fred, bröd, jord – all makt åt sovjeterna« med den politik bolsjevikerna förde när de kommit till makten. Vilka löften infriades?

128

7. Jämför de två revolutionerna i Ryssland, i februari och oktober. Likheter och skillnader. Är det riktigt att kalla händelserna i oktober för en revolution? 8. Revolutionen 1917 startade med tankar på frihet och rättvisa – men slutade i diktatur. Kan du hitta liknande exempel i världshistorien? Hur kan det komma sig att folkliga revolutioner resulterar i envälde och förtryck? 9. Tänk om bolsjevikerna inte lyckats behålla makten under inbördeskriget. Hur hade världens historia under 1900-talet då utvecklats. Diskutera! Ta reda på 10. Till historiens märkligheter hör att oktoberrevolutionen inträffade i november! Hur kan detta komma sig? Sök på gregorianska och julianska kalendern. När infördes ny tideräkning i Ryssland, Sverige och Europa? Vilket datum skulle det vara idag om vi inte bytt?

Västerlandet erövrar världen

PPH_50p.indb 128

10-12-14 14.17.10


Spritförbud och gangsterkrig År 1920 förbjöds tillverkning och försäljning av alkoholdrycker i USA. Beslutet drevs fram av människor på landsbygden, som reagerade mot vad de uppfattade som moralupplösning och gudlöshet i städerna. Men resultatet av förbudet, som varade till 1933, blev inte riktigt vad upphovsmännen hade tänkt sig. Att alkoholhantering blev olagligt gjorde inte att folk slutade dricka – tvärtom. Antalet spritutskänkningsställen fördubblades under 20-talet. Kring 1930 fanns 32 000 illegala spritklubbar, så kallade »speak-easies«, bara i New York. Både tillverkning och försäljning av alkohol togs över av gangsters. Förbudstiden blev en guldålder för den organiserade brottsligheten i USA. Gangsterligorna var snart storföretag med tusentals anställda. Både politiker och poliser stod på deras lönelistor. Mest berömd har utvecklingen i Chicago blivit, där Al »Scarface« Capone under 20-talet mördade och mutade sig till titeln som gangsterkung. Al Capone föddes i Brooklyn 1899. Han slutade skolan vid 13 års ålder och började springa ärenden åt lokala gangsterbossar i New York. När en av dem, Jonny Torrio, startade spelverksamhet i Chicago följde Capone med som hjälpreda. Gangsterligorna var baserade på olika folkgrupper, mest relativt nyanlända immigranter. I Chicago delade man upp marknaden så att italienarna fick kontrollen över South Side, och judar och irländare över North Side. Mellan dem rådde en ömtålig maktbalans, som gång på gång rubbades om någon försökte göra affärer på någon annans territorium. Då blev resultatet en mordvåg som brukade sluta med attentat mot motståndarens ledare. I samband med sådana uppgörelser gjorde Capone snabb karriär i gangstervärlden. 1924 sköt han personligen gangsterkungen på North Side, Hymie Weiss. Polischefen gav honom alibi. Men

154

Al Capone på väg in till den rättegång där han dömdes till 11 års fängelse för skattebrott.

kriget fortsatte med en ny motståndare i spetsen för ligorna på North Side, irländaren Bugs Moran. Gangsterkriget i Chicago kulminerade med massakern på St. Valentines Day 1929, då sju ledarfigurer i Morans gäng mejades ner i ett garage. Nu låg hela staden i Capones händer. Han styrde verksamheten från lyxhotellet Metropole, som var beväpnat som en militärförläggning, och följdes överallt av 18 livvakter. Det som till slut fick honom på fall var ett åtal för skattesmitning 1931. Han dömdes till elva års fängelse. När han kom ut var hans dödssjuk och sinnesförvirrad i syfilis som slagit sig på hjärnan. De flesta av de »familjer« som dominerar den organiserade brottsligheten i USA idag startade sin karriär under förbudstiden. Spritförsäljningen i kombination med spel, prostitution och småningom narkotika byggde upp väldiga förmögenheter, som sedan »tvättades« genom att investeras i legala verksamheter.

Från krig till krig

PPH_50p.indb 154

10-12-14 14.18.21


Till 20-talets nya tidsanda och konsumtionssamhällets lockelser hörde också att klädmodet blev djärvare och snabbt förändrades. Att vara modern på det området betydde för kvinnornas del chockerande korta kjolar – det var inte längesedan det ansågs oanständigt att bara visa vristen – och kortklippt, »shinglat« hår. Att få se en ung flicka klädd efter det senaste modet dansa jazz på en offentlig lokal var för många höjden av omoral. För andra symboliserade det ett nytt, friare synsätt på förhållandet mellan könen. Men också under de goda åren i slutet av 20-talet hade utvecklingen en skuggsida. Arbetslösheten förblev hög, även i USA, och det var långtifrån alla som fick del av masskonsumtionens växande varuutbud eller deltog i det hektiska nöjeslivet. På tröskeln till 30-talet skulle dramatiska förändringar i ekonomin i ett slag göra slut på det glada 20-talet.

Börskrasch och depression På hösten 1929 kablades bilder av panikslagna börsmäklare på Wall Street i New York ut över världen. På några dagar gick förmögenheter upp i rök och miljontals människor förlorade sina besparingar. Vad var det som hade hänt? Under de goda åren hade tidningarnas sensationsskriverier om framtida vinster lockat många människor att köpa aktier. Ökad efterfrågan hade drivit upp börskurserna. Man lånade pengar och köpte aktier ena dagen och kände sig säker på att kunna sälja dem dyrare nästa dag. Aktiepriserna steg, och så länge alla trodde att vinstökningarna skulle fortsätta fanns det ingen hejd på köplusten. Men under sommaren 1929 började en del varor falla i pris i brist på köpare. Några stora aktieägare började sälja ut sina värdepapper, och ryktena om en kommande nedgång spred sig. Den 29 oktober – »den svarta torsdagen« – utbröt panik. Alla ville plötsligt sälja sina aktier, men ingen ville köpa. Priserna föll och bankerna kunde inte längre få tillbaka pengar de lånat ut. Spararna köade utanför bankkontoren för att tömma sina konton innan det var för sent. På några år föll aktievärdena i USA till en femtedel av 1929

Han är arbetslös och vandrar fram och tillbaka på Times Square i New York. Skylten på magen är ett rop på hjälp, men också ett sätt att visa sitt kunnande som reklamman. »Förföljd av storken« står det – han har alltså många barn att försörja. Också många inom medelklassen drabbades hårt av 1930-talskrisen.

Den nya stormakten

PPH_50p.indb 155

155

10-12-14 14.18.22


50 p

Perspektiv på historien 50p är ett nytt läromedel i första hand tänkt för gymnasieskolans kurs 1a. Stor vikt har lagts vid att ge boken ett lättillgängligt språk och rikligt med pedagogiskt material i form av uppgifter och övningar.

Tillsammans representerar de tre läromedlen tre nivåer vad gäller omfång och svårighetsgrad. Perspektiv-serien kommer fortsättningsvis att byggas ut med material för kurserna 2 och 3.

PPH_50p omslag.indd 1

Perspektiv på historien

50p

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

I serien ingår även Perspektiv på historien Plus med fyllig, kronologisk framställning från äldre tider till idag och Perspektiv på historien 1b, som har samma struktur men är mindre omfattande. I båda böckerna ligger framställningens tyngdpunkt på de två senaste århundradena.

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

50 p

Boken är skriven av Hans Nyström, Örjan Nyström och Lars Nyström. Hans har lång erfarenhet som lärare på grund- och gymnasieskolan, Örjan har som skribent medverkat i en rad historiska fackböcker och Lars är verksam som historiker och forskare vid Göteborgs universitet.

Perspektiv på historien

Perspektiv på historien

10-12-17 13.49.52

Profile for Smakprov Media AB

9789140671547  

50p Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

9789140671547  

50p Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded