9789162272401

Historia PLUS

Niklas Ericsson och Magnus Hansson

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order- och läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 03 Redaktörer: Tove Helander (projektledare) och Ingela Bengtsson Grafisk form: Anna Björnström Illustrationer och kartor: Anna Björnström Bildredaktör: Mia Bengtsson Plynning Omslagsbild: Alfred Eisenstaedt/Time & Life/Getty Images/Allover Press

Samband Historia Plus ISBN 978-91-622-7240-1 © 2009, 2012, 2013 Niklas Ericsson, Magnus Hansson, Micael Pettersson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Fjärde tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2013

H채rifr책n till framtiden

529

Förord Samband historia är resultatet av några tankar om historieundervisning som vi författare burit på under de senaste åren. Det är framförallt tre olika aspekter som vi har velat lyfta fram och inarbeta i denna historiebok: För det första vill vi visa en historia sedd med dagens ögon. Vår kunskap om vad som faktiskt hänt, det vill säga den kronologiska världshistorien, har inte ändrats särskilt mycket de senaste tjugo åren. Visst har forskningen kommit längre inom flera områden, avskaffat en och annan historisk myt och upptäckt dokument som inte varit tillgängliga tidigare. Men det är inte inom dessa områden som de stora förändringarna har skett. Eftersom historia är en tolkande vetenskap skapar varje ny generation historiker en ny historia. Det behövs inte alltid några nyupptäckta källor för att skriva om historien – det räcker med att sätta på sig ett par andra historiska glasögon.

För det andra vill vi uppmuntra till kritiskt tänkande. Eftersom det är mycket viktigare att utveckla tänkandet än att kunna enskilda historiska fakta, vill vi ge våra läsare en ordentlig genomgång av hur man kan förhålla sig till fakta och texter. Vi inleder därför med en källkritisk nyckel, där vi inte bara går igenom den klassiska källkritiken utan även utvidgar den till att handla om exempelvis tolkningar, historiesyner och allmänt kritiskt tänkande. Vi försöker leva som vi lär genom att kontinuerligt i denna bok stanna upp i den kronologiska berättelsen och tänka till – kritiskt – med hjälp av våra ”källkritiska rutor”.

För det tredje vill vi även bidra till att utveckla tänkande genom att visa på viktiga samband genom historien. Kunskap om dessa kan tillämpas på andra historiska förändringar och även på andra ämnen än historia. När processer, orsaker och teorier ska lyftas fram blir resultatet lätt en svårgenomtränglig och abstrakt text som distanserar sig från både historien och läsaren. Vi vill därför synliggöra dessa samband genom att grafiskt illustrera den historiska utvecklingen med hjälp av modeller och diagram.

6

SAMBAND HISTORIA PLUS

Bokens två författare är Niklas Ericsson och Magnus Hansson: Niklas är i grunden en medeltida mentalitetshistoriker, med särskild smak för rättshistoria, kulturhistoria och de långa linjernas historia.

Han har i över tio års tid forskat och undervisat på universitetsnivå i olika kurser från forntid till modern samtid, med förkärlek för teori, metod och – framförallt – kritiskt tänkande och hur det kan användas i undervisningen. Historiesynen är i grunden strukturalistisk och idealistisk, men han medger även villigt att både aktörer och materiella förhållanden är viktiga drivkrafter i historien. Niklas är fil dr i historia vid Stockholms universitet.

Magnus har bland annat genom studier i klassisk grekiska ägnat sig åt antikens Grekland. Det handlar främst om ett kulturhistoriskt intresse som går igen i ett intresse för 1700-talet, främst som brytningstid mellan det gamla samhället som ifrågasattes och till viss del kastades över ända genom upplysningens idéer och de stora revolutionerna. När det gäller svensk 1700-talshistoria har relationen mellan allmoge och centralmakt under frihetstiden stått i centrum för uppmärksamheten.

Vad hade den svenske bonden egentligen för möjlighet till inflytande?

Men också modern historia med främst de omvälvande världskrigen är något som engagerat honom. Magnus är fi l mag i historia och nordiska språk och har varit verksam som lärare i historia och svenska.

Vi vill till sist framföra ett hjärtligt tack till några personer som generöst delat med sig av sina stora kunskaper och kloka omdömen: Måns Wikstad, gymnasielärare i historia, Susanna Hedenborg, docent i ekonomisk historia, och Johannes Siapkas, fi l dr i antikens kultur och samhällsliv.

Niklas Ericsson

Magnus Hansson

Inledning

7

Innehåll Källkritisk nyckel

12

Källkritik 13 Samband Källkritik 20 Att läsa en text 21 Historiesyner 25 Periodisering 29 Historiebruk – att lägga historien till rätta 31 Historia som vetenskap 33 Källkritiska rutor: historiebruk 64, 129, 138, 139, 195, 301, 410, 421, 443 historiesyner 88, 90, 118, 155, 187, 235, 250, 257, 261, 275, 300, 315, 320, 353, 440 identitet 64, 346 källkritik 39, 55, 60, 81, 192, 194, 237, 273, 283, 309, 144, 190, 123, 312, 313, 344, 349, 380, 444, 500 periodisering 85, 102, 121, 130, 131, 263, 496 tolkningar 50, 58, 65, 81, 86, 104, 170, 225, 242, 264, 279, 280, 298, 299, 339, 435, 459, 462, 467, 504, 517 vetenskap 43, 69, 105, 130, 157, 173, 179, 305, 328, 361, 371, 494, 501, 507, 511

1: Forntiden

38

Tidslinje 40 Människan blir jordbrukare 42 De första högkulturerna 47 Samband Forntiden 53

2: Antiken

54

Tidslinje 56 Grekland 58 Romarriket 74 Samband Antiken 89

8

SAMBAND HISTORIA PLUS

Medeltiden

Tidigmodern tid

Antiken

Forntiden

ca 10 000 f.Kr. ca 2 000 f.Kr. –2 000 f.Kr. –500 e.Kr.

ca 500 –1450

ca 1450 –1700

3: Medeltiden

90

Tidslinje 92 Den tidiga medeltiden 500–1000 94 Högmedeltiden 1000–1300 103 Senmedeltiden 1300–1450 124 Medeltiden Sverige 128 Samband Medeltiden 140

4: Tidigmodern tid

144

Tidslinje 146 Samhälle i förändring 148 Den första globaliseringen 151 Staten under tidigmodern tid 171 De starka europeiska staterna 176 De konstitutionella staterna 183 Vid Europas gränstrakter 186 Vasatiden (1521–1611) Sverige 188 Stormaktstiden (1611–1718) Sverige 197 Samband Tidigmodern tid 210

Innehållsförteckning

9

ca 1914 – 1945

5: En ny tid tar sin början

Öst-väst och nord-syd

Ett turbulent århundrade ca 1800 – 1914

Krig och fred

En ny tid tar sin början ca 1700 –1800

efter 1945

214

Tidslinje 216 Upplysningen (ca 1720–ca 1790) 218 Stormaktspolitik och konflikter i Europa under 1700-talet 226 Den amerikanska revolutionen 229 Franska revolutionen och Napoleon (1789–1815) 236 Den industriella revolutionen 248 Frihetstiden (1719–1772) Sverige 264 Den gustavianska tiden Sverige 276 Samband En ny tid tar sin början 286

6: Ett turbulent århundrade

290

Tidslinje 292 Demokratins genombrott 294 Nationalism och identitet 314 Den andra industriella revolutionen 322 Imperialismen (ca 1870–1914) 333 Sverige växer och förändras Sverige 342 Politiska förändringar och reformer Sverige 345 Industrialiseringen i Sverige (ca 1870–1930) Sverige 351 Urbaniseringen Sverige 355 Samband Ett turbulent århundrade 362

10

SAMBAND HISTORIA PLUS

7: Krig och fred

366

Tidslinje 368 Första världskriget – den stora katastrofen 370 Mellankrigstiden 385 Demokratin förlorar 394 Andra världskriget 399 Folkmord 408 Demokratins genombrott Sverige 432 Sverige under världskrigen och mellankrigstiden Sverige 438 Samband Krig och fred 448

8: Öst–väst och nord–syd

452

Tidslinje 454 Öst, väst och det kalla kriget 456 Nord, syd och den tredje världen 476 Globaliseringens tidevarv 493 Sverige efter 1945 Sverige 505 Samband Öst-väst och nord-syd 524

Härifrån till framtiden 528 Register 530 Bildförteckning 540

Innehållsförteckning

11

Källkritisk nyckel

William Hogarth var en brittisk målare som gärna ifrågasatte sin samtid. På denna bild, Falskt perspektiv från 1753, kritiserar han inte samhället direkt, men visar att allt som man ser inte är det man egentligen ser.

Finn fem fel!

12

Källkritik handlar om att förhålla sig kritisk till de källor man använder sig av. En källa är vanligen ett skriftligt dokument som berättar något om vad som hänt. Källkritik är sunt förnuft i en strukturerad form. En källkritisk metod kan liknas vid ett verktyg som gör det lättare att avgöra vad som är sant eller falskt i en text.

Det är främst historiker som använder sig av källkritik i den form som beskrivs här. Men även för journalister och i domstolar är källkritik mycket viktigt för att bedöma sanningshalten hos olika källor och i vad personer säger. Att tillämpa ett källkritiskt förhållningssätt är också mycket användbart i vårt vardagsliv.

Källkritiken består av tumregler som gäller i de flesta fall, men inte i alla. Man måste använda sitt sunda förnuft och även tala om hur och varför man kommit fram till något. Den mest grundläggande utgångspunkten i källkritik är att alla ljuger. Men en lögn behöver i det här sammanhanget inte bestå av falska påståenden utan kan också handla om urvalet av fakta och hur fakta presenteras.

Historiska källor kan vara allting som ger kunskap om det förflutna.

Historiker använder sig traditionellt sett av skrivna källor medan föremål oftast används av arkeologer. Bilder, tavlor och muntliga berättelser kan också vara källor och dessa brukar användas av konstvetare, etnologer och arkeologer. Även en nyhetstidning eller ett TV-program är källor.

Det är viktigt att bedöma källan utifrån hur lämplig den är i sammanhanget; en och samma källa kan ge ett mer trovärdigt svar på en fråga och ett mindre trovärdigt svar på en annan.

Källor kan användas på två sätt av historiker: dels för att beskriva verkligheten (berättande aspekt), dels för att ge oss kunskap om hur källor skapas och författarens syn på olika företeelser (kvarleveaspekt). För att kunna avgöra om ett påstående i en text är sant eller falskt använder sig historiker av olika kriterier, nämligen de fyra verktygen: närhet i tid, beroende, tendens och rimlighet.

Källa Skriftliga

Muntliga

Föremål/bilder

Att använda en källa Berättande aspekt

Kvarleveaspekt

13

samhälle, till exempel moral, arbete eller de geografiska förhållandenas inverkan på ett samhälle under 500 år. Förmodligen skulle dessa historiker dessutom tolka samma händelser på olika sätt. Man kan givetvis tillhöra flera inriktningar samtidigt och vara en marxistisk genushistoriker som är intresserad av de långa linjernas historia.

Historiska glasögon När man läser en text har man olika slags glasögon på sig, som styr hur vi tolkar texten. Det finns mycket som påverkar hur vi läser en text, ut­ över vår historiesyn.

Kanske har man med sig fördomar om vissa grupper i samhället, vilket gör att man läser in sina negativa fördomar om dem i texten. Ett en-

Olika framställningar av Engelbrekt Engelbrektsson Konstnärer som levt långt efter Engelbrekts (se sidan 137) tid har avbildat honom på olika sätt. I alla tre fallen handlar det om en nationalistisk resning mot olika typer av hot.

Här framställs Engelbrekt som en landsfader som med myndighet vänder sig till sina landsmän. Han är beredd att ta till våld (han håller en mindre yxa i handen), men utstrålar lugn och värdighet. Bilden visar en minnesstod i Örebro från år 1865.

26

Här framställs Engelbrekt som en handlingens man, som manar sina landsmän till aktion. Den knutna näven som han sträcker ut visar att han är beredd att använda sitt stora svärd vid behov. Denna staty står i Arboga.

KÄLLKRITISK NYCKEL

I denna variant av den förra bilden blir Engelbrekt inte någon som manar svenskarna till uppror mot danskarna, utan istället en motvikt mot fascismen.

Periodisering För att få en bättre överblick av historien brukar historikerna periodisera olika epoker. En periodisering har en pedagogisk funktion, så att det blir lättare att lära sig. Vanliga perioder i svensk historia är exempelvis ”Vikingatiden” och ”Stormaktstiden”.

Den enklaste periodiseringen handlar om att stycka upp materialet i lagom stora bitar, utan någon djupare tanke kring hur de hänger ihop.

Då kan man periodisera utifrån århundrade eller årtionde (1800-talet, 1990-talet).

Ett vanligare sätt att periodisera är att sortera olika perioder utifrån vad som är karakteristiskt för dem. ”Stormaktstiden” karakteriseras av att Sverige var en europeisk stormakt. Men ett lika träffande namn för den perioden är ”Krigens och fredernas epok” eller ”Den starka statens tid”. Genom att karakterisera perioderna på detta sätt får läsaren snabbt en översikt om vad de olika perioderna handlar om.

Konsekventa periodiseringar Perioderna kan dessutom sorteras konsekvent, det vill säga att de bara handlar om regenter, ekonomi eller religion. Det ger ofta en tydligare helhetsbild över olika förändringar utifrån det valda perspektivet.

Ett sätt kan vara att man periodiserar ett lands historia utifrån vem som styr landet. För svensk del skulle vi då sannolikt finna perioder som ”Kalmarunionen”, ”Det karolinska enväldet”, ”Frihetstiden” och ”Det demokratiska samhället”.

Det är också bra om periodiseringarna i sig berättar något. Att benämna tiden 1611–1632 som ”Gustav II Adolfs regeringstid” säger inte särskilt mycket, om man inte råkar känna till kungen och hans tid. Däremot säger en epok som ”Välfärdsstaten” eller ”Demokratisering och inbördeskrig” något mer, även om man kanske måste slå upp ordet välfärdsstat i ett uppslagsverk för att förstå det.

När det gäller periodiseringar finns det inte några rätt eller fel. Man väljer själv hur man vill periodisera. Eftersom vi vanligen väljer något perspektiv på vår periodisering förenklar vi verkligheten. Men vi förvränger därmed också historien – vissa perspektiv blir tydligare medan andra försvinner.

Periodisering

29

Ofta är maktresurserna inte oändliga, särskilt inte när det gäller hot. Även om Bertil vet att Adam har en pistol är det inte säkert att Adam kommer att använda den om Bertil inte lyder. Efter terrordåden den 11 september var världens regeringar extra oroliga för alla typer av terrorhot och höjde beredskapen när det kom hot. Men om inga terrordåd genomförs minskar oron – och då får inte hot längre samma effekt som maktresurs. På samma sätt kan Bertil vara skyldig Adam flera tjänster sedan tidigare. Men när det gäller städningen av Adams lägenhet kan Adam kanske inte kräva in en sådan tjänst igen om Bertil har varit där och städat.

Genus En genusanalys innebär att man analyserar hur män och kvinnor förhåller sig till varandra i samhället. Man brukar säga att genus är det sociala könet. Historiker kan använda genus för att problematisera våra föreställningar om egenskaper kopplade till kön. Då handlar det inte om våra biologiska kön, utan om att många av våra handlingar är styrda av genusregler, det vill säga vad som anses vara manligt och kvinnligt. Men genusregler kan förändras. För inte så många år sedan väckte det stor uppmärksamhet om en ung man valde att läsa vidare till sjuksköterska och när de första kvinnliga poliserna började patrullera i Stockholm 1958 slogs det upp stort i massmedia. Idag väcker inte detta någon uppmärksamhet alls.

Ett annat sätt att använda genus på är analysera två regler som tycks gälla för män och kvinnor i de flesta kulturer: 1) Manligt och kvinnligt ska hållas isär och inte blandas.

2) Det manliga är det normala och värderas högre än det kvinnliga.

Enligt dessa regler ska kvinnor sköta vissa uppgifter på en arbetsplats, medan männen ska ägna sig åt annat. Männens arbeten innebär då ofta finare titlar och högre lön.

En viktig delförklaring till uppdelningen i kvinnliga och manliga roller i samhället är att heterosexualiteten mer eller mindre har tagits för given. Därför skulle det vara tänkbart att de sociala könsrollerna skulle suddas ut – eller åtminstone ändras – om hetero-, homo, bi-, och transsexualitet fullt ut skulle betraktas som likvärdiga.

36

KÄLLKRITISK NYCKEL

Jeanne d’Arc. Är det en man eller kvinna och varför är det så? Är han/hon manlig eller kvinnlig och varför är det så?

Jeanne d’Arc på en målning av Jean Auguste Dominique Ingres 1854.

Samtida teckning av Jeanne d’Arc.

Jeanne d’Arc i Luc Bessons film från 1999.

Historia som vetenskap

37

Tidigmodern tid Under perioden 1450–1700 går det för första gången att tala om en världshistoria, eftersom hela världen började länkas samman med hjälp av handeln. I sökandet efter en direkt handelsväg till Asien upptäckte Europa sin omvärld. Hela Amerika och delar av Afrika och Asien koloniserades av européerna. En global marknad uppstod med Västeuropa som centrum.

Tidigmodern tid Tiden ca 1500– ca 1800 brukar kallas för den tidigmoderna perioden.

Då lades grunderna för det moderna samhället. I detta kapitel kommer vi att följa utvecklingen från ca 1450 till ca 1700.

Kolonisationen främjades av en ny sorts stat i Europa. Det var den starka staten med en enväldig och stark regent – en absolut kungamakt.

Den absoluta kungamakten gynnades av att renässansen, boktryckarkonsten, reformationen och det nya vetenskapliga synsättet utmanade den katolska kyrkans världsbild.

I Sverige blev staten starkare under Gustav Vasas styre, även om den svenska kungamakten bara under en kort period blev lika absolut som i många andra länder. I och med 1600-talets stormaktstid trädde Sverige på allvar in i den europeiska storpolitiken. Genom de många krigen ökade Sverige sina landområden. Stormaktstiden avslutades i och med en rad freder efter Karl XII:s död 1718.

Domstolsprotokoll Domböcker: Från tidigmodern tid finns det ofta bevarade domstolsprotokoll, som ger oss en god inblick i den tidens rättssystem. Om man jämför dessa med samtida lagar går det att se om lagarna följdes eller inte. Protokollen är ofta bra källor för att ta reda på hur många människor som åtalades för till exempel stöld och hur många som dömdes. Men vi kan ändå inte veta hur många tjuvar det fanns, eftersom inte alla brott

144

KÄ LLKR I T I K

upptäcktes eller ledde till åtal. Protokollskrivaren hade dock ingen anledning att ljuga om det som de inbladade sa (tendens), de skrevs ner i samband med rättegången (närhet i tid) och i de flesta fall hörde skrivaren själv vad parterna sa (beroende). Men fortfarande kunde den som stod åtalad ljuga eller berätta om något som hänt för länge sedan, som han dessutom hört av en god väns kusin.

BLOCK 4 1450–1700

Gustav Vasa avsatte år 1523 biskop Peder Sunnanväder som varit kritisk mot kungens politik. Senare lät kungen också avrätta Peder.

145

Reformationens spridning Romersk-katolska

Tidigmodern tid

Kalvinistiser Lutheraner Anglikaner Grekisk-ortodoxa Muslimer Kalvinsitiska minoriteter Wittenberg

tidslinje

Worms

1450 V ik t ig a b e

Gustav Vasa (1496–1560), svensk kung

Olaus Petri (1493–1552), svensk reformator

Jean Calvin (1509–1546), fransk-schweizisk reformator

Martin Luther (1483–1546), tysk teolog

Christofer Columbus (1451–1506), italiensk sjöfarare

Süleyman I (ca 1496–1566), osmansk sultan

Niccolò Machiavelli (1469–1527), italiensk statsman

Trento/Trient

1500 Reformationen, 1500-tal

gr epp

Renässansen Den nya världen Kolonialism Merkantilism Reformationen Vetenskap Absolutism Enclosure

146

Leonardo da Vinci (1452–1519), italiensk konstnär, uppfinnare och naturforskare

Johann Gutenberg (1394–1468), tysk boktryckare

Genève

V ik t ig a personer

Prag Augsburg

”Upptäckten” av Amerika, 1492 Erövringen av det aztekiska riket, 1519–1521 Den första världsomseglingen, 1519–1522 Block 4 TIDIGMODERN TID

D

he V ik t ig a n y Wittenberg

t er

1600

1650

Peter den store (1672–1725), rysk tsar

Ludvig XIV (1638–1715), fransk kung

Kristina (1626–1689), svensk drottning

Axel Oxenstierna (1583–1654), svensk statsman

Elisabet I (1533–1603), engelsk drottning

o/Trient

Isaac Newton (1643–1727), engelsk matematiker

Ostindiska kompanier Protestantism Boktryckarkonsten Heliocentrisk världsbild

Prag sburg

1700

Den ”oövervinneliga armadan”, 1588 Trettioåriga kriget, 1618–1648 Spanska tronföljdskriget, 1701–1714 Den ärorika revolutionen, 1688-89

Samhälle i förändring

147

Samhälle i förändring Renässans Ordet renässans betyder ”återfödelse” och syftar på att antiken blev populär igen i Italien under 1300- och 1400talen. Epoken används ibland som en tidsindelning för tiden 1300–1600.

En ny inställning till människan, kulturen, omvärlden och universum växte fram i Europa efter medeltiden. Dessa nya tankebanor lade grunden för en allmän nyfikenhet och ett annat sätt att förhålla sig till dem som hade makten.

De nya tankarna skulle också komma att påverka politiken (den starka staten), religionen (reformationen) och vetenskapen.

I och med boktryckarkonsten kunde också alla dessa idéer spridas mycket snabbare än tidigare.

Renässansen (1300–1600)

Kommers = handel

148

Man brukar säga att medeltiden slutar i och med renässansens (1300– 1600) ankomst. Det var en process som gick olika snabbt i olika områden i Europa.

Renässansen började i 1300-talets Italien i samband med att den första kommersiella revolutionen slog igenom där (se sidan 107). I de italienska

Block 4 TIDIGMODERN TID

UTBLICK

Flera mästerverk skapades under renässansen. Ovan till vänster syns Michelangelos (1475–1564) staty David och till höger en scen ur William Shakespeares (1564–1616) drama Romeo och Julia. Målningen på föregående sida är Botticellis (1445–1510) Venus födelse. Konsten och arkitekturen under renässansen präglas av symmetri och proportioner. Porträttbysten blir populär inom skulpturen, medan man inom måleriet gärna använde sig av porträtt och perspektiv.

symmetri = två delar i en helhet är varandras spegelbilder proportion = storleks- eller måttsförhållande perspektiv = möjlighet att se djup i en bild

stadsstaterna växte en stark kommers fram och välståndet som skapades gjorde det möjligt för några att ägna sig åt konst.

Konstnärstalanger stöddes ekonomiskt av mecenater som gjorde det möjligt för dem att ägna sig åt skapandet på heltid. De italienska stadsstaterna krigade ofta med varandra och de tävlade också sinsemellan om att anställa de främsta konstnärerna för att smycka stadsstaterna med praktfulla konstverk.

De allra bästa konstnärerna överöstes med pengar. Det var vid denna tid möjligt att bokstavligt leva som en prins för cirka 300 dukater om året – Leonardo da Vinci (1452–1519) fick under vissa perioder 2 000.

stadsstat = stat bestående av en dominerande stad och omgivande landsbygd mecenat = person som ekonomiskt stöder konstnärer och vetenskapsmän

Renässansmänniskan Leonardo da Vinci Renässansmänniskan var ett ideal för en person som skulle kunna allt: skriva och tonsätta en dikt, brottas, sjunga, spela instrument, rida, lösa matematiska problem samt tala och skriva uttrycksfullt. Få om ens någon kunde förstås nå upp till detta ideal. Den som kom närmast var kanske Leonardo da Vinci.

Leonardos föräldrar var varken adliga eller rika. Inte heller var de gifta med varandra. Trots det fick Leonardo en god utbildning. Hans far in-

Samhälle i förändring

149

De medeltida målningarna framställde ofta personerna som del av ett kollektiv, medan renässansmålarna framhävde de individuella dragen hos de avbildade.

anatomi = vetenskap som studerar människokroppens, djurens och växternas byggnad dissektion = sönderdela en kropp för att studera den

150

såg snabbt hur begåvad Leonardo var på att måla och beslöt att låta sonen gå i lära hos en känd konstnär. Tio år gammal flyttade därför Leonardo till Florens. Där fick han börja med de enklaste sysslorna, men med tiden fick Leonardo allt viktigare uppgifter. Han kunde till exempel få måla detaljer i sin mästares verk. Det visade sig med tiden att Leonardo överträffade sin mästare, som då övergav måleriet.

Efter tio års konststudier öppnade Leonardo sin egen ateljé. Tillsammans med sina vänner utvecklade han både en poetisk och musikalisk sida. Under sin levnad skulle Leonardo ta på sig många uppdrag. Flera av dem kom aldrig att avslutas.

Efter ytterligare tio år beslöt sig Leonardo att lämna Florens för en annan stadsstat – Milano. Men han reste dit som ingenjör, inte konstnär.

I ett introduktionsbrev skrev han att han var duktig på att bygga broar och kanoner och att han till och med kunde bygga en bepansrad bil (som skulle drivas av två fjädrar). Han tog genom åren anställning hos flera olika furstar, beroende på vem som för tillfället var hans mecenat.

Leonardo blev även djupt intresserad av anatomi, eftersom han ville veta hur den mänskliga kroppen fungerade, för att kunna måla av den noggrannare. Vid denna tid förbjöd kyrkan dissektioner, men förbudet efterlevdes inte. Efter att ha observerat några dissektioner började Leonardo att genomföra egna. I hans anteckningsböcker fi nns hundratals skisser av muskler, ben, blodkärl och organ.

Utöver att skapa sin berömda målning Mona Lisa konstruerade han – åtminstone på papperet – fallskärmar, cyklar, ubåtar och helikoptrar.

Det skulle ta flera hundra år innan dessa idéer kunde förverkligas.

Kunde även kvinnor vara renässansmänniskor?

Renässansen placerade människan i centrum och betraktade individen med hjälp av konst, fi losofi och vetenskap. Kvinnor kunde ta del av renässanskulturen, men kvinnans ställning i samhället kännetecknas knappast av någon grundläggande förändring.

Block 4 TIDIGMODERN TID

Den första globaliseringen År 1491 visste inte européerna mycket mer om världen än vad romarna hade känt till. Många trodde visserligen att jorden var klotformad, men man underskattade avståndet över Atlanten rejält. Enligt den antika filosofen Aristoteles skulle det bara ta några dagar att segla över havet till Asien. Kanske gjorde detta de första expeditionerna mindre avskräckande, samtidigt som den allmänna upptäckarlustan drev på. Att resorna blev både många och långa framgår av alla de kartor som kom att ritas.

Dessa kartor var nästan helt korrekta.

Européerna spred sig över världen på ett sätt som inte tidigare förekommit i historien.

I slutet av 1700-talet hade européerna (inklusive Ryssland) gjort anspråk på ungefär halva jordens yta även om de bara kontrollerade en tredjedel.

Bananer Sockerrör Vete Ris Kaffe

Majs Potatis Sötpotatis Jordnötter

Den globala handeln Den ekonomiska motorn, alltså de krafter som styrde den globala handeln, låg under 1400-talet inte i Europa. Drivkrafterna fanns i stället i Kina där ekonomin var mycket stark. Det rådde också stor efterfrågan på silver (som behövdes för mynt). Silver fanns till viss del i Europa, men framförallt i Latinamerika.

Araberna förmedlade varorna mellan Asien och Europa och gjorde en stor vinst på denna handel. Européerna var på något sätt tvungna att hitta en väg förbi de muslimska områdena för att ta över den vinstrika handeln med Asiens kryddor och andra eftertraktade varor.

Den första globaliseringen

Vissa förändringar skulle komma att bli oåterkalleliga. Grödor och djurarter spred sig till områden där de inte hade funnits tidigare: Vete, vindruvor, oliver, hästar, boskap, får, hundar, grisar, höns och getter till Amerika; majs, bönor, squash, avokado, tomater och potatis till Europa. Även sjukdomar spreds mellan kontinenterna.

151

Världen knyts ihop

Nordsjön

SKOTTLAND

0

Newcastle

50 Km

0

Irlä

nds

jön ka s

Liverpool

50 Mi

Att resa i gamla tider var ofta ett mödosamt projekt. Vägarna var små och ofta i uselt skick och att transportera tunga varor över land var svårt, tidsödande och dyrt. Med segelfartyg kunde man tidigt bedriva handel på större avstånd, också mellan kontinenterna, men det var riskfyllt och hade sina begränsningar.

En av orsakerna till att England blev det första industrilandet var att transporterna där kunde ske på ett jämförelsevis smidigt sätt.

Leeds Manchester

Ångan revolutionerar transporterna

Sheffield

George Stephenson (1781–1848) var en självlärd brittisk tekniker som arbetade som maskinist i en kolgruva. I gruvan hade man ordnat med transport av kolet i hästdragna vagnar på räls. Han förstod att man kunde använda ångmaskinen för att driva vagnarna, vilket skulle bli mycket effektivare. År 1814 konstruerade han ett litet lokomotiv som drog vagnarna i gruvan.

Norwich

Birmingham

WA LES Bath

London

Järnvägarnas betydelse – på väg mot en globaliserad värld Exeter Engelska kanalen

Englands kommunikationsmöjligheter via floder och kanaler.

Det var inte bara i gruvorna som ångloken revolutionerade transporterna, utan järnvägar blev även allt viktigare ovan jord. Men till en början mötte järnvägarna starkt motstånd från flera håll. Upprördheten var stor på sina håll och i den engelska parlamentsdebatten lär en ledamot ha utbrustit: Vilken dårskap! En rad vagnar med människor framförs av djävulen själv i gestalt av ett i 30 kilometer i timmen framrusande lokomotiv!

Det blev främst utanför Storbritannien som järnvägen skulle få sin verkligt stora betydelse.

UTBLICK

Frankrike och Tyskland Både Frankrike och de tyska staterna låg långt efter Storbritannien i industrialisering i början av 1800-talet. Kol- och järnmalmsfyndigheter låg långt från varandra. Det var svårt att starta industrier eftersom transporter mellan producenter och konsumenter gjorde varorna dyra. Men med järnvägen kom genombrottet. Järnmalm och kol blev billigt att föra samman till nya, växande industrier. Befolkningen blev rörligare, vilket ökade tillgången på arbetskraft, och transporterna blev så mycket billigare att det lönade sig att starta nya industrier. Dessutom stod järnvägsbyggandet i sig för en så stor efterfrågan av järn, kol och redskap att det drog igång en mängd andra industrier.

260

Block 5 EN NY TID TAR SIN BÖRJAN

USA Järnvägen integrerade också USA i världsekonomin. Med järnvägen kunde man transportera de stora skördarna från de inre delarna av landet ut till kusten till en låg kostnad. Därifrån exporterades stora mängder jordbruksprodukter på de nya stora ångdrivna fartygen till Europa. Trots de långa transporterna blev det faktiskt så billigt att priserna på mat föll i Europa.

Här ser vi de första tecknen på hur industrialiseringen knöt ihop världen.

Det europeiska järnvägsnätets utbredning.

1840

När Storbritannien gick om Indien I samband med kolonialismen upprättade européerna handelsstationer i Asien och lade större landområden under sig. Både fransmän och engelsmän inriktade sig på Indien, men i förlängningen förlorade fransmännen och Indien kom att läggas under Storbritannien (se sidan 228). Kina rådde däremot inte européerna på före 1800-talet – det var nämligen för starkt och de europeiska handelsmännen fick finna sig i att handla på kinesernas villkor.

Indien var liksom Kina en ekonomisk stormakt vid denna tid, vilket bland annat visas av den eleganta gravbyggnaden Taj Mahal som uppfördes under åren 1632–43. Indiens ekonomi var baserad på en bomullsindustri som var mer utvecklad än Englands.

Indiens problem var att det tidigare mogulväldet, som länge hade styrt området, var i upplösning.

Den indiska halvön var i början av 1700-talet uppdelad i en mängd små, splittrade riken.

1850

1880

1000 km

Taj Mahal HISTORIESYNER

Uppfinningarnas roll Äldre tiders historiker betonade ofta uppfinningarnas betydelse för industrialiseringen, nästan så mycket att man kunde tro att det var uppfinningarna som drev industrialiseringen framåt. Men de förklarade inte varför dessa uppfinningar kom

till just då. Idag brukar historiker i stället mena att utbud och efterfrågan drev den industriella revolutionen framåt. Uppfinningarna blev i stället svaret på frågan hur varor skulle kunna produceras effektivare.

Den industriella revolutionen

261

SVERIGE

Frihetstiden (1719–1772) Historiska epoker brukar ofta namnges långt efter att de tagit slut. Men frihetstiden var en benämning som redan samtiden använde om den epok som Sverige gick in i efter stormaktstidens slut.

Det var inte bara svenskarna som talade om den säregna svenska friheten. Den kände franske upplysningsfilosofen Voltaire kallade Sverige ”det friaste landet i världen” och hans filosofkollega Rousseau ansåg att den svenska lagstiftningen var ”ett exempel på det perfekta”.

författning = konstitution, grundlagar korruption = personer missbrukar sin ställning för egen vinning inom t.ex. en myndighet

Att samtiden kallade denna svenska period för ”frihetstiden” hade flera skäl. Enväldet hade avskaffats och riksdagen hade i stället fått en starkt utökad makt på kungens bekostnad. Intresset för politik inom alla stånd växte därför runt om i landet. Rådet, som skulle fungera som ett slags regering, blev beroende av stöd från majoriteten i riksdagen. Det var en internationellt sett mycket tidig form av parlamentarism. Ett annat mycket modernt och i samtiden unikt drag i landets författning var tryckfriheten som infördes 1766. Dessutom uppstod två politiska partier med anhängare i alla fyra stånd. Men frihetstiden präglades också av avigsidor som korruption, intolerans och byråkratisk ineffektivitet.

TOLKNINGAR

Värdeladdning Vissa ord är så kallade honnörsord, det vill säga att de är positivt laddade, som demokrati och rättvisa. De är dock inte bara positiva ord utan språkbrukaren försöker också påverka lyssnaren att tycka något speciellt. Inte ens diktaturerna i Östeuropa under det kalla kriget kallade sig för diktaturer.

264

Östtyskland hette till exempel ”Tyska demokratiska republiken”. På samma sätt är det med benämningar på krig eller historiska epoker, till exempel det nordamerikanska frihetskriget (1775–1783) eller den svenska frihetstiden.

Block 5 EN NY TID TAR SIN BÖRJAN

Omvälvning av statsskicket Efter det stora nordiska kriget var Sverige fullkomligt utarmat. Många skyllde olyckorna på det kungliga enväldet. Karl XII hade dött barnlös och hans syster Ulrika Eleonora (1688–1741) sågs som en naturlig arvtagare, men hon hade ingen självklar rätt till tronen. Därför hyllades hon som regerande drottning bara på det villkoret att hon avsade sig det förhatliga enväldet.

Namnstämpeln Formellt måste varje rådsbeslut undertecknas av kungen. Det hände att Adolf Fredrik vägrade. Riksdagen beslöt då att namnstämpeln i sådana fall fick användas, något som visar kungens svaga ställning.

Kungen Ulrika Eleonora var drottning i endast ett år då hon överlät sin ställning till sin man, som blev Fredrik I (1676–1751). Han efterträddes senare av Adolf Fredrik (1710–1771). I frihetstidens författning var kungamakten starkt inskränkt. Frihetstidens regenter hade faktiskt inte mycket mer makt än 2000-talets svenske kung. En samtida engelsman uttryckte det som att i Sverige hade monarken ”en konungs titel men knappt en undersåtes rättigheter”.

Rådet Rådet skulle fungera som en regering. Det bestod inte längre av enbart adelsmän utan också av medlemmar ur präste- och borgarstånden. Nytt var den parlamentariska principen att rådet var ansvarigt inför riksdagen, inte kungen. Kungen hade två röster medan de 16 rådsmedlemmarna hade en var.

Riksdagen Riksdagen skulle sammanträda minst vart tredje år. Den hade ensam lagstiftningsmakten och bestämde också över skatterna. Dessutom kunde riksdagen avsätta rådsmedlemmar som den inte längre hade förtroende för. Det betydde att den avgörande makten nu låg i riksdagen.

Riksdagsprotokoll Från den svenska riksdagen finns riksdagsprotokoll bevarade från 1600-talet. I dem kan man följa hur politik gick till på den tiden: vad de olika stånden tyckte i vissa frågor, hur

parlamentarism = den lagstiftande makten (parlamentet, riksdagen) är överordnad den verkställande makten (regeringen) genom att riksdagen godkänner regeringen och har rätt att avsätta den

Riksdagssammanträden Riksdagen var inte som nu ständigt samlad. En riksdagsordning från 1723 fastslog att det fick gå högst tre år utan att riksdagen sammanträdde.

Riksdagarnas uppehåll var ibland kortare än de tre åren och riksdagarna varade aldrig längre än två år.

KÄLLKRITIK

de argumenterade för sin sak och hur man förhandlade och kom överens i politiska frågor. Dessa protokoll brukar därför användas ur en kvarleveaspekt.

Frihetstiden

265

Samband En ny tid tar sin början, 1700–1800 Maktfördelning mellan länder 1450–1800 Makt

ien ritann Storb

Frankrike

Frankr ike

Storbritannien

en

Spani

1450

Nederländerna

Nederländerna Sverige 1500

1550

1600

1650

1700

1750

1800

Spanien Sverige

Under perioden 1450–1800 tävlade de europeiska länderna med varandra om makten i Europa. Frankrike och Storbritannien låg båda vanligen på en stabil och hög nivå, medan andra länder hade begränsade storhetstider, till exempel Sverige.

Demokrati och diktatur (ca 1750) – före amerikanska och franska revolutionerna a ell r ion ate ut st tit ns Ko

Feodala stater Konstitutionella stater Absoluta stater

Absoluta stater

Fram till tiden för de amerikanska och franska revolutionerna såg statsskicken i Europa ut ungefär som under den tidigmoderna tiden.

diktatur

286

Demokrati och diktatur (ca 1800) – efter amerikanska och franska revolutionerna

demokrati

Efter de politiska revolutionerna skrevs den politiska kartan om i Europa. Fram till år 1800 var förändringarna begränsade, men senare under 1800-talet desto större.

Franska och amerikanska revolutionerna

Kung

(Kung)

Adel FRANSKA OCH AMERIKANSKA REVOLUTIONERNA Präster

Överklass

+

Medelklass

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Borgare Bönder

Samhället förändrades i grunden av de politiska (franska och amerikanska) och ekonomiska (industriella) revolutionerna.

Det visade sig även i samhällets sociala grupper, som delades in på ett nytt sätt i det moderna samhället.

Arbetarklass (Kyrka)

Två revolutioner i jämförelse

Konsekvenser Orsaker Förutsättningar

Amerikanska revolutionen

Franska revolutionen

Storbritannien var försvagat Relativt stort självstyre

Politisk verklighet

Absolutismen Tydliga hierarkier mellan stånden

Politisk verklighet

Den amerikanska identiteten Upplysningsidéer

Idéer

Upplysningsidéer Den amerikanska revolutionen

Idéer

Provocerande och symboliska skatter

Ekonomisk kris Krav på nya skatter

USA bildas Demokratiska värderingar Politiska ideologier (liberalism) Den franska revolutionen

Frankrike förvandlas Demokratiska värderingar Politiska ideologier (konservatism och liberalism) Wienkongressen

287

SAMBAND HISTORIA PLUS – en historiebok för gymnasiet Det finns inte bara en historia. Allt ser olika ut beroende på vilket perspektiv man har och det som har hänt kan tolkas på olika sätt. Att historieskrivningen dessutom medvetet kan brukas för olika syften finns det många exempel på.

Samband Historia inleds därför med en källkritisk nyckel. I den presenteras begrepp som historiesyn, historiebruk, perspektivval, olika typer av källor och hur dessa kan användas. I den kronologiska berättelsen om människans historia från forntid till nutid används det källkritiska förhållnings­ sättet på angelägna exempel. Dessa är markerade med ett förstoringsglas.

I boken finns det texter som kallas utblickar. De är spännande och ­intressanta fördjupningar, men inte nödvändiga för att förstå fortsättningen. På så sätt går det lätt att välja mellan ett längre och ett kortare lässpår.

Samband

Varje historisk tidsperiod avslutas med grafer, illustrationer

och tankekartor som syftar till att lyfta fram viktiga historiska samband.

Författare:

Niklas Ericsson, fil dr i historia och författare till flera populärhistoriska verk.

Magnus Hansson, fil mag i historia och nordiska språk, lärare och författare.

ISBN 978-91-622-7240-1

(523-2359-5)