18
VA R D A G S L I V E T S S O C I A L P S Y K O L O G I
Syndabock: genom att förlägga all skuld till ett inträffat problem på en enskild individ avlastas alla andra i en grupp och man slipper att ta tag i mer omfattande problem som rör organisation, kultur och ledarskap. Man kan fortsätta ”som vanligt”.
Vardagslivet.indd 18
Vad kan vi lära av detta delvis fiktiva och delvis verklighetsbaserade exempel? I många situationer där det uppstår problem på en arbetsplats, finns det en risk att vi utser en syndabock. Genom att förlägga all skuld till ett inträffat problem på en enskild individ avlastas alla andra i en grupp och man slipper att ta tag i mer omfattande problem som rör organisation, kultur och ledarskap. Exemplet visar hur lätt det är att psykologisera problem som egentligen handlar om komplicerade grupprocesser. Intuitivt låter det tilltalande att det är någon som gjort fel och att om bara den personen ”bättrar sig”, så ordnar sig allt. Det kan vara mycket besvärligare att behöva diskutera hur alla kan bidra till att upprätthålla ett kvalitativt gott arbete. I det senare fallet måste vi alla konfronteras med våra svagheter och brister. Utveckling och förändring klingar inte alltid positivt. I essän Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet (1987b) utgår Asplund från den enkla vardagssituationen när människor möter och hälsar på varandra. Frågan han ställer sig är: Vad händer när människor som möts dagligen inte hälsar på varandra? Den indragna hälsningen, som utgör en del av vardagens hälsningsceremonier, bör enligt Asplund förstås som en sanktion. Kring detta exempel bygger Asplund upp en begreppsapparat som ska möjliggöra förståelsen av det han kallar mikromakt. Maktutövning är med andra ord inte endast något som sker på en samhällsnivå, utan istället en del av det sociala samspelet. I vardagligt tal har ordet ”makt” en negativ klang, framförallt i sammansatta ord såsom ”maktlysten”, ”maktgalen”, ”maktfullkomlig”. Men Asplunds definition av mikromakt handlar om att makten finns i det lilla, i relationer och möten, där vi på olika sätt försöker vinna känslomässiga eller materiella fördelar. Vad vinner man på att sluta hälsa på sin granne? Jo, tillfredsställelsen av att genom att avstå från att utföra den handling som egentligen påbjuds mellan grannar och som inte kostar ett dugg, kunna straffa och behandla den andre som luft. Vad vinner man på att gå samman i en grupp och genom denna sociala process utse någon till syndabock? Förmodligen handlar det om en kombination av å ena sidan den sociala lättnad som uppstår när vi på ett enkelt sätt kan lösa en problematisk situation och å andra sidan faktorer som avund, konkurrens och makt. Den kollega som utses till syndabock hotar ofta det sociala tillståndet och den stabilitet som skapats i ett socialt system. Genom att avlägsna personen återställs stabiliteten; man slipper att se diverse egna tillkortakommanden och kan fortsätta ”som vanligt”. Det är i allra högsta
09-09-29 08.53.02