9789144075525

Barn- och ungdomsforskning Metoder och arbetssätt

• • • • • •

Att forska om människors levda liv – en livsvärldsansats Etnografi i forskning om ungdomars vardag Storskaliga studier i forskning om barn och unga Konsten att träffa rätt – om enkätundersökningar Barnintervjun – ur barnperspektiv och barns perspektiv När spontanitet ger upphov till forskningsmaterial – den informella intervjun • Att fånga tankar – verbala protokoll som observation • Måste man välja vilket ben man ska stå på? – om metod-­ triangulering Bokens målgrupp är studenter på grundnivå och avancerad nivå, men också doktorander och forskare inom de ämnesdiscipliner som inkluderar barn och ungdomar i sin forskning.

Art.nr 35713

| Barn- och ungdomsforskning

I boken belyser författarna olika metodologiska ansatser och perspektiv som blir aktuella under ett pågående forskningsarbete – från hur man formulerar en forskningsfråga och avgränsar sin studie till hur man konstruerar en lämplig undersökningsdesign och genomför sina analyser. Varje kapitel tar en särskild utgångspunkt, som en metodologisk ansats eller en metod, bl.a.:

Soly Erlandsson Lena Sjöberg (red.)

Bokens redaktörer är Soly Erlandsson, professor i psykologi och Lena Sjöberg, fil.dr i pedagogik och universitetslektor i utbildningsvetenskap. Övriga författare är Monica Hansen Orwehag, Alli Klapp, Helena Korp, Göran Lassbo, Christian Mehrstam, Cecilia Nielsen, Mariella Niemi, Signild Risenfors, Therése Skoog, Sylvana Sofkova Hashemi, Emma Sorbring, Kurt Wicke och Olle Widhe.

Barn- och ungdomsforskning Metoder och arbetssätt

Redaktörer

Soly Erlandsson Lena Sjöberg

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07552-5_01_cover.indd 1

2013-02-13 14.27

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35713 ISBN 978-91-44-07552-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 2

2013-01-25 10:52

Innehåll

K apitel 1

Inledning 7

S oly E r l a n d s s on o c h L e na Sjöbe rg Barndom och ungdom i en historisk kontext 8 Forskningsprocessen i barn- och ungdomsvetenskaplig forskning 12 Bokens upplägg och innehåll 19 K apitel 2

Att forska om människors levda värld – en livsvärldsansats 29

C e c i l i a N i e l se n Ett fenomenologiskt synsätt 30 Vad intresserar sig fenomenologin för? 32 Tänka-verktyg 34 Göra-verktyg 36 Några livsvärldsfenomenologiska studier 42 Avslutande reflektioner 45 K apitel 3

Att nalkas det komplexa – utvecklingsekologi 47

G ör a n L a s sb o Utvecklingsekologiska utgångspunkter 48 Modellens struktur 49 Modellens processdelar 50 Ett forskningsexempel: att förbereda för goda val 52 Reliabilitet och validitetsfrågor samt etik 57 Avslutande reflektioner 57 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 3

3

2013-01-25 10:52

Innehåll K apitel 4

Etnografi i forskning om ungdomars vardag 61

H e l e na Kor p o c h Sign i l d R i se n f or s Vad är etnografi? 62 Teori i etnografisk forskning 63 Etnografi i barn- och ungdomsforskning 64 Att fältforska 66 Avslutande reflektioner 77 K apitel 5

Vem har makten att bestämma det normala?

– diskursanalytiska angreppssätt 81

L e na Sjöbe rg Diskursanalys som forskningsansats 81 Vad inriktar diskursanalytikern sina studier mot? 85 Olika inriktningar inom diskursanalysen 86 Empiri och dataproduktion 88 Hur går en diskursanalys till? 90 Konstruktionen av den ideala eleven – ett diskursanalytiskt exempel 91 Diskursanalytiska studier om barn och ungdomar 93 Avslutande reflektioner 95 K apitel 6

Att tämja monstret – litteraturanalys i multimediamiljöer 99

C h r i s t i a n M e h r s ta m o c h Ol l e W i dh e Multimediamiljöer och det vidgade textbegreppet 100 Litteraturhistoria 103 Text och läsare 105 Lekgemenskaper, system och deras relationer till varandra 108 Avslutande reflektioner 113 K apitel 7

Storskaliga studier i forskning om barn och unga 117

A l l i K l a pp Varför statistisk metod? 119 Analys 123 Avslutande reflektioner 134

4

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 4

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-01-25 10:52

Innehåll K apitel 8

Konsten att träffa rätt – om enkätundersökningar 135

E m m a S or br i ng Val av metod 136 Rekrytering av deltagare 137 Olika former för genomförande 140 Enkätens uppbyggnad 145 Avslutande reflektioner 155 K apitel 9

Barnintervjun – ur barnperspektiv och barns perspektiv 157

Mon ic a H a n se n Orw e h ag Inifrån- och utifrånperspektiv 158 Att forska för och med barn och unga 159 Aspekter på barnintervjun som metod 163 Förhållandet vuxen–barn – en fråga om makt 164 Forskarens förhållningssätt 165 Barn som informanter 167 Att ”designa” en intervju 169 Avslutande reflektioner 174 K apitel 10

När spontanitet ger upphov till forskningsmaterial – den informella intervjun 179

Mariella Niemi Konversationer med flera namn men med ett syfte 180 Deltagandets grund för intervjuer 184 Forskaren som en ”vetenskaplig journalist” … 185 Observatören blir observerad 187 Etiska dilemman 187 Avslutande reflektioner 190

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 5

5

2013-01-25 10:52

Innehåll K apitel 11

Vad är meningen med meningen?

Textanalys som metod att tolka texters innebörd 193

K u rt W ic k e Textanalysens historiska rötter 194 Vad gör en textanalys, och vad gör den inte? 195 Kvalitetsfrågan i textanalysen 197 Hur gör man textanalys? 198 Avslutande reflektioner 205 K apitel 12

Att fånga tankar – verbala protokoll som observation 209

S y lva na S of kova H a sh e m i Tänka högt-observation 211 Att planera en tänka högt-observation 213 Transkription och analys 216 Revisionsprocesser i textgranskning – en exempelstudie 217 Avslutande reflektioner 222 K apitel 13

Måste man välja vilket ben man ska stå på?

Om metodtriangulering 225

T h e r é se Sko o g Vad är metodtriangulering? 226 Varför används metodtriangulering? 229 Vilka antaganden bygger metodtriangulering på? 230 Hur används metodtriangulering? 231 Hur har metodtriangulering använts i forskning? 238 Metodtrianguleringens för- och nackdelar 240 Avslutande reflektioner 241

Författarpresentationer 245 Sakregister 249

6

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 6

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-01-25 10:52

Kapitel 5

Vem har makten att bestämma det normala? – diskursanalytiska angreppssätt L e na Sjöbe rg

Det är slutet av december och årets avgångsstudenter har skickat in sin sista tentamen för bedömning. Uppgiften är att formulera ett pedagogiskt ställnings­ tagande som ska visa hur lärarstudenten vill forma sin framtida pedagogiska verksamhet. Jag har bedömt dessa uppgifter under flera år. Det som skiljer denna gång mot de tidigare är att jag börjar fundera över vad det är som gör att de ställningstaganden som jag läser innehållsmässigt är så lika. Barnen beskrivs i nästan samtliga arbeten som kompetenta och unika. Den undervisning som barnen ska möta i förskolan och skolan beskrivs nästan också identiskt. Leken och det lustfyllda lärandet ska genomsyra undervisningen och eleven ska få ta stort ansvar för sitt lärande. I stället för att fortsätta bedöma arbetena börjar jag fundera över min upptäckt. Jag går tillbaka till tidigare års arbeten och ser att den ideala skolan och eleverna beskrivs på nästan samma sätt där.

En fundering börjar gry, och det är om studenterna tror att vi vill att de ska skriva och uttrycka sina åsikter på ett speciellt sätt. Kanske är det så att det i lärarutbildningen skapas särskilda ”sanningar” om förskola, skola, lärare och elever som lärarstudenterna mer eller mindre reflekterat formulerar i sina ställnings­ taganden. Efter att ha funderat ett tag över detta bestämmer jag mig för att läsa dessa texter på ett annat sätt. I stället för att avgöra om arbetena är godkända eller ej, studerar jag om det i texterna framträder särskilda innehåll som verkar hållas för sanna, och därmed styr på vilka sätt vi ”måste” se på förskola, skola och elever i dag. Det diskursanalytiska projektet är därmed igång!

Diskursanalys som forskningsansats Diskursanalys är en forskningsansats som har blivit allt vanligare de senaste åren. Från att främst ha använts inom språkvetenskaperna är diskursanalys i © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 81

81

2013-01-25 10:52

Lena Sjöberg

dag även vanligt förekommande inom barn- och ungdomsforskning, liksom inom annan samhällsvetenskaplig forskning.

Frågan är då vad diskursanalys är. Att ge ett snabbt och entydigt svar på den frågan låter sig inte enkelt göras, bland annat eftersom den diskursanalytiska forskningsansatsen är både komplex och mångfasetterad. Inom det diskursanalytiska fältet finns exempelvis flera inriktningar som har delvis olika kunskapsintressen och epistemologiska utgångspunkter.

Detta kapitel syftar till att ge en introduktion till diskursanalys som en metodologisk ansats i barn- och ungdomsvetenskapliga studier, men också att visa exempel på studier som använt sig av diskursanalys som metodologisk grund.

Diskurser, språk och makt

Trots vissa skillnader mellan kunskapsintresse och epistemologiska utgångspunkter inom den diskursanalytiska ansatsen finns det centrala aspekter som är gemensamma. De kan sammanfattas med att diskursanalytiska studier används för att studera olika former av makt-, styrnings- och/ eller kontrollpraktiker. Diskursanalysen används också för att problematisera och kritiskt granska förgivettagna företeelser och förhållningssätt i vår omvärld. I mitt inledande exempel handlade det om att kritiskt granska föreställningar om hur barn och elever bör vara och fungera inom förskola, skola och fritidshem.

En vanligt förekommande definition av diskursbegreppet är ”ett bestämt sätt att tala om och förstå […] världen” (Winther Jörgensen & Phillips 2000, s. 7). Ett annat sätt att beskriva diskursbegreppet är att diskurser påverkar och styr vad som kan tänkas, sägas och göras i ett kulturellt, historiskt eller socialt sammanhang (Foucault 1993). Foucault, som varit en viktig förgrundsfigur för utvecklingen av diskursanalysen, menade att varje samhälle och kultur skapar försanthållanden som blir centrala för förståelsen av omvärlden, men också hur vi agerar i den. Diskurserna får därför konsekvenser för vad som antas vara sant och möjligt, respektive osant och omöjligt. Diskurser kommer på så sätt även att avgöra vad som ses som normalt och rätt, men också onormalt och problematiskt.

En annan viktig utgångspunkt i definitionen av diskursbegreppet är Foucaults uttalande om att diskurser är ”practices that systematically form 82

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 82

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-01-25 10:52

5 Vem har makten att bestämma det normala? …

the object of which it speaks” (Foucault 1972, s. 49). Det innebär att diskurser dessutom skapar och positionerar olika typer av objekt och subjekt. Diskurserna får därmed konsekvenser för hur exempelvis individer formas och förstås, till exempel som det ”kompetenta barnet” eller den ”svaga eleven”.

Genom diskurserna skapas kategoriseringar där vissa sätt att vara görs till det normala och ideala, medan andra sätt att vara upplevs vara onormala och problematiska.

Språket och språkets relation till verkligheten är viktiga utgångspunkter för sättet att förstå både diskurser som ett teoretiskt begrepp och diskursanalysen som metodologi. Språket ses i det här sammanhanget inte som neutralt och passivt utan som en viktig förutsättning för skapandet av diskurser.

Språket påverkar på så sätt hur vi kan tala om och förstå företeelser i vår omgivning. Diskursanalytikern ser därför språket som en primär förutsättning för de sanningar, kategoriseringar, inneslutningar och uteslutningar som studeras i diskursanalysen.

Diskursanalysens förståelse av språk och språkliga handlingar hänger ihop med förståelsen av det som vi i dagligt tal kallar ”verkligheten”. I de flesta av de diskursanalytiska inriktningarna utgår man från att ”verkligheten” är socialt, kulturellt och historiskt konstruerad. Det betyder att de företeelser som studeras inte betraktas som essentiella och fasta, utan som konstruerade genom språket och i ett socialt sammanhang. Detta epistemologiska synsätt benämns som ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt (Burr 2003).

Makt och maktpraktiker är ytterligare en grundläggande utgångspunkt för diskursanalytikern. Foucault poängterar att makt är inbyggt i alla sammanhang, men också att makt bör betraktas som ett relationellt fenomen.

Utifrån detta förhållningssätt är det inga personer som i sig äger makt.

Makten skapas i stället mellan individer och genom att vi har upprättat institutionella praktiker, såsom skola och universitet. I det inledande exemplet kan man se att jag som examinator har makt att avgöra, beroende på min position som examinerande universitetslärare, vad som är de rätta svaren i lärarstudenternas examinationer och därmed vad som bör betraktas som en godkänd respektive en underkänd uppgift. I andra situationer kan den relationella makten te sig omvänd, exempelvis om jag möter en av lärarstudenterna när denne arbetar som parkeringsvakt och jag har ställt bilen på en felaktig plats. Den institutionella aspekten av makt brukade Foucualt själv exemplifiera med att ”den vansinnige” skapades genom upprättandet © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 83

83

2013-01-25 10:52

Lena Sjöberg

av mentalsjukhusen och andra institutioner, men också genom upprättandet av de vetenskapliga disciplinerna (Foucault 1986).

Kopplingen mellan institutioner och vetenskap visar på ännu en dimension av maktens praktik, nämligen relationen mellan kunskap och makt.

Makt är, enligt Foucault, beroende av kunskap. Samtidigt är varje uttalande eller kunskapsanspråk i sig en maktpraktik, dels genom synen på språket som konstruerande och konstituerande, dels genom kunskapens institutionella dimension. Makten och kunskapen lever på så sätt sida vid sida och är starkt sammanflätade. Återigen kan man ta lärarutbildningen som ett exempel.

Genom de praktiker som pågår inom lärarutbildningen, som institution, såsom upprättandet av utbildnings- och kursplaner samt genomförandet av forskning, undervisning och examinationer, skapas och upprätthålls kunskaper som kommer att betraktas som mer eller mindre ”sanna” och som i sin tur påverkar både den egna institutionen och andra institutioner, exempelvis förskolor, skolor och fritidshem.

Foucault påpekar slutligen att makten opererar produktivt snarare än repressivt. Det betyder att maktpraktiker inte främst verkar genom kroppsligt och psykologiskt våld. Maktpraktikerna opererar mer subtilt än så. Att lärarstudenterna för mig, eller för andra lärarutbildare, behöver presentera sina visioner om sin framtida skolpraktik är i sig en maktpraktik. Även om de får godkänt och enbart positiva kommentarer på sin examinationsuppgift, och därigenom känner sig rätt nöjda med sin insats, innebär undervisningen och examinationen att högskolan som institution talar om vad som är de ”rätta” förhållningssätten i vissa frågor, och vilka som är de problematiska och i vissa fall ”felaktiga”. Maktpraktiker handlar därför snarare om att forma ”godtagbara” beteenden och tankemönster i samhället genom disciplinerande maktpraktiker, och därigenom även ”godtagbara” individer.

De disciplinerande maktpraktikerna, hävdar Foucault, kan fungera genom kroppsliga eller mentala former av disciplinering, eller en kombination av både kroppsliga och mentala disciplineringspraktiker. Ett välkänt exempel på en sådan disciplineringspraktik är det Benthamska fängelset, som ofta beskrivs genom begreppet panoptikon (Foucault 2003). I denna fängelsestruktur skapades celler runt om fångvaktarens utrymme. Genom att förse cellerna med fönster in mot fångvaktarens utrymme och samtidigt belysa fångcellerna och inte vaktutrymmet, fick fångvaktaren möjlighet att övervaka samtliga fångar, samtidigt som fångarna inte kunde avläsa när de 84

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 84

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-01-25 10:52

5 Vem har makten att bestämma det normala? …

själva blev övervakade. Detta skapade en situation där fångarna deltog i disciplineringen av sig själva. Självscanningssystem i matvaruaffärer, placeringar av katedrar och bänkar i klassrum och fönsterförsedda dörrar på förskolor är andra exempel på panopticerande disciplineringsprinciper (Tullgren 2003).

Panoptikon är bara en av flera disciplineringsprinciper. Foucault nämner bekännelsen, introspektionen, bedömningen/examinationen, de isärhållande praktikerna samt belöningar och bestraffningar som andra disciplineringsprinciper. Ur ett barn- och ungdomsvetenskapligt perspektiv är alla dessa disciplineringsprinciper vanliga inom förskola, skola och fritidshem, men också i andra sammanhang där barn och ungdomar vistas. Exempel på praktiker i skolan där dessa disciplineringsprinciper används är logg- och planeringsböcker, portfolios, individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, differentierade gruppindelningar såsom ”lilla gruppen”, men också i den helt vardagliga skolpraktiken (Bartholdsson 2007). Genom dessa makt- och disciplineringspraktiker upprätthålls en ordning i klassrummet, där några av eleverna skapas och positioneras som ”duktiga” och ”snälla” elever medan andra positioneras som ”svaga”, ”bråkstakar”, ”bokstavsbarn” etc.

Att makten beskrivs som produktiv innebär samtidigt att makten inte görs av ondo utan oftast som ett försök att skapa något konstruktivt för samhället eller för individen. Maktpraktikerna innebär slutligen att skilda individer och/eller grupper påverkas olika. Varje maktpraktik kan samtidigt innebära både möjliggöranden och begränsningar, öppningar och förtryck beroende på var och vem du är (Börjesson & Rehn 2009).

Vad inriktar diskursanalytikern sina studier mot?

När man som barn- och ungdomsvetenskaplig forskare använder sig av ett diskursanalytiskt förhållningssätt i sina studier ligger fokus på att studera diskurser inom ett särskilt område. Utgångspunkten för en diskursanalytisk studie är att forskaren studerar hur man ”talar om” och ”förstår” företeelser i omvärlden, men också hur makt, kontroll och/eller dominans verkar och upprätthålls inom eller mellan olika praktiker. Eftersom detta fokus är tämligen brett, och kanske omöjligt att helt fånga i en enskild studie, fokuserar forskaren oftast något eller några särskilda områden. Dessa skulle exempelvis kunna vara:

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 85

85

2013-01-25 10:52

Lena Sjöberg

• rådande och/eller dominerande diskurser och diskursiva praktiker

i ett särskilt sammanhang, exempelvis förskola och skola, i syfte att kritiskt granska och denaturalisera dessa • hur makt såsom kontroll, dominans och disciplinering opererar och upprätthålls i särskilda sammanhang • hur subjekten påverkas, kategoriseras och positioneras genom diskurser och diskursiva praktiker • hur orättvisor och ojämlikheter skapas mellan individer och/eller grupper på grund av diskurser och maktpraktiker.

Olika inriktningar inom diskursanalysen Vilka frågor som man är intresserad av inom det diskursanalytiska området, och på vilket sätt man vill genomföra sin undersökning, påverkar vilken inriktning man tar i sin studie.

Som jag noterade inledningsvis i texten har det diskursanalytiska ansatsen kommit att utvecklas till olika angreppssätt. Mycket har dessa inriktningar gemensamt, men samtidigt skiljer de sig åt i vissa avseenden. Förutom den diskursanalytiska inriktning som framför allt grundar sitt förhållnings- och angreppssätt på Foucaults tankar om diskurs och makt och som är beskriven ovan, kan diskurser och maktpraktiker studeras genom ett kritiskt diskursanalytiskt, ett diskursteoretiskt och ett diskurspsykologiskt förhållningssätt.

Att utförligt redovisa de olika inriktningarnas villkor och angreppssätt är inte möjligt att göra i det här kapitlet. Vid fördjupning av diskursanalytiska förhållningssätt hänvisas i stället till metodologiböcker som för en djupare diskussion om diskursanalys som metodologi (Winther Jörgensen & Philips 2000; Börjesson 2003; Mills 2004; Bergström & Boreus 2005; Börjesson & Palmblad 2007) men framför allt till företrädare för och användare av de olika inriktningarna. En fingervisning om dess olika intressen och inriktningar kan jag däremot inte låta bli att ge.

De studier som använder sig av Foucaults teorier och begrepp syftar till att studera maktpraktiker i vår omgivning. Det kan vara att problematisera, denaturalisera och kritiskt granska de större eller mindre diskurser som har gjorts till sanningar i samhället (Björck 2011; Sjöberg 2011a, 2011b; Fridlund 2011). Flera av de diskursanalytiska studier som har Foucault som utgångspunkt studerar maktpraktiker i vardagliga sammanhang och benämns ofta 86

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 86

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-01-25 10:52

5 Vem har makten att bestämma det normala? …

som ”mild och vänlig maktutövning” (Bartholdsson 2007; Öhman 2007; Granath 2008). Ett exempel är Tullgrens (2003) studie som fokuserar hur förskolebarnen styrs mot den goda leken i förskolan. Denna typ av studier fokuserar vanligtvis även hur individer kategoriseras och positioneras på olika sätt genom diskursiva praktiker (Ambjörnsson 2003; Markström 2005; Andreasson 2007; Hammarén 2008; Eidevald 2009; Hellman 2010).

Den kritiska diskursanalysen (CDA) skiljer sig i några avseenden från de diskursanalytiska studier som tar sin utgångspunkt från Foucault. Den tar sin utgångspunkt i Foucaults tankar om diskurser och hur diskurserna opererar, men också i postmarxistiska teorier och utgångspunkter (Fairclough 1992, 1995; Olssen 2006). Det innebär bland annat att de materiella dimensionerna blir mer centrala, både i studiernas analyser och i studiernas syften och avsikter. Den kritiska diskursanalysen säger sig exempelvis ofta uttryckligen ha som mål att utmana och bryta ojämlikheter och maktförhållanden grundade på exempelvis klass, kön och kultur, och därmed bidra till social förändring.

Det analytiska arbetet påverkas av dess materialistiska utgångspunkter, för det första genom att man ser de diskursiva och sociala praktikerna som dialektiska, det vill säga att dessa två aspekter påverkar varandra, och för det andra kombineras ofta den diskursanalytiska ansatsen med andra materialistiskt orienterade teorier och metoder. Flera av studierna med den kritiska diskursanalysen som utgångspunkt använder sig i forskningsarbetet av etnografin som dataproduktionsmetod (Lunneblad 2006; Löf 2011) (se Korp & Risenfors, kapitel 4). Norman Fairclough (2003), som är en av förgrundsfigurerna för den kritiska diskursanalysen, använder sig också ofta av lingvistiska angreppssätt i sina analyser, där texter studeras utifrån lingvistiskt influerade begrepp och analysredskap.

Den diskursteoretiska ansatsen är liksom den kritiska diskursanalysen starkt influerad av postmarxistisk teoribildning (Laclau & Mouffe 1985).

Ett bidrag från postmarxismen är exempelvis diskursteorins betoning av hegemoni och den sociala striden om bestämningen av objektivitet och ”sanning”. Diskursteorins intresse är framför allt att studera kampen mellan de ”stora” diskurserna i samhället i syfte att dekonstruera dem. Ett exempel på en sådan studie är Assarsson (2007) som i sin avhandling studerar diskursen om ”en skola för alla” och hur lärare förhandlar och skapar mening i detta samhälleliga diskursiva uppdrag. Liksom andra diskursanalytiska inriktningar utgår diskursteorin från att diskurser utesluter andra tanke© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 87

87

2013-01-25 10:52

Lena Sjöberg

och handlingsmönster än de som är dominerande, eller i diskursteoretiska termer, hegemoniska. Samtidigt utgår diskursteorin från att det alltid råder en kamp om hegemoni mellan diskurser och att diskurserna aldrig är helt fastlåsta. Subjekten påverkas av diskurserna genom att de anropas eller interpelleras av dessa, där diskurserna skapar förväntningar på subjekten om vissa tanke- och handlingsmönster. Liksom den kritiska diskursanalysen inriktas ofta analyserna mot språket. En stor skillnad i utgångspunkt är dock att diskursteorin har en mycket tydlig poststrukturalistisk inriktning, vilket innebär ett analytiskt förhållningssätt om att språket konstituerar den sociala världen. Diskursteoretikernas språkliga och poststrukturalistiska inriktning innebär att de i analyserna riktar uppmärksamhet mot de språkliga nätverk som möjliggör diskurserna.

Den sista inriktningen som tas upp här är diskurspsykologi. Liksom andra inriktningar har diskurspsykologi anknytningar till andra teorier. I diskurspsykologins fall finns relationer till socialpsykologi. Till skillnad mot övriga diskursanalytiska inriktningar, inriktar diskurspsykologin sig på diskurser i mindre och situerade sammanhang, och i synnerhet i interaktion och kommunikation (Potter & Wetherell 1987). Inom diskurspsykologin studeras således hur diskurser, mer eller mindre strategiskt, används i interaktionen mellan individer och/eller grupper (Lindgren 2006; Holmberg 2010; Fridlund 2011). Diskurspsykologin har också hämtat inspiration för sitt tillvägagångssätt från etnometodologin och från samtalsanalysen.

Efter denna genomgång av olika inriktningar och traditioner inom diskursanalysen skulle en tolkning kunna vara att de olika inriktningarna fungerar som olika separata fält. Så är dock inte fallet! Många diskursanalytiska forskare använder sig exempelvis av teoretiska begrepp från fler än en inriktning. Att göra klart för sig vad det innebär i epistemologiska, metodologiska och metodiska hänseenden är dock viktigt.

Empiri och dataproduktion En vanlig föreställning är att texter är den enda möjliga formen av empiriska data för en diskursanalytisk studie. Det är en missuppfattning. Textdokument, i form av policytexter, mediatexter, böcker, brev och annat, är bara några former av material som kan analyseras med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt.

88

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 88

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-01-25 10:52

5 Vem har makten att bestämma det normala? …

De empiriska underlagen för en diskursanalytisk studie kan vara av många slag. Gemensamt är dock att språket och språkliga praktiker står i centrum för analyserna. Viktigt att poängtera är att språk och text kan te sig på många sätt, bland annat utifrån det diskursanalytiker och andra forskare benämner det vidgade textbegreppet. Det innebär att exempelvis fotografier, bilder och filmer kan utgöra mycket värdefulla empiriska underlag för en diskursanalytisk studie. Många diskursanalytiker använder sig dessutom av flera former av empiriska data i sina analyser. Det kan vara intervjuer som kombineras med texter i form av dagböcker, loggböcker och allehanda policymaterial men också enkäter eller andra skriftliga intervjuer.

Det är relativt vanligt att man i pedagogiska och barn- och ungdoms­ vetenskapliga studier använder sig av etnografin som dataproduktionsmetod, där observationer, intervjuer, fokusgruppsintervjuer, samtal och filmupptagningar är vanliga sätt att producera data på (se Korp & Risenfors, kapitel 4). Liksom i andra forskningsansatser är det alltid den vetenskapliga frågan som bestämmer vilka former av empiriska data som behövs för studien, och hur de ska anskaffas och produceras.

En central utgångspunkt för diskursanalytikern är däremot att inget empiriskt material, och framför allt inget sätt att införskaffa empiri för studien, är neutralt. Data finns inte någonstans i någon ren och neutral form som kan hämtas in för att objektivt kunna studeras. Det empiriska materialet som används i studien har alltid valts ut av forskaren på något sätt. Ibland har det skett genom att forskaren har varit tämligen delaktig i processen, som exempelvis i en intervju eller en deltagande observation. Även vid andra former av dataproduktion, exempelvis filminspelningar av situationer, är forskaren delaktig i urval av vad som ska filmas och hur det ska ske. Detsamma gäller när det empiriska underlaget är texter av olika slag.

Detta förhållningssätt ligger i linje med diskursanalysens kunskapsteoretiska utgångspunkter, vilka beskrivits tidigare. En konsekvens av det förhållningssättet är att diskursanalytikern hävdar att man bör se denna fas i studien som en dataproduktionsfas. Forskarens icke-neutrala roll är självklart central även i andra faser av forskningsprocessen, från val av frågeställning till analys och redovisning av resultat.

En annan viktig utgångspunkt för diskursanalytiska studier är att olika empiriska datamaterial i sig själva inte ses som hierarkiska. En policytext producerad av Utbildningsdepartementet eller av EU är inte på något sätt © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-07552-5_01_book_slutvers_OK.indd 89

89

2013-01-25 10:52

Barn- och ungdomsforskning Metoder och arbetssätt

• • • • • •

Att forska om människors levda liv – en livsvärldsansats Etnografi i forskning om ungdomars vardag Storskaliga studier i forskning om barn och unga Konsten att träffa rätt – om enkätundersökningar Barnintervjun – ur barnperspektiv och barns perspektiv När spontanitet ger upphov till forskningsmaterial – den informella intervjun • Att fånga tankar – verbala protokoll som observation • Måste man välja vilket ben man ska stå på? – om metod-­ triangulering Bokens målgrupp är studenter på grundnivå och avancerad nivå, men också doktorander och forskare inom de ämnesdiscipliner som inkluderar barn och ungdomar i sin forskning.

Art.nr 35713

| Barn- och ungdomsforskning

I boken belyser författarna olika metodologiska ansatser och perspektiv som blir aktuella under ett pågående forskningsarbete – från hur man formulerar en forskningsfråga och avgränsar sin studie till hur man konstruerar en lämplig undersökningsdesign och genomför sina analyser. Varje kapitel tar en särskild utgångspunkt, som en metodologisk ansats eller en metod, bl.a.:

Soly Erlandsson Lena Sjöberg (red.)

Bokens redaktörer är Soly Erlandsson, professor i psykologi och Lena Sjöberg, fil.dr i pedagogik och universitetslektor i utbildningsvetenskap. Övriga författare är Monica Hansen Orwehag, Alli Klapp, Helena Korp, Göran Lassbo, Christian Mehrstam, Cecilia Nielsen, Mariella Niemi, Signild Risenfors, Therése Skoog, Sylvana Sofkova Hashemi, Emma Sorbring, Kurt Wicke och Olle Widhe.

Barn- och ungdomsforskning Metoder och arbetssätt

Redaktörer

Soly Erlandsson Lena Sjöberg

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07552-5_01_cover.indd 1

2013-02-13 14.27