9789144105239

Migration och etnicitet

Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige

REDAK TÖRER

Mehrdad Darvishpour Charles Westin

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33074 ISBN 978-91-44-10523-9 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2008, 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/Pan Xunbin Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

INNEHÅLL

Presentation av författarna 11 Förord till andra upplagan 13 1 Maktperspektiv på etniska relationer 15 Mehrdad Darvishpour & Charles Westin

Ett mångdimensionellt maktperspektiv 15 Ett intersektionellt perspektiv på etniska relationer 19 En bild av situationen bland dem som invandrat till Sverige 21 Sysselsättningsgrad och arbetslöshet 22 Inkomst 25 Utbildning 25 Hälsa 26 Bostadssegregation 27 Olika förklaringar till invandrargruppers marginalisering 29 Kulturella särdrag 29 Socioekonomiska bakgrunder 31 Strukturell diskriminering 31 Transnationella förbindelser och anti-diskrimineringsperspektiv 34 Bokens uppläggning 37 Referenser 40

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3

Innehåll

Del 1 Teoretiska resonemang 2 Om etnicitet, mångfald och makt 45 Charles Westin

Den antropologiska ingången 47 Ingången från forskningen om nationsbildningsprocesser 53 Ingången från migrations- och integrationsforskningen 60 Integration, mångfald och samhällets sammanhållning 66 En vision om det mångetniska samhället 69 Referenser 72 3 Etnisk identitet 75 Jonas Stier

Ett historiskt svep 76 Fyra perspektiv på etnisk identitet 81 Identitetens identitet 82 Etnisk identitet och individen 83 Etniska identiteter och gruppen 87 Etniska identiteter och samhället 90 Etnisk identitet och kontexten 93 Avslutning 96 Referenser 97 4 Myten om det mångkulturella samhället – teoretiska perspektiv på mångkulturalismen 101 Zenia Hellgren

Erkännandets politik och likhetsliberalismen 102 Kollektiva rättigheter och kulturellt självbestämmande 105 Mångfald och konflikt inom kulturer – feministiska perspektiv på mångkulturalismen 108 Symboliskt erkännande eller omfördelning av resurser? 110 Det mångkulturella Sverige 113 De etniska föreningarna som politisk röst eller sociokulturell gemenskap 117 4

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

Avslutande kommentarer 121 Referenser 122 5 Migration, medborgarskap och social exkludering – ett europeiskt dilemma 125 Carl-Ulrik Schierup

”Social inkludering” – ett tvetydigt löfte 127 ”Social exkludering” – ett obligatoriskt språkbruk fastställs, men betydelsen skiftar 129 Fattigdom, ojämlikhet och social delaktighet 130 ”Solidaritetens” förändrade betydelse 132 Den sociala dimensionen och kampen mot rasism och diskriminering 137 Vilken europeisk övertygelse? 142 Referenser 144 Del 2 Ursprungsbefolkningen och invandrarskap 6 Samernas etnopolitiska mobilisering och utmaning av offentlig svensk samepolitik 151 Patrik Lantto & Ulf Mörkenstam

Svensk offentlig samepolitik institutionaliseras 153 Dialog eller konflikt – den framväxande samerörelsens strategier 157 En samisk riksorganisation – rättigheter och rättegångar 161 Sametinget och rätten till självbestämmande i egenskap av folk 165 Slutord – betydelsen av en aktiv samerörelse 170 Referenser 173 7 Den nationella minoriteten romer 179 Charles Westin

Forskning om romer, om antiziganism och om majoritetssamhället 180 Romernas historiska ursprung 182 Romerna i Sverige 184 © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

5

Innehåll

Svenska statens övergrepp mot resande och romer 187 Forskningens tveksamma roll 190 Referenser 192 8 Svensk invandrings- och flyktingpolitik 195 Christina Johansson

En generös arbetskraftsinvandringspolitik 196 Arbetskraftsinvandringen regleras 198 Jämlikhet, valfrihet och samverkan 201 En ny politik för arbetskraftsinvandring 202 Flyktingpolitik och internationellt samarbete 204 Svensk flyktingpolitik 207 Avslutning 214 Referenser 215 9 Ensamkommande barn och unga på flykt – att växa upp utan familj eller i ett transnationellt familjesystem 219 Elinor Brunnberg

Vilka är de ensamkommande barnen? 219 Omhändertagande av ensamkommande barn 220 Forskning om ensamkommande barn – historiskt perspektiv 222 Krig, terror, våld, övergrepp och separationer 223 Människosmuggling 225 Trafficking 225 Övergrepp och posttraumatiskt stressyndrom 226 Åldersbestämning 228 Att berätta sin historia 229 Familjehemsplaceringar 231 Hem för vård och boende 233 Att återförenas eller återvända 234 Vad händer över tid med barn som stannar kvar 236 Diskussion 237 Referenser 240

6

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

Del 3 Etniska relationer i politik och vardag 10 Reserverad demokrati – om representationens politik i ett mångetniskt Sverige 249 Magnus Dahlstedt

Representation – ett demokratiskt problem 249 Politik och etnisk rangordning 250 Politisk representation 252 Valdeltagande 253 Problematiska antaganden 256 Kamp om representation 259 Positionsbestämningar 260 Svenskhetens representationsproblem 262 ”Jag kände mig som en handikappad” – exkludering i ett blågult partiliv 264 ”Från kamelpojke till riksdagsman” – identitetspolitik och politisk profilering 266 ”Alla politiker är värsta lögnarna!” – misstro som politisk markering 268 ”Hela tiden invandrare …” – politik, tystnad och protest 270 En blick framåt 272 Referenser 275 11 Inkludering och exkludering på den svenska arbetsmarknaden 279 Moa Bursell

Invandring och den svenska arbetsmarknaden 279 Teoretiska ansatser 285 Förklaringar på individnivå – neoklassisk teori 285 Olika orsaker till invandring och integration 286 Skillnader i humankapital mellan inrikes och utrikes födda 287 Landsspecifikt humankapital 287 Strukturella faktorer som påverkar humankapitalet 288 Den neoklassiska ansatsen och diskriminering 289 Strukturella förklaringar och det postkoloniala perspektivet 290

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

7

Innehåll

Inkludering och exkludering på arbetsmarknaden – ”Vi” och ”de Andra” 291 Kulturell rasism 291 Definition av strukturell diskriminering 292 Intersektionalitet 294 Att studera diskriminering empiriskt 296 Referenser 299 12 Etnisk boendesegregation 303 Susanne Urban

Segregationsbegreppet 305 Etnisk bostadssegregation som ett rättviseproblem 308 Etnisk segregation som ett hot 309 Etnisk bostadssegregation som resultat av en maktordning 311 Föreställningen om den invandrartäta förorten 312 Strukturer och strategier – ett relationellt eller flerdimensionellt synsätt 313 Fortsatt forskningsbehov 314 Referenser 315 13 Invandrare och brott 319 Tove Pettersson

Invandrare som gärningspersoner 320 Svensk forskning om invandrares brottslighet 322 Försök till förklaringar 326 Diskriminering? 326 Kulturkonflikter? 328 Sociala omständigheter? 330 Möjliga teoretiska förklaringar 331 Utsatthet för brott 334 Avslutning 335 Referenser 337

8

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

14 Bilden av invandrare i svenska nyhetsmedier 343 Ylva Brune

Mönster i nyhetsjournalistik kring invandring 345 Nyhetslogik och kulturella normer 347 ”Invandrare” i nyheterna 348 Rubriktekniker och generaliseringar 351 Stereotyper 357 Diskriminering … 360 … och social magi 361 Förändringsmöjligheter 361 Referenser 363 15 Hederskultur eller köns- och generationskonflikter inom invandrade familjer? 367 Mehrdad Darvishpour

En statistisk bild av köns- och generationskonflikter inom invandrade familjer 367 Några endimensionella förklaringsmodeller till intensifierade konflikter inom invandrade familjer 371 Hederskultur – en förklaring till konflikt och våld inom invandrade familjer? 371 Ett kritiskt perspektiv på kulturella förklaringsmodeller 373 Genusrelationen och dess betydelse för konflikter inom familjen 377 Socioekonomiska svårigheter och deras betydelse för konflikter inom familjen 378 En intersektionell analys av genus- och generations­konflikter inom invandrade familjer 380 Maktfördelning inom familjen 382 Tre mönster av familjerelationer 383 Tre mönster av familjekonflikter 386 Flickor som är fyrfaldigt förtryckta? 388 Referenser 390

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

9

Innehåll

16 Jämställdhet och ”invandrarmän” 395 Mehrdad Darvishpour

Maskulinitet och jämställdhetsideal 396 Variation av maskuliniteter 398 Kritik av teorin om maskulinitet 400 Konstruktion av ”invandrarmän” 401 Manlighet och migration 405 Paradoxala förändringar av maskuliniteter efter migrationen 407 Upplevelse av diskriminering 408 Omvänd klassresa efter migration kan förstärka patriarkal maskulinitet 410 Maktförskjutning i könsrelationer – ett hot mot patriarkal maskulinitet 412 Maktförskjutning i relationen mellan föräldrar och barn försvagar det patriarkala faderskapet 413 Tre former av maskuliniteter och familjeformer efter migrationen 413 Etnicitet, ungdomar och förändring av maskulinitet 415 Avslutning 418 Referenser 419 17 Äldre invandrare – den äldreomsorgspolitiska konstruktionen av ett välfärdsproblem 423 Sandra Torres

Vilka räknas och vilka utesluts från kategorin i fråga? 425 Vad tror vi oss veta om dom och vad vet vi egentligen? 428 Hur åstadkoms den sociala konstruktionen av äldre invandrare som ett framtida äldreomsorgsproblem? 432 Referenser 436 Sakregister 441

10

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

PRESENTATION AV FÖRFAT TARNA

Mehrdad Darvishpour är filosofie doktor i sociologi från Stockholms universitet och universitetslektor och forskare i socialt arbete vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV, Mälardalens högskola.

Charles Westin är professor emeritus vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, och ordförande för Stiftelsen EXPO. Ylva Brune är filosofie doktor i journalistik och masskommunikation och numera medieforskare och journalist på frilansbasis.

Elinor Brunnberg är professor i socialt arbete vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV, Mälardalens högskola.

Moa Bursell är filosofie doktor i sociologi från Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.

Magnus Dahlstedt är biträdande professor och lektor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, samt avdelningschef för Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO, Linköpings universitet.

Zenia Hellgren är doktor i sociologi från Stockholms universitet och forskar om integration ur invandrades perspektiv samt om villkoren för migrant­ arbetare inom hushållssektorn i Sverige och i Spanien.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

11

Presentation av författarna

Christina Johansson är filosofie doktor i etnicitet och universitetslektor vid fakulteten för Kultur och samhälle, Malmö högskola.

Patrik Lantto är professor och föreståndare vid Centrum för Samisk forskning, CeSam – Vaartoe, Umeå universitet.

Ulf Mörkenstam är docent i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Tove Pettersson är docent och prefekt vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Carl-Ulrik Schierup är professor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, samt föreståndare för Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO, Linköpings universitet.

Jonas Stier är professor i sociologi vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV, Mälardalens högskola.

Sandra Torres är professor vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, samt gästprofessor vid avdelningen Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL, på Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, Linköpings universitet.

Susanne Urban är docent i sociologi och lektor vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, samt lektor vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO, Linköpings universitet.

12

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

KAPITEL 3

Etnisk identitet Jona s St i e r

Etniska relationer och etnicitet handlar i mångt och mycket om identitet.

Identitet är ett centralt studieobjekt för flera akademiska discipliner. Utifrån varierande antaganden och förståelsehorisonter studeras identiteten hos adopterade, skilsmässobarn, handikappade, nyblivna föräldrar, missbrukare, homosexuella, ungdomar och pensionärer (Stier 1998, 2003). Detsamma gäller etnisk identitet hos invandrare och etniska minoriteter. Utifrån såväl klassisk som samtida samhällsvetenskaplig litteratur är syftet med detta kapitel därför att beskriva fenomenet etnisk identitet, framförallt ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Tre korta berättelser får inleda diskussionen.

En kvinna berättar om sin rotlöshet: Jag kände det mycket när jag var i tonåren – var jag svensk eller jugoslav?

Jag ville vara svensk, men kände mig inte svensk. Men jag var inte heller någon ”riktig” jugoslav. Och förresten – efter kriget skulle man helt plötsligt inte längre tala om sig själv som jugoslav utan som serb. Allt detta gjorde att jag kände den där rotlösheten. Jag visste inte vem jag var och ville samtidigt bara vara det ena … Alltså att livet skulle vara svart eller vitt.

Och tre unga grabbar uttrycker sin stolthet över sitt ursprung: Visst kände vi att andra tyckte att vi var annorlunda. Själva kände vi det mer som om vi var något speciellt. Vi var stolta över vårt ursprung, vår kultur och vår långa historia. Fan – vi hade ju en civilisation redan när ni gick i djurhudar och lärde er hantera eld.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

75

Jonas Stier

Slutligen låter en politiker oss veta hur han tycker att ett mångkulturellt samhälle bör fungera: Ett samhälle måste bygga på att vårt sätt att leva – alltså den svenska ­majoritetens etniska identitet – är det som gäller. Jag menar – annars blir det ju anarki om alla skall göra som de vill. Svenskheten måste också lyftas fram mycket tydligare.

Berättelserna återspeglar frågor om etniska identiteter och har att göra med människors relationer till den egna gruppen, andra människor och grupper och till det svenska samhället och ”hemlandets” samhälle. Dylika identiteter är vanligtvis sammanflätade med social klasstillhörighet, kön, ålder, platser, medborgarskap och andra sociala positioner och påverkas av såväl lokala som globala förhållanden. För fortsättningen kan etniska identiteter ses som personers, gruppers eller samhällens självdefinitioner utifrån ett antagande om ett gemensamt ursprung och hur omgivningen definierar dem i ljuset av detta antagande och tidsandans ideologier och ideal.

Ett historiskt svep Lite förenklat intresserade sig det sena 1800-talets antropologer i huvudsak för avlägsna och ”exotiska” kulturer, vilka vanligtvis beskrevs i termer av stammar, klaner och samhörighet grundad i mytiska föreställningar.1 Under 1890-talet grundade Park och Thomas det som inom sociologin brukar kallas Chicagoskolan. Forskarna vill förstå de etniska relationerna (race relations) och konsekvenserna av dessa i sekelskiftets Chicago. Med det träffande begreppet the American melting pot fångade man stadens mångkulturella och föränderliga karaktär (Hylland Eriksen & Nielsen 2004).

Dåtidens forskning tillskrev begreppet ”ras” stor betydelse. Redan 1899 hade den svarte amerikanske sociologen Du Bois färdigställt sin numera klassiska studie – The Philadelphia Negro, som analyserade situationen för USA:s svarta befolkning. Ett par decennier senare menade den amerikanske presidenten Woodrow Wilson att det Europa som skulle skapas efter första världskriget skulle bygga på devisen ”ett folk, ett land”, det vill säga prin1 För en diskussion om antropologins historia, se Hylland Eriksen & Nielsen (2004).

76

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Etnisk identitet

cipen att statsbildningar skulle grunda sig på etnokulturell och historisk gemenskap (alltså etnisk identitet!) då detta – i ljuset av de Habsburgska och Osmanska imperiernas kollapser – förmodades ha störst förutsättningar för politisk stabilitet. Även om de tidiga sociologerna inte nödvändigtvis använde begreppet, studerade de ändå fenomenet identitet.2 Den symboliska interaktionismen betonade ömsesidigheten i relationerna mellan individer och samhället, ty det mänskliga självet formas av socialt samspel och omgivningens reaktioner (Cooley 1902; Mead 1934). Självet är grunden för identitetsskapandet och något som människor tillägnar sig tidigt i livet och kan sägas existera när individen är förmögen till självreflektion och kan göra sig själv till objekt. Enligt den symboliska interaktionismen konstrueras identiteter i sociala situationer och är en del av att ”definiera situationen”, något som vi återkommer till.

Med Mead och Cooley som möjliga undantag, hade identitetsbegreppet inte stått i fokus för sociologisk analys före andra världskriget (Lian 1982).3 Istället var det under kriget som det började användas i USA, och detta för att förstå moderna samhällsförhållanden (Weigert, Smith Teitge & Teitge 1986; Stier 1998, 2003).

USA – ett land som hade byggts av invandrare – utkämpade ett krig, vars omfattning och hemskhet saknade motstycke, mot de ”hemländer” från vilka många av invandrarna härstammade. Nationell och etnisk härkomst blev därför brännheta frågor för politikerna och forskarna då en hel generation stod undrande inför innebörden av att vara amerikan. För att undvika opinionsmässigt motstånd och försäkra sig om nationell samling kring kriget betonade politikerna för medborgarna det gemensamma i en amerikansk identitet. Forskare som Gordon (1964, 1978) kom senare att tala just om den amerikanska identiteten som en ”bindestrecksidentitet” där tyskamerikaner, afro-amerikaner, spansk-amerikaner, svensk-amerikaner med 2 Inom olika akademiska discipliner används begreppen personlighet, självuppfattning, självbild, självkänsla, självuppskattning, jag och själv synonymt med identitet. Följden har blivit att samma fenomen (identitet) betecknas med flera begrepp (jag, självkänsla, personlighet, självbild m.fl.), och att skilda fenomen (jag, självkänsla, personlighet, självbild) betecknas med samma begrepp (identitet).

3 För en översikt av identitetsbegreppet, se Weigert, Smith Teitge & Teitge (1986) eller Stier (1998).

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

77

Jonas Stier

flera, beroende på socialt sammanhang, skiftade mellan de olika ”delarna” av sin identitet.

Vidare var Erik Homburger Erikson verksam i USA. Som psykolog intresserade han sig för det moderna samhällets följder för människors identitetsupplevelse och hur de, utifrån ungdomstidens kroppsliga förändringar, skapar ett meningsfullt och stabilt själv (Erikson 1950, 1968). Teorierna fick stort genomslag och vidareutvecklades i dussintalet texter de följande årtion­ dena och har förblivit inflytelserika i psykologiskt och socialpsykologiskt inriktad identitetsforskning. Amerikanska sociologer arbetade samtidigt med att utveckla nya teorier för att förstå kollektivt handlande – en ambition som ska ses mot bakgrund av de mörka sidorna hos mänskligheten som kriget hade blottlagt.

Dessa förhållanden gjorde att identitet kom att debatteras mycket i USA på 1950- och 1960-talen. Tesen var att övergången från ett traditionellt till ett modernt samhälle radikalt hade förändrat villkoren för mänskligt identitetsskapande (Fromm 1955; Mills 1960). Debatten underblåstes av den påtagliga samhällsomvandling som inleddes med andra världskrigets slut.

I Europa kom diskussionerna att kretsa kring de stora folkomflyttningarna, det multikulturella samhällets inneboende problem och möjligheter samt den postkoloniala världens särartade levnadsbetingelser. En samfälld utgångspunkt var att nationer fungerade ”bäst” om de utgick från en kollektiv identitet. Just därför kom en stor del av forskningen att betona betydelsen av en delad etnisk identitet för etniska grupper.

Identitetsdiskussionerna hade kommit för att stanna och identitet blev ett allt populärare ord på 1970-talet, ett vanligt forskningsobjekt på 1980-talet och ett uttalat politiskt projekt på 1990-talet. Detta till trots har begreppet förblivit oklart och tvetydigt, i innebörd och tillämpning (Weigert, Smith Teitge & Teitge 1986; Stier 1998, 2003).

De senaste decennierna har etnicitetsforskningen framför allt inriktat sig på migration (Liebkind 1989; Wilpert 1989; Stier 1998; Wahlbeck 2007), diasporaidentiteter (Gilroy 1993; Cohen 1997; Naldemirci 2013), postkoloniala identiteter (Said 1978; se även Fanon 1952/2000), hybrididentiteter (Bhabha 1994; Back 1996; Ålund 1997; Hylland Eriksen 2005) och ursprungsbefolkningar (Eidheim 1971) samt därtill kopplade frågor om utanförskap, diskriminering, rasism och en framväxande extremhöger i Europa. Hur identiteter framställs och konstrueras i media, film, litteratur och konst är andra 78

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Etnisk identitet

exempel (se Evans & Hall 1999; Tigervall 2005). I dessa sammanhang har ofta hudfärg (”ras”) beskrivits som en social kategori som kringskär vissa människors friheter och möjligheter, medan andra grupper med hegemoniska maktanspråk använder ”ras” för att vidmakthålla dominans och förtryck.

Ett närmast oomstritt antagande i nutida sociologi är att globaliseringen får lokala konsekvenser, ett faktum som bland annat har gjort att villkoren för kollektiva identiteter har förändrats (Hannerz 1992; Stier 2012). Dessa identiteter sägs därför vara mer flyktiga, fragmenterade, otydliga och föränderliga i dag, något som påverkar människors existentiella trygghet negativt (Giddens 1991; Bauman 2000, 2007; Castells 1997; Stier 2012). Samtidigt visar forskningen att etnicitet kvarstår som ett viktigt identifikationsobjekt i Europa (Liebkind 1989; Weinreich 1989), liksom att många invandrare ”får problem” med sin etniska identitet när de flyttar till ett annat land. Mycket av den svenska forskningen drar liknande slutsatser (se Alsmark 1997; Ålund 1997; Stier 1998). En avgörande skillnad nu jämfört med förr är att globala nätverk blir allt viktigare för formeringen av etnisk identitet (Hall 1992) och att etniska identiteter numera måste ses i ljuset av globala nätverk (se exempelvis Borgström & Goldstein-Kyaga 2006). Dessa identiteter är inte längre enbart historiska konstruktioner, utan de formas i samspelet mellan lokala och globala processer. Därtill finns en än mer begränsad forskning som också visar på hur en fleretnisk identitet snarare blir en resurs, än ett ”problem” – där flerspråkighet och flerkulturalitet av individen själv upplevs som tillgångar och resurser i olika sociala sammanhang (Stier 1998; Wiltgren 2014) och där man inte identifierar sig med en etnicitet utan flera (GoldsteinKyaga & Borgström 2009).

Den omfångsrika forskningen till trots problematiseras etnisk identitet ofta inte, utan dess innebörd och särart tas för given, medan samhälls­ debatten präglas av stereotypa och mytiska föreställningar. I samma andetag betonas å ena sidan etnisk identitet som en källa till samhörighet och å andra sidan som en komplex mekanism i sociala utestängnings- och marginaliseringsprocesser – med ojämlikhet, förtryck, väpnade konflikter eller folkmord som möjliga följder. Därmed kan etniska identiteter liknas vid ideopolitiska projekt som speglar samhälleliga maktstrukturer.

Enligt ett alternativt synsätt är etniska identiteter diskurser – och språkliga och tankemässiga kategoriseringar. Sålunda avspeglas och ges etniska identiteter innebörder i språket: de konstrueras med hjälp av språket (Stier © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

79

Jonas Stier

2003). Kategorier som ”svensk”, ”invandrare” eller ”muslim” är så vanliga att vi knappast uppmärksammar dem. Därtill finns det olika slags tillmälen som också signalerar grupptillhörighet (se Jonsson 2007). Sådana kategorier och tillmälen är inte värdeneutrala, utan med dem följer också en rad innebörder, historiskt grundade föreställningar och ideologiska övertygelser. Svaret på en fråga som ”vem är jag?” kan vara ”jag är svensk” och exemplifierar en självdefinierad, individuell etnisk identitet, alltså en unik identitet som en person tillskriver sig själv (se figur 3.1). Som en kontrast får frågan ”vem är hon?” tjäna, där svaret fortfarande avser en bestämd person, men definieras av någon annan. Svaret kan vara ”hon är rom”. Frågan ”vilka är vi?” kan besvaras med ”vi är samer” och avser därmed en självdefinierad kollektiv etnisk identitet, det vill säga en identitet som delas med en grupp människor.

Svaret på frågan ”vilka är de?” blir en etnisk identitet som avser ett kollektiv, men som definieras av andra, exempelvis ”de är syrianer”.

Fråga

Möjligt svar

”Typ” av identitet

Vem/vad är jag?

Jag är svensk.

Självdefinierad, individuell identitet.

Vem/vad är han/hon?

Han/hon är rom.

Utifrån-definierad, individuell identitet.

Vilka/vad är vi?

Vi är samer.

Självdefinierad, kollektiv identitet.

Vilka/vad är de?

De är syrianer.

Utifrån-definierad, kollektiv identitet.

Figur 3.1 Etniska identiteter i vardagsspråket – en sammanfattning (modifierad efter Stier 2003).

En särskild ställning i språket, och med stor betydelse för människors identitet, har namnet. En persons namn signalerar kulturell och etnisk tillhörighet (att Svensson uppfattas som svenskt bland såväl svenskar som icke-svenskar råder det väl liten tvekan om), men också en genealogisk position – man tillhör en familj, släkt, klan, stam eller ett folk – och har därmed att göra med rötter.

Resonemanget ovan har bäring på frågan vad etnisk identitet är. Etnisk identitet kan nämligen, beroende på sammanhang och de inblandade personernas avsikter, vara av de ovan beskrivna fyra typerna. Dylika kategorier existerar också i inbördes relationer, ty individuella tillskrivningar speglar förhärskande kollektiva kategoriseringar, samtidigt som kollektiva kategoriseringar inrymmer individuella tillskrivningar.

80

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Etnisk identitet

Fyra perspektiv på etnisk identitet Av det sagda synes den samhällsvetenskapliga diskursen om etnisk identitet vara spretig och mångfasetterad. Akademisk hemvist, personliga och institutionella särintressen och rådande samhällsklimat gör att forskarna studerar etnisk identitet med skilda perspektiv och fokus. Därför kan man närma sig litteraturen antingen med kronologiska, tematiska, paradigmatiska eller fenomistiska perspektiv (Stier 2003) (se figur 3.2).

Perspektiv

Fokus

Exempel på frågor

Kronologiskt

Rådande tidsanda och utvecklingen av forskning kring etnisk identitet.

Hur har samhället förändrats? Hur har Chicagoskolan påverkat nutida forskning kring etnisk identitet?

Tematiskt

Identitetsforskning i skilda empiriska sammanhang.

Vilka identitetsfrågor möter exempelvis invandrarungdomar, etniska minoriteter eller utlandsadopterade?

Paradigmatiskt

Begreppsliggörande och användning av begreppet etnisk identitet inom olika ämnen och discipliner.

Hur ser man på etnisk identitet inom exempelvis antropologin, psykologin eller sociologin?

Fenomistiskt

Fenomenet etnisk identitet (snarare än begreppet).

Vad är etnisk identitet?

Figur 3.2 Fokus på etnisk identitet (modifierad efter Stier 2003).

Med ett kronologiskt perspektiv studeras tidsmässiga förskjutningar i identitetsforskningens inriktning och innehåll. Detta kan handla om att identifiera betydelsefulla texters inflytande på en tidsepoks diskurs kring etnisk identitet. Exempelvis: vilken betydelse fick Eriksons bok Barnet och samhället (1950) för den efterföljande forskningen på området? Varför fick vissa teorier större genomslag under en viss tidsperiod än andra? I det senare fallet blir det fråga om att utifrån tidsandan förstå framväxten av alternativa synsätt på etnisk identitet. Att begrepp ersätter andra begrepp är ännu ett exempel. Med ett tematiskt perspektiv kan man se vilka empiriska fokus som har varit vanliga, såsom invandrares eller flyktingars identitet eller hur etnisk identitet sammanhänger med makt, status, kön, klass, ålder, geografisk hemvist och utanförskap.

Med ett paradigmatiskt perspektiv kan kartläggningar inom och jämfö© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

81

Jonas Stier

relser mellan akademiska discipliner göras, exempelvis av hur antropologer, etnologer, psykologer och sociologer begripliggör och empiriskt undersöker etnisk identitet. Med ett fenomistiskt perspektiv kan fenomenet etnisk identitet undersökas. I blickfånget står ontologiska frågor såsom ”vad är fenomenet etnisk identitet?”, ”skall den förstås som en representation, gestalt, process eller känsloupplevelse?” samt ”på vilka analysnivåer kan etnisk identitet studeras?” När forskarna försöker besvara dylika frågor blir skiljelinjen mellan det som kallas essentialism respektive social konstruktionism tydlig.

Essentialisterna menar att mänsklig utveckling, karaktär och mänskliga beteenden i huvudsak bestäms av inre egenskaper och förutsättningar.

Psykologin inrymmer essentialistiska föreställningar där ”personligheten” anses vara objektiva, medfödda och svårföränderliga egenskaper hos någon (Nightingale & Cromby 2001; Stier 2003). I samma anda förmodas personens identitet, när alla sociala roller och grupptillhörigheter har skalats bort, ha en kärna (”det som är mitt sanna jag”).

Gemensamt för den sociala konstruktionismen är att den psykologiska och sociala verkligheten inte antas existera på förhand, utan ständigt och aktivt konstrueras av människor (Nightingale & Cromby 2001; Burr 2003; Stier 2003). Konstruktionisterna hävdar att identiteter är sociala konstruktioner där även de mest ”personliga” aspekterna av individens själv är sociala till sin karaktär (Berger 1963). Argumentet för denna ståndpunkt är att människors självdefinition, hur subjektiv den än kan te sig, ständigt påverkas av andra och av samhällets makt-, köns- och klasstrukturer. Det är med denna konstruktionistiska utgångspunkt vi nu ska se närmare på identitetens dynamik.

Identitetens identitet Förmågan till identitetsformering, självreflektion, abstrakt tänkande, avancerat socialt samspel och unika språkliga uttryckssätt sägs skilja människan från andra arter. Att utveckla en identitet ses till och med som ett grund­ läggande behov (Erikson 1950; Lange & Westin 1984; Stier 2003). Samtidigt är människans verklighet socialt konstruerad (Berger & Luckmann 1966; Burr 2003). Klass- eller könsidentiteter och etniska identiteter är sociala konstruktioner, oavsett hur personliga och djupt rotade de ter sig. Via socialisationsoch identifikationsprocesser får de sina innebörder och manifesterar sig i 82

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Etnisk identitet

individens inre värld – i idealfallet som känslor av sammanhang, kontinuitet eller samhörighet (Erikson 1950; Stier 1998, 2003). Av detta följer att frågan om identiteters rimlighet, riktighet och autenticitet är av underordnad betydelse. Upplevs de som sanna, rimliga och verkliga agerar människor enligt dem (Thomas 1966). Antagandet att etnisk härkomst är viktig för människors självdefinition är också utbrett (se Dashefsky 1976; Weinreich 1989; Stier 1998; Hylland Eriksen 2005; Wiltgren 2014).

Den etniska självdefinitionen är länkad till en gruppidentitet som bygger på att varje gruppmedlem, i ljuset av sitt självideal, sitt samvete, sina föreställningar, värderingar och ambitioner åtminstone i någon grad identifierar sig som ”etnisk”. Etniciteten kan upplevas som rumsligt eller tidsmässigt avlägsen – en erfarenhet som människor tillhörande exilgrupper delar – liksom abstrakt eller oklar och därtill behäftas med motstridiga rollförväntningar, motsägelsefulla ideologier, mediebilder och normer. För andra ter etniciteten sig mer konkret och de speglar sig i föräldrar, syskon, kompisar, lärare eller idoler eller i den etniska gruppen som helhet. Dess önskvärdhet och sociala acceptans påverkar också individens identifikationer med etniciteten.

Fortsättningsvis kommer etniska identiteter för enkelhetens skull att diskuteras på fyra sammanflätade nivåer: de individuella, gruppmässiga, samhälleliga eller kontextuella nivåerna.

Etnisk identitet och individen Individuella identiteter eller självuppfattningar förutsätter ett biologiskt, tänkande, kännande och handlande subjekt – en individ. Erikson menade (1950, 1968) att identitetsutvecklingen på det biologiska planet fortskrider enligt ett antal förutbestämda steg (ett epigenetiskt schema där ramarna för utvecklingen är fastlagda av ärftliga faktorer). Processens utfall påverkas av omgivningen och hur individen hanterar konflikter och andras reaktioner.

Det bör poängteras att identitetens innehåll eller särart inte är biologiskt betingad – bara förmågan att utveckla en identitet. Även om identiteter inte är lokaliserade till vissa domäner av människans kropp eller psyke förankras och sammankopplas de med kroppar (Berger & Luckmann 1966). Psykologen och filosofen Merleau-Ponty (1962) och antropologen Hylland Eriksen (2005) menar att vi inte bara har kroppar, utan är våra kroppar. Kroppen är både upplevande och upplevd. © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

83

Mehrdad Darvishpour är fil. dr i sociologi från Stockholms universitet och senior lektor och forskare i socialt arbete vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV, Mälardalens högskola.

Charles Westin är professor emeritus vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, och ordförande för Stiftelsen Expo.

Migration och etnicitet Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Denna bok, som här ges ut i en omarbetad upplaga, ger en introduktion till den sociologiska forskningen om etnicitet och migration i Sverige. Med utgångspunkt i teorier om makt söker vi beskriva och analysera hur etnicitet som kategori skapas och upprätthålls och hur detta strukturerar samhället.

Debatten om migrations- och integrationspolitik, om social exkludering och utanförskap, om strukturell diskriminering och postkolonialism, om banal nationalism och identiteter, om ”vi och dom”, har fått stor aktualitet inte minst till följd av Sverigedemokraternas uppsving efter valet 2014 samt utvecklingen efter terrordåden 7 januari 2015 i Paris. Inför denna upplaga har några nya kapitel som tar upp frågor av stor aktualitet tillkommit.

Migration och etnicitet behandlar teorier om etniska relationer och identiteter i förhållande till social stratifiering, mångkulturalism och exkluderingsmekanismer. Den tar upp invandrings- och flyktingpolitik, situationen för samer och romer, samt ett antal sakområden som bl.a. gäller representation, diskriminering och segregering, men också stereotyper, generationskonflikter och åldrande.

Boken riktar sig till studenter och forskare inom sociologi, socialt arbete och IMER, men den lämpar sig också för andra samhällsvetenskapliga utbildningar som behandlar etnicitet och migrationsfrågor.

Andra upplagan www.studentlitteratur.se

Art.nr 33074