Page 1

Del 2

Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter

Språkutveckling och språkstörning hos barn del 2 riktar sig främst till logoped­ studenter, logopeder och specialpedagoger men kan även läsas av studenter i psykologi, pedagogik och språkvetenskapliga ämnen. Den kan också användas som fördjupningslitteratur i forskarutbildning inom dessa ämnen. Även andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med barn med olika slag av pragmatiska svårigheter kan ha nytta av boken.

Art.nr 32616

Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter

Språkutveckling och språkstörning hos barn del 2

• Block I ger en historisk översikt av hur pragmatiska svårigheter, inklusive autism, beskrivits och väcker frågor om normalitet. • Block II sätter beskrivningar av pragmatiska svårigheter i relation till grundläggande teorier om pragmatik. • Block III redovisar forskning om pragmatisk utveckling hos barn med typisk utveckling.Teorier och begrepp inom barnspråksforskning med relevans för pragmatisk utveckling och svårigheter diskuteras också. • Block IV behandlar pragmatiska svårigheter i relation till språkstörning och andra funktionsnedsättningar. I slutet presenteras en övergripande teoretisk modell för att förstå hur pragmatiska svårigheter kan uppstå. Blocket ger också pedagogiska och kliniska implikationer för inter- vention.

Språkutveckling och språkstörning hos barn

|

Behovet av en bok på svenska som samlar olika forskningsperspektiv och ger en översikt av kommunikativa (pragmatiska) svårigheter hos barn har länge varit stort. Denna bok utgör andra delen i serien Språkutveckling och språkstörning hos barn. Boken är uppdelad i fyra block:

Ulrika Nettelbladt

Språkutveckling och språkstörning hos barn del 2

& Eva-Kristina Salameh (red.)

Ulrika Nettelbladt är leg. logoped och professor i logopedi vid Lunds universitet. Eva-Kristina Salameh är leg. logoped, doktor i medicinsk vetenskap och verksamhetsansvarig för Språkens hus vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Ulrika Nettelbladt Under medverkan av Eva-Kristina Salameh (red.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-01764-8_01_coverA.indd 1

2013-04-04 10.54


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal ­tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av ­a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till ­upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32616 ISBN 978-91-44-01764-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Fackgranskning: Per Linell Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Bengt Nettelbladt Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-01764-8_01_book.indd 2

2013-03-26 14.57


Innehåll

Förord  9 Teckenförklaringar  12 Block I  Inledning K apitel 1

Barn med språkstörning och barn med pragmatiska svårigheter  15

Inledning 15 Pragmatiska svårigheter hos barn  20 Olika vetenskapliga perspektiv  22 Bokens disposition  30 K apitel 2

Pragmatiska svårigheter hos barn ur ett historiskt perspektiv  31

Inledning   31 Barnpsykiatri och autism ur ett historiskt perspektiv  32 Inledningen på ett vetenskapligt studium av autism  39 Pragmatiska svårigheter hos barn med språkstörning  54

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 3

3

2013-03-26 14.57


Innehåll K apitel 3

Olika perspektiv på normalitet av språkstörning och pragmatiska svårigheter  63

Inledning 63 Normalitet ur olika perspektiv   66 Internationella klassifikationssystem  71 Pedagogiska och kliniska professioners syn på normalitet  73 Föräldrarnas och barnets perspektiv  79 Funktionsnedsättning som en social konstruktion   80 Den svårfångade normaliteten  84 Block II  Teoretisk bakgrund K apitel 4

Kognitivt inriktade teorier om pragmatik  91

Inledning   91 Språkfilosofisk inriktning  93 Psykologiska inriktningar  107 Etologisk inriktning  112 Avslutande kommentar  117 K apitel 5

Språkvetenskapliga teorier och begrepp med relevans för pragmatik  119

Inledning 119 Deixis 127 Koherens, kohesion och referens   129 Samtalsämnen eller topikstruktur   134 Bildspråkliga uttryck   135 Formelspråk 137 Berättelse- eller narrativstruktur  140

4

978-91-44-01764-8_01_book.indd 4

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


Innehåll K apitel 6

Samtalsforskning och interaktion   145

Inledning 146 Conversation Analysis   150 Kliniska tillämpningar av Conversation Analysis  158 Initiativ–respons – en interaktionell analys relevant för barnlogopedi  164 En klinisk tillämpning av IR-analys i dialoger med barn med språkstörning  171 Likheter och skillnader mellan CA-analys och Initiativ–responsanalys  178 En syntes av olika teoretiska perspektiv på samtal  179 K apitel 7

Grundläggande socio-interaktionistiska teorier  181

Inledning 181 Mead och den symboliska interaktionismen   182 Vygotskij och den sociokulturella skolan   190 Markovás modell över utveckling av mänskligt medvetande och empati  200 Moscovicis teori om sociala representationer  203 Piagets och Kohlbergs teorier om moralutveckling  205 Block III  Pragmatisk ut veckling hos barn K apitel 8

Tidig pragmatisk utveckling  211

Inledning 211 Förspråklig utveckling  213 Utveckling av gester och deixis  216 Proto-konversation   220 Barnets första ord  223 Emergenta språkliga funktioner  226 Intersubjektivitet 228 Barnanpassat språk  233 Sammanfattning av tidig pragmatisk utveckling  235

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 5

5

2013-03-26 14.57


Innehåll K apitel 9

Pragmatisk utveckling i förskoleåldern  237

Inledning 237 Sociala pragmatiska funktioner  238 Turtagningssystemet 238 Reparationer   240 Theory of mind och referentiell kommunikation  244 Empatisk förmåga   247 Lekutveckling 248 Stadier i lekutveckling  250 Kamratinteraktion   253 Språkliga pragmatiska funktioner   256 Språkliga och kommunikativa lekar   256 Kommunikativa funktioner hos barn  260 Koherens och kohesion  262 Samtalsämnen   266 Fonologiska, grammatiska och lexikala aspekter  267 Sammanfattning av pragmatisk utveckling i förskoleåldern  269 K apitel 10

Pragmatisk utveckling i skolåldern  271

Inledning 271 Sociala pragmatiska funktioner  272 Turtagning och reparationer  273 Indirekthet och artighetsformer   274 Presuppositioner och inferens  277 Kamratinteraktion 277 Språkliga pragmatiska funktioner  280 Fonologiska, grammatiska och lexikala aspekter  280 Referens, koherens och kohesion  283 Bildspråk   284 Narrativ förmåga   286 Metapragmatisk förmåga  291 Sammanfattning av pragmatisk utveckling i skolåldern   293

6

978-91-44-01764-8_01_book.indd 6

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


Innehåll K apitel 11

Teorier om språkutveckling med relevans för pragmatik  297

Inledning 297 Tidig barnspråksforskning  300 Strategier inom barnet och i interaktionen   303 Språklig variation och individuella kommunikativa strategier   310 Gestaltstrategier i ett livslångt utvecklingsperspektiv – formelyttranden  321 Avslutande kommentar  328 Block IV  Pragmatisk a svårigheter hos barn K apitel 12

Pragmatiska svårigheter hos barn med språkstörning  331

Inledning 331 Pragmatiska funktioner som studerats hos barn med språkstörning  339 Avgränsning mot autism och andra autismspektrumtillstånd  350 Avgränsning mot andra funktionsnedsättningar  355 Förklaringsmodeller till pragmatiska svårigheter  358 Avslutande kommentar  363 K apitel 13

En modell för kategorisering av pragmatiska svårigheter hos barn  365

Inledning 365 Kategorier av pragmatiska svårigheter  366 Fyra dimensioner av pragmatik   376 En integrerad modell av kategorier och dimensioner i ett utvecklingsperspektiv 382 Betydelsen av förståelse i relation till de fyra dimensionerna  383 Två aspekter av pragmatiska svårigheter   389 Avslutande kommentar  390

Appendix till kapitel 13   392 Olika beskrivningar av pragmatiska problem  392

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 7

7

2013-03-26 14.57


Innehåll K apitel 14

Pragmatiska svårigheter hos barn med annorlunda villkor för utveckling  401

Inledning   401 Visuella funktionsnedsättningar/blindhet  404 Kombinerad grav syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet  408 Vargbarn eller gravt försummade barn  411 Autism 419 Språklig och pragmatisk utveckling på annorlunda villkor  424 Avslutande kommentar  428 K apitel 15

En syntes utifrån dialogiska teorier  431

Inledning 431 Vygotskijs sociokulturella teori  434 Potentialer och sårbarhet  437 Intersubjektivitet och alteritet  440 Förståelse och respons  444 Ett emergent perspektiv på dialog, utveckling och pragmatiska svårigheter  445 Dialogismens principer  446 Dialogism i relation till monologism  447 K apitel 16

Kliniska och pedagogiska implikationer  451

Inledning 451 Betydelsen av teorier för intervention av pragmatik  454 Utveckling av den professionella rollen  458 Bedömning och intervention av barn på ett tidigt utvecklingsstadium   461 Bedömning och intervention av olika pragmatiska funktioner  467 Pragmatiskt orienterad intervention  480 Avslutande kommentar  488

Referenser  489 Person- och sakregister  525

8

978-91-44-01764-8_01_book.indd 8

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


 

Förord

Detta är den andra av två böcker på svenska som handlar om språkutveckling hos barn med typisk språkutveckling och hos barn med språkstörning. Del 1 behandlar fonologisk, grammatisk och lexikal utveckling. Denna bok, som är nummer 2 i serien, handlar om pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter. Med tanke på bokens omfattning, är den indelad i fyra block för att underlätta för läsaren. Båda böckerna har fokus på talad interaktion. Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi behandlas inte i dessa böcker. Inte heller de speciella svårig­ heter som tillkommer hos flerspråkiga barn med språkstörning diskuteras, då framställningen skulle bli alltför komplex. En av utgångspunkterna för denna bok har varit två doktorandkurser, Diskursanalys och Pragmatisk utveckling, som jag höll tillsammans med Karin Aronsson vid tema Barn, Linköpings universitet under 1990-talet. Vid Tema Barn hade jag också förmånen att ta del av socialhistoriskt inriktad forskning om barn, vilket gav nya perspektiv för de historiska avsnitten och frågor om normalitet. Mycket värdefullt för denna bok har också varit kurserna Pragmatik för logopeder som jag tillsammans med Jan Anward höll vid avdelningen för logopedi, Karolinska institutet under 1990-talet. I Lund har bedrivits en bred forskning om språkstörning hos barn i ett flertal forskningsprojekt sedan början av 1990-talet. I ett tidigt projekt, Hur specifik är specifik språkstörning, togs de första stegen mot en karaktäristik av pragmatiska svårigheter hos barn tillsammans med projektmedarbetarna Birgitta Sahlén och Christina Reuterskiöld Wagner. Senare har samarbetet fortsatt också tillsammans med Karl Radeborg i arbetet med Svenska CCC. I flera andra projekt har grammatisk förmåga och interaktion hos barn med språkstörning undersökts. Dessa projekt genomfördes tillsammans ©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 9

9

2013-03-26 14.57


Förord

med Kristina Hansson, i ett senare projekt också med Gisela Håkansson. Grunden till den samtalsanalys som presenteras i boken, liksom många av bokens samtalsexempel, kommer från dessa projekt. I senare projekt har interaktionen ytterligare studerats, nu också tillsammans med Barbro Bruce, liksom prosodi tillsammans med Christina Samuelsson. I ett mer sentida projekt, som direkt riktar sig till pragmatiska svårigheter, har Pernille Holck och Annika Dahlgren Sandberg varit viktiga samarbetspartners. I projektet jämfördes barn med cerebral pares, ryggmärgsbråck och pragmatisk språkstörning. Den typologi om pragmatiska svårigheter som presenteras i boken, grundlades i detta projekt, inte minst uppdelningen i socialt respektive språkligt baserade pragmatiska svårigheter. Intervjuer och diskussioner med kliniskt och pedagogiskt verksamma logopeder och specialpedagoger, har också haft stor betydelse för den kliniska och pedagogiska tillämpningen, speciellt för bokens fjärde block. Särskilt vill jag framhålla följande personer: Catharina Anderson, Pernille Holck, Cecilia Holmkvist, Ketty Holmström, Inger Hulterstam, Cecilia Lundström, Margareta Lundskog, Viveka Lyberg Åhlander och Catarina Ragnar. Viktiga samtalspartners för bollande av idéer, tankar och diskussioner av olika teorier, och som haft ett direkt inflytande på denna bok har varit följande personer: Mats Andrén, Dorothy Bishop, Annika Dahlgren Sandberg, Marianne Gullberg, Henrik Gyllstad, Gisela Håkansson, Victoria Johansson, Per Linell, Ivana Marková, Marianne Ors, Michael Perkins, Karl Radeborg, Eva-Kristina Salameh, Suzanne Schlyter, Sven Strömqvist och Håkan Svenbro. Många årgångar av logopedstudenter i främst Lund har fungerat både som inspirationskälla och försökskaniner för de olika idéer som framförs i boken. Värdefulla synpunkter har också erhållits vid kurser om pragmatik för logopeder och specialpedagoger på olika håll i Sverige och Danmark tillsammans med Pernille Holck. Boken vänder sig framför allt till logopedstudenter och logopeder men även till specialpedagoger. (I boken används genomgående den sistnämnda termen även om vi är medvetna om att också andra termer, som speciallärare, förekommer.) Den kan även vara av intresse för andra professionella grupper som psykologer, barnpsykiatriker och barnläkare. Men boken kan även läsas av studenter i psykologi och olika språkvetenskapliga ämnen, med intresse för barns språkutveckling. 10

978-91-44-01764-8_01_book.indd 10

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


Förord

Följande myndigheter har möjliggjort detta arbete genom mångårigt ekonomiskt stöd: Lunds universitet, särskilt medicinska fakulteten, men också institutionen för lingvistik och fonetik samt forskningsfinansiärerna: Riksbankens Jubileumsfond, Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet, National Institutes of Health, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap samt Sunnerdahls handikappfond och Norrbacka-Eugenia institutet. Olika versioner av tidigare kapitel har lästs och kommenterats av Mats Andrén, Annika Dahlgren Sandberg, Kristina Hansson samt ”pragmatikgruppen” Catharina Anderson, Pernille Holck, Cecilia Holmkvist, Ketty Holmström och Catarina Ragnar. Jag tackar för era värdefulla kommentarer. Jag vill också tacka Bengt Nettelbladt och Ketty Holmström som bidragit med bildmaterialet i boken. Fackgranskning är utförd av Per Linell. Jag har också haft förmånen att under många år föra ingående diskussioner med honom om framför allt bokens teoretiska delar och tillämpningen av dialogiska teorier. Redaktionellt arbete har utförts av Eva-Kristina Salameh. Men vi har också under lång tid haft många givande diskussioner om bokens olika delar, inte minst den logopediska och kliniska relevansen. Båda har haft en avgörande betydelse för bokens slutgiltiga innehåll och utformning. Lund i januari 2013 Ulrika Nettelbladt

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 11

11

2013-03-26 14.57


Teckenförklaringar

Versaler starkt betonad eller framhävd () minipaus 00:01 paus … del av samtalet utelämnat (eh) tvekljud ne* avbrutet ord Draken kommer nog å> avbryter sig själv (in i ne*) omformulering plus avbrutet ord (tillrättavisande) kommentar om hur yttrandet låter 4;10 år;månader

12

978-91-44-01764-8_01_book.indd 12

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


Kapitel 3

Olika perspektiv på normalitet av språkstörning och pragmatiska svårigheter

So wenig sich eine scharfe Grenze zwischen Normalem and Abnormem, zwischen Physiologischem och Patologischem im allgemeinen ziehen lässt, so wenig genau lässt sich angeben, wo eine Sprache anfängt krankhaft zu sein. Treitel 1894: 1

Lika lite som det är möjligt att dra en skarp gräns mellan det normala och det onormala, mellan det fysiologiska och det patologiska, lika lite är det möjligt att ange när ett språk börjar vara sjukligt.

Inledning Det kan tyckas självklart vad som kan betraktas som normalt respektive vad som avviker från det normala. Men som citatet ovan anger har man i över hundra år reflekterat över detta, inte minst i relation till vad som kan anses vara ett normalt eller avvikande språk. Än idag är det inte självklart vad som utgör ett normalt språk hos ett barn. Detta sätts ännu mer på sin spets när det gäller pragmatiska svårigheter hos barn. Arbetet med att identifiera, diagnostisera och behandla barn med språkstörning och pragmatiska svårigheter sker inte i ett vakuum, oberoende av det omgivande samhället och dess värderingar. Det är viktigt att se ett samband mellan å ena sidan samtida samhällsförhållanden och förändringar i dessa och å andra sidan samtida teoriers inverkan. Dessa är i sin tur av stor betydelse för framväxten av nya professioner som blir ansvariga för identifiering och diagnostisering. I slutet av 1800-talet fanns troligen ett samband mellan å ena sidan industrialiseringen, den obligatoriska skolans utbyggnad, expansionen av lärarutbildningen, etableringen av nya vetenskapliga teorier, särskilt fonetik, ©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 63

63

2013-03-26 14.57


B lo c k I

3  Olika perspektiv på normalitet av språkstörning …

och å andra sidan identifieringen eller upptäckten av språkstörningar hos barn (Nettelbladt 2007b; Samuelsson & Nettelbladt 2008). Det är sannolikt inte en slump att pragmatiska svårigheter hos barn började uppmärksammas under 1900-talets sista decennier. Bidragande orsaker är sannolikt ökande krav på det moderna samhällets medborgare att klara verbal kommunikation på alltmer sofistikerade sätt. Men också skolans ändrade arbetsformer kan ha spelat in med införande av projektarbeten, där eleverna får arbeta i grupp och mer självständigt, liksom en ofta drastisk utökning av elevantalet. Neddragningar av övrig skolpersonal kan också menligt ha inverkat på elever med behov av extra vuxenstöd. Samtidigt hade det vetenskapliga studiet av pragmatik på allvar påbörjats under denna tid, vilket möjliggjorde en avgränsning av olika beteenden som kunde tolkas i pragmatiska termer. I detta kapitel kommer olika perspektiv på normalitet att belysas utifrån olika akademiska discipliner, men också genom att diskutera olika professioners synsätt på språkstörning och pragmatiska svårigheter. Kort presenteras även socialkonstruktivismen och teorin om stigma (Goffman 1963/1972) och dess betydelse för den pågående debatten om stigmatisering av barn med funktionsnedsättning. I slutet av kapitlet diskuteras hur olika synsätt kan kombineras för att på ett optimalt sätt ge intervention för barnet med språkstörning och pragmatiska svårigheter. Normal eller t ypisk ut veckling jämfört med av vik ande ut veckling

Definitioner av språkstörning och pragmatiska svårigheter hos barn förutsätter att man också definierar vad som inte utgör en språkstörning, dvs. vad som kan betraktas som en normal språkanvändning hos ett barn. Som också framgår av citatet ovan var man redan för drygt hundra år sedan medveten om att kunskap om normal språkutveckling är central för att förstå språkstörningar hos barn. Men om man försöker definiera normalt språk och normal språkanvändning infinner sig genast flera problem. Ett barn är ju mer eller mindre kontinuerligt statt i utveckling, så även barnets språk och språkanvändning. Detta innebär att barnets språk hela tiden utvecklas och förändras. Från studier av barn med normal språkutveckling finns många studier som visat att utvecklingen inte går som en rät linje från enklare former till mer avancerade former. Snarare är det så att ett barn under den 64

978-91-44-01764-8_01_book.indd 64

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


tidiga språkutvecklingen kan återfalla till ett tidigare stadium, t.ex. när det försöker lära in nya och fonologiskt och/eller semantiskt svårare ord eller mer komplexa grammatiska konstruktioner. Detta fenomen kallas ibland U-kurva (Strömqvist 2003). Det kan vara betydligt lättare att frikänna ett barn från problem än att bestämma att det har problem och vilken typ av problem det uppvisar. Samtidigt är det i allmänhet så att barn med en misstänkt språkstörning och pragmatiska svårigheter blivit remitterade för bedömning, vilket innebär att logopeden i allmänhet har viss förhandsförväntan. Det hör således till ovanligheterna att man undersöker ett barn helt förutsättningslöst. Detta gjordes inom ramen för ett forskningsprojekt, där relationen mellan täta öroninflammationer och språkutveckling undersöktes. En grupp barn med konstaterade öroninflammationer matchades till en grupp med öronfriska barn (Harsten et al. 1993). Barnen undersöktes blint, dvs. forskaren som bedömde barnens språk visste inte till vilken grupp ett aktuellt barn hörde. Resultaten visade att det noterades fler avvikelser för barnen utan språkstörning än förväntat. Det omvända kan också vara fallet, där språklig variation tolkas som språklig kreativitet om det gäller ett barn med typisk språklig utveckling men som bedöms vara avvikande om man vet att barnet har en språkstörning (Ingram 1991; Nettelbladt 1994). För att kunna göra en bedömning av ett barns språk är det nödvändigt att försöka få fram ett representativt urval av barnets språk och språkanvändning. Men representativitet kan innebära olika saker: något som är heltäckande, ett idealbeteende eller också det som kan räknas som ett typiskt beteende. Typiskt beteende kan i sin tur innebära något vanligt, ofta förekommande, eller något som innebär ett vanemässigt beteende.

B lo c k I

3  Olika perspektiv på normalitet av språkstörning …

Definition av vad som kan utgöra typiskt beteende • vanligt

• förväntat • dagligen

• vanemässigt

I den internationella barnspråkslitteraturen har man allt mer kommit att övergå från termen normal till typisk språkutveckling. Denna betydelse ligger ©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 65

65

2013-03-26 14.57


B lo c k I

3  Olika perspektiv på normalitet av språkstörning …

närmare tolkningen av det vanliga, och innebär därför något förväntat, snarare än något som inte är avvikande. Det är också den term som fortsättningsvis kommer att användas i denna bok.

Normalitet ur olika perspektiv Medicinsk a perspektiv Hälsa kontra ohälsa

Inom ett medicinskt perspektiv, som logopedi är starkt präglat av, finns en grundläggande dikotomi mellan hälsa kontra ohälsa. Under slutet av 1800-talet beskrevs korrekt tal i kontrast till patologiskt tal sett ur ett vuxenperspektiv (se vidare Nettelbladt 2007b). Även termer som beskrev artikulatoriska avvikelser förekom, baserade på en artikulatorisk–fonetisk beskrivningsmodell. Skiljelinjen gick mellan korrekt respektive inkorrekt artikulation utifrån ett perspektiv som byggde på en vuxen normaltalare, företrädesvis med högstatusdialekt. Detta är exempelvis tydligt i Alfhild Tamms beskrivningar där titeln på en av hennes skrifter från 1918 löd: Skorrningar och andra uttalsfel (Nettelbladt 2007b). Framför allt inom den somatiska sjukvården är det naturligt att definiera patienten utifrån huruvida han eller hon uppvisar symtom på sjukdom eller inte. En utopi är en ideal norm, som innebär fullständig frihet från sjukdomssymtom. Denna norm kommer i konflikt med en statistisk norm, eftersom flertalet människor kan ha övergående sjukdomssymtom, exempelvis förkylning eller huvudvärk. Inom framför allt vuxenpsykiatrin används även termen autopsykisk norm som avser en persons vanemässiga sätt att bete sig och uppleva omvärlden (Ottosson 2009; Cullberg 2000). Om en person plötsligt eller gradvis börjar avvika från sitt invanda beteende kan detta tyda på sjukdom. Detta är dock framför allt tillämpligt på vuxna och äldre. Endast i undantagsfall är det tillämpligt på barn och kan då innebära ett allvarligt förebud om ett progredierande sjukdomsförlopp. Etiologiska beskrivningar  Under en stor del av 1900-talet har man relaterat språkstörning till olika etiologiska kategorier. Det anknyter till förklaringsmodeller i kontrast till förståelsemodeller som diskuterades i kapitel 1. Termerna har ofta varit hämtade från afasiologisk diagnostik. Typiska engelska 66

978-91-44-01764-8_01_book.indd 66

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


termer som användes för att beskriva språkstörning hos barn var: infantile aphasia, congenital aphasia, developmental aphasia. Termen dysfasi som länge använts i Danmark återspeglar ett sådant etiologiskt, afasiologiskt synsätt (Nettelbladt 1998, 2007a). I Sverige användes under 1970-talet diagnosbeteckningen idiopatisk talförsening, som innebar ett konstaterande av att det inte fanns någon känd etiologisk orsak. Dagens användning av olika neuropsykiatriska diagnoser som autismspektrumtillstånd och ADHD inkluderar ofta olika slag av pragmatiska svårigheter, och kan också ses ur ett etiologiskt perspektiv. Särskilt den tidigare använda termen MBD (= minimal brain dysfunction) implicerar ett etiologiskt samband mellan en minimal hjärndysfunktion och barnets beteende.

B lo c k I

3  Olika perspektiv på normalitet av språkstörning …

Avvikelseperspektiv  Besläktat med uppdelningen hälsa kontra ohälsa är definitionen av språkstörning utifrån ett avvikelseperspektiv. I takt med att man inom språkvetenskaplig forskning under 1970-talet började använda mer systematiska språkliga beskrivningar och teoretiska förklaringar, diskuterades om de språkliga mönster som barnen uppvisade var avvikande från typisk utveckling. Dikotomin försening kontra avvikelse diskuterades mycket under 1970-talet, då språkvetenskapliga teorier började introduceras (Nettelbladt 1983). Frågan gällde om barn med språkstörning uppvisade språkliga mönster som var helt annorlunda, och följaktligen avvikande, jämfört med barn med typisk utveckling. David Ingram diskuterade tre olika kombinationsmöjligheter som särskilt gällde fonologi men som är tillämpligt också för andra språkliga domäner inklusive den pragmatiska (1976: 115). Försening

Avvikelse typ 1

Avvikelse typ 2

Samma förenklingar

Samma förenklingar

Unika förenklingar

Samma användning

Persisterande, ihållande användning

Ihållande användning

Termer som illustrerar ett avvikelseperspektiv är följande: infantile speech, deviant speech, speech disorder, deviant language. Fortfarande under slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet antog man inom den chomskyanska traditionen att barn med språkstörning har ett underliggande, defekt språksystem. Detta kan ses inom ramen för ett avvikelseperspektiv. Ett ytterligare exempel på ett avvikelseperspektiv finns ©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 67

67

2013-03-26 14.57


B lo c k I

3  Olika perspektiv på normalitet av språkstörning …

i definitioner av autism som en abnorm funktion i social interaktion, språk och fantasilekar som debuterar före tre års ålder (DSM-IV: 44). Statistisk norm  Det man kanske framför allt tänker på i relation till termen norm är den statistiska definitionen. Det är en i forsknings- och testsammanhang vanligt förekommande definition, som rör avvikelser i statistisk mening. En statistisk norm, baserad på kvantitativa variabler, utgår från ett tänkt normaltillstånd, som ligger i den mittersta delen av normalfördelningskurvan. Inom detta område finns en majoritet av populationen. Barn med språkstörning skulle inom detta perspektiv kunna sägas ligga i den vänstra svansen, dvs. den del där de lägsta testvärdena finns, inom en viss population (Leonard 1991; 1998). Den avgörande frågan är var man sätter gränsen, gränsvärdet (cut-off point) mellan normal och avvikande språkutveckling (Nettelbladt & Salameh 2007a). Sådana gränsvärden blir godtyckliga eftersom man kan välja vilken cut-off man ska ha, dvs. hur stor avvikelsen från medelvärdet ska vara. Termen specifik språkstörning (specific language impairment, SLI), som framför allt används i forskningssammanhang, definieras utifrån en statistisk norm baserad på resultatet från normerade tester. Det finns problem med statistiska normalitetsmått. Sådana mått är statiska, vilket gör det svårt att kombinera dem med ett utvecklingsperspektiv. Det är svårt att inkorporera fluktuationer i ett barns beteende från olika tillfällen, liksom att barnet under en tid skenbart kan gå tillbaka i sin utveckling, den tidigare nämnda U-kurvan. Det är inte heller ovanligt att barn med språkstörning uppvisar en ojämn språklig profil, där vissa språkliga aspekter är mer utvecklade än andra (Leonard 1998). Det är därför svårt att göra en rättvisande bedömning av barn med en ojämn utvecklingsprofil enbart med hjälp av statistiskt baserade mått. Ut vecklingsperspektiv

I den svenska logopedutbildningens barndom under 1960-talet talade man om tal- och språkförsening. Detta var förenligt med den tidens starka pediatriska och utvecklingspsykologiska synsätt. Barnläkare och barnpsykologer beskrev barns fysiska, motoriska och kognitiva utveckling genom uppställande av scheman för respektive utvecklingsområde där milstolpar kunde avgränsas (Hwang & Nilsson 2003; Miller 2002). Även barnets språkutveck68

978-91-44-01764-8_01_book.indd 68

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


ling beskrevs på liknande sätt genom att man exempelvis mätte hur många ord barn kunde producera eller förstå vid en viss ålder (Nettelbladt 1983). I en välkänd utvecklingsteori, utarbetad redan på 1920-talet av den amerikanske psykologen Arnold Gesell (se kapitel 2), uppställdes normer för typisk utveckling på basis av systematiska beskrivningar inom olika utvecklingsområden. Andra utvecklingspsykologiska teorier, särskilt Jean Piagets och Lev Vygotskijs teorier, är inriktade på barns kognitiva utveckling. Det finns emellertid stora skillnader mellan deras teorier. Medan Piaget betonar det individuella barnets förmåga, ett intra-individuellt perspektiv, framhålls det inter-individuella inom Vygotskij-traditionen, där det sociala ursprunget till all kommunikation och allt tänkande är avgörande för utvecklingen. Bådas teorier innebär ett mer integrerat synsätt än de tidiga utvecklingsskalorna eftersom samband mellan olika delförmågor systematiskt beskrivs. Särskilt känt inom Piagets teori är postulerandet av olika kognitiva utvecklingsstadier. Härigenom är det möjligt att predicera barns utveckling. För att i detalj förstå hur barns utveckling nära samverkar med omgivningen, skapade Vygotskij begreppet proximal utvecklingszon. Med detta avsåg han den utveckling som ligger nära och inte alltför långt från barnets aktuella utvecklingsstadium (Miller 2002). Den proximala utvecklingszonen har även definierats på följande sätt:

B lo c k I

3  Olika perspektiv på normalitet av språkstörning …

Proximal utvecklingszon: skillnaden mellan barnets faktiska utvecklingsnivå definierad som barnets oberoende problemlösning och barnets ­potentiella eller möjliga utveckling bestämd genom problemlösning under vuxen ledning. Miller 2002: 377, vår översättning

Teorin om den proximala utvecklingszonen ter sig tilltalande, särskilt ur ett kliniskt och pedagogiskt interventionsperspektiv. Det kan därför vara intressant att känna till att Vygotskij tidigt kom i kontakt med barn med olika funktionsnedsättningar och fann det angeläget att finna lämpliga interventionsmetoder. Det var utifrån dessa erfarenheter som han byggde upp sin teori (Hwang & Nilsson 2003; Miller 2002). Ett utvecklingsperspektiv innebär ett mer dynamiskt synsätt. Barn med språkstörning utvecklas språkligt, om än långsamt. De står alltså inte stilla i sin språkutveckling, som mer absoluta normer implicerar. Inom ett utvecklingsperspektiv beskrivs språkstörning framför allt som en sen debut ©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 69

69

2013-03-26 14.57


B lo c k I

3  Olika perspektiv på normalitet av språkstörning …

av barnets första ord och en fortsatt långsam språklig utveckling inom en eller flera språkliga domäner. Termen försening ger intryck av att samtliga språkliga delförmågor är lika försenade. Att barn kan uppvisa olika utvecklingsprofiler tar man inte hänsyn till inom ett strikt utvecklingsperspektiv. Termer som återspeglar ett utvecklingsperspektiv är följande: developmental aphasia, delayed speech, delayed language, language disability, developmental speech impairment. Med hjälp av de nyetablerade språkvetenskapliga metoderna för analyser av barns språk som utvecklats under 1960- och 70-talen, kunde betydligt mer detaljerade analyser göras än som tidigare varit möjligt. Inspirerade av särskilt Piagets utvecklingsteori, presenterades i slutet av 1970-talet två olika utvecklingsmodeller för beskrivning av barns fonologiska respektive grammatiska utveckling (Ingram 1976, respektive Crystal, Fletcher & Garman 1976; se även Nettelbladt 1983 för en stadiemodell för fonologisk utveckling hos svensktalande barn). Stadiemodellerna hade som syfte att användas vid klinisk bedömning och intervention av barn med språkstörning. Man hävdade att det var nödvändigt att relatera deras utveckling till utveckling hos barn med typisk språkutveckling. Inom modellerna organiseras utvecklingen inom respektive domän, fonologisk respektive grammatisk, i olika utvecklingsstadier. Ett senare exempel på en stadiemodell för andraspråksinlärning av grammatik, som visat sig användbar kliniskt, särskilt för flerspråkiga barn med språkstörning, är processbarhetsteorin (Salameh, Håkansson & Nettelbladt 2004; Salameh 2011). Ett dialogiskt perspektiv

Inom ett dialogiskt perspektiv tar man stor hänsyn till att språk inte förekommer isolerat inom en individ utan används i samspel med andra, alltså ett tydligt inter-individuellt perspektiv (Linell 2009). Även om man kan tolka Vygotskijs teori inom ett utvecklingsperspektiv, finns det också en grundläggande dialogisk, social komponent i hans begrepp den proximala utvecklingszonen. Avgörande för att ett barn ska klara av en bestämd aktivitet inom zonens ram, är att den vuxne eller ett äldre barn stöttar och underlättar barnets försök. Omgivningens betydelse är alltså av avgörande betydelse för att barnet ska utvecklas. Vygotskij såg språket som ett socialt redskap för utveckling. 70

978-91-44-01764-8_01_book.indd 70

©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-03-26 14.57


Centralt inom ett dialogiskt perspektiv är betydelsen av kontexten. Verksamheter, situationer, samtalspartners och samtalsämnen skapar olika förväntningar och förutsättningar för barnet. Det är också av avgörande betydelse att kunna ta den andres perspektiv, för att på så sätt kunna föregripa vad som ska hända i samtalet. Ett sådant interindividuellt perspektiv är nödvändigt för att fullt ut förstå barn med språkstörning och barn med pragmatiska svårigheter. I ett dialogiskt perspektiv kan språkstörning och pragmatiska svårigheter delvis ses som en funktion av samtalssituationen eftersom problemen egentligen inte ger sig till känna förrän barnet börjat tala och interagera med sin omgivning (se vidare block IV).

B lo c k I

3  Olika perspektiv på normalitet av språkstörning …

Internationella klassifikationssystem ICD -10 OCH ICF

I Världshälsoorganisationens (World Health Organization, WHO) sjukdomsklassifikation ges explicita kriterier för hur språkstörning hos barn bör definieras. Den nu aktuella versionen av klassifikationssystemet kallas ICD-10 (International Classification of Disease). I första hand relateras till en statistisk norm där språkförmågan bedöms med hjälp av standardiserade och normerade test. Språkstörning definieras som -2-standardavvikelser (SD) under medelvärdet för barnets ålder. Dessutom anges ett diskrepanskriterium mellan barnets icke-verbala och verbala begåvning (Nettelbladt & Salameh 2007b). Skillnaden ska vara minst -1 SD. Emellertid ges inte bara explicita kriterier för hur en störning (impairment) ska definieras i relation till normen. Det anges även att det är viktigt att beakta i vilken grad en funktionsnedsättning (disability) hindrar eller försvårar för individen att utföra dagliga aktiviteter. Vidare bör anges om störningen ger individen ett handikapp i dagens samhälle (Bishop, 1997). Under 2001 gav Världshälsoorganisationen ut International Classification of Functioning, Disability and Health, förkortat ICF, som finns översatt och bearbetad till svenska förhållanden. Här går man ett steg vidare beträffande hur en funktionsnedsättning påverkar individens livssituation. ICF beskrivs som en bio-psyko-social modell, där de medicinska, psykologiska och sociala faktorerna beskrivs mer utförligt än i tidigare klassifikationssystem. Interaktionen mellan dessa faktorer är också av stor betydelse för bedömningen av en persons prognos. ICF anknyter till ett dialogiskt perspektiv på funk©  F ö r fat ta r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-01764-8_01_book.indd 71

71

2013-03-26 14.57


Del 2

Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter

Språkutveckling och språkstörning hos barn del 2 riktar sig främst till logoped­ studenter, logopeder och specialpedagoger men kan även läsas av studenter i psykologi, pedagogik och språkvetenskapliga ämnen. Den kan också användas som fördjupningslitteratur i forskarutbildning inom dessa ämnen. Även andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med barn med olika slag av pragmatiska svårigheter kan ha nytta av boken.

Art.nr 32616

Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter

Språkutveckling och språkstörning hos barn del 2

• Block I ger en historisk översikt av hur pragmatiska svårigheter, inklusive autism, beskrivits och väcker frågor om normalitet. • Block II sätter beskrivningar av pragmatiska svårigheter i relation till grundläggande teorier om pragmatik. • Block III redovisar forskning om pragmatisk utveckling hos barn med typisk utveckling.Teorier och begrepp inom barnspråksforskning med relevans för pragmatisk utveckling och svårigheter diskuteras också. • Block IV behandlar pragmatiska svårigheter i relation till språkstörning och andra funktionsnedsättningar. I slutet presenteras en övergripande teoretisk modell för att förstå hur pragmatiska svårigheter kan uppstå. Blocket ger också pedagogiska och kliniska implikationer för inter- vention.

Språkutveckling och språkstörning hos barn

|

Behovet av en bok på svenska som samlar olika forskningsperspektiv och ger en översikt av kommunikativa (pragmatiska) svårigheter hos barn har länge varit stort. Denna bok utgör andra delen i serien Språkutveckling och språkstörning hos barn. Boken är uppdelad i fyra block:

Ulrika Nettelbladt

Språkutveckling och språkstörning hos barn del 2

& Eva-Kristina Salameh (red.)

Ulrika Nettelbladt är leg. logoped och professor i logopedi vid Lunds universitet. Eva-Kristina Salameh är leg. logoped, doktor i medicinsk vetenskap och verksamhetsansvarig för Språkens hus vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Ulrika Nettelbladt Under medverkan av Eva-Kristina Salameh (red.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-01764-8_01_coverA.indd 1

2013-04-04 10.54

Profile for Smakprov Media AB

9789144017648  

9789144017648  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded