9789144081236 by Smakprov Media AB

Intervjumetodik Hur genomförs en intervju på ett professionellt sätt? Författaren beskriver vad som kännetecknar en väl genomförd intervju och vad som kännetecknar ett professionellt förhållningssätt, oberoende av intervjuns ämne, innehåll och form.

Annika Lantz | Intervjumetodik

Annika Lantz är leg. psykolog och psykoterapeut, professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, men bedriver även privat konsultverksamhet.

I denna tredje, omarbetade upplaga, fokuseras framför allt på vilka kompetenser som krävs för att intervjun ska fylla sin funktion som datainsamlingsmetod. Boken följer den kronologiska ordningen i ett intervjuarbete, vilket gör den lättläst och praktiskt användbar. Boken har följande disposition: • Bakgrunden till undersökningen: Varför är området och problemet oviktigt och intressant? • Val av teori eller modell. • Problemformulering. • Val av intervjuform. • Planering av intervjuns uppläggning och innehåll. • Genomförande av intervjun. • Databearbetning. • Kritisk granskning av resultat och slutsatser. • Redovisning och presentation av resultatet. Intervjumetodik vänder sig till universitets- och högskolestuderande vid beteende- och samhällsvetenskapliga utbildningar samt till alla yrkesverksamma som genomför intervjuer. Art.nr 3813 ISBN 978-91-44-08123-6

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08123-6_01_cover.indd 1

Intervjumetodik Annika Lantz

9 789144 081236

2013-04-15 12.06

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 3813 ISBN 978-91-44-08123-6 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/igor kisselev Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-08123-6_01_book.indd 2

2013-04-22 09:41

Tack till psykolog Ingrid Ljunggren som inspirerade och bidrog till beskrivningen av intervjuarens förhållningssätt och färdigheter. Jag vill också tacka psykolog Emma Abrahamsson som bidrog med kritisk genomläsning av manus och gav värdefulla kommentarer både vad gäller innehåll och form.

978-91-44-08123-6_01_book.indd 3

2013-04-22 09:41

978-91-44-08123-6_01_book.indd 4

2013-04-22 09:41

Innehåll

En introduktion till boken 7 K apitel 1

Utgångspunkterna 13

Kvalitet i intervjuerna 13 Intervjun skiljer sig från samtalet 21 K apitel 2

Att formulera problemet och knyta an till tidigare kunskap 25

Förberedelsearbetet 26 K apitel 3

Olika typer av intervjuer 41

Intervjuernas grad av strukturering 41 Olika former av intervjuer ger olika slags information 42 Olika typer av intervjuer ger underlag för olika typer av analyser och slutsatser 45 Valet av intervjuform kan göras praktiskt 48 Ett filosofiskt sidospår? 51 En praktisk infallsvinkel på det filosofiska 61 K apitel 4

Att planera innehållet i och uppläggningen av en intervju 63

Intervjuns innehåll och omfång avgränsas och bestäms 64 Att göra en intervjuplan 70 Att kritiskt granska intervjuns innehåll och upplägg 76

978-91-44-08123-6_01_book.indd 5

2013-04-22 09:41

Innehåll K apitel 5

Intervjusituationen och den omgivande ramen för intervjun 83

Påverkansprocessen 84 Samspelet under intervjun 86 Tolkningsprocessen 87 Personbundna sätt att tolka 90 En tydlig ram underlättar närvaro under samspelet 91 Intervjusituationen 95 K apitel 6

Det yrkesmässiga förhållningssättet 99

Den professionella relationen 100 Empatisk förmåga 103 Känslomässig bekräftelse och ett accepterande förhållningssätt 105 Att kunna härbärgera känslor och tankar 107 Rambrott är tecken på att professionalismen brister 108 K apitel 7

Samspelet under intervjun 111

Några vanliga fenomen och processer i samspel 112 Intervjuarens metodologiska färdigheter 126 K apitel 8

Vad är en kvalitativ analys? 133

Skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ analys 135 En allmän modell för kvalitativ databearbetning 138 K apitel 9

Att genomföra en kvalitativ databearbetning 143

Räcker det att skriva ner svaren under intervjun? 144 Datareduktion 145 Att bilda dimensioner som speglar innehållet 148 Att söka mönster 157 Att kritiskt granska slutsatserna 160 K apitel 10

Att rapportera resultaten 165

Något om vetenskapliga rapporters allmänna form 166 Vägledande principer för utformningen av rapporten 166 Rapportens struktur 168

978-91-44-08123-6_01_book.indd 6

2013-04-22 09:41

En introduk tion till boken

Resultatet av en intervju beror grovt sett på tre saker: Förberedelsearbetet, samspelet under intervjun och hur svaren bearbetas. Boken är tänkt att ge kunskaper som kan öka intervjuarens skicklighet i dessa tre faser av intervjuarbetet för att intervjun ska möta grundläggande krav på kvalitet. Boken är tänkt som en praktisk vägledning för personer som använder eller kommer att använda intervjuer i sin yrkesutövning. Den kan användas både i undervisning om intervjuteori och i färdighetsträning. Boken är upplagd så att den följer den kronologiska ordningen i ett intervjuarbete: • Bakgrunden till undersökningen: Varför är området

och problemet viktigt och intressant?

• Val av teori eller modell • Problemformulering • Val av intervjuform

• Planering av intervjuns uppläggning och innehåll • Genomförande av intervjun • Databearbetning

• Kritisk granskning av resultat och slutsatser • Redovisning och presentation av resultatet

Det finns mycket litteratur om intervjumetodik och om kvalitativ data bearbetning. En del utmärkta böcker beskriver på ett heltäckande och förfinat sätt komplexa sammanhang och den kvalitativa metodikens utgångspunkter. Min bok är mer ”hands on”, samtidigt som jag har försökt att inte förenkla för mycket. Boken är ett komplement till vissa standardverk om forskningsmetodik, intervjuer och kvalitativ databearbetning. Jag vill ge en struktur till © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-08123-6_01_book.indd 7

2013-04-22 09:41

En introduktion till boken

komplexiteten och beskriva ett antal hållpunkter där intervjuaren behöver stanna upp och fatta beslut om vägen framåt. Läsaren kan därefter, eller parallellt, fördjupa sig i annan god litteratur i ämnet som utförligare skildrar det som här avhandlas. Kvalitativ databearbetning är ett eget stort område. I boken ges grund läggande kunskaper om kvalitativ databearbetning och vad som i de allra flesta fall är ”måsten” om data ska bearbetas på ett systematiskt sätt. Tanken är att läsaren ska kunna genomföra en tillräckligt god kvalitativ databear betning av intervjudata för att kunna dra slutsatser i utredningsarbete, uppsatser och i praktisk yrkesutövning. Boken är en omarbetning av en tidigare upplaga. I samband med undervisning i intervjumetodik har jag bett att få förslag på hur boken kan förbättras. Studenterna har framfört att de önskar mera konkreta tips kring hur man som intervjuare bäst hanterar olika situationer under intervjuerna. Några kollegor har framfört att den största svårigheten för studenterna ofta ligger i att balansera mellan att å ena sidan följa en i förväg gjord intervjuplan och å andra sidan följa upp det som intervjupersonen svarar. Flera har önskat mera konkret vägledning i hur samspelet bör hantera. Detta förutsätter att det är möjligt att identifiera ett antal typiska situationer, där vi alla reagerar på ett relativt likartat sätt och även att det finns en form av ”best practise”. Min åsikt är att det är en mer framkomlig väg att fundera över varför jag som intervjuare reagerar som just jag gör i olika situationer och i möten med andra människor. Jag har valt att beskriva ett antal processer och situationer som de flesta av oss som intervjuar känner igen. Kanske kan det vara värt att utifrån dessa fundera över de egna sätten att förhålla sig. Men det finns sällan något rätt eller fel. Det är svårt att beskriva en ”best practise” när intervjuer används i så många olika sammanhang och intervjuare skiljer sig åt i sätt att vara. Intervjuare kan hantera olika situationer mycket olika och ändå kan resultatet bli lika bra. Ett sätt att hantera samspelet under intervjun blir då att a) känna igen vad som sker, b) reflektera kring vad det är som sker och varför, c) blicka inåt och fundera kring hur man som människa och yrkesperson påverkar det som sker, d) fundera ut en lösning på vad som ska göras för att göra intervjuprocessen ännu bättre. Att tro att det finns generella regler som man kan följa leder inte lika långt, samtidigt som det förstås också finns en erfarenhet kring vad man kan göra i vissa situationer som kan vara någon liten hjälp. 8

978-91-44-08123-6_01_book.indd 8

2013-04-22 09:41

En introduktion till boken

Boken söker fördjupa några frågor som intervjuaren kan reflektera över för att öka den egna skickligheten. Boken handlar om vad som kännetecknar en väl genomförd intervju och vad som utgör ett professionellt, yrkesmässigt eller skickligt förhållningssätt i skilda intervjusammanhang. I boken beskrivs samspelet mellan intervjuare och intervjuad som ett komplext psykologiskt samspel där kommunikationen mellan intervjuare och intervjuad sker såväl verbalt som icke-verbalt i form av kroppsspråk och gester. Allt som sägs och som på olika sätt kommer till uttryck, även det som inte sägs eller uttrycks, är föremål för tolkning. Den teoretiska grunden för beskrivningen av detta samspel utgörs av psykologiska teorier om hur individen varseblir, förstår och tänker. Psykologiska teorier har också bidragit med kunskap om hur relationer mellan människor kan beskrivas och förstås. Informationens tillförlitlighet (det vill säga värdet av intervjuarbetet) är bland annat avhängig detta samspel mellan intervjuare och intervjupersonen. Oavsett ämnet för intervjun, dess innehåll och form, ger boken grundläggande kunskaper om några centrala aspekter av det som utgör ett professionellt förhållningssätt. Men värdet beror också på en rad andra faktorer av betydelse för intervjuns innehåll. Allmän forskningsmetodik ger vägledning i hur man problematiserar ett område, formulerar en frågeställning och utifrån problemformuleringen planerar en datainsamling samt bearbetar data. En av de viktigaste faktorerna är att formulera en frågeställning och relatera intervjuplanen till en (mer eller mindre utvecklad) teoretisk förförståelse. Intervjuplanen måste också vara utformad så att den lämpar sig för intervjuns syfte. Tillförlitlighet och giltighet är centrala begrepp i boken. De karaktäriserar och avgränsar en väl genomförd intervju, något som belyses i kapitel 1. I kapitel 2 diskuteras hur man kan välja teoretiska utgångspunkter för intervjun och hur man formulerar vad som är problemet. Intervjuaren väljer före själva intervjuarbetet, och innan själva data insamlingen påbörjas, ett angreppssätt för datainsamlingen. Man måste helt enkelt bestämma sig för hur man vill gå till väga. Valet av angreppssätt kan ske praktiskt utifrån vad som är möjligt eller normativt (utifrån värderingar). Det är en hjälp att i detta inledningsskede fundera över vilken typ av kunskap som eftersöks, det vill säga ställa frågor om vad jag vill veta och varför. Kunskaper i metod bidrar till att valet av angreppssätt kan diskuteras ur flera infallsvinklar än den rent praktiska. Svaret på dessa frågor kommer © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-08123-6_01_book.indd 9

2013-04-22 09:41

En introduktion till boken

att bestämma vilken typ av intervju som är mest lämplig. Valet av data insamlingsmetod och olika former av intervjuer belyses i kapitel 3. Intervjuaren har vanligen en intervjuplan (eller intervjuguide) som stöd under själva intervjun och denna behöver vara i överensstämmelse med syfte, frågeställningar, angreppssätt och intervjuform. Mer om intervju planer i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs inledningsvis en modell för att tydliggöra vad som sker under intervjun, samspelet mellan intervjuare och intervjuperson i själva samtalssituationen och inom vissa givna ramar. De begrepp som används i modellen utvecklas i de kapitel som följer. Svaren på intervjufrågorna och det som sägs under intervjun är självrapporterade data och intervjuaren får därigenom bara den information som den tillfrågade kan och är villig att ge. Beredskapen och förmågan att delge information skiftar i olika sammanhang och situationer. Om intervjupersonen är nervös eller känner sig obekväm under utfrågningen kommer han eller hon inte till sin rätt. En skicklig intervjuare tränar sig i och försöker skapa en situation och en atmosfär som gör det möjligt för den som svarar att tänka och fritt berätta. Intervjuns inramning i form av intervjusituationen och andra yttre ramar diskuteras också i kapitel 5. I kapitel 6 beskrivs vad som kännetecknar intervjuarens yrkesmässiga förhållningssätt. Här förs resonemang om hur intervjuaren genom sitt sätt att vara och arbeta skapar grunden för ett bra samspel under intervjun. Samspelet mellan intervjuare och respondent är komplext. Syftet med intervjun utgör dess bas, men intervjuprocessen karaktäriseras också av en dynamik som har att göra med hur de ingående individerna förstår och uppfattar varandra. Vad som sägs, hur det sägs och hur det förstås belyses i kapitel 7. Resultaten talar inte för sig själva. Data måste bearbetas och analyseras för att det skall vara möjligt att dra en slutsats som belyser det problem som gav upphov till intervjun. Kapitel 8 ger en första grund i vad en kvali tativ analys är. I Kapitel 9 beskrivs hur man kan genomföra en enkel kvalitativ data bearbetning. Intervjuer och enkäter kan naturligtvis användas som underlag för kvantitativa analyser, men den sortens databearbetning belyses inte i denna bok.

978-91-44-08123-6_01_book.indd 10

2013-04-22 09:41

En introduktion till boken

Det finns relativt vedertagna sätt för hur man kan rapportera och presentera resultat och slutsatser. I kapitel 10 ges ett förslag till hur kvalitativa data kan presenteras. Detta kapitel är tänkt som ett komplement till de många kompendier som finns på universitet och högskolor i hur man skriver uppsats. Dessa brukar vanligen vara knapphändiga i beskrivningen av hur kvalitativa data bör redovisas. Jag har valt att inte i texten ge referenser till annan litteratur. Skälet är att texten baseras på erfarenhet och integrerad kunskap från många år tillbaka, där jag inte alltid enkelt kunnat avgöra varifrån dessa kunskaper är hämtade. Det finns mycket litteratur inom området och jag har valt att efter varje kapitel ge tips på några böcker som jag tror bidrar med fördjupad förståelse av vad som här avhandlas. Ett par av dessa böcker är inte nya, men de är standardverk som står sig över tid.

978-91-44-08123-6_01_book.indd 11

2013-04-22 09:41

978-91-44-08123-6_01_book.indd 12

2013-04-22 09:41

Kapitel 3

Olika typer av intervjuer

Lärandemål

När du läst avsnittet förväntas du kunna: • beskriva hur intervjuns syfte och övergripande frågeställning hänger samman med intervjuns struktureringsgrad • redogöra för olika former av intervjuers principiella värde • beskriva skillnaden mellan en kvalitativ och en kvantitativ analys.

När syftet och problemet är formulerat är nästa uppgift att bestämma hur intervjun skall utformas. Detta kapitel är praktiskt inriktat och har fokus på hur man planerar olika typer av intervjuer. Jag har valt att i ljuset av filosofiska och kunskapsteoretiska frågor även kortfattat behandla olika typer av intervjuer. Det är ett sidospår av allmänbildande karaktär för att skapa mer förståelse för varför det ibland kan finnas skilda och bestämda uppfattningar om vad som är god forskning.

Intervjuernas grad av strukturering Intervjuer kan utformas mycket olika och ges olika form och innehåll. Begreppet djupintervjuer förekommer ofta både i forskningssammanhang och i uppsatser utan att vidare beskrivas. Det leder tankarna åt olika håll: att intervjuns tema varit mycket personligt och ”djupt”, att intervjun gett stor möjlighet för intervjupersonen att fördjupa sig i något eller till att undersökaren kanske varit djupsinnig. Jag har aldrig läst att någon skrivit ”jag genomförde 20 ytliga intervjuer.” Jag föreslår att intervjuns form och

978-91-44-08123-6_01_book.indd 41

2013-04-22 09:41

3 Olika typer av intervjuer

innehåll beskrivs utförligare och annorlunda. Vi ska återkomma till grad av fördjupning i samband med avgränsningsproblematik. Ett sätt att beskriva vilken typ av kunskap som olika former av intervjuer ger är att utgå från skillnader i grad av struktur. En intervju kan vara helt öppen, vilket innebär att intervjuaren ställer en vid, öppen fråga som den tillfrågade fritt kan utveckla sina tankar kring. Intervjun kan också vara helt struk turerad. Intervjuaren ställer då i förväg formulerade frågor i en förutbestämd ordning och respondenten svarar på i förväg uppgjorda svarsalternativ, en form av intervju där intervjuaren är ett ”levande” frågeformulär. Den mest strukturerade formen för utfrågning är enkäten, en skriftlig utfrågning med fasta frågor och (vanligen) bundna svarsalternativ. Grad av struktur varierar från låg till hög grad av struktur. Struktur kan översättas med ordning. Vissa intervjuer har alltså en lös ordning och andra intervjuer har en mycket fast ordning. Skalstegen är något godtyckliga, men jag har valt att skilja mellan fyra olika typer av intervjuer utifrån deras grad av struktur. Den helt öppna intervjun, den riktat öppna intervjun, den halvstrukturerade intervjun och den helt strukturerade intervjun. Den sistnämnda utfrågningen behandlas mycket kort eftersom den i grunden är en uppläst enkät.

Olika former av intervjuer ger olika slags information De olika intervjuformerna ger artskilda data, beskriver olika sammanhang och ger olika resultat och slutsatser. För att kunna ta ställning till i vilka sammanhang intervjuformerna är användbara måste man veta vilken information olika former av intervjuer ger. I en enkät ställs alltså frågor som ur respondentens synvinkel kan vara mer eller mindre relevanta. Det är teori och modeller som anger vad som är relevant. Respondenten är en av många och enskilda svar är inte av något större intresse. Är intervjun halvstruk turerad kan intervjuaren få en uppfattning om huruvida de på teoretisk grund valda avgränsningarna är relevanta för den som svarar. Det kan vara viktigt information för att veta om det finns ett stort glapp mellan verklighet och teori. I en enkät får man förutsätta att teorin speglar respondenternas sätt att tänka. Är det en riktad öppen intervju eller en helt öppen intervju kan respondenten nyanserat beskriva de dimensioner som denne finner relevanta i sammanhanget.

978-91-44-08123-6_01_book.indd 42

2013-04-22 09:41

3 Olika typer av intervjuer

De öppnare intervjuformerna

I den helt öppna intervjun och i den riktade öppna intervjun beskriver den tillfrågade fritt sitt sätt att uppfatta ett fenomen, resonerar med sig själv och beskriver sammanhang som han eller hon anser är betydelsefulla för beskrivningen av fenomenet. Den som svarar beskriver sin bild av verkligheten och intervjun ger data som ökar förståelsen för människors subjektiva erfarenheter. Intervjuaren söker på empatisk väg följa individens tänkande. Intervjuarens följsamhet gör det möjligt att förstå hur och på vilket sätt den sociala verkligheten är konstruerad och ordnad ur respondentens perspektiv. Fenomenet utforskas

När intervjuaren på detta sätt ber en intervjuperson beskriva ett för undersökningen intressant fenomen får man information om dennes inifrån bestämda definition och karaktäristik av fenomenet. Intervjuaren frågar indirekt: ”Vilken mening eller vilken innebörd har fenomenet för dig?” Mening är alltid sammanhangsbestämt. Ett ord i en mening får sin innebörd av de andra orden i meningen och hur det sägs. Tänk på hur vi kan känna oss missförstådda om något vi sagt rycks ut ur sitt sammanhang och förs vidare som ett citat. När något är lösryckt ur sammanhanget kan en mening synas ha en helt annan innebörd än vad talaren avsåg. Detsamma gäller siffror: 2 000 är en punkt på en skala men säger inget om inte siffrorna relateras till den dimension skalan söker mäta. Ett exempel: De två tusen är priset på ett klädesplagg. Uppfattningen om det är dyrt eller billigt bestäms inte bara av plaggets kvalitet utan också av köparens privatekonomi. Sammanhanget bestäms av intervjupersonen

Den öppna och den riktade öppna intervjun ger intervjuaren data som är sammanhangsbestämda eller – med ett annat ord – kontextuellt bestämda och tillhandahåller en unik möjlighet att förstå individens placering av ett fenomen i relation till en inifrån bestämd omgivande kontext. Ett exempel: Några av mina studenter intervjuade på temat studiemotivation. Intervjupersonerna (andra studenter) fick svara på frågor hur de uppfattade universitets miljö och vilken betydelse den har för deras studiemotivation. En intervju-

978-91-44-08123-6_01_book.indd 43

2013-04-22 09:41

3 Olika typer av intervjuer

person diskuterade studiemiljön uteslutande som det stöd som universitet erbjuder för att hjälpa studenter som har dyslexi, en annan beskrev studiemiljön utifrån den fysiska utformningen av lokaler, bland annat om det fanns arbetsplatser för studenterna. En tredje person beskrev studiemiljön utifrån kamratskap och lärandeklimat i studentgruppen. Någon menade att studiemiljön positivt påverkade motivationen och någon tyckte att studiemiljön minskar motivationen. Hur man svarade beror förstås på vad som var viktigt för de olika personerna och där är vi alla olika. Intervjupersonen bestämmer vilken kontext som är betydelsefull och det är intervjuarens uppgift att med empatin som medel söka närma sig intervjupersonens sätt att tänka. I den öppna intervjun ställs frågor om vari fenomenet består, hurdant (lat. qualis) något är och vilken mening det har. Till exempel vilken innebörd har studiemiljö för dig? Genom den öppna intervjun är det möjligt att fånga en persons uppfattning och upplevelse av för denne betydelsefulla kvaliteter. Det är den som svarar som definierar och avgränsar fenomenet. Av detta följer att olika intervjupersoner kan ge olika definitioner och att intervjuer med olika personer kommer att bli olika. De struk turerade intervjuformerna

I de strukturerade intervjuerna däremot, och i enkäten, utgår intervjuaren från att fenomenet är känt. Frågorna har formulerats för att fånga intervjupersonens uppfattning eller upplevelse av i förväg bestämda fenomen eller begrepp. De helt strukturerade intervjuerna och enkäten har fasta svarsalternativ, lika för alla respondenter, och ger möjlighet att beskriva frågor om hur mycket (lat. quantitas) av fenomenet, det vill säga bidra med information om kvantiteter. Förenklat kan man säga att eftersom de öppnare intervjuformerna ger olika definitioner av fenomenen (eller begreppen), försvåras (eller omöjliggörs) den jämförelse mellan individer som är en förutsättning för slutsatser om kvanti teter. De mer strukturerade intervjuformerna kan utgöra en grund för slutsatser om kvantiteter genom att svarsalternativen är lika för alla intervjupersoner. Fenomenet och kontexten är redan definierade

I de strukturerade intervjuerna är det i förväg definierade fenomen som är av intresse. Intervjuaren (eller den som planerar intervjuns innehåll och 44

978-91-44-08123-6_01_book.indd 44

2013-04-22 09:41

3 Olika typer av intervjuer

form) karaktäriserar fenomenet, bestämmer dess kvaliteter och avgränsar kontexten. Forskningsfrågan är i vid bemärkelse den sociala verkligheten som antas existera objektivt, oberoende av och utanför de sociala aktörerna. Intervjuaren ber en person beskriva sin uppfattning om eller känsla inför ett fenomen, men fenomenet förutsätts vara betydelsefullt för den tillfrågade. Ett exempel: När intervjuaren ställer frågan: ”I vilken mån har du möjlighet att påverka uppläggningen av ditt arbete” har undersökaren redan bestämt att inflytande över det egna arbetet är viktig aspekt när det gäller upplevelsen av arbetet. Huruvida det karaktäriserar upplevelsen av arbetet för den aktuella respondenten undersöks inte. Vad som är viktigt att undersöka bestäms helt av intervjuarens förförståelse eller teoretiska utgångspunkter. I de strukturerade intervjuformerna bestäms kontexten av intervjuaren. Det kallas ibland för en formalt bestämd kontext, till skillnad från i den öppna intervjun där den som svarar avgränsar och bestämmer kontexten, vilket är en empatiskt bestämd kontext. I de strukturerade intervjuerna är det i förväg valda begrepp och deras inbördes relationer intervjuaren söker studera. Ett antal personer tillfrågas om sin upplevelse av t.ex. inflytande och intervjuaren relaterar detta i sin senare databearbetning och analys till deras upplevelse av stress. I detta sammanhang är den enskildes upplevelse ointressant.

Olika typer av intervjuer ger underlag för olika typer av analyser och slutsatser Intervjuer kan användas i olika sammanhang och för olika syften. Såväl intervjuer som enkäter kan innehålla frågor som möjliggör kvalitativ eller kvantitativ analys eller också en kombination av båda. En intervju kan begränsas till frågor som ”Hur ofta tar du kontakt med din närmaste chef ...” såväl som ”Vad karaktäriserar dina kontakter med din chef”. På samma sätt kan en enkät innehålla frågor med öppna svarsalternativ där undersökningsdeltagaren lämnas möjlighet att på några rader svara helt fritt. Enkätsvaren är möjliga att bearbeta kvalitativt, men analysen får begränsad giltighet, då möjligheten till differentiering och nyansering är begränsad. Analogt kan intervjudata bearbetas kvantitativt. Frågornas innebörd avgör således inte automatiskt valet av intervjuform, men frågor och svar måste hänga ihop. Svarsalternativen bestämmer formen för databearbetning och vilka analyser som är möjliga. Alla intervjuer ger således inte underlag för kvalitativa analyser. © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-08123-6_01_book.indd 45

2013-04-22 09:41

3 Olika typer av intervjuer

K valitativa och kvantitativa analyser

Den öppna och den öppet riktade intervjun gör det möjligt att undersöka och genom en analys dra slutsatser om kvaliteter. Hur kan något som ”ledarskap” förstås? Hur har intervjupersonerna gett detta begrepp en mening och hur relaterar de till den ledning de får i arbetet? Kvalitativa analyser kan ge en känslomässig förståelse samt en möjlighet att öka förståelsen för nya fenomen. De gör det möjligt att beskriva fenomenen på ett differentierat sätt. Komplexa sammanhang blir möjliga att förstå och utifrån en analys av enskilda fall går det att bygga upp modeller som belyser fenomenet ur ett nytt perspektiv. Det är exempelvis möjligt att vidga det vi redan vet om studiemiljöns betydelse för motivation om vi intervjuar personer som beskriver motivation utifrån nya perspektiv. Exemplet ovan visade att studiemiljön också kan förstås som det stöd som ges till personer med dyslexi eller andra funktionsnedsättningar. I forskning om studiemiljöns påverkan på studiemotivation kanske detta är något nytt och undersökningen kan då leda till att vi modifierar en modell om vad studiemiljö är. En sådan undersökning kan också ha ett praktiskt värde och leda till förändringar av miljön för att öka olika studenters motivation och därmed prestation. Undersökningar baserade på öppna intervjuer görs för att det ska vara möjligt att med kvalitativa analyser bidra med ny kunskap. Syftet med uppsatser som har denna ansats beskrivs ofta som ”att öka kunskapen om..” Det förutsätter stor kunskap om forskningsläget. Vad vet vi redan? Att komma fram till något nytt är inte lätt. Det är ett av skälen till att man i undervisningssammanhang ibland avråder studenter att skriva denna typ av uppsatser. Erfarenheten visar att studenter kan lägga ner ett stort arbete på att komma fram till något man redan visste. Kvantitativa analyser ger oss kunskap om ”hur mycket”. Därigenom är det möjligt att dra slutsatser om relationer mellan fenomen, exempelvis upplevelsen av hur mycket handledning som någon får i relation till upplevelsen av osäkerhet i arbetet. Vi kan räkna på samband och med olika statistiska beräkningar också dra slutsatser om hur flera olika variabler hänger samman och hur de påverkar varandra. Men vari handledningen består och betyder för enskilda individer är inte föremål för undersökning i detta fall. I tabell 3.1 presenteras olika former av intervjuer med olika grav av struktur.

978-91-44-08123-6_01_book.indd 46

2013-04-22 09:41

3 Olika typer av intervjuer Tabell 3.1

Olika former av intervjuer.

Intervjuformens karaktäristiska

Den öppna

Den riktat öppna

Den halvstrukturerade

Den strukturerade

Utgångspunkt:

Förförståelse.

Modell som anger begrepp.

Modell för begrepp och relationer mellan begrepp.

Teori om begrepp och relationer mellan begrepp.

Individens Frågeställningen upplevelse av ett fenomens kvaliteter gäller: och betydelse. Intervjuaren söker sammanhangs bestämd kunskap om ett fenomens kvaliteter.

Individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Intervjuaren söker sammanhangsbestämd kunskap om de kvaliteter som intervjuaren har definierat.

Individens upplevelse av kvantiteter och kvaliteter. Intervjuaren söker kunskap om begreppens kvantiteter och eventuella relationer mellan begrepp.

Intervjuaren söker kunskap om relationen mellan begrepp (förutsätter kvanti tetsbestämning).

Kontexten bestäms:

Empatiskt.

Formalt. Empatiskt inom de aspekter intervjuaren finner meningsfulla.

Intervjuns uppläggning:

En vid fråga. Intervjuaren följer upp och ställer följdfrågor för att fördjupa förståelsen av det som respondenten vill belysa. Öppna svar. Intervjuaren fördjupar sig i det som respondenten finner meningsfullt.

En vid fråga belyses med frågeområden. Intervjuaren följer upp inom områdena. Respondenten fördjupar sig i det som intervjuaren finner meningsfullt.

Frågeområden i en bestämd följd och inom dessa följdfrågor. En kombination av öppna och fasta svar. Respondenten ger sin syn på det som intervjuaren finner meningsfullt. Intervjuaren får en uppfattning om frågornas menings fullhet för respon denten.

Frågeområden, frågor och fasta svar i bestämd ordningsföljd. Respondenten ger sin uppfattning om det som intervjuaren finner meningsfullt.

Analys:

Flera intervjuer på samma tema visar sig vara olika, vilket betraktas som en fördel för den kvalitativa analysen. Möjlighet till kvalitativ analys av ett fenomens kvaliteter och mening.

Flera intervjuer på samma tema visar sig delvis olika, vilket är en fördel för förståelsen av fenomenets kvaliteter. Den kvalitativa analysen begränsas till fenomenets kvaliteter.

Flera intervjuer på samma tema visar sig oftast vara jämförbara, en förutsättning för kvantitativ analys. De ev. öppna svaren ger begränsad möjlighet till kvalitativ analys av fenomenets kvaliteter.

Intervjuerna är jämförbara och kvantitativa analyser är möjliga.

978-91-44-08123-6_01_book.indd 47

Formalt.

2013-04-22 09:41

3 Olika typer av intervjuer

För att förstå skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ analys måste man först gå tillbaka till begreppen kvantitet och kvalitet. Kvantitet bestämmer mängd och kvalitet bestämmer art. Kvantitet kan öka eller minska utan att arten ändras. Det finns kanske fall där en ökning eller minskning av något blir så stor att det ändrar arten (kvaliteten). Kanske luftfuktighet är ett exempel. En förändring av kvalitet innebär däremot automatiskt en förändring av art. Ibland sägs att man vill studera ett fenomens kvaliteter. Med det avses att man vill beskriva alla de olika särtecken ett fenomen har. Ett fenomen kan ju karaktäriseras av flera aspekter och beskrivningen kan vara mer eller mindre nyanserad. Det sägs till exempel att inuiterna har hundra ord för snö. Kunskapsutvecklingen kan ses som en cirkulär process. Det är en återupprepande process där utgångspunkten alltid är kvalitativ och den kvalitativa studien är ett led i forskningsprocessen. Saknas kunskaper om vari fenomenet består, vilka kvaliteter det har, är det ointressant att ställa frågor om ”hur mycket”. Kvalitet är således överordnat kvantitet, men det betyder inte att kvalitativ forskning är viktigare. Kvantitativ forskning söker över tid beständiga lagbundenheter som beskriver relationer mellan fenomen. Genom att studera ett fenomen lyft ur sitt sammanhang, kan slutsatser dras om relationer mellan fenomen som är generaliserbara och beständiga över tid. Tänker man på detta pragmatiska sätt blir valet av intervjuform bestämt utifrån kunskapsläget och om vi söker sammanhangsbestämd kunskap inte.

Valet av intervjuform kan göras praktiskt Hur ser kunskapsläget ut?

I tabell 3.1 bestäms valet av intervjuform och innehållet i intervjun beroende på hur mycket förkunskap som finns om det som skall belysas. Beroende på kunskapsläget kan frågorna formuleras kvalitativt eller kvantitativt. Detta praktiska synsätt innebär att frågor formuleras på det sätt som i stunden synes mest lämpligt för att lösa ett problem. Formuleringen kommer därefter att bestämma angreppssättet och avgöra om metoden möjliggör kvalitativa eller kvantitativa analyser. Ingen värdering finns om att den ena typen av kunskap skulle vara bättre eller sämre. Vi utgår från vad som behövs och vad som låter sig göras. Om det finns välutvecklade modeller eller teorier som belyser problemet är det möjligt att genomföra en kvantitativ undersökning. Då är syftet 48

978-91-44-08123-6_01_book.indd 48

2013-04-22 09:41

3 Olika typer av intervjuer

att belysa samband mellan begrepp, eller rentav orsaksförhållanden, och svaren på frågorna måste vara kvantifierbara eller kvantifierade från början beroende på svarens utformning. Intervjuformerna blir strukturerade och ett stort antal personer utfrågas eftersom det krävs ett större urval av personer för att kunna dra en slutsats om samband eller orsaksförhållanden. Frågorna utformas på ett lättbegripligt sätt och utan tvetydigheter så att alla respondenter enkelt kan förstå dem och svara i givna svarskategorier eller på givna skalor. Alla som besvarat en enkät vet att detta är enkelt att säga, men i praktiken är det svårt att göra bra enkäter. Se annan litteratur i ämnet. Om syftet är att bidra till att utveckla modeller, eller om syftet är att fördjupa förståelsen av ett fenomen, väljs istället en öppnare intervjuform. Ett mindre antal personer brukar vanligen delta i undersökningen och utfrågningarna kommer att få delvis olika innehåll beroende på vad intervjupersonerna svarar och väljer att fördjupa sig i. Undersökningsgruppens storlek

Valet mellan enkät och intervju och valet mellan intervjuformer diskuteras ofta utifrån undersökningsgruppens storlek. Om undersökningsgruppen är stor och intervjuer blir alltför tidskrävande eller kostsamma är en enkät praktiskt. Är antalet undersökningsdeltagare relativt stort, kanske en strukturerad intervju synes lämplig, eftersom databearbetningen blir mindre omfattande och komplicerad än vid en mindre strukturerad intervju. Är intervju personerna få kan undersökaren kanske tycka att innehållet i intervjuformen kan vara ostrukturerat eftersom databearbetningen ändå är begränsad. Valet av metod går också att diskutera utifrån en annan praktisk syn vinkel: För att dra slutsatser om samband mellan begrepp krävs data som ger underlag för en kvantitativ analys. Undersökningen måste ha ett urval och en design som ger ett tillräckligt stort stickprov för att resultaten ska kunna generaliseras till en större population. Eftersom en enkät lätt kan distribueras till ett stort antal undersökningsdeltagare och svarsalterna tiven är fasta lämpar den sig således bättre än intervjuer när kunskap om begrepp eftersöks. Men en intervju kan i princip vara utformad på samma sätt. Intervjuaren ställer frågor med fasta svarsalternativ. Detta ses dock ofta som ett kostsamt sätt att samla data, även om bortfallet ofta blir mindre då intervjupersonen blir personligt kontaktad än när man skickar ut enkäter. © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-08123-6_01_book.indd 49

2013-04-22 09:41

Annika Lantz | Intervjumetodik

Annika Lantz är leg. psykolog och psykoterapeut, professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, men bedriver även privat konsultverksamhet.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08123-6_01_cover.indd 1

Intervjumetodik Annika Lantz

9 789144 081236

2013-04-15 12.06