9789144117362

Page 1

Digitalisering, literacy och multim ltimodalitet Digitalisering, litera teracy och multimodalitet Digita alisering, Digitalisering, literac eracy och literacy ltimod och Digita ringring multimodalitet litera gitalisering, literacy och multimo dalitet Digitalisering, literacy och h multimodalitet Digitalisering, li racy och multimodalitet Digitalise Digitalisering, literacy och multimodalitet J e n n y E dva r ds s on A n na-L e na G odh e Pet r a M agn us s on

Jenny Edvardsson Anna-Lena Godhe Petra Magnusson


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39498 ISBN 978-91-44-11736-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2018


INNEHÅLL

Förord 7 Författarpresentation 9

1  Läraren, eleven och skolans digitalisering  11 Bokens disposition  13 2  Digitalisering  15 Samhällets digitalisering  16 Skolans digitalisering  19 Gränser suddas ut  21 Ett kritiskt förhållningssätt  22 Digitaliserade system i skolan  23 Generering och analys av data  25 Digital kompetens  26 3  Literacy  31 Literacy som social praktik  32 Digitala texter  33 Critical literacy  35 Nya villkor för kommunikation och kunskapsutveckling  37 Förändrade kommunikationsmönster  38 Förändrade förutsättningar för kunskapsutveckling  39

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

3


Innehåll

4  Multimodalitet och multiliteracies  45 Multimodal teoribildning  45 Meningsskapande och lärande  47 Mediers betydelse  51 Multiliteracies – ett förhållningssätt som främjar kritiskt multimodalt meningsskapande 52 5  Lärarens arbete – före  57 Att planera undervisningen  57 Planering i flera steg  58 Stöttning 60 Elevernas delaktighet  62 Reflektioner – lärarens planeringsarbete  64 Språket i fokus  65 Digital stöttning och planering  68 6  Lärarens arbete – under  71 Att genomföra undervisningen  71 Lektionen startar  72 Litteratursamtal 74 Genomgång av presentationstekniskt hjälpmedel  79 Reflektioner – klassrumsarbete  81 Elevernas lärande blir synligt  82 Digitala verktyg både stöttar och stör skolarbetet  84 Digitala och multimodala texter i undervisningen  87

4

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


Innehåll

7  Lärarens arbete – efter  91 Att efterarbeta undervisningen  91 Reflektera tillsammans med kollegor  94 Hålla sig uppdaterad  95 Reflektioner – lärarens efterarbete  96 Digitala lärplattformars roll i lärares efterarbete  97 Digitalt efterarbete av text  99 Det utvidgade kollegiet  100 Avslutning 103 Litteraturförteckning 109

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

5



FÖRORD

Villkoren för undervisning har förändrats sedan vi tre författare började arbeta som lärare på 1980- och 1990-talen. Då var det papper, penna och bok som gällde – för både lärare och elever. När datorerna kom placerades de i en datorsal och man kunde boka dem ett fåtal av sina lektioner. Idag har många elever och lärare mobiltelefoner och datorer eller datorplattor. Elever är digitala på ett helt annat sätt och det går knappast att dela upp världen i en verklig och en digital värld. Denna uppdelning är heller inte möjlig i klassrummet, vilket gör att lärare, precis som elever, måste ha digital kompetens. Vad kan denna kompetens innebära? Det kan vara att kunna förstå och hantera digital information, att kunna navigera på internet och att förstå hur webbläsare och hyperlänkar fungerar. Det räcker dock inte med detta. För att kunna fungera i dagens digitala samhälle krävs också förmåga att kunna läsa och analysera texter och att ha förståelse för hur olika modaliteter och medier är en del av informationssamhällets flöde. Med den här boken vill vi utveckla och diskutera den viktiga frågan om digitaliseringens betydelse för undervisningen. Klassrumsexemplen är hämtade från ämnena svenska och historia på gymnasiet, men både undervisningspraktiken och de didaktiska resonemangen kring den går att överföra till andra ämnen och skolformer. I de undervisningssituationer som vi beskriver finns den digitala tekniken med som en röd tråd. Det blir tydligt att läraren arbetar målmedvetet och aktivt med att ge eleverna verktyg och strategier för att möta och använda den digitala tekniken och för att utveckla en digital kompetens. Samtidigt som den digitala tekniken används finns läsandet, skrivandet och samtal­

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

7


Förord

andet med som centrala utgångspunkter i lärarens undervisning – elevernas literacyutveckling i ett digitaliserat samhälle står i fokus. Oktober 2017 Jenny Edvardsson, Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson

8

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


FÖRFAT TARPRESENTATION

Jenny Edvardsson är legitimerad gymnasielärare i svenska och historia och har sedan slutet av 1990-talet arbetat i skolans värld, både som lärare och skolledare. Jenny är verksam vid Wendesgymnasiet i Kristianstad, där hon undervisar på skolans olika yrkesprogram. I hennes tjänst ingår även ett försteläraruppdrag inriktat mot svenska, språkutveckling och IKT. Hon är särskilt intresserad av barn och ungas läsning och gav under år 2016 ut boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning. Jenny har fått en rad utmärkelser: För sitt arbete med att stimulera elevernas intresse för litteratur erhöll hon Svenska Akademiens svensklärarpris 2017. Myndigheten för tillgängliga medier tilldelade henne Amy-priset 2015 för hennes arbete med att tillgängliggöra undervisningen. Samma år tilldelades Jenny Guldäpplet för sitt arbete med digital teknik i klassrummet. Anna-Lena Godhe är legitimerad gymnasielärare i engelska och svenska som andraspråk och har främst arbetat som lärare på yrkesförberedande gymnasieprogram, där hennes intresse för multimodala texter uppstod. Hösten 2008 påbörjade hon forskarutbildningen i en nationell forskarskola för lärare, Språk och Lärande i Mångfaldsperspektiv, och fortsatte efter licentiatexamen på forskarskolan CUL, Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning, där hon disputerade 2014 i ämnet tillämpad informationsteknologi. Fokus i avhandlingen är på hur elevers multimodala texter bedöms inom svenskämnet på gymnasienivå. Anna-Lena är verksam lärare och forskare vid Göteborgs universitet och har också varit med och utformat moduler inom Läslyftet på uppdrag av Skolverket. Hon har även erfarenhet av arbete med skolutvecklingsfrågor på kommunal nivå.

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

9


Författarpresentation

Petra Magnusson är legitimerad lärare i svenska och so-ämnen och har undervisat från årskurs fem till gymnasiet. Efter att ha deltagit i forskarskolan i Svenska med didaktisk inriktning och skrivit en licentiatavhandling fortsatte hon sin forskarutbildning och tog doktorsexamen 2014. Avhandlingen utforskar bland annat hur multimodal teoribildning kan användas för att tala om lärande och undervisning. Petra har tidigare arbetat med skolutvecklingsarbete på kommunal nivå och är verksam inom lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Hon har också uppdrag för Skolverket i Läslyftssatsningen.

10

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


KAPITEL 1

Läraren, eleven och skolans digitalisering

Digitaliseringen av samhället påverkar skolarbetet och fyller olika funktioner i undervisningssammanhang. Dels används digital teknik som kommunikationskanal: lärare kommunicerar digitalt med både kollegor, skolledning, elever och vårdnadshavare genom till exempel e-post och bloggar, dels är den en del av den administration som hör till lärares dagliga arbete, såsom till exempel frånvarorapportering. Ytterligare en funktion är att lärare hämtar material och inspiration till sin undervisning från digitala källor, och annan typ av information både inhämtas och sprids digitalt. Mängden källor som lärare kan hämta material och råd från ökar ständigt och lärarkollegiet är inte längre lika beroende av vare sig tid eller rum, exempelvis kan inlägg på en blogg ingå i undervisningen. Via olika digitala kanaler och plattformar kan lärare och elever också dela med sig av det de gör i skolan och skapa eget material som kanske innehåller länkar till material skapat av andra. Även ämnesinnehållet kan påverkas då elever gör uppgifter med digitala verktyg. Tekniken gör det helt enkelt enklare och snabbare för både elever och lärare att producera material som kombinerar olika uttryck – bilder, ljud, text och så vidare – vilket påverkar både lärarens pedagogiska verktyg och elevernas möjlighet att uttrycka sig. Den digitala tekniken kan även skapa variation i ämnesinnehållet och sättet det presenteras på, vilket gynnar lärarnas möjligheter att göra extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning så att alla elever ska kunna nå kunskapskraven, något som betonas i Skollagen (SFS 2010:800). Regeringen har antagit Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S) och läroplanerna har reviderats med skrivningar ämnade att stärka elevernas digitala kompetens för att tydliggöra relationen till olika ämnen och läroplanernas (Lgr11, Gy11) övergripande mål. Syftet med denna ©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

11


1  Läraren, eleven och skolans digitalisering

bok är att utifrån våra kunskaper och erfarenheter som lärare och forskare både teoretisera och konkretisera hur förutsättningar och villkor för undervisning, skolarbete och kunskapsutveckling påverkas av den digitala utvecklingen. Hur ser nutidens förutsättningar och villkor ut? Vad kan det i förlängningen betyda för undervisningen? Vi utgår från en syn på lärande som något som sker i samspel med andra och där sammanhanget, kontexten, spelar roll och påverkar hur och vad vi lär oss. Vi är följaktligen intresserade av lärandet i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv så som det tolkas av bland andra Roger Säljö (se Säljö 2005, 2010). Vi riktar särskilt intresse mot hur de verktyg människan kan utnyttja för att kommunicera och minnas i allt högre utsträckning har digitaliserats, och vad denna förändring kan betyda för skola och utbildning. I boken använder och diskuterar vi flera begrepp som också förklaras närmare i kommande kapitel. Dock vill vi redan nu klargöra hur vi använder två av bokens centrala begrepp: literacy och multimodalitet. Begreppet literacy har mer och mer kommit att ersätta vad vi tidigare benämnde som läs- och skrivkunnighet men är inte synonymt med detta. Medan läs- och skrivkunnighet fokuserar på alfabetisk text och förmågan att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift, innefattar literacy som begrepp olika sätt att kommunicera, till exempel med bilder och ljud. Literacy formas och påverkas dessutom av det sammanhang där kommunikationen sker och hur dessa olika sammanhang relaterar till varandra, till exempel hem och skola. Engelskans literacy har inte fått någon direkt svensk översättning. Ibland används dock ordet litteracitet men då med delvis annan innebörd, och därför väljer vi att behålla den engelska termen. Begreppet multimodalitet används för att tala om betydelse som skapas genom att använda flera uttryckssätt. En multimodal text innehåller flera uttryckssätt såsom bilder, ljud och skriven text. I realiteten är alla texter multi­modala och består av olika uttryckssätt i samverkan. Exempelvis påverkar layout och typsnitt en skriven text. Att tala om multimodala texter innebär att man sätter de olika uttryckssättens gemensamma innebörd i fokus. Istället för uttryckssätt, eller de ibland använda begreppen teckensystem och teckenvärld, använder vi begreppet modalitet. I boken använder vi benämningar som dator, surfplatta, platta, datorplatta, laptops o.s.v., men typ av enhet är dock mestadels av underordnad

12

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


1  Läraren, eleven och skolans digitalisering

betydelse för oss – det är digitaliseringen vi är intresserade av att lyfta fram och resonera kring, inte den tekniska utrustningen i sig. Vi vill med den här boken bidra till att ge en nyanserad bild av digitaliseringen av skolan där både potentiellt positiva och negativa aspekter tas upp. Vi vill även praktiskt förankra de resonemang som presenteras genom att ge exempel på hur lärare kan förhålla sig till digitaliseringen i undervisningen. Våra undervisningsexempel är tagna från ämnena svenska och historia på gymnasiet, eftersom läraren Jenny som vi följer i boken har sin hemvist där, men de aspekter vi vill åskådliggöra kan appliceras på övriga skolämnen och skolformer.

Bokens disposition Boken är disponerad så att den första delen, kapitel 2–4, ger en teoretisk bakgrund som kretsar kring de centrala begreppen digitalisering (kapitel 2), literacy (kapitel 3) samt multimodalitet och multiliteracies (kapitel 4) och i ljuset av dessa begrepp diskuteras de olika villkor och förutsättningar som råder för lärare och elever i en digitaliserad skola. I bokens andra del, kapitel 5–7, följer vi en lärares klassrumspraktik genom tre olika faser som vi har benämnt lärarens arbete före (kapitel 5), under (kapitel 6) och efter (kapitel 7) lektionen. Här avslutas varje kapitel med reflektioner där lärarens arbete belyses utifrån de teoretiska resonemangen i bokens första del och där även ytterligare aspekter tas upp utifrån den undervisningspraktik som beskrivits i kapitlet. I bokens avslutande kapitel 8 för vi så en sammanfattande diskussion och försöker blicka framåt.

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

13



KAPITEL 2

Digitalisering

I klassrummet Idag är det kursen Historia 1a1 som gäller. Läraren Jenny loggar in på datorn, går vidare till klassbloggen ”Fröken JE:s blogg”1 och klickar i menylisten till höger på klassen som hon snart ska ha lektion med. Jenny startar projektorn och ser till att klassens blogginlägg blir synligt på projektorduken. Här finns information om dagens lektion, en inbäddad film om andra världskriget och sedan en länk till en skrivmall om orsakerna till andra världskriget. Nu kan eleverna få komma in i klassrummet. Lektionen kan börja!

ӷ Vad innebär egentligen digitaliseringen av skolan och hur kan den relateras till digitaliseringen i samhället i stort? Skolan är en del av samhället och ska utbilda elever för deras framtida liv. Därför bör skolan också avspegla den samtid de lever i och den omfattande digitalisering som just nu sker. Samtidigt behöver vi se på samhällsutveckling ur ett historiskt perspektiv och sätta in digitaliseringen i ett sammanhang genom att ställa frågor som: På vilket sätt påverkar digitaliseringen skolan och undervisningen? Hur kan vi förhålla oss kritiska till den samhällsutveckling som skolan är en del av? Hur ser skolutveckling i ett digitaliserat samhälle ut?

1 frokenje.blogspot.se

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

15


2 Digitalisering

Samhällets digitalisering Engelskan har två ord för vad som i svenskan benämns digitalisering, nämligen digitization och digitalization. De två termerna kan översättas på lite olika sätt och med delvis olika innebörd. Digitization innebär att olika former av analog data omvandlas till digital data, enkelt uttryck till ettor och nollor. Digital data kan läsas av tekniska system och på så sätt kan data från olika källor sättas samman för att skapa mönster och samband. Stora datamängder kan också hanteras av dessa tekniska system, och på vilket sätt dessa data sätts i relation till varandra avgörs av kodade algoritmer. Digital data blir på så sätt lagringsbar och sökbar. Hur tekniska system designas, till exempel vad gäller algoritmer, avgör hur data från olika källor relateras till varandra och vad som exempelvis visas vid sökningar på nätet. Digitalization å andra sidan handlar om den ökade användningen av digital teknik, såsom datorer, plattor och mobiler, av både privatpersoner och organisationer. Utvecklingen av sociala medier och plattformar som Google, Facebook och Youtube har inte bara förändrat vårt sätt att kommunicera, utan innebär dessutom att digital data konstant samlas in när vi använder dessa plattformar. På så sätt hänger vår ökade användning av digital teknik, det vill säga digitalization, samman med att mängden digital data, digitization, ökar och används på olika sätt och för olika syften. Användargenererade data från digitala plattformar och sociala medier samlas in och sorteras på olika sätt av tekniska system i syfte att anpassa sökningar och reklam och personalisera dem. Det här blir till exempel tydligt då reklam dyker upp på Facebook utifrån de webbsidor som tidigare besökts eller inlägg som man tittat på. Även i vilken ordning sökresultat visas på Google påverkas av tidigare sökningar. Dagens samhälle benämns både som ett kunskapssamhälle och ett informationssamhälle men dessa två begrepp är inte synonyma. UNESCO2 (2005) pekar på skillnaden genom att poängtera att information är något som kan säljas och köpas medan kunskap i ett kunskapssamhälle görs tillgänglig för alla. Information är inte kunskap i sig men är ett kunskapsgenererande

2  UNESCO är en samarbetsorganisation inom FN med fred och global utveckling för alla länder som mål. I UNESCO diskuterar länderna framtiden inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation (www.unesco.se/om-oss/unesco/).

16

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2 Digitalisering

redskap (UNESCO 2005, s. 9) eftersom vi utifrån den information vi har kan skaffa oss kunskap. Begreppet informationssamhälle grundar sig i den ökade mängd information som många idag har konstant tillgång till. Informationen görs numera i stor utsträckning tillgänglig för oss via digital teknik såsom mobiler, datorer och plattor. De senare årens utveckling av bredband och wifinätverk har bidragit till att många är konstant uppkopplade mot internet. Genom inställningar i appar, eller applikationer, aviserar till exempel Facebook och Snapchat, via de digitala verktyg vi använder, när något händer i olika flöden som vi på olika sätt följer. På så vis nås vi av diverse information under dygnets alla timmar. UNESCO menar att teknikutvecklingen är fundamental för framväxten av ett informationssamhälle men pekar även på vikten av att medborgare kritiskt kan sålla och granska information. Dessutom understryker UNESCO betydelsen av att människor tillåts ha kontroll över information, och inte tvärtom (UNESCO 2005). Definitionen av samhället som ett kunskapssamhälle har bland annat att göra med en ökad medvetenhet om att en välutbildad befolkning bidrar till ekonomisk tillväxt. Det har gjort att utbildning hamnat i fokus, inte minst i politiska sammanhang, i olika länder. Internationella jämförelser av olika länders utbildningssystem, såsom PISA och TIMSS, ses idag som ett sätt att mäta kvaliteten i utbildningar i olika länder. Dessa mätningar ligger bland annat till grund för förutsägelser om den ekonomiska tillväxten och på så vis har utbildning blivit ett konkurrensmedel med tydlig koppling till (samhälls)ekonomisk vinst. En grundläggande intention med internet var att koppla samman ­människor och bidra till att information kunde delas och spridas fritt, utan så k­ allade grindvakter som på olika sätt sorterade och valde ut vilken information som gjordes tillgänglig. I en TED-föreläsning problematiserar Eli Pariser3 den utveckling som idag sker. Han menar att de mänskliga grindvakter som fanns tidigare håller på att ersättas av algoritmer. Information filtreras numera i hög utsträckning genom komplexa algoritmiska system som både sökmotorer och digitala plattformar använder sig av. Vilken information som görs tillgänglig beror på de digitala data som algoritmerna baserar sitt urval på, till exempel vad den aktuella användaren tidigare gjort i 3 www.ted.com/talks/eli_pariser_beware_online_filter_bubbles?language=sv

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

17


2 Digitalisering

digitala miljöer. På så sätt personaliseras information i allt högre grad. Istället för att internet öppnar upp för att få tillgång till alla möjliga sorters information, finns en tendens att vi får tillgång till sådant som de algoritmiska systemen tror att vi vill ha tillgång till, baserat på våra tidigare sökningar och andra användargenererade data som till exempel vad vi klickat på. Vi riskerar på så sätt att hamna i en slags filterbubbla där den information som når oss bekräftar våra uppfattningar snarare än utmanar dem. Pariser hämtar exempel från sitt eget Facebook-flöde där inlägg från dem som har en annan politisk grundsyn än han själv tagits bort. Ett centralt problem här är att denna sortering görs osynlig för oss. De algoritmiska system som olika sajter använder sig av är svårförståeliga för gemene man och vi ges i liten utsträckning möjlighet att själva bestämma vad som ska visas och vad som ska sorteras bort. Pariser menar att det som skiljer algoritmerna från mänskliga grindvakter är att maskinerna inte tar hänsyn till exempelvis etiska aspekter. Vid programmeringen av algoritmerna behöver man även se till att det som är utmanande och går emot våra föreställningar blir tillgängligt för oss. De problem som Pariser pekar på hänger samman med att data blivit digital och på så sätt sökbar och möjlig för maskiner att läsa och sätta samman på olika sätt. Jutta Sundin och Olof Haider (2016) tar på liknande sätt upp hur algoritmer påverkar det offentliga samtalet, något som i förlängningen kan påverka demokratin. Ett grundantagande i ett demokratiskt samhälle är att olika åsikter ska få höras och finnas. Haider och Sundin tar företagen Google, Facebook och Netflix som exempel på globala företag som äger digitala plattformar som många av oss använder. Företagens grundidé bygger på lönsamhet och de utnyttjar användargenererade data för att skapa lönsamhet i företagen. Deras främsta inkomstkälla skiljer sig dock åt: reklam­intäkter för Facebook och abonnemang för Netflix. Många av de tjänster som tillhandahålls via digitala medier är idag gratis på så sätt att vi inte betalar med pengar. Istället kan vi sägas betala med den information som vi lämnar om oss när vi använder tjänsterna, till exempel genom att gilla inlägg på Facebook, genom sökningar på Google och genom att betygsätta filmer på Netflix. Hur företagens nätverk av algoritmer byggs upp beror på vilken som är deras främsta inkomstkälla. Facebook använder de digitala spår som vi lämnar efter oss för att personalisera reklamen på vår sida och i vårt flöde, medan Netflix använder informationen för att locka till sig fler abonnenter. 18

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2 Digitalisering

Sökbarhet och synlighet är viktigt på internet men eftersom några stora aktörer i hög grad styr vad som blir sökbart och synligt så anpassas informationen efter de kriterier som dessa företag sorterar information utifrån. Algoritmerna som sorterar informationen baseras på vissa föreställningar och värderingar, vilket till exempel inneburit att Facebooks algoritmer sorterar bort nakenhet. På så sätt påverkas den information vi får tillgång till och vad som görs synligt för oss.

Skolans digitalisering Diskussioner kring digitaliseringen av skolan handlar ofta om elevers användning av individuella digitala verktyg såsom laptops eller plattor, men digitaliseringen av skolan är, precis som digitaliseringen av samhället i stort, mycket mer än så. Digitaliseringen beskrivs ibland som en implementering av nya verktyg. Inte sällan ses då skolan som en institution som tar lång tid på sig att implementera dessa verktyg. Att betrakta digitaliseringen som en implementering av verktyg bottnar i ett teknikcentrerat synsätt (t.ex. Bruce 1993, Lipponen m.fl. 2006). Med detta synsätt fokuseras tekniken och mindre hänsyn tas till det sammanhang som den ska användas i eller till själva användningen. Implementeringen syftar till att verktyget ska anammas av användarna. Mått på hur implementeringen lyckas kan vara hur ofta tekniken används och inom hur många, och vilka, områden. Med detta synsätt framhävs ofta positiva exempel på hur digital teknik används i undervisningen och aspekter som effektivitet och att tekniken bidrar till nya sätt att tänka betonas. Sällan görs detaljerade analyser av de sammanhang, eller praktiker, som tekniken implementeras och används i. Den här typen av resonemang har varit vanligt förekommande när teknik sålts in på skolor. Teknikens fördelar fokuseras men sällan finns konkreta exempel på verksamheter där tekniken lett till att alla positiva förhoppningar blivit verklighet. Att tekniken även kan leda till problem nämns sällan. Skolan som institution framställs ofta både i medier och av försäljare som en konservativ bromskloss som är ovillig till förändring och inte inser teknikens fördelar. Om däremot det sammanhang som tekniken ska användas i ses som central, hamnar fokus snarare på att studera hur tekniken används i olika sammanhang och vilka faktorer som påverkar användningen i dessa sammanhang. I skolsammanhang behöver till exempel styrdokument och andra ©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

19


2 Digitalisering

regelverk inom skolan relateras till användningen av digitala verktyg i verksamheten. Med utgångspunkt i hur tekniken används i skolsammanhang blir slutsatsen ofta att etablerade mönster återkommer och att förändringar för det mesta är både långsamma och av mindre omfattning. Detta beror sannolikt på att skolan är en reglerad verksamhet där styrdokument och organisationsstrukturer är utformade för att skapa en stabilitet i utbildningssystemet. De olika sätten att se på digitaliseringen är synliga i diskussioner om digitaliseringen av svensk skola. Debatten blir ofta polariserad. Att få till en konstruktiv dialog mellan å ena sidan en grupp som är nästintill urskillningslöst positiv till teknikanvändning i skolan och å andra sidan en grupp som är nästintill urskillningslöst negativ till teknik i skolan, verkar vara svårt. Dessa olika perspektiv behöver mötas för att ta hand om och förändra verksamheten, så att hänsyn tas till de faktorer som spelar roll och påverkar användningen i just detta sammanhang. Här kan forskning bidra till att ge en mer nyanserad bild och peka ut vissa dilemman som verkar uppstå samt visa på hur dessa kan hanteras. Dock vill vi påpeka att forskning görs utifrån olika perspektiv och med olika teoretiska och metodologiska ramar, vilket innebär att slutsatserna kan bli motsägelsefulla. Istället för att använda forskning för att slå fast vad som är rätt och fel, menar vi att man bör betona forskningens möjlighet att belysa olika aspekter av ett fenomen och därigenom ge oss viktiga insikter och kunskaper för att kunna fatta genomtänkta, välgrundade beslut. Huruvida digitaliseringen är bra för utbildning är en fråga som Neil Selwyn (2016) ställer. Han framhåller vikten av att förhålla sig kritisk till teknik i skolan och pekar på att debatten om teknik i skolan ofta leds av företag inom teknikbranschen. Selwyn menar att framställningen av teknik som skolans frälsare och som det som kommer att förändra utbildning i grunden oftast har ringa förankring i något som bevisligen har skett i skolverksamheter. Han menar att många av dem som uttalar sig om hur tekniken ska förändra utbildning är aktörer som inte har någon djupare förståelse av skolans verksamhet. För att kunna ta ställning till på vilket sätt teknik kan bidra till skolans verksamhet behöver de som faktiskt har insikt om skolans förutsättningar ställa relevanta frågor om vad det är för problem som tekniken eventuellt kan hjälpa till att lösa.

20

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2 Digitalisering

Gränser suddas ut I takt med att den digitala tekniken blivit allt mer bärbar har den även kommit allt närmare oss som individer och påverkar vårt dagliga liv på ett annat sätt än tidigare (Säljö 2017). Att ständigt vara tillgänglig är en konsekvens av den digitala tekniken. Tillgängligheten kan gälla så väl att vara kontaktbar som att följa med i informationsflöden på sociala medier. Detta kan upplevas som både positivt och negativt för individer. Utvecklingen av digital teknik innebär också att gränserna mellan olika sammanhang, till exempel skola och fritid, kan sägas ha flyttats eller i vissa fall suddats ut. Den digitala tekniken öppnar till exempel upp för lärare att ha kontakt med andra lärare utanför den egna skolan eller kommunen. Detta görs genom användande av bland annat Twitter och Facebook och benämns som det utvidgade kollegiet där samarbetet inte längre är begränsat av tid och rum. När digital teknik finns i klassrummet så öppnar den upp för sammanhang utanför skolans väggar. Å ena sidan kan det ses som något positivt som gör det lättare att knyta an det som görs i skolan till världen i stort, å andra sidan kan det ses som något som utmanar skolan på flera sätt. Digital teknik kan bidra till att lyfta in världen utanför klassrummet, men att säga att hela världen är något knapptryck bort är en förenkling av teknikens potential. Visst är det betydligt lättare att komma åt olika slags information idag, men det ställer även högre krav på oss att kunna sålla och sortera bland all den information som finns. Tillgängligheten på information påverkar också planeringen av undervisningen, eftersom både elever och lärare kan använda tillgängliga källor för att till exempel motbevisa det som sägs eller för att leda in på sidospår. Att vara öppen mot omvärlden i undervisningen ställer höga krav på lärarens flexibilitet och det blir svårare att förutse vilken väg en lektion kommer att ta (se t.ex. Tallvid 2015, Grönlund 2014). Lärarens auktoritet som informationskälla kan utmanas då eleverna har tillgång till en mängd informationskällor där de inte bara kan söka upp sådant som bekräftar det som läraren säger utan även sådant som motsäger det. En annan stötesten är ständiga påminnelser från världen utanför klassrummet i form av uppdateringar på sociala medier och meddelanden från familj och vänner.

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

21


och multimodalitet D literacy och mu Digitalisering, l multimodalitet Digit Digitalisering, li t timodalitet Dalise multimodalitet Di racy och multimo sering, literacy oc Digitalisering, lite Jenny Edvardsson (mitten) är leg. gymnasielärare i svenska och historia samt flitigt anlitad föreläsare inom svenska, språkutveckling och IKT. Hon har fått en rad utmärkelser för sin undervisning, bl.a. Svenska Akademiens svensklärarpris 2017.

Anna-Lena Godhe (t.v.), fil.dr i tillämpad informationsteknologi, arbetar vid Göteborgs universitet och har en bakgrund som lärare i engelska och svenska som andraspråk.

Petra Magnusson (t.h.) är fil.dr i svenska med didaktisk inriktning, lärarutbildare vid Högskolan Kristianstad och har tidigare arbetat som lärare i svenska och so-ämnen.

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i de reviderade läroplanerna från 2017, och digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning? Författarna resonerar kring digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier kring digitalisering och dess inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar hur olika modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning.

För att ge en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete ges konkreta exempel från ämnena svenska och historia i gymnasiets årskurs 1. Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till en bred grupp av lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

Art.nr 39498

studentlitteratur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.