I N N A N S KO L H U S E N B YG G D E S | 2 7
allmogen, något som kom väl till pass när den unga nationalstaten Sverige började umgås med stormaktsanspråk. I 1686 års kyrkolag ålades föräldrar och husbönder att lära barn och tjänstefolk att läsa. De skulle också lära sig den kristna trons huvudstycken enligt katekesens framställning. Kyrkolagen uppdrog åt prästerskapet att genom husförhör kontrollera och bokföra att föräldrarna fullföljde sin undervisningsplikt med godkänt resultat: Thenne Ordning med Catechismi lära och förhör på Landet, skal hela åhret igenom wid macht hållas, undantagandes then brådaste Andetijden, och när kortaste Dagarna äro. Presterna skola hålla wisse längder på alle sine åhörare, Huus ifrån Huus, Gård ifrån Gård, och weta besked, om theras framsteg och kunnskap uti theras Christendoms stycken; drifwa med flijt ther på at Barn, Drängar och Pijgor, lära läsa i Book, och see med egna ögon, hwad Gud i sitt helige Ord biuder och befaller. 1686 års kyrkolag, kap. 2, § 10
Denna tidiga folkundervisning byggde på den dubbla principen om hemmens undervisningsplikt och prästernas kontrollplikt. Att kunna läsa och att kunna sin katekes blev ett förkunskapskrav inför nattvardsläsningen, och den var i sin tur ett villkor för att man skulle upptas bland de vuxna i församlingen. Detta var också ett mer eller mindre uttalat villkor för att man skulle kunna ta ut lysning till äktenskap och för att man skulle kunna anförtros förtroendeuppdrag av olika slag. Det fanns alltså åtskillig social press bakom kravet att alla skulle lära sig läsa. Systemet visade sig vara effektivt. Redan på 1700-talet var svenskarna ett läsande folk. Samma sak gällde för de nordiska grannländerna. Detta går att konstatera i de gamla husförhörslängderna. Där bedömdes alla och envar enligt bestämda betygsskalor i minst fyra avseenden: läskunnighet, katekesens textord, Luthers förklaringar till orden och den individuella förståelsen av katekesens texter. I vissa delar av landet levde husförhörssystemet kvar ända in på 1900-talet. Kraven på församlingsbornas teologiska kunskaper hade ökat med tiden. I 1800-talets katekesutgåvor fanns inte bara textorden och Luthers förklaringar, utan även utläggningar till förklaringarna och särskilda bibelställen till varje utläggning. Detta kallades i folkmun för ”långkatekesen”. Den framgångsrika alfabetiseringen skapade problem för myndigheterna. Det är ett problem som i alla tider bekymrat auktoritära
Det pedagogiska kulturarvet.indd 27
2011-11-29 09.56