9789144105864

Lärarens handbok För både blivande och verksamma lärare finns det dokument som är grundläggande för all verksamhet i förskola, grund- och gymnasie­skola.

Därför är Lärarens handbok boken som ingen lärare klarar sig utan.

Här finns samtliga skolformers läroplaner, skollag, yrkesetiska principer och FN:s barnkonvention, dokument som är grundläggande för lärares yrkesutövning.

Lärarens handbok

Lärarens handbok ger dig de kunskaper du behöver i läraryrket!

Denna reviderade 10:e upplaga presenterar alla viktiga styr­dokument: • Skollagen (2010:800) • Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (2010) • Läroplan för grundskolan, Lgr 11, som omfattar grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet • Läroplan för gymnasieskolan, GY 11 Några av Sveriges främsta skolforskare och experter inom respektive område introducerar dokumenten och sätter in dem i historiska, nutida och framtida sammanhang.

LÄRARENS HANDBOK

Tionde upplagan

10:e uppl.

Art.nr 33293

LÄROPLANER SKOLLAG YRKESETISK A PRINCIPER

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10587-1_01_cover.indd 1

FN:s BARNKONVENTION

2014-11-18 12:05

Denna titel har tidigare givits ut av Lärarförbundet och utges från och med sjunde upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33293 ISBN 978-91-44-10586-4 Upplaga 10:1 © Författarna och Studentlitteratur 2008, 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Hero/Corbis Printed by Specialtrykkeriet A/S, Denmark 2014

978-91-44-10586-4_01_p001-002.indd 2

2014-11-18 11:49

INNEHÅLL

LÄROPLANER 5

Läroplaner – bakgrund och introduktion 7 U L F P. L U N D G R E N

LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN Lpfö 98 (2010) 13

Förskolan i historiska och internationella perspektiv 15 I NGR ID PR A M LI NG SA MU EL SSON

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) 21 LÄROPLAN FÖR G ­ RUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH F ­ RITIDSHEMMET Lgr 11 35

Läroplaner och styrning 37 ROGER SÄ LJÖ

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 41 LÄROPLAN FÖR ­G YMNASIESKOLAN 2011 55

En gymnasieskola för utveckling och lärande 57 A N I TA B Ö R L I N

Läroplan för gymnasieskolan 2011 61 SKOLLAGEN (2010:800) 75

I paragrafernas värld 77 G ÖT E A PPEL BERG

Skollag (2010:800)1 81 1 Ändrad t.o.m. SFS 2014:1013.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10587-1_01_book.indb 3

2014-10-30 09:12

YRKESETISKA PRINCIPER FÖR LÄRARE 299

Etik i skolan och i samhällets tjänst 301 T O M A S B RY T T I N G

Lärares yrkesetik 307 FN:S BARNKONVENTION 311

Barns rättigheter 313 OLOF H Ü LPH ER S

FN:s konvention om barnets rättigheter 317

978-91-44-10587-1_01_book.indb 4

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-30 09:12

L채roplaner

978-91-44-10587-1_01_book.indb 5

2014-10-30 09:12

978-91-44-10587-1_01_book.indb 6

2014-10-30 09:12

Läroplaner – bakgrund och introduktion Ulf P. Lu nd gren

Skolan har alltid haft mål för sin verksamhet – mål som både funnits ut­ talade och outtalade som delar av en levande tradition. Bestämmelser om mål, innehåll, förhållningssätt och riktlinjer finns i speciella styrdokument i form av läroplaner.

Redan under medeltiden fanns bestämmelser om folkbildningens innehåll.

Denna folkundervisning innebar dock inga krav på att man skulle ­kunna läsa; det som skulle läras skulle läras innantill. Efter reformationens seger vid riksdagen i Västerås 1527 påbörjades arbetet med en kyrkoordning som till en början var en mer eller mindre dålig översättning av den sachsiska skollagen från 1528. Det var Laurentius Petri (1499–1573) som ledde arbetet. År 1572 godkändes en ny kyrkoordning som också inrymde en skolordning.

Med reformationen fick utbildning en betydelsefull roll för förändringen och kraven på folkbildning stärktes. Det var viktigt att varje männi­ska omfattade tron och det blev därför viktigt att kunna läsa och få undervisning. För denna undervisning och som en hjälpbok för prästerna utarbetade Luther den stora katekesen. (Katekes är grekiska och betyder undervisning.) I anslutning till katekesen utgavs en frågebok, den lilla katekesen, som för den tidiga folk­ undervisningen kom att fungera som en läroplan.

Med beslutet 1842 att ”I varje stadsförsamling och varje socken på landet bör finnas minst en, helst fast skola med vederbörligen godkänd lärare” (1 § moment 1), påbörjades en annan form av reglering vad gäller mål, innehåll och metoder för undervisningen. I ett första steg skedde detta genom de krav som lades på lärarutbildning. Under 1800-talets senare del började mål och framför allt innehåll att regleras i särskilda dokument, så kallade normalplaner. Folk­ skolan fick med 1919 års undervisningsplan den första moderna läro­planen.

Med införandet av grundskolan kom också ordet läro­plan att användas.

Grundskolans första läroplan (Lgr 62) omfattade övergripande mål, kurs­ planer för de enskilda ämnena samt timplan. Kursplanerna angav mål, innehåll och metod för varje skolämne. Läroplanen för grundskolan blev omfattande, © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10587-1_01_book.indb 7

7

2014-10-30 09:12

läroplaner

vilket innebar att den blev mer styrande än tidigare anvisningar. I tidigare föreskrifter gavs ett utrymme för läraren att välja hur kursen skulle­utformas.

Som lärare fick man följa de kursplaner och läromedel som skrevs utifrån kursplanerna.

När grundskolan funnits i fem år kom ett förslag till en ny läroplan, Lgr 69, som innebar en ändring i hur innehållet angavs. De tidigare planerna med detaljrika anvisningar om innehållet ersattes nu med en läroplan som gav större frihet och utrymme för lärares egna val av innehåll och också under­ visningsmetoder. Lgr 69, som genomfördes från 1970, innebar en förändring av högstadiet med färre valmöjligheter. För att ge stimulans och stöd i val av innehåll och metod utgavs kommentarsmaterial med olika exempel på hur lärare kunde planera och genomföra undervisningen. Ordet läroplaner avsåg nu flera olika dokument – nationella mål, kursplaner, timplaner och kommentarmaterial.

På 1970-talet lades tre olika skolformer samman, gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan, till en skolform – gymnasieskolan. För gymnasieskolans lärare utgavs anvisningar och kommentarer som kom att bli omfattande bokserier. Vissa delar innebar en tvingande reglering, till exempel tim­planerna som angav hur många timmar som varje ämne skulle ha, medan andra delar var vägledande, till exempel metodiska anvisningar.

I slutet av 1970-talet, 1978, kom förslag om en ny läroplan från Skolöver­ styrelsen, vilket mötte ett kraftigt motstånd. Det omarbetades och blev senare Läroplan 80 (Lgr 80). Denna läroplan kom att skilja sig från de tidigare två läroplanerna eftersom den omfattade två delar. En del var relativt kortfattad med mål och riktlinjer samt timplaner och kursplaner och den andra var mer omfattande med kommentarer.

Den nya läroplanen hade klart uttalade nationella mål, men gav samtidigt utrymme för en lokal anpassning för hur dessa mål skulle nås. Arbetets organi­ sation förändrades från att ha varit byggd på den enskilda lärarens ­arbete med en klass till att organiseras i arbetsenheter, som byggdes upp kring årskurser eller ämnesområden. Skolledningens pedagogiska ansvar och pedagogiska ledning stärktes med reformen. Utvärdering av skolans resultat som under­ lag för lokal skolutveckling lyftes fram. Läroplanen gav ett ökat utrymme för lärares professionella ansvar och utveckling, en tendens som förstärktes med 1990-talets reformer.

I slutet av 1980-talet och i inledningen av 1990-talet skedde en decentrali­ 8

978-91-44-10587-1_01_book.indb 8

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-30 09:12

läroplaner – bakgrund och introduktion

sering av skolväsendet. Löne- och anställningsvillkor överfördes från stat till kommun och en ny ansvarsfördelning mellan stat och kommun för grund­ skolan, gymnasieskolan och komvux infördes.

Dessa förändringar innebar andra former för hur skolan skulle styras politiskt. Riksdag och regering kom att få ansvaret för ett nationellt skolväsende, medan kommunerna fick ansvar för att genomföra verksamheten. Detta i sin tur innebar att skolans verksamhet kunde genomföras på olika sätt i olika skolor.

Samtidigt som en ökad variation tilläts skulle skolan vara likvärdig och ge samma möjligheter varhelst den fanns i landet. I den dåvarande skollagen sägs: Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

(Skollagen 2 § kapitel 1)

Men hur kan skolan vara likvärdig om den genomförs på olika sätt? Svaret finns i en styrmodell som i grova drag kan beskrivas som byggd på två pelare.

Den ena pelaren avser styrning med mål, den andra styrning med resultat.

I februari 1991 tillsatte regeringen en kommitté för att utreda och lägga fram förslag till nya läroplaner. Det var för första gången i svensk skolhistoria möj­ ligt att samordna arbetet med måldokument över alla nivåer. Arbetet skulle således omfatta alla skolformer, grundskola som gymnasieskolan.

De värden som anges i skollagens portalparagraf, se ovan, föreslogs förtyd­ ligas i läroplanens värdegrund. De nationella målen föreslogs vara av två slag, dels mål att sträva mot, dels mål att uppnå. I kursplanerna ska mål att uppnå uttryckas för år 5 och år 9. I riktlinjerna ska anges vad rektor och lärare har för ansvar, dvs. vad de ska göra. För att målen ska kunna utformas lokalt och ges ett specifikt innehåll anges i kursplanerna de olika ämnenas syften och roller i förhållande till skolans allmänna mål. Timplanen anger antalet timmar för hela utbildningen, uppdelad på fyra olika tidsutrymmen. Huvuddelen är en garanterad undervisningstid. Tid för skolans profilering, elevens val och för orientering om utbildnings- och arbetsliv infördes.

Målen riktas framåt och ska vila på värdegrunden, vilket också ordet i sig uttrycker. Värdegrunden består av de oförytterliga värden som ska genom­syra arbetet såväl vad gäller undervisningen som planeringen och utvärderingen.

I juni 1993 lade regeringen fram två propositioner, dels om ny läroplan © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10587-1_01_book.indb 9

9

2014-10-30 09:12

läroplaner

och nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan, dels om ny läroplan och nytt betygssystem för gym­ nasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och särskolan för vuxna. Den av kommittén föreslagna läroplanen kom med små justeringar att genomföras.

Under 1990-talets senare del utreddes barn- och skolomsorgen och en ny frivillig skolform infördes – förskoleklassen. En justering av grundskolans läroplan gjordes och förskolan fördes in i skolsektorn och fick en egen läro­ plan. Därmed fanns för första gången i svensk skolhistoria ett sammanhållet och samordnat system av läroplaner för de unga, från förskolan, från två års ålder, till och med gymnasieskolan, till 19 års ålder.

I denna beskrivning framkommer en tendens i läroplansutvecklingen från 1970-talet fram till 2000-talet, nämligen att öka lärares profes­sionella ansvar.

Samtidigt finns sedan 1990-talet en tydlig tendens till ökad kontroll genom prov och tillsyn.

1999 tillsattes en skollagskommitté (1999 års skollagskommitté) som var parlamentariskt sammansatt. Arbetet kom att slutföras 2002. Först 2010 kunde riksdagen fatta beslut om en ny skollag. I första kapitlet anges skolväsendets syfte: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grund­ läggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsätt­ ningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

(4 § kapitel 1)

Året efter – den 1 juli 2011 – infördes nya läroplaner som tillämpas i förskolan (Lpfö 98), i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), i same­ 10

978-91-44-10587-1_01_book.indb 10

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-30 09:12

läroplaner – bakgrund och introduktion

skolan, i grundsärskolan samt i specialskolan. Läroplanen består av tre delar.

Den första delen anger värdegrunden och skolans uppdrag. I den a­ ndra delen återkommer nu uttrycket övergripande mål som alltså skiljs ut ur värdegrund samt riktlinjer. Den tredje delen utgörs av kursplaner för varje ämne. Här anges först syfte och därefter centralt innehåll. Det senare är uppdelat på årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9. Indelningen och benämningarna är således hämtade från läroplanen från 1962. Förutom centralt innehåll anges också kunskapskrav.

De nya läroplanerna har en tydlig inriktning mot stoffet och skiljer sig från läroplanen från 1994 med sitt fokus på de grundläggande begreppen inom olika ämnen och med ett utrymme för lokala konkretiseringar i termer av stoff. Lärares inflytande kan därmed sägas minska.

Gymnasieskolan fick den 1 juli 2011 en ny läroplan. I stora drag följer den samma struktur som de obligatoriska skolformernas läro­planer. De natio­ nella proven, som ska fungera som ett stöd för lärares betygssättning och därmed bidra till en likvärdig betygssättning, finns nu i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan. I gymnasieskolan finns nationella prov i vissa kurser (engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk) Nationella prov finns också i svenska för invandrare (sfi). Omfattningen av dessa förändringar vad gäller skolans politiska styrning i form av läroplaner, kursplaner och prov innebär en starkare central styrning och en minskning av det professionella ansvaret och den professionella friheten. Dessa förändringar kan inte enkelt förklaras.

En faktor är den omfattande förändring som samhället genomgår mot nya former av produktion, vilket får konsekvenser för arbetsmarknadens utveck­ ling och krav på nya kunskaper. Huruvida förändringarna återspeglar nya krav på kompetens eller är ett uttryck för den osäkerhet som råder kring framtiden är en fråga som inte kan ges ett enkelt svar. En indikation på att förändringarna inte nått ställda mål gavs med de så kallade PISA-resultaten, där Sverige under 2000-talet visat på sjunkande resultat. PISA-resultaten 2013 har kallats PISA-chocken och de ledde till en rad politiska löften under 2014 års valrörelse om ekonomiska satsningar på skolsektorn och en utökning av lärares professionella frihet och ansvar.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10587-1_01_book.indb 11

11

2014-10-30 09:12

Lärarens handbok För både blivande och verksamma lärare finns det dokument som är grundläggande för all verksamhet i förskola, grund- och gymnasie­skola.

Därför är Lärarens handbok boken som ingen lärare klarar sig utan.

Här finns samtliga skolformers läroplaner, skollag, yrkesetiska principer och FN:s barnkonvention, dokument som är grundläggande för lärares yrkesutövning.

Lärarens handbok

Lärarens handbok ger dig de kunskaper du behöver i läraryrket!

Denna reviderade 10:e upplaga presenterar alla viktiga styr­dokument: • Skollagen (2010:800) • Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (2010) • Läroplan för grundskolan, Lgr 11, som omfattar grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet • Läroplan för gymnasieskolan, GY 11 Några av Sveriges främsta skolforskare och experter inom respektive område introducerar dokumenten och sätter in dem i historiska, nutida och framtida sammanhang.

LÄRARENS HANDBOK

Tionde upplagan

10:e uppl.

Art.nr 33293

LÄROPLANER SKOLLAG YRKESETISK A PRINCIPER

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10587-1_01_cover.indd 1

FN:s BARNKONVENTION

2014-11-18 12:05